• Pedagog Trelleborg

     

    På Pedagog Trelleborg delar förstelärarna i Trelleborgs kommun med sig av tips, uppslag, kunskap och erfarenheter för att inspirera sina kollegor såväl inom Trelleborgs kommun som i övriga landet. Allt material är licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.

Att skapa god undervisning genom kollegialt lärande och systematiskt kvalitetsarbete.

Enligt grunderna för ”Self Determination Theory”, förkortad SDT, har vi grundläggande psykologiska behov som behöver tillfredsställas för att vi ska hitta vår inre motivation som driver oss att göra ett gott arbete för att vi tycker det är roligt och meningsfullt. Enligt Edward Deci och Richard M Ryan som är grundare av denna teori är de grundläggande psykologiska behoven vi behöver tillfredsställa: autonomi, kompetens och samhörighet. Genom den sociala kontexten och interaktion med vår omgivning kan vi få bekräftelse och feedback på det vi gör. Vi känner oss kompetenta och viljan att förändra och utveckla vår profession ökar vilket i sin tur ger en känsla av autonomi. Den inre motivationen ökar.

Hur hittar vi den inre motivationen i en skolvärld där yttre krav från styrdokument, regelverk, elever och föräldrar är en del av vår dagliga verksamhet. Viljan att få våra elever att lyckas är stor och vi arbetar febrilt med att finna de extra anpassningar som är nyckeln till framgång. På Fågelbäcksskolan räknade vi ut att vi hade över 700 olika extra anpassningar. Funderingarna kring hur detta påverkar organisationen, lärarnas arbetsbörda, likvärdigheten och elevernas känsla av att äga sitt eget lärande var startskottet för ett kollegialt arbete på skolan.

Arbetet började med en studiedag där vi i kollegiet funderade kring sambandet mellan antalet elever som saknade behörighet att söka till gymnasiet och antalet elever med diagnos. Vi tittade även på vad det är för rekommendationer som externa aktörer ger kring de elever som får någon form av diagnos. I samma veva besökte specialpedagogerna Malmö Latinskola och pratade med deras skolledning kring arbetet med det som de kallade basundervisningen. Ett ramverk för undervisningen för att skapa en tillgänglig lärmiljö som inte bara gynnar elever med identifierade behov utan är till gagn för alla elever. På Malmö Latinskola upplevde man även ett behov av att synliggöra det stöd som fanns på skolan. Med oss i arbetet hade vi även skolinspektionens råd och vägledning kring lektionsobservationer och det protokoll som de har tagit fram för lektionsobservationer. Resultatet blev ett dokument med Fågelbäcks basundervisning. Ett ramverk som kollegiet kunde enas kring och som vi kände kunde bli vår gemensamma grund för undervisningen (se bilaga).

Hösten 2019 sjösattes basundervisningen. I skolutvecklingsgruppen diskuterades hur vi skulle hålla basundervisningen levande. Hur skulle vi få syn på det arbete som verkligen gjordes ute i klassrummen och hur skulle vi på ett bra sätt kunna sprida de bra saker som gjordes i kollegiet kring basundervisningen? Vi enades om att kollegiala observationer och samtal kring vad man sett och möjligheter att lyfta goda exempel var en metod att driva arbetet vidare. Att göra observationer och att ge och få feedback är att knyta ”Self Determination Theory” till verkligheten. Genom observationerna och det faktum att man delar en gemensam upplevelse skapar man en social samhörighet. Du känner dig kompetent genom att du blir sedd och bekräftad i din yrkesroll. Genom att handlingar synliggörs och lyfts skapas en motivation att av egen fri vilja utveckla undervisningen. Det jag gör bra vill jag göra bättre. En förutsättning för detta är att det finns en grund av trygghet och tillit, därför startades ett arbete kring att ge och ta emot feedback.

Arbetet inleddes med en enkät där vi kunde konstatera att få upplevde att de fick konstruktiv och positiv feedback, däremot var det många som tyckte de gav feedback till sina kollegor. Det blev även synligt att vi tyckte att det fanns ett behov av att lära oss hur man ger och tar emot feedback. Vid två tillfällen hölls en föreläsning kring hur man ger och tar emot feedback. Vi gick igenom en modell, upplevelsekuben, för hur man kan använda sig av det som observerats för att ge konstruktiv feedback. Även att öva på att ge feedback var en del av innehållet vid dessa tillfällen. För att säkerställa att vi hade fokus på basundervisningen under våra observationer och efterföljande samtal använde vi delar av skolinspektionens observations protokoll som underlag till våra observationer. Vi tog även fram ett samtalsunderlag att användas efter observationen. Scheman för observationer var gjorda och vi kände oss väl förberedda… sen kom corona. Vi var tvungna att omgruppera våra styrkor och göra prioriteringar som vi aldrig kunnat föreställa oss. Under vårterminen 2020 blev det inga observationer.

För att ändå få en bild och en utvärderingsgrund gjorde skolutvecklingsgruppen en enkät kring hur väl implementerad basundervisningen är. Kollegiet fick sedan i grupper diskutera om de ser något behov av fortbildning eller vilka utvecklingsområden som finns. Det som kan konstateras är att basundervisningen är väl implementerad. Idag kan vi på Fågelbäck säga att vi har en gemensam ram för vår undervisning i skolans alla ämnen. Eleverna möter en liknande struktur på alla sina lektioner något som vi tror gynnar alla våra elever. Utvecklingsområden som framkom under utvärderingen är en gemensam bas för hur vi arbetar med våra elevers läs- och skrivutveckling. Vi känner ett behov av att variera oss inom basundervisningen. Vi vill utbyta erfarenheter och lära av varandra. Vi funderar kring hur vi kan få eleverna att äga sitt lärande. Hur kan vi arbeta mer formativt? Och slutligen ser vi ett behov av en diskussion kring examinationer, bedömningar och pedagogisk dokumentation.

Hösten 2020 kör vi i gång med våra observationer och basundervisningen är i högsta grad ett levande dokument på Fågelbäcksskolan.

Basundervisning

Uppstart

Lektionens sluttid står på tavlan.

Lektionens innehåll står på tavlan.

Ta emot eleverna i dörren och samla in mobiltelefoner.

Läraren bestämmer elevernas placeringar.

Återkoppla till föregående lektion. “Vad lärde vi oss sist?”

Under lektionen

Läraren bestämmer gruppindelningar samt gruppernas placering.

Instruktioner ges både muntligt samt skriftligt i punktform.

Lektionen innehåller en balans mellan lärarledd aktivitet och elevaktivitet.

Läraren anpassar examinationer som ska genomföras under lektionstid så att eleverna hinner bli färdiga under lektionstiden.

I slutet av lektionen

Summera lektionen tillsammans med eleverna. “Vad har vi lärt oss?”

Läraren avslutar lektionen på ett tydligt sätt.

Digitalt stöd 

Varje klass/grupp ska ha ett classroom. Här finns:

  • Lektionsplanering (t.ex. arbetsuppgift + arbetsgång)
  • Material (länkar, stenciler, filmer m.m.)
  • Inlämningar sker via classroom
  • Bedömning av uppgifter med formativ kommentar görs i classroom. Formativ kommentar utformas utifrån: Vad var bra? Vilka utvecklingsområden finns? Vad kan eleven tänka på till nästa gång?

Läxor, uppgifter, prov, inlämningsuppgifter och redovisningar skrivs in i läxkalendern.

Alla elever har egen dator med digitala hjälpmedel som används i den dagliga undervisningen. (appwriter, spellright, stava rex och inläsningstjänst)

Pedagogisk planering skapas och publiceras i unikum

Om du vill läsa mer:

Edward L. Deci & Richard M. Ryan, ”Handbook of Theories of Social Psychology: Volume 1, 2012

Gunarsson Stefan, ”Professionell feedback, medvetna mötens magi”, 2013

https://www.skolinspektionen.se/sv/Rad-och-vagledning/undervisning/verktyg-om-undervisning/Lektionsobservationer/

Vill du veta mer kontakta jessica.thornholm@trelleborg.se eller andrea.roos@trelleborg.se

Kommentarer inaktiverade.