Böcker du inte får missa i höst!

Att arbeta med skönlitteratur är inte alltid det enklaste, mycket av det som är inräknat i våra arbetsuppgifter som skolbibliotekarie handlar om att hitta olika sätt att främja och inspirera till läslust.

För att bäst kunna göra detta måste vi visa att vi själva också brinner för det vi gör och det vi läser – och då måste vi också hänga med i utgivningen och läsa mycket för att ha koll på aktuella och intressanta böcker. Visst älskar vi alla att läsa – men det är bra att vi är många för vi gillar inte alls samma typer av böcker alltid och kan därför dela med oss av ett mycket bredare utbud!

Här kommer några boktips från mig, de här får ni absolut inte missa i höst!!

Dödsdömda – Camilla Lagerqvist

Boken är en del i en serie, Svarta Rosorna, som handlar om Ben, Hilda och Maja. Boken utspelar sig under andra världskriget och barnen som det handlar om bor i Sverige nära den norska gränsen i Värmland. Barnen har blivit inspirerade av vuxna de känner, till exempel Bens pappa och deras lärarinna Elin att skapa en hemlig motståndsrörelse mot nazismen och tyskarna.

I denna, den fjärde och sista delen, börjar äventyret när Bens gravida mamma akut måste åka till sjukhuset samtidigt som Ben upptäcker ett kodat meddelande skickat till hans pappa. Ben väljer att inte prata med sina föräldrar om meddelandet eftersom han tycker att de har nog med bekymmer som det är. Han vill inte oroa sin pappa ännu mer. Istället bestämmer han sig för att visa meddelandet för sina vänner. Tillsammans listar de ut att det är ett hemligt meddelande som varnar om en fara som ska komma. De lyckas till och med lista ut vad och var det hemska kommer att inträffa – nazisterna börjar bli panikslagna och rädda för att förlora kriget och tar därför till drastiska, desperata metoder –  i detta fallet tänker de utplåna en hel oskyldig norsk liten fiskeby. Ben, Hilda och Maja bestämmer sig för att de måste försöka varna byn! Och så ger de sig ut på sitt mest spännande och farliga uppdrag hittills – kanske blir det till och med det sista…

 

Djupgraven – Camilla och Viveca Sten

Tuva är 12 år och bor på en ö ute i skärgården med sina föräldrar. Hon bor på en väldigt liten ö och alla som bor på öarna i närheten får åka till en lite större ö där deras skola ligger. Tuva är en ensamvarg, egentligen är det inte självvalt men ingen i klassen eller på skolan tycker om henne och hon har därför bestämt sig för att det är bättre att hon är ensam. En dag ska alla i klassen har orientering utomhus på gympan. Det är vinter och kallt och alla får med sig en visselpipa så att de kan tillkalla hjälp om det skulle behövas. Lärarna bestämmer sig för att de måste vara två och två på orienteringen men Tuva lyckas ändå gå ensam – hon vet ju om att ingen kommer välja henne och de är ojämnt antal personer i klassen.

Väl ute på orienteringsturen ligger dimman tjock och det händer något märkligt. Tuva får syn på Rasmus i dimman och tänker först akta sig för honom men upptäcker att allting inte verkar stå rätt till. Hon följer efter honom och försöker ropa på honom. Han stannar inte och verkar inte höra henne och när hon kommer närmare verkar han följa efter ett kontigt ljus och vara som i en hypnos. Det luktar också väldigt skumt och det är mot den lukten som Rasmus klumpigt rör sig, någonting är i görningen… Tuva lyckas på något mystiskt sätt väcka Rasmus ur sitt drömliknande tillstånd och gör det enda vettiga – hon blåser i visselpipan. Snart är de vuxna på plats och kan ta hand om honom, men var är Axel? Axel som orienterade ihop med Rasmus? De vuxna tar med sig barnen till skolan, dit polisen kommer så småningom och förhör dem. Tuva känner att de inte litar på vad hon säger om händelsen. Och framförallt ät hon tveksam på vad det var för ljus hon såg? Och var det något speciellt med de där ljusen? Var det några varelser? Och vad kommer Rasmus säga och komma ihåg från händelsen?

Kort boktrailer till Djupgraven kan du se här:

Det vita huset – Petter Lidbeck

I de vita husen bor det rika människor. Det vet alla. Vad alla inte vet är att Anna är en av dem som bor där. Det visste inte Yussef i alla fall. Det får han reda på en solig sommardag när han hänger med några av de äldre barnen på stranden. Där är bland annat Anna och Hellman. Anna ber Yusef sticka hem till henne och hämta pengar så att de kan köpa glass – hon lovar att bjuda om han fixar det. Yussef tycker det känns lit

e märkligt, speciellt att gå hem till någon som han aldrig varit hos men han gillar ju glass och han vill fortfarande fortsätta hänga med gänget så han bestämmer sig för att göra det. Anna förklarar exakt vilket hus hon bor i och säger att han kommer känna igen hennes rum. Hon ger honom sina nycklar och berättar att de kan kärva lite och vara tröga men att altandörren står öppen om det absolut inte skulle gå att komma in.

Väl framme i huset kommer inte Yussef in genom ytterdörren och när han går runt huset är faktiskt dörren och på glänt så han smiter in. Fast han tycker att det känns himla skumt och han hittar inte alls så lätt som Anna påstod. Däremot så hittar han lite pengar framme i hallen som han tar med sig därifrån.

När Yussef kommer tillbaka till stranden och berättar om hur det gick erkänner Anna att hon inte alls bor i något av de där husen och Yussef känner panikkänslorna och ångesten skölja över honom. Vad har han gjort? Inbrott i någons hus? Och tagit av deras pengar! Hellman tycker inte att det hela är så farligt eftersom det ”bara” rör sig om hundra spänn. Men han går ändå med på att de ska gå tillbaka och lämna pengarna – det hela var ju ett missförstånd. Killarna går tillsammans tillbaka till huset och tar vägen genom bakdörren som innan. Det är bara det att när dem är på plats så kommer de som bor i huset hem, vad ska de göra nu? Hinner de fly? Ska de förklara sig? Hur ska det gå?

 

 

Vill du få tips och inspiration, följ oss på Facebook:  Skolbibliotekarierna i Trelleborg

Vill du få boktips för 13 år och upp, följ oss på Instagram: @baraettkapiteltill

Skolbibliotekarierna i Trelleborg

FN-dagen

fndagenkollageDen 24 oktober är det FN-dagen. Då är det dags att lyfta frågan om mänskliga rättigheter och framförallt barnkonventionen.

I det här lilla häftet har vi samlat några exempel på resurser som vi tror kan vara användbara i er undervisning kring just det temat.

För mer material, tips och exempel kika in på Resursbanken där lägger vi in mer material allt eftersom.

Skolbibliotekarier på uppdrag

En skolbibliotekaries arbetsdag varierar i det oändliga! Vi besöker många skolor under en vecka och vi genomför många olika saker.

Några av våra uppdrag har varit att gallra ut inaktuella böcker för att kunna beställa in nytt material, där har vi även gett förslag på vad som kan beställas till skolbiblioteket. Just nu är Läslyftet aktuellt och några skolor har bett oss delta under de mötestillfällen som ges under projektet. Bokprat är väldigt populärt och vi gillar självklart att prata om böcker. Bokpraten har skett som tema, exempelvis vänskap, deckare eller fantasy, men även allmänna prat om ett gäng böcker för att få igång läsningen.

För att på ett roligare sätt få eleverna förstå vikten av att vara källkritisk har vi haft två tillfällen med något som kallas för samtalsgoogling. Under ett för klassen aktuellt tema, som vikingatiden eller renässansen, har vi låtit eleverna välja – inom temat, vad de ville veta mer om. Utifrån detta har vi tillsammans googlat och diskuterat resultat på olika sätt. Resultaten har visat att sökningen kanske måste göras på andra sätt och så har vi tillsammans med elever och lärare googlat oss igenom information och källor på ett informativt och motiverande sätt.

Källkritik

Samtalsgoogling, av K. L

Att vi skolbibliotekarier på olika sätt deltar i undervisningen kan motivera både elever och lärare, men även oss. Nyligen pratade vi om myter kontra fakta under en NO-lektion. Tillsammans med läraren lade vi upp lektionen på ett sätt där vi bidrog med myterna och läraren konstaterade fakta. Sedan fick eleverna skriva sin egna myt kring ett slumpmässigt valt ord. Detta sätts sedan ihop till en bok – elevernas myter kring vanliga naturfenomen!

Myter

Myter och fakta, av K.L

 

 

 

Vill du få tips och inspiration, följ oss på Facebook:  Skolbibliotekarierna i Trelleborg

Vill du få boktips för 13 år och upp, följ oss på Instagram: @baraettkapiteltill

Skolbibliotekarierna i Trelleborg

Programmera mera!

Programmera mera/UR

I morgon torsdag, 13 oktober, har UR:s nya serie Programmera mera premiär (kl 19.25 i Barnkanalen). I tio avsnitt kommer 9-åringar få olika utmaningar som ger övning i tankesättet bakom programmering. Det kan till exempel handla om att programmera en robot, hitta buggen i koden och att känna igen mönster. Programmen kan ni redan se på SLI och på URSkola. Programmen kommer inte bara handla om datorer och kod utan fokusera på allt tankearbete som krävs för att kunna programmera. Programmen är utformade så att barn och pedagoger, föräldrar eller andra vuxna kan lära tillsammans utan krav på förkunskaper. Målet är att fler ska våga pröva själva. Programledaren är Karin Nygårds, lärare och en förgrundsfigur i drivandet av vikten av digital kunskap i skolan.

Förra veckan programmerade jag tillsammans med årskurs fyra och sex i Klagstorp. Eftersom eleverna nu fått sina Chromebooks passade det perfekt att starta med Scratch som är webbasterad plockprogrammering. Vi träffades 4 gånger, ca 1 timme åt gången. Och vilka fantastisa och kreativa elever! Eleverna programmerade spel och interaktiva berättelser och tränade samtidigt på problemlösning och att följa instruktion. Eleverna ville knappt sluta programmera när lektionen var slut och många fortsatte programmera på fritids och hemma.

Vill du också komma igång med programmering?

Resursbanken har vi samlat kurser, användbara länkar, appar och litteratur.

Specialpedagogiskt forum 2016

Under två varma septemberdagar i Stockholm fick jag möjlighet att delta i ”Specialpedagogiskt forum 2016”. Där fick jag ta del av senaste forskningen och beprövade metoder för effektivare stödinsatser och bemötande av alla elever. Jag har valt att skriva om två av föreläsarna.

Den första är Ulf Fredriksson, docent i pedagogik på Stockholms universitet, som berättade om svenska elevers läsning utifrån det vi vet från PISA och PIRLS med fokus på gruppen svaga läsare.

Det finns en tydlig trend bland läsningen  – de svaga läsarna har blivit fler och de goda läsarna har blivit färre. För 16 år sedan var en svensk svag läsare bättre än motsvarande grupp i andra länder. Idag är en svensk svag läsare sämre än svaga läsare i andra länder.  I alla länder visar det sig att flickor är bättre läsare än pojkar, men i Sverige ökar dessutom skillnaden mellan flickor och pojkar.

Ulf Fredriksson berättar vidare att läsförmågan varierar mellan olika skolor i Sverige, medan skillnaden inte är lika stor andra länder.

Vad har orsakat detta? Ett komplext problem, enligt Ulf Fredriksson, som menar att det finns flera orsaker som gör att de svenska eleverna faller i alla ämnen. Det handlar mer om ett systemproblem och inte något ämnesproblem. Det finns heller inget samband mellan fler betyg och bättre resultat. Att vi har fler elever med utländsk bakgrund eller som är födda utomlands är inte en avgörande faktor för att resultaten skulle vara sämre. Resultaten skulle fortfarande dala även om eleverna har svenska föräldrar och växt upp i Sverige.

Tänkbara orsaker: 

  • minskad likvärdighet (skolsegregation, skolvalsreformen)
  • attityder till skolan (lägre intresse och samhörighet med skolan från eleverna)
  • undervisningsformer (mer individualiserade arbetsformer)
  • försämrade läsvanor (försämrad läsning och detta påverkar inte bara läsningen)

Vad kan göras för att förbättra?

  • god och förebyggande undervisning
  • tidiga stödinsatser
  • kartläggning
  • stöd i små grupper eller individuellt är mest effektivt       

Den 6 december släpps PISA för 2015.

 

Den andra föreläsaren var en inspirerande NPF-pedagog, Joanna Lundin från Källbrinksskolan i Huddinge, som arbetar på en F-9 skola med 950 elever (NPF = neuropsykiatriska funktionsnedsättning). En helt vanlig skola men här pratar man om elevernas behov och inte om deras diagnoser. Lärarna pratar med eleverna om hur deras skolmiljö ska se ut och utformar den efter deras önskemål och behov.

Hur gör man och arbetar för en tillgänglig skola? Joanna Lundin använder ofta citatet: “Om man anpassar skolan efter elever i behov av stöd har man gjort all skolutveckling som behövs”. 

Joanna Lundin berättar vidare om hur de har arbetat för att skapa en tillgänglig skola och följande saker är av stor betydelse:

förhållningssätt, lärarens roll och ansvar, riktlinjer för läxor/hemuppgifter, lösningsfokuserat arbetssätt, elevens behov styr, att man utgår från elevens styrkor, att det är viktigt med relationer, elevresurser i varje arbetslag som är behovsstyrda, elevplanerad arbetstid, handledning/coachning för pedagoger och elever, tätt samarbete med hemmet, föreläsningar för elever och pedagoger samt Life Kinetics.

Ovanstående punkter arbetar många skolor redan med, men jag skulle vilja påstå att på Källbrinksskolan är allt noga planerat, allt från vilka klockor som ska användas i klassrummet, tydliga salsanvisningar, hur klassrummen  är utformade med tydlighet och struktur, alternativa lärmiljöer som finns i alla klassrum till ljuddämpande soffor i korridorerna. Det finns även ”SOS-lådor” i varje klassrum där eleverna kan låna taktila hjälpmedel, hörselkåpor, stressbollar, sittdynor, bollvästar, time timers m.m.  Det är en skola som medvetet och noggrant har planerat och verkställt en lärmiljö där alla elever trivs oavsett behov och förutsättningar.

Övriga föreläsare:

Gudrun Löwendahl Björkman, specialopedagog, GLB åtgärdsprogram

Lisen Kjellmer, leg. logoped, Ph.D, Karolinska Universitetsjukhuset

Johanna Kristensson, leg. logoped och språk, läs- och skrivutecklare, Resurscentrum Kärnhuset Halmstad

Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, Karolinska Institutet

Rickard Östergren, fil.dr, leg. psykolog

Två mycket givande dagar. Vill du veta mer får du gärna kontakta mig,

- för en tillgänglig utbildning

– för en tillgänglig utbildning

Skoldatateket Anna Gudmundsson 0734-422577

 

 

 

 

Programmering i förskolan

Att programmera i förskolan handlar om att leka in kommandon och algoritmer. När jag programmerar med förskolan och förskoleklassen brukar jag först programmera fröken och sen eleverna. Vi pratar om instruktioner och var det finns teknik i vår vardag. Ibland får eleverna uppfinna egna robotar som de gör ritningar till. Slutligen får barnen träffa AV-Medias riktiga robotar och programmera dem.

Bluebot

Dessa gulliga små robotar heter Blue-Bots och vi på AV-Media har 6 stycken. Robotarna kan förflytta sig i 4 riktningar med hjälp av knapparna på ryggen. Roboten rör sig med ett fast avstånd för varje inprogrammerad framåt/bakåtpil. På detta sätt kan roboten stanna på bestämda positioner. Man kan välja mellan att styra den med knapparna på ryggen eller via en app på en lärplatta.

Det enkla handhavandet gör att även små barn kan träna logiskt tänkande och enkel programmering. Blue-Botarna kan man låna en vecka i taget. Om man vill kan man även få med mig, Ir, på köpet. Då kommer jag och håller i programmeringen med barnen.

programmering-fsk

Multimodal realia i språkundervisning, ett exempel från praktiken

Adriana Sturesson

1De olika situationer och kontexter där språket används skiftar i två dimensioner: tid och rum. Språkundervisning har använt läromedel som har skapats från en första början med en skriftlig kod. (Farías, Oblinovic y Borrego, 2010) Det tryckta skriftliga språket begränsar läromedlets kapacitet att utvecklas parallellt med de lingvistiska transformationer som sker i världen. Böcker är speciellt sårbara och blir lätt inaktuella eftersom de kan beskriva politisk, historisk och samhällsfakta som har förändrats: När texten blir till, har verkligheten redan hänt, det blir en berättelse om en förfluten tid, även om den här berättelsen förblir permanent. Det som framställs i en lärobok är alltid en ofullständig bild som är begränsad till en omständighetsram, en bidimensionell syn av verkligheten; en syn som lätt kan skapa fördomar.

 

Nutida elever har tillgång till mycket annat än just läroböcker, eller tryckta läromedel. Genom media använder sig elever av olika informationskällor, denna omständighet orsakar ett paradigmskifte för lärarna. Läraren är ibland inte längre den primära eller självklara kunskapskällan. (Selander. Kress, 2010.)

I det här sammanhanget kan man ställa tre viktiga pedagogiska frågor:

  • Hur kan vi forma lärandet i en malström av förändrande kontexter?
  • Hur kan vi juxtaposera utbildningen och verkligheten?
  • Hur kan vi integrera literacitet och interkulturalitet?

Ett svar till dessa frågor är användningen av multimodal realia i språkundervisningen. Realia som tillåter ett tillvägagångssätt till språkets användning i tid och rum, inklusive en virtuell dimension. Ett medel som kan bli en språklig och kulturell källa.

 

 

Vad är Multimodalitet?4

Enligt Kress och Van Leewen (1996,2001) är multimodaliteten en text där man kombinerar olika uttrycksformer; till exempel bilder, diagram, färger, storlekar och ljud som interagerar med varandra. Den här interaktionen möjliggörs tack vare media och teknologin. I de här uttryckformerna i texten kombineras socio-semiotiska modeller som vårt sinne behöver processera i ett icke-verbalt dimension. (Farias, Obilinovic, Borrego, 2010.)

 

Vilka är fördelarna med multimodal realia?

Det finns fördelar i användingen av multimodal realia både för lärare och elever. För lärarna, själva processen där man letar och anpassar multimodalt realia till undervisningen tillför ett tillfälle för utveckling och lärande, en möjlighet att växa som lärare eftersom när läraren presenterar något man anpassar själv eller något eget, motivationen överförs till eleverna på ett enklare sätt. (Berwald, 1987.)

Vad gäller eleverna, så har Plass och Jones (2005) hittat evidens där visuell input är mycket mer effektivt än endast ett verbalt, både i hörförståelsen och ordinlärning. På samma sätt, multimodal realia ökar elevernas motivation till språkinlärning (Kilickaya, 2004; Bala, 2015) och ger eleverna möjlighet att komma i kontakt med kulturella aspekter av målspråket genom virtuella besök eller simuleringar.

 

Ett exempel från praktiken

Vad säger ni om vi fantasireser till Mexiko?

5Under hösten 2014, träffade jag en grupp elever som hade hunnit byta spansklärare några gånger under högstadiet, de var ganska omotiverade och deras kunskapsnivå var något under vad en elev i samma årskurs ska prestera. Det var så jag fick idén att resa med fantasin till Mexiko och låta dem upptäcka att det finns många olika sätt att lära sig ett annat språk och att man öppnar dörrar till andra kulturer.

Det blev en resa där vi kunde samväva literacitet med interkulturalitet. Jag använde mig av multimodal realia och resultatet blev att eleverna tog ett stor kliv i sina kunskaper, till exempel: från att endast kunna skriva enstaka ord till att kunna skriva brev, texter och beskrivningar.  Sammanlagt gick vi igenom innehållet till två årskurser.

Vårt resa varade ungefär sju månader, och när jag ser tillbaka på den kan jag med säkerhet säga att det är en av de roligaste och mest lärorika aktiviteterna i min lärarkarriär.

 

 

Hela planeringen och aktiviteterna till resan finns på följande blogg:

6

 

Du kan läsa artikeln i sin helhet tillsammans med referenser i tidningen Lingua 3/2016: Sturesson, Adriana, “Las relalias multimodales en la clase de lenguas y un ejemplo en la práctica”.

 

Skolbiblioteket – elevernas bibliotek

Under förra läsåret startade vi skolbibliotekarier, med hjälp av pedagoger, upp biblioteksråd/biblioteksgrupper på flera skolor i kommunen.

Och biblioteksråden behövs!

Tillsammans med eleverna har vi pratat om allt från läsning och boktips till skolbibliotekets miljö och organisering. Eleverna har också hjälpt till att sprida information från skolbibliotekarierna ute i klasserna.

Men  det viktigaste av allt är att de har agerat läsande förebilder. På eget initiativ har eleverna bokpratat, högläst, tipsat och spridit läslust till sina klasskompisar.

Vårt mål är att varje skola i Trelleborg ska ha ett fungerande råd där eleverna är delaktiga och har möjlighet att påverka. Skolbiblioteket är ju trots allt elevernas bibliotek!

bibliotekrsadsmyge

 

 

 

 

 

 

 

Vill du få tips och inspiration, följ oss på Facebook:  Skolbibliotekarierna i Trelleborg

Vill du få boktips för 13 år och upp, följ oss på Instagram: @baraettkapiteltill

Skolbibliotekarierna i Trelleborg

Webbstjärnan – inspiration att jobba med bloggar

.se | Webbstjärnan

Webbstjärnan är IIS, Internetstiftelsen i Sveriges skolsatsning, som arrangeras årligen genom att pedagoger och lärare i skolan erbjuds möjligheten att arbeta med bloggar kring skolarbetet i skolan. Erbjudandet är enkelt: IIS ger dig en webbplats och en adress på nätet – support för att komma igång sedan är det bara att skapa skolarbete på webben. Du kan läsa om Webbstjärnans erbjudande genom att titta på  filmen nedan.

Genom Webbstjärnan lär sig lärare och elever hur de kan arbeta med internet som ett pedagogiskt verktyg inom skolarbete samt får en möjlighet att aktivt arbeta med upphovsrätt, integritet, mottagare och syfte. I erbjudandet finns allt detta:

· Gratis .se-domän och webbplats
· Kostnadsfria utbildningar på webben (kurser.iis.se) och workshops (webbstjarnan.se/utbildningar)
· Möjligheten att på ett bra sätt marknadsföra din skola
· Kostnadsfri support
· Utbildningsmaterial och lärarhandledningar (www.webbstjarnan.se/hur-gor-man-webb/ladda-hem-material/for-dig-i-webbstjarnan/webbstjarnans-informationsmaterial/)

Genom Webbstjärnans satsning på att skapa en webbplats i skolan kan du också tävla med skolarbetet och vinna pengar till klasskassan! Tävlingen är pricken över i:et, vi vill främst att ge möjligheten att lära mer om internet och att publicera på webben.

Webbstjärnan har öppet augusti till februari och avslutas varje år med en uppskattad
prisutdelning.

”Bibliotekarien lär gymnasister söka klokt”, inspiration från gymnasiebibliotekarien och skolverket

mediatek

Skolverket har en sida för inspiration gällande skolbibliotek, och här finns en hel del att hämta. Bland annat finns här en bra artikel om Söderslättsgymnasiets bibliotekarie, Magdalena. Hon och kollegan Sten arbetar aktivt med informationssökningar och källkritik, både i mindre grupper och stora föreläsningar. Läs mer här: Hon lär gymnasister söka klokt. Som lök på laxen har de dessutom en egen blogg, men de kommer också gästblogga här emellanåt.

sten

Vi tycker att det är viktigt att vi samarbetar över skolformerna, eftersom våra grundskoleelever så småningom ska bli gymnasieelever. Det skulle till exempel kunna innebära att niorna får extra besök av gymnasiebibliotekarierna, och att vi kan fortbilda varandra. Planer smids för framtiden…

Vill du få tips och inspiration, följ oss på Facebook:  Skolbibliotekarierna i Trelleborg

Vill du få boktips för 13 år och upp, följ oss på Instagram: @baraettkapiteltill

Skolbibliotekarierna i Trelleborg

 

 

  • Om

    Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring  pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se

    Allt material licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.