Jag skriver i dina ord – skrivtävling för gymnasiet

Photo by Julie Johnson on Unsplash

Nu är det dags för årets skrivtävling Jag skriver i dina ord. Tävlingen ger gymnasieeleverna möjlighet att utveckla sitt skrivande och vinna fina priser. Tävlingen går ut på att eleverna ska komponera en egen litterär text utifrån en valfri dikt eller låttext. Även i år har skolorna möjlighet att få ta del av kostnadsfria författarbesök för att inspirera och ge eleverna en ingång till litteraturen.

Bidraget ska bestå av en egen valfri typ av litterär text, skriven utifrån en redan existerande dikt eller låttext. Tänk kreativt! Eleverna inbjuds att ”leka och plocka isär texten du utgår ifrån, parodiera den, argumentera med den om du tycker att den är dålig – eller låta den inspirera dig till att skriva något helt eget och annorlunda.”

Bidraget ska vara skrivet på svenska och får vara max 6 000 tecken inklusive blanksteg. Bidraget får vara skrivet av fler än en författare, men behandlas då som ett bidrag. Endast ett bidrag per deltagare.

Sista datum för inlämning är 24 februari 2019. Inlämningsförfarandet kommer att dyka på på webbplatsen senare i höst. Via tävlingen anordnas 70 kostnadsfria besök runt om i landet. Är du intresserad av ett besök på din skola? Läs mer här.

Till lärarna finns det handledningar att ladda ner här.

Jag skriver i dina ord – dystopi, utmaning och författarinspiration

Läs om Trelleborgsläraren Maria Glawes tankar om hur hon och hennes elever förra läsåret deltog med sina elever i Jag skriver i dina ord. De tog hjälp av blogg, Hangouts, högläsning och mer för att få ut så mycket som möjligt av Camilla Stens författarbesök. Att använda digitala verktyg och texter ser Glawe som ett sätt att anknyta till elevernas livsvärldar. Glawe ger tre tips på hur vi kan arbeta med litteratur i klassrummet:

”– Skapa möjligheter för en utmanande läsgemenskap med fokus på innehållet där alla vill och kan vara medskapande. Eftersom eleverna utmanas att ”ta ut svängarna rejält” i samband med skrivtävlingen bör undervisningen och författarbesöket utformas i samma stil. Våga välja skönlitteratur som är lite svårare så eleverna får anstränga sig under läsningen. Erbjud samtidigt ett ramverk som stöd före, under och efter läsprocessen. Modellera (utan att styra för mycket) så eleverna får syn på hur läsningen utvecklar deras tänkande och leder till att de får syn på nya perspektiv. Låt eleverna läsa kritiskt, och ta ställning. Uppmuntra eleverna att ställa egna frågor och följ upp deras tankegångar för att fördjupa samtalen. Fastna inte i ”rätt” uppfattning-fällan utan låt kritiska frågor problematisera olika föreställningar. Läsförståelsen och läsupplevelsen fördjupas genom samarbete och lärarledda samtal.

– Skapa helhet genom att låta boken ingå i ett större sammanhang där innehållet är i fokus och kopplas till elevernas livsvärldar. Nyttja digitaliseringens möjligheter och använd olika typer av texter och verktyg. Nöj dig inte med att eleverna läser, skriver och samtalar om världen utan ge var och en möjlighet att också göra sin röst hörd och skapa/skriva fram en förändrad värld.

– Läs högt, men låt också eleverna läsa och reflektera på egen hand. Kommunicera dina förväntningar tydligt, ge respons som stärker och hjälp eleverna med strategier att förstå, hålla fokus och vara uthålliga.”

LegiLexi i Trelleborg – verktyg för att utveckla läsförmågan

Boken Lära barn att läsa delades ut efter föreläsningen och den finns att ladda ner gratis som e-bok på hemsidan.

Förra veckan fick Trelleborgs kommun besök av Sofia Norén, verksamhetschef på stiftelsen LegiLexi. Inbjudna var lärare, speciallärare samt specialpedagoger från olika skolor i kommunen. Norén presenterade testverkyget som mäter och kartlägger främst lågstadieelevers läsförmåga.

LegiLexi har samarbetat med svenska läsforskare och utvecklat ett kvalitetssäkrat och heltäckande testverktyg bestående av nio olika läsfärdighetstester. Via dessa kartläggs elevens individuella läsförmåga och utveckling över tid. Testerna visar även klassens/gruppens sammansättning och utveckling. Resultaten på testerna redovisas med diagram och dessutom sammanställs en individuell elevanalys och rekommendationer för fortsatt lästräning.

Testerna kan göras både analogt och digitalt. För bästa resultat och effektivitet rekommenderas att använda de digitala testerna via LegiLexis webbportal www.legilexi.org. Portalen är plattformsoberoende men kräver en internetuppkoppling. Det finns även en app att ladda ner till iPad som dock kräver iOS10 eller nyare.

Testverktyget är lätt att använda, gratis och ger en tydlig bild av elevens läsförmåga. Det finns en övningsbank där du kan hitta övningar att tillgå efter testresultatens analys.

Läs mer om Legilexi.

”10 goto 20 Genus goto hell” – Syntax error i genus och programmeringsdebatten

För ett tag sen så uppmärksammades det på twitter att det fanns skrivningar kring genus i kursplanen för gymnasiets Programmering 1. Detta ledde till en hätskt kommentatorsfält där folk försökte övertrumfa varandra med invektivfyllda haranger om hur genus är en pseudolära, att skolan är indoktrinerad i postmodernism och det fullständigt absurda att behöva tänka på sin kod som något utanför nollor och ettor, funktioner och variabler. Efter migration är nog frågor kring genus och jämställdhet det som upprör flest människor och uppenbarligen tar fram de sämsta sidorna. Bläddra igenom tråden för att bli mörkrädd.

Vad de missar är att citatet inte är ett kunskapskrav utan ett centralt innehåll, något som ska behandlas i kursen bland många andra saker. Tack och lov finns det en fördjupad diskussion kring ämnet i förträffliga Facebook-gruppen Digital samhällskunskap som varmt rekommenderas att man läser igenom om man vill fördjupa sig i fältet.

Teknik påverkar samhället och samhället påverkar tekniken och att påstå att programmering är ett helt neutralt fält där kod skapas helt fri från programmerarnas egna världsbild, bias och fördomar och där koden sen i sig inte påverkar samhället på något sätt är för mig en ytterst märklig tankebana.

Några exempel på detta är ju t.ex. AI som lär sig bli rasistisk, ansiktsigenkänningsmjukvara som identifierar färgade amerikanska kongressledamöter som kända brottslingar, att andelen av kvinnor på gymnasiets teknikprogram är extremt låg (16% läsåret 16/17), mainstreamdatorspelsvärldens inriktning på pojkar som målgrupp, sociala medier och botars påverkan på demokratiska valrörelser runt om i världen, tvålapparater som inte kan identifiera mörka händer osv. i det lilla och det stora.

Mikael Bergström, lärare i programmering vid NTI Gymnasiet Stockholm, i tråden i Digital samhällskunskap:

Det handlar om att lyfta blicken en smula, och ställa frågor av typen ”vems problem löser vi?” och ”hur påverkar t.ex. våra gränssnitt användaren?”, ”vad tar vi för givet när det gäller användaren?” 

Mikael har också skapat ett diskussionsunderlag som kan användas för att få igång diskussion kring frågorna i klassen.

Filmriket – vägen till film i klassrummet

I dagarna lanserades den nya nationella webbplattformen Filmriket , som har som syfte att lära barn, unga och pedagoger att skapa och kritiskt granska film.Filmrikets finansiärer är Postkodlotteriets kulturstiftelse samt Svenska Filminstitutet. Filmriket ”höjer medvetenheten inom MIK (medie- och informationskunnighet) och ger elever ett källkritiskt förhållningssätt till rörlig bild.”

Projektledaren Lianna Hallsénius berättar i Kulturnytt P1 att det är viktigt att kunna granska och tolka film eftersom unga kommunicerar via mediet och även tar in information på detta vis. Naturligtvis ska det leda till att de unga förstår mediet och blir uppmärksamma på manipuleringsknep. ”I framtiden hoppas vi på att kunna göra Filmriket 2.0 för

Övningarna har ett gediget material och bakom underrubrikerna ryms instruktioner och filmer.

gymnasieelever- och lärare också”, säger hon.

På Filmriket finns inspiration, övningar och instruktioner för oss i skolans värld. Övningarna är utvecklade med utgångspunkt i grundskolans reviderade läroplan med syfte att göra det lätt, roligt och framför allt enkelt att anpassa rörlig bild till de olika kursplanerna. 

Övningarna är uppbyggda med instruktioner och idéuppslag utifrån ämnenas kursplaner. Exempelfilmer finns som hjälper eleverna att förstå syfte, format och slutresultat.  Eleverna kan till exempel vlogga utifrån en källa, göra en källkritisk fiktionsfilm eller dokumentera med vlogg.

I Filmskolan finns instruktionsfilmer samt användbara tips och tricks. Det går enkelt att länka direkt till filmerna genom att högerklicka på filmen. Här nedan ser du ett maualfilmsexempel om bildutsnitt och vinklar. Jennifer visar vad bildutsnitt och bildvinklar är. Hon visar vad de heter och hur du kan få din film att bli mer spännande för tittarna att se på.

 

 

 

Så in och titta runt för att se vilket material som passar din klass.

 

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Om du saknar OM-sidan i Classroom – tänk Om! (uppdaterad)

Uppdatering

Google har nu infört alternativet ”material” så att vi kan lägga upp klassens referensmaterial – och som vi längtat! Det är ett av alternativen vi kan skapa i fliken Klassens arbete. Material-inlägget får en speciell ikon och hamnar inte i elevernas Visa ditt arbete.

För att strukturera klassens material kan man tilldela materialinlägget antingen det ämne som det tillhör, eller skapa ämnet ”referensmaterial” och samla övergripande material där.

Slut på uppdatering.

 

Många upprörda röster har hörts om den försvunna möjligheten att samla klassens referensmaterial under fliken OM. Det sägs att Google ska ha en lösning på detta framöver, men om ni inte orkar vänta finns främst två lösningar.

Den ena är att skapa ett ämne som heter ”referensmaterial”. I detta ämne skapar du icke-tidsbestämda uppgifter där materialet laddas upp eller länkas. Detta är dock inte en helt hundraprocentig lösning eftersom det genererar uppgifter som de facto inte är uppgifter i Mitt arbete (knappen Visa ditt arbete) samt att eleven får olösta uppgifter i sin historik. Det ologiska i förfarandet är nog det som skaver mest.

Den andra lösningen är att återigen tänka om. I rubrikytan på Classroom finns OM-länken. Denna kan vi använda! Jag ska visa hur!

Klicka först på inställningsmuttern och välj att redigera. På raden under Classroomets titel kan du lägga till länkar till Google dokument, pdf-filer, webbplatser och Youtube m.m. Allt samlat på samma ställe. Det går naturligtvis inte att ladda upp något, men med tanke på att vi jobbar i GSfE, så borde vi kunna klara oss utan det.

När du eller eleverna vill titta på klassmaterialet klickar ni helt enkelt på Om på flödessidan. Hur det visas ser du på den första bilden i detta inlägg.

”Kritiskt och självständigt tänkande ska uppmuntras – inte bestraffas.” – Lite uppföljning kring kritiskt tänkande som vapen

I den långa bloggposten Är verkligen mediekritik nått att ha? – Funderingar kring MIK-strategier för skolan diskuterade jag diverse aspekter av undervisning kring kritiskt tänkande, källkritik och informationssökning utifrån ett av danah boyds omdiskuterade föredrag. Diskussionen kretsade kring de svårigheter och gränsdragningar som uppstår mellan källkritik och källtillit, att ställa kritiska frågor om allt kan lätt nyttjas i propagandasammanhang och leda en ner i ett konspirationsträsk.

I dagarna har det dykt upp några texter som diskuterar just aspekten av kritiska tänkande som ett vapen. I sitt antologikapitel Källkritik, självkritik och källtillit diskuterar Olof Sundin och Jutta Heider diskuterar de just dessa aspekter utifrån en demokratiaspekt. För att komma tillrätta med problemet diskuteras åtgärder på tre plan:

  1. plattformsföretagens egen självsanering tillsammans med förstärkt lagstiftning,
  2. stöd till produktion och förmedling av trovärdig kunskap genom skola, bibliotek och massmedia, och
  3. människors eget ansvar för att bedriva källkritik. Källkritik är en viktig del av medie- och informationskunnighet (MIK), den har en central roll i skolans läroplan och i denna text är det just källkritik som är i fokus. (sid 59)

I skolans värld är det ju självklart viktigt att vi diskuterar och problematiserar de två förstnämnda aspekterna men det är den tredje som är direkt relaterad till vårt dagliga arbete med eleverna. De menar vidare att begreppet och diskussionen bör vidgas och utvecklas:

Handlar alltid källkritik om kritik? Finns det rent av andra förhållningssätt till källor eller till sig själv som ibland kan bättre åstadkomma det som vi vill åstadkomma med källkritik, nämligen en gemensam grund för det demokratiska samhället där vi kan enas kring en förståelse för hur kunskap produceras och sprids i samhället? Nedan kallar vi det för behovet av källtillit. (sid 60)

Begreppet sökkritik vidgar den källkritiska blicken och försöker inte bara se källans roll i den digitala algoritmstyrda informationskontexten utan också inåt: hur vi tänker och hur vi söker.

Detta innebär en vidgning av den källkritiska blicken – från källan, över till källans infrastruktur och till ens egen roll och begränsningar. (sid 60)

Artikeln fortsätter med den intressanta diskussionen om vems källkritik som används, vems ärende går man när man ställer kritiska frågor. Ifrågasätter man allt så är det än lättare att man blir faktanihilist, eller faktarelativist, och helt enkelt väljer de källor som passar ens världsbild.

Att förhålla sig till information på nätet, eller för den delen utanför, handlar därför inte enbart om kritik, utan lika mycket om tillit och förtroende. Om vi alltid ska ifrågasätta alla institutioner, personer eller dokument omöjliggörs ett demokratiskt samtal. Att inte lita på någonting ligger i praktiken inte långt ifrån att inte ifrågasätta någonting. Även med en grundförståelse som säger att kunskapen alltid är i rörelse måste vi acceptera att vissa källor och institutioner rimligtvis är mer trovärdiga än andra. (sid 61)

Statens medieråds chef Annette Novak är inne på samma spår i artikeln MIK kan bli det vassaste vapnet emot oss – om vi inte ser upp (publicerat på LinkedIn av alla märkliga ställe…) Hon utgår i sitt resonemang från informationspåverkan och betonar vikten av att stärka de kognitiva förmågorna:

När vi lyfter vikten av källkritik måste vi samtidigt fokusera på att stärka de kognitiva förmågorna och förståelsen för olika kunskapsteorier. Vi kan inte lära ut källkritik och sen bli förvånade när alla börjar ifrågasätta allt, däribland validerad vetenskaplig kunskap och trovärdiga källors uttalanden.

Det kritiska tänkandet som diskuterats av Sundin och Haider ovan, danah boyd och mig kan ju komma att användas som ett vapen:

Medie- och informationskunnighet är ett skarpt verktyg när det gäller att stärka vår motståndskraft mot de aktörer som försöker hindra åsikts- och övertygelsefrihet, mot angripare som är ute efter att destabilisera vår demokrati.Men om vi inte samtidigt lyfter de grundläggande värdefrågorna så kan all denna kunskap vändas emot demokratin.

Citatet i rubriken kommer för övrigt från en motion om skolpolitik från ett av våra riksdagspartier och illustrerar väl diskussionen.

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Valåret i skolan (del 20): Valet och demokrati för dom yngsta

Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (Grundskolans läroplan, första stycket, sida ett).

Den nionde september är det val i Sverige och som vanligt finns det mycket att jobba med och prata om i förhållande till det i skolan. Vi påbörjar därför en serie bloggposter där vi tipsar om material och filmar och försöker hitta intressanta infallsvinklar och lektionstips till er att använda i er undervisning. 

© Egmont Publishing

Valdagen närmar sig med stormsteg och det börjar väl snart bli dags att avrunda den här bloggserien men innan vi gör det passar vi på att tipsa om lite resurser kring demokrati och det svenska valet för de yngsta.

Sveriges Radios Barnradio har en ytterst charmerande intervjuserie där barn intervjuar partiledarna, utmärkt lyssning för stora som för små.

Barnen möter partiledarna

Att Lilla Aktuellt har en valskola har ni säkert inte missat, här finns mycket matnyttigt!

Lilla Aktuellt valet

Bamse förklarar demokrati  i ett temanummer, allt material finns att ladda ner från sidan.

Nytt skolmaterial om demokrati med Bamse

 

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Valåret i skolan på Pedagog Trelleborg

Valåret i skolan (del 1): Purfärsk statistik från SOM-institutet

Valåret i skolan (del 2): Faktakoll med Faktiskt.se

Valåret i skolan (del 3): Hur röstar man? Filmresurser om val

Valåret i skolan (del 4): Begreppsarbete

Valåret i skolan (del 5): Veckans URtips om demokrati

Valåret i skolan (del 6): Skräddarsydda budskap/dark ads

Valåret i skolan (del 7): Filterbubblor och ekokammare

Valåret i skolan (del 8): Valkompasser

Valåret i skolan (del 9): Riksdagen levererar – Demokrativerkstad, spel, serier och material

Valåret i skolan (del 10): Valskola 2018 + Varför rösta?

Valåret i skolan (del 11): Påverkan och vinklade budskap

Valåret i skolan (del 12): Delta i Nyhetsvärderaren valspecial!

Valåret i skolan (del 13): Veckans URtips: Har jag något val?

Valåret i skolan (del 14): Visualisera med datastory och ny partikompass

Valåret i skolan (del 15): Valaffischer

Valåret i skolan (del 16): Svenskarna och internet – Valspecial 2018

Valåret i skolan (del 17): Mediekompass lektionsmaterial och mediearkivet

Valåret i skolan (del 18): Partiernas digitala marknadsföring

Valåret i skolan (del 19): Samlade parti- och valenkäter (plus zombies!)

”Det är väl bara att googla” – om informationskompetens

Förra veckan publicerades studien ”Sök- och källkritik i grundskolan – en forskningsrapport” , en kvalitativ fallstudie om undervisning och bedömning av informationssökning och källkritik i Samhällskunskap och Svenska i årskurs nio. Studien är genomförd och skriven av Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap samt Hanna Carlsson, universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap, båda verksamma vid Lunds universitet. I studien konstateras bl.a. att:

  • Informationssökning som undervisningsinnehåll får stå tillbaka för källkritiken och som bedömningsunderlag är förmågan att söka information i det närmaste frånvarande.
  • I skolans undervisning behövs en diskussion om vad som avses med informationssökning och källkritik, inklusive en diskussion kring källkritikens gränser. (Källa: IIS.se)

I rapporten kan vi läsa att komplexiteten i informationssökning blivit mer dold när den gått från analog till digital form samt att informationssökning förstås som en enskild aktivitet som är svår att identifiera och bedöma. (s.23) Förmågan att söka information synliggörs av informationssökningens resultat snarare än dess process (s.35), vilket gör att det i undervisningen missas många möjligheter till feedback och formativt arbetssätt. Det är just informationssökningskompetens som detta inlägg syftar till att resonera kring. 

I detta mastiga inlägg försöker vi synliggöra progressionen i styrdokumenten och ge ett exempel på hur denna progression kan gestalta sig för att på detta sätt ge underlag åt diskussioner ute i verksamheten. Vi har även med en del om själva sökprocessens moment och olika övningar och tips. 

Men källkritiken, då? I detta inlägg fokuserar vi på informationssöknings- och informationshanteringsprocessen. Naturligtvis är källkritik viktig och i undervisningen en integrerad del i informationssökningsprocessen, men för att det här upplägget ska bli mer hanterbart lämnar vi just källkritiken till ett annat tillfälle, t.ex. i våra övriga inlägg om källkritik

Informationssökning som digital kompetens

I Skolverkets skrift Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå tas informationssökning och källkritik upp som en central aspekt av begreppen digital kompetens:

”Det moderna samhället präglas av en snabb förändringstakt och den digitala tekniken ger oss möjlighet att ta del av ett överflöd av information. Den här aspekten av digital kompetens handlar om att utveckla förmågan att granska och värdera information från olika källor utifrån relevans och trovärdighet. Detta omfattar bland annat att kunna sovra i ett stort informationsmaterial samt att ställa frågor och begränsa sökningarna för att få fram den information som eftersöks. /…/ Progressionen handlar bland annat om mängden källor och om hur komplexa källorna är. I de lägre årskurserna kan det handla om källor som finns tillgängliga på skolan, till exempel böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn. Undervisningen handlar också om att eleverna ska söka information via sökmotorer på internet för att hantera och värdera den mängd förslag som sådana sökningar kan ge. Det kan till exempel handla om att snabbt kunna se vad en text handlar om och var den kommer från. Med ökande läs- och skrivförmåga och större erfarenhet kan eleverna vidga sina perspektiv och använda ett mer varierat utbud av källor.” 

Oavsett målet med  informationssökningen i undervisningssituationen menar Skolverket att eleverna har användning av att kunna

  • hantera söktjänsten de använder
  • använda både enkel och avancerad sökning
  • prova olika synonymer till sökordet de först valde
  • förstå när en sökning behöver breddas eller avgränsas
  • känna till om det finns alternativ till söktjänsten som också ger bra information (källa: Skolverket)

Målet är att ge eleven informationskompetens (information literacy)/informationskunnighet, som kan ses som en del i det större begreppet MIK, medie- och informationskunnighet. För en sammanställning över allt MIK-relaterat centralt innehåll, se här. För en diskussion om mediekritik som inkluderar källkritik och källtillit, se här

I ämnenas centrala innehåll i LGR 11 finns de ämnes- och faktaområden som skall behandlas i undervisningen och här vet vi att det är läraren som bestämmer i vilken grad och på vilket sätt eleven ska tillägna sig detta innehåll, utifrån årskurs, mognad och passande metod. I kunskapskraven står det att läsa vad eleven ska kunna utifrån det centrala innehållet, bl.a. diskutera, skriva faktatexter och söka information på ett källkritiskt sätt. Informationssökning är alltså en kunskap som eleverna ska lära sig, precis som de ska lära sig att läsa, skriva och prata engelska. Trots det verkar just sökteknik ha hamnat mellan stolarna i undervisningen på många håll och det läggs inte tillräckligt med tid på att lära ut de strategier som behövs. Kanske är det elevers och vuxnas övertro på att det är ju bara att googla som gör att man glömmer att informationssökning finns med i styrdokumenten. Ett dilemma i samband med informationssökning är att många elever själva uppfattar att de är ganska duktiga på att söka information, medan flera undersökningar (se t.ex. här och här) visar att de tenderar att överskatta sina kunskaper, i synnerhet när det gäller informationssökning på nätet: Ungdomar söker ofta framgångsrikt information om något de är intresserade av och de hittar snabbt de svar de söker, men många har däremot betydligt svårare att söka information när det gäller skolsammanhang eller när det gäller att hitta att hitta svar på en mer komplex fråga. I en sammanfattning av tidigare forskning lyfter Alexandersson och Limberg (2012) fram att elever behöver handledning i att formulera forskningsbara frågor för att deras självständiga informationssökning ska fungera väl. Sökprocessen tar tid och eleverna behöver stöttning i processen. Informationssökning identifieras i skolan ofta som faktasökning och där helhetsförståelsen riskerar att gå förlorad. (Sök- och källkritik i grundskolan”, s. 8) 

Progressionen

Informationssökning och källkritik finns i flera ämnen i grundskolan, och här nedan får kunskapskraven för engelska, biologi, samhällskunskap och svenska fungera som exempel. Att det under grundskoletiden ska ske en progression i antalet källor och källtyper, graden av elevens självständighet samt förmåga till källkritiskt resonemang framgår när vi jämför kunskapskraven för E i åk 3, 6 och 9.

åk 3 åk 6 åk 9
En För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven välja och använda sig av någon strategi för lyssnande och läsning.

Eleven kan välja texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven välja och använda sig av någon strategi för lyssnande och läsning.

Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

Bi Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Sh Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar, och göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Sv Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet.

Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.

Källa: Skolverkets hemsida

I det centrala innehållet för svenska åk 7-9 står det att eleverna ska lära sig att sovra i en stor informationsmängd samt lära sig olika lässtrategier, hur man citerar och gör källhänvisningar (även vid användning av digitala medier). En stor del av grunderna för informationssökning ligger alltså i svenskämnet, naturligtvis, eftersom det till en stor del har med läs- och skrivstrategier att göra. Carlsson och Sundin (”Sök- och källkritik i grundskolan”, s.9 och 13) skriver att intratextuell informationssökning, d.v.s. att kunna identifiera och sammanställa det viktigaste i en specifik text, utgör en viktig läsförmåga. Att kunna söka information med hjälp av en sökmotor med en förståelse för sökningens infrastruktur, s.k. intertextuell informationssökning, torde däremot inte vara en förmåga som på ett lika självklart sätt enbart kopplas till ämnet svenska. 

Jag har tidigare reflekterat här på bloggen över att faktasökande och faktahantering är svårt och måste tränas, bl.a. för att undvika ”copy paste”-förfarande. Progressionen finns med läroplanen, men hur ser vi lärare på den? Hur lär vi eleverna på ett strukturerat sätt att bli goda informationssökare? Vilka källor vill vi utgå från och hur går vi sedan vidare för att utveckla lärandet? När börjar vi visa exempel på internettexter och börjar med sökningar på nätet –  och vad behöver eleverna kunna dessförinnan? När vi lärare tänker på information tänker vi oftast på faktatexter, men de flesta elever får sin information från Youtube och vuxna. Hur använder vi dessa källor i undervisningen? Fokus i skolan är på textsökning och andra modaliteter som bild och video är eftersatta, står det att läsa i Cecilia Gärdén och Malin Utters text Informationssökning på nätet (s.4) från Skolverkets lärmodul Kritisk användning av nätet. Där kan vi också läsa att många forskare idag argumenterar för en nära integration mellan ämnesundervisning och undervisning i hur man söker och använder information och för att eleverna arbetar aktivt med informationssökning och att de får kontinuerlig återkoppling på hur de söker information – precis som i övriga formativa arbetssätt. Ska eleverna själva hitta, värdera och samla information i olika källor så måste läraren handleda och även ge ramar för sökandet. Själva sökprocessen tar tid.

Här nedan följer ett försök till struktur av progressionen i informationssökning och informationshantering. Det går naturligtvis att diskutera nivå och uppdelning – vilket är meningen! Vid diskussion är det alltid bra att ha en utgångspunkt.

F-3

Källor: 

  • Eleverna arbetar med av läraren utvald källa/text alternativt söker källa tillsammans. Diskussioner att ha:
    • Vad är en källa?
    • Vilken typ av källor finns? Inte bara nätet och böcker, utan även klockan, tabeller och kompisen.
    • Vilka källor kan vi använda?
    • Vilken information kan vi få ur bild och film? Vad tillför en bild för information till text?
  • Introducera webbplatser. Visa på projektorn och prata om webbplatser tillsammans. Det går även att skriva ut en webbtext, eventuellt genom att ta en skärmdump. Titta på t.ex. menyer och länkar samt multimodala element.

Sökteknik:

  • Att ställa frågor för att definiera informationsbehovet och ge oss de svar vi vill. 
  • Gör gemensamma sökningar och modellera fram söktekniker. Prata om det du gör när du söker, för att sätta ord på tekniker och olika saker som finns på internet. 
  • Läs här i tidigare inlägg om samtalsgoogling, en lärorik och effektiv metod som kommunens skolbibliotekarier erbjuder.

Sammanställa information

  • Eleven återger muntligt och/eller skriftligt informationen. Klassen skriver gemensam faktatext.

 4-6

Källor: 

  • Utgå från källor som läraren väljer alternativt sök fram ett antal källor tillsammans. Att välja ur ett urval är också att välja.  
  • Förstahands- och andrahandskällor.
  • Skillnader och likheter mellan analoga och digitala källor. Att hitta en digital källa. 
  • Texter som består av fakta och texter som består av åsikter. Reklam.
  • Jämföra två källor som kompletterar varandra. Använd t.ex. VENN-diagram för att tydliggöra t.ex. skillnader i texttyp eller faktainnehåll. Läs mer på Pedagog Värmland

Sökteknik: 

  • Att samla sina förkunskaper i t.ex. tankekarta eller stolpar och utifrån det formulera frågor att finna svaren på. Arbeta gemensamt och med tiden mer självständigt.
  • Sökningarna är KONTEXTBEROENDE – vad vill eleven veta?
  • Att hitta information i analoga källor, använda innehållsförteckning och index i böcker.
  • Att hitta ”rätt” bok på bibliotek.
  • Sökord – vad är det? Nyckelord och sökord – är det samma sak? Att kombinera sökord i en sökmotor
  • Gör gemensamma digitala sökningar. Sätt ord på tekniker och olika saker på nätet.
  • Få eleverna att förstå vad en sökmotor är och att den inte är en vuxen som ger rätt svar längst upp. Visa annonser.
  • Visa hur man kan begränsa en sökning genom att kombinera sökord.
  • Visa att man kan gå direkt till en källa istället för att söka i sökmotor.
  • Våga misslyckas tillsammans med eleverna!   
  • Låt eleverna försöka granska 2 eller 3 webbplatser från lärarens urval och välja den som verkar mest användbar.
  • Google bildsök – en teknik för att söka på en bilds ursprung och förekomst.

Sammanställa information:

  • Olika sätt att samla information i t.ex. faktatexter och presentationer.
  • Att spara och ange en källa.

Lässtrategier:

  • Sökläsning och översiktsläsning med fokus främst på analoga texter, men tänk på att gemensamt vidga läsningen till digitala texter. Rubriker, multimodala delar, avsändarpresentation.
  • De elever som inte har befäst översiktsläsning kan inte skumma av en text för att se om den är användbar. Då bör läraren anpassa arbetssättet så att urvalet blir rätt. Att använda bilder som informationsbärare.

Skrivstrategier:

  • Använda nyckelord för att samla förkunskaper och nyfunnen fakta.
  • Tankekarta
  • Faktatext

7-9

Källor:

  • Att mer självständigt söka och värdera källor på internet. Större urval, fler källtyper och medier, fler urvalsgrunder. Längre och språkligt och innehållsmässigt mer krävande medier, t.ex. texter som innehåller både fakta och åsikter samt spelfilmer. 
  • Kontrollera fakta från en källa med hjälp av oberoende källor. 
  • Jämför texter från olika medier.
  • Identifiera bilder/symboler av betydelse och vilken roll de har för förståelsen av informationen.

Sökkritik på nätet 

  • Visa att det finns olika sökmotorer…
  • …som styrs av algoritmer.
  • Hur fungerar en sökmotor?

Sökteknik: 

  • Att utveckla sökandet genom att begränsa eller utöka sökningen, att visa olika sökningsinställningar i den mest vanligt förekommande sökmotorn.
  • Visa mer ingående hur ledande frågor och värdeladdade ord kan påverka sökresultatet. Vi har skrivit om Googles autocomplete här.  

Sammanställa information

  • Att sammanställa information på olika sätt och från ett flertal källor. 
  • Att göra källförteckningar och korrekta källhänvisningar.
  • Hur man citerar.
  • Att kunna använda referatmarkörer i text.
  • Att omvandla information från en form till en annan, t.ex. intervju till reportage, tabell till löpande text. Tolka och analysera information i olika form. Att göra en helt ny typ av text eller annat typ av medium.

Lässtrategier:

  • Sökläsning och översiktsläsning med fokus på digitala texter. De elever som inte har befäst översiktsläsning kan inte skumma av en text för att se om den är användbar (och pålitlig). Då bör läraren anpassa arbetssättet så att urvalet blir.
  • Hur man hittar information i webbtexter: Digital läsförmåga med förmåga att hantera multimodalitet och navigationsstruktur. Läs mer om detta i Skolverkets stöd Digital läsförståelse i engelska.
  • Hur du närläser/djupläser en digital text med pennan i hand.

Skrivstrategier:

 

Bedömning av informationssökningskompetens

Enligt Skolverkets lärmodul Kritisk användning av nätet skriver Cecilia Gärdén och Malin Utter att forskning visar det är svårt att urskilja en progression kring elevers informationskompetens och informationssökning i skolan. Studier visar att det ofta är små skillnader i hur elever på olika nivåer i skolan söker och använder information. Däremot visar det sig att i klasser där lärare och elever arbetat systematiskt med informationssökning och källkritik så har lärarna sett förändring i elevernas lärande.

I ”Sök- och källkritik i grundskolan – en forskningsrapport”  konstaterar lärarna att elevernas informationssökningsförmåga är svårbedömd (s.23):

Svårigheten att bedöma förmågan att söka information tycks ha att göra med att informationssökning förstås som en enskild aktivitet som är svår att identifiera. Detta innebär att läraren ser det som svårt att skapa konkreta bedömningssituationer och ett tydligt bedömningsunderlag. Informationssökning kopplas således inte heller till mer kritiska förståelser och dimensioner av att interagera med den samtida medieekologin.

I rapporten tycker jag att det framgår att både lärare och elever har mer fokus på den källkritiska processen och förmågan än på informationssökningen. Förmågan att söka information synliggörs av informationssökningens resultat snarare än dess process. (s.35 och 57) . Även i slutrapporten från projektet Informationssökning, didaktik och lärande (IDOL) från 2014 framgår det också att kriterier som direkt berör elevernas förmåga att söka, finna och välja källor kommer i skymundan i undervisningen, vilket forskarna skriver betyder ”att exempelvis förmåga till relevansbedömningar inte uppmärksammas liksom ej heller de dimensioner i informationssökningsprocessen som berör formulering av sökfrågor, val av söktermer eller val av typ av källa eller informationssystem.” (s.90). 

Vilka delar av informationssökningen kan då bedömas – och hur? Här behöver nog Skolverket erbjuda mer stöd och underlag för diskussioner då bedömningsstödet i svenska är från 2012 och stöd för bedömning av resonemang om källornas & informationens användbarhet i årskurs 6 från 2016, d.v.s. innan styrdokumenten uppdaterades i somras. 

Kanske kan Bedömningstödmaterial till engelska åk 7-9, digital läsförståelse vara användbart som utgångspunkt, i alla fall vid informationssökning på digitala enheter. Materialet är förvisso från 2014, men engelskans kursplan har inte reviderats sedan Lgr11 kom ut eftersom det redan då fanns ett fokus på olika medier i kursplanemålen. På s.19 i bedömningsstödet ges exempel på bedömningsfaktorer för bedömning av digital reception och sökkompetens i åk 9 baserade på kurs- och ämnesplanerna i engelska samt inom området aktuella studier och forskning. Faktorerna är avsedda att vara ett stöd vid en helhetsbedömning. Här listas samtliga faktorer, inte enbart de faktorer som är relevanta för informationssökning:

Söka och välja

Använda en sökmotor

  • identifiera frågeställningar
  • skriva in webbadresser
  • formulera sökord
  • välja sökresultat i en lista
  • begränsa och utvidga sökningar
  • återvända till en tidigare sökning
  • känna igen en ”återvändsgränd”

Läsa en webbsida 

  • läsa olika grafiska format
  • skrolla och överblicka
  • lokalisera klickbara länkar, ikoner etc.
  • växla mellan webbsidor

Välja innehåll 

  • lokalisera text/information
  • bedöma den egna förståelsen och nyttan av innehållet
  • jämföra olika källor
  • spara som favorit, kopiera länkar
  • ladda ner webbsida, kopiera text

Värdera

  • egen förståelse
  • relevans
  • trovärdighet, pålitlighet

Använda det valda materialet

  • skapa helhet och sammanhang
  • skapa struktur
  • visa förtrogenhet med innehåll och språk – ”att göra
  • det till sitt eget”
  • använda flera källor och ange källor

I slutet av stödmaterialet finns även ett formulär med frågor och graderad självvärdering till eleven för att tydliggöra elevens informationssökningsprocess för både eleven själv men även för läraren. Språkläraren och LR-ämnesbloggaren Mia Smith beskriver här hur hon använder detta material och hon förklarar att genom att eleverna besvarar följdfrågor blir de också själva medvetna om hur sökprocessen går till.

Informationssökningsprocessens moment

  1. Definiera informationsbehovet och ställ frågor som tydliggör förkunskaper och luckor vilket hjälper eleven i arbetet. Gör gärna en tankekarta. Fundera också över källor som du tror kan vara användbara-, t.ex. Livsmedelsverket eller en busstidtabell.
  2. Välj sökord att använda. Utgå från tankekartan.
  3. Välj sökmotor (för äldre elever) alternativt gör samma sökning i olika sökmotorer. 
  4. Gå direkt till en källa som du bedömt som användbar. ELLER
  5. Gör sökningen i sökmotor. 
  6. Begränsa sökningen. Var kreativ. Kombinera olika sökord eller ett sökord plus en källa. Välj format, t.ex.allt/nyhet Använd bildsök. Begränsa i tid. 
  7. Utvidga sökningen. Detta görs enklast genom att söka på engelska. Använd ett mindre specifikt sökord för att få fler träffar.
  8. Hitta en texts källor och använd dem för att hoppa vidare i dina sökningar.

(Källor: bl.a. Skolverkets Handleda elever i informationssökning, Det är väl bara att Googla (Mannerheim/ Fast Ehrlén) och Grundkurs i informationssökning för högstadiet (Eslövs kommun).

Läraren och bibliotekarien kan också handleda eleven genom att ställa frågor under arbetet:

  • Vilka frågeställningar ska eleven besvara?
  • Vilka är de betydelsebärande orden i elevens frågor?
    Hur kan eleven få orientering i termer och begrepp?
  • Finns det något ämnesspecifikt uppslagsverk som kan användas?
  • Vilka närliggande begrepp finns?
  • Vilka ord kan användas som sökord?
  • Finns det synonymer som också är relevanta att söka på?
  • Var är det relevant att skriva in sina sökord: i någon sökmotor, i någon databas, i en bibliotekskatalog på nätet eller i någon annan resurs?
  • Går det att avgränsa informationssökningen genom årtal, språk, ämnesinriktning eller på annat sätt?
  • Är det endast relevant att söka efter text, eller kan bild, ljud eller film också passa för uppgiften
  • När eleven har hittat något relevant material – finns det begrepp eller referenser i materialet som kan hjälpa arbetet framåt? Vilket är nästa steg? Hur ska eleven gå vidare?

(Källa:Cecilia Gärdén och Malin Utter, Informationssökning på internet i Skolverkets källkritik-modul.)

Knep för en framgångsrik sökteknik

  • Använd neutrala och specifika sökord.
  • Undvik värdeladdade ord och ledande frågor. Läs och testa olika sökningar på användbara Mikoteket.
  • Googles egna tips och tricks samt sökknep för att finjustera sökningar.
  • Skolverkets tips för att söka på nätet från Skolverkets källkritiska modul.
  • Aktivera Safe Search, Googles egna filter, för att blockera stötande sökträffar. Observera att filter inte är något heltäckande skydd.
  • Öppna en sökträff/länk i en ny flik genom att högerklicka och välja öppna i ny flik. Detta ger dig bra översikt samt koll på var sökningen eller huvudtexten är när du vill återvända.
  • Var kreativ! Våga testa! Berätta allas knep för varandra i klassen.

 

Annica Sjödahls tips

 

Övningar för att utveckla söktekniken:

  • Googles egna småövningar på sidan med tips och tricks.
  • Googla dig själv eller rektor/förälder – KREATIV kombination av sökord – vilka träffar får du? Är träffarna relevanta? Om dig eller helt annan? Vilka medier finns? Viken uppfattning får man? Inga träffar alls? Varför? Vilka träffar skulle du vilja att man fick?
  • Hur kan vi få fram sökträffar på bara dansen salsa och inte såsen? Låt eleverna först testa fritt. Ge dem sedan Annika Sjödahls lista ovan och se om de kan lista ut att de ska skriva ”salsa -sås”.
  • Hitta en bild som du tror är manipulerad. Använd Google bildsök för att hitta originalbilden. 
  • Hur förändras dina träffar om du till exempel söker på ”växthuseffekten”.  ”växthuseffekten är” och ”växthuseffekten bluff”? Gör samma med feminism. 
  • Hur tjänar Google sina pengar när tjänsten är gratis? Googla Google!
  • A Google a Day – en googlingsövning på engelska.
  • Gör en och samma sökning med olika sökmotorer, t.ex. Google, Duck Duck Go och Bing. I dina inställningar i Chrome finner du många sökmotorer att välja bland och här kan välja vilken som ska vara standardsökmotor. Duck Duck Go samlar inte uppgifterna från dina tidigare sökningar så den kan vara bra att jämföra med.
  • Se vilka sökningar som trendar nära dig eller i olika delar av världen på Google trends.

    Karta från Google trends över intresset för VM v.26 2018

  • Lägg gärna tid på att prata om internet och datorer så att klassen får gemensam vokabulär.
    • Vad är internet?
    • Vad är ett adressfält och ett sökfält?
    • Vad händer när vi trycker på t.ex. enter eller tab?
    • Vad är en flik och ett fönster?
    • Vad är en webbläsare?
    • Vad är en länk? 

 

 

Diskutera

  • Hur ser informationshanteringen ut i ditt ämne? Vilka strategier och texttyper hanterar ni där?
  • Diskutera fler konkreta förslag på aktiviteter och förändringar som skulle kunna genomföras för att utveckla elevernas informationssökning på internet.
  • Vilka bedömningssituationer och vilket bedömningsunderlag ser ni i era ämnen?
  • Utgå från progressionen ovan och diskutera hur de olika ämnena gemensamt och på eget håll kan göra eleven informationskompetent.
  • Har vi tillgång till skolbibliotekarie och hur kan vi använda dess kompetens i arbetet?

Läs/se vidare

Söka fakta på nätet med yngre elever

Det är bara att googla – kopieringsmaterial med svenskuppgifter i informationssökning och källkritik av Filippa Mannerheim och Katarina Fast Ehrlén (2018). Materialet innehåller många för svenskläraren användbara upplägg som går att integrera i t.ex. litteraturarbetet eller tematiska arbeten.

Lässtrategier: Orka plugga på URskola

Annika Sjödahls material för referat och källhänvisningar och söktips på internet

Tidigare inlägg om informationssökningskompetens här på bloggen (sammanställning av text från Skolverkets modul)

Så fungerar sökmotorer

Sökmotorer är inte neutrala från Statens medieråd

Internetstiftelsens guide till algoritmer

 

Följ oss på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Reviderad läroplan för förskolan med skrivelser kring det digitala

Regeringen har beslutat om en reviderad läroplan för förskolan som träder i kraft 1/7 2019.

Ladda ner den reviderade läroplanenPDF (pdf, 57 kB)

Det finns tyvärr inte något dokument där vi kan jämföra skillnaderna mellan versionerna men vi kan ju iallafall lyfta ut de nya skrivelserna som berör det digitala.

Förskolans uppdrag

Kommunikation och skapande

[…] Barnen ska ges tid, rum och ro till eget skapande. De ska få möjlighet att utforska, reflektera kring och beskriva sin omvärld. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Detta inbegriper att barnen ska få möjlighet att konstruera, forma och skapa genom
att använda olika material och tekniker, såväl digitala som andra. På så sätt är skapande både ett innehåll och en metod i förskolan för att främja barnens utveckling och lärande.

Utbildningen i förskolan ska ge barnen möjlighet att använda matematik för att undersöka och beskriva sin omvärld samt lösa vardagliga problem. Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.

2.2 Omsorg, utveckling och lärande

Mål

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla […]

  • intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa, […]
  • förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen, och […]
Riktlinjer

Förskollärare ska ansvara för att varje barn […]

  • får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.

Arbetslaget ska […]

  • skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg, […]

2.8 Rektorns ansvar

[…] Rektorn har ansvaret för […]

  • en god och tillgänglig miljö utformas, med tillgång till såväl digitala som
    andra lärverktyg, […]

Vi kommer återkomma till de nya skrivelserna i läroplanen framöver.

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

  • Om

    Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring  pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se

    Allt material licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.