Veckans URtips – Nya Småsagor med QR-koder

URSkola presenterar nu fem nya kortsagor i serien Småsagor. Sagorna är bilderböcker för de yngsta som gestaltas av skådespelare med känsla för barnbokens speciella tilltal och humor. Med sina cirka tio minuter hinner sagorna fånga barnens fantasi och dra in barnen i berättelsen. I serien finns inlästa sagor från 1998 till de nyss tillagda daterade 2018. Bland de nya titlarna kan nämnas de fantasieggande Drakeld, Varulven är vaken och Se upp för argmonstret!

QR-koder till inläsningar av sagor på andra språk

Småsagorna finns översatta till flera olika språk. QR-koderna ger barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik och öppnar upp för barnens nyfikenhet och lust att utforska vad som gömmer sig bakom kvadraterna.

Barnen kan själva öppna sagan på sitt språk och lyssna  genom att läsa av koden med en QR-skanner. Skriv ut och klipp ut de sagor som ni vill använda. Sätt upp omslagsbilden tillsammans med QR-koden i en läshörna. 

 

 

 

Det går snabbt att skrämmas på nätet – om vuxenansvar

Bild skapad i Assembly.

På ett fåtal dagar har Momo blivit en rikskändis i Sverige.  Likt alla virala trender sprids budskapet om skräck, fasa och död snabbt bland läsarna och blir effektivt en snackis. Jag har sett minst tre olika varianter av varningar på sociala medier, med versaler, skrämmande bilder och värdeladdade ord. Alla delar och förfasas över detta nya hot. Alla vuxna, alltså. På Facebook. Att vuxna inte kan ta sitt källkritiska ansvar har vi tidigare diskuterat i inlägget Vem ska hjälpa barn att orientera i informationsröran? Notera att det just nu är VARNINGEN om Momo-utmaningen som sprids. Inte själva utmaningen i sig, skrev Jack Werner @kwasbeb på Twitter för tre dagar sedan. I dagens inlägg här på bloggen tänkte jag utgå från det vuxenansvar som vi vuxna, föräldrar och lärare, har i situationer som denna, när rädsla sprids som en skrämselhicka på nätet. 

Återkommande trend

I Trelleborg minns vi clown-skräcken 2016 och det gör säkert många andra också. Skrämmande kedjebrev och spökhistorier på nätet känner vi igen från de återkommande sms:en från Teresa Fidalgo och vandringssägnerna på nätet, s.k. creepypasta, som vi kan ta del av på Creepypodden med Jack Werner. Det är säkert en kombination av Jack Werners fascination för spökhistorier och hans källkritiska förhållningssätt som gör att han tar Momo-trenden med mer sans än andra vuxna på nätet (se mer nedan).  Att det fanns skrämmande challenges som avslutas med en självmordsutmaning hörde jag talas om redan för ett par år sedan på ett föräldramöte. Det var en förälder som tyckte att vi skulle gå ut med en varning för utmaningen, som sades ha orsakat en ungdoms död i Ryssland.  Spökhistorier och skrämmande utmaningar kommer säkert att återkomma igen och igen och vi vuxna måste se upp att inte gå i skrämselfällan.

Att ta sitt vuxenansvar

Linnea Malmsten, lärare, och Stina Hedlund, fritidspedagog, beskriver en liknande upplevelse på bloggen IKT-fritids – ett socialt och kulturellt fenomen. De påpekar att vuxna i rädsla och okunskap startar diskussionen med sina barn på fel sätt och orsakar mer oro. Värmdö kommun har nu gått ut med en varning till vårdnadshavarna med barn i kommunen där de varnar för Momo-utmaningen. Metro tog upp ämnet den 20 september och kompletterar dagen efter med information från Värmdös varning. Syftet med denna varning utgår jag från är att lugna vuxna och uppmana till samtal – men hur väl lyckas man? När Trelleborg drabbades av Stora clownskräcken 2016 gick bildningsförvaltningens chef ut med informationen till samtliga föräldrar i Trelleborgs kommun att INGA clowner setts men att skrämmande konton finns på social media och att personalen var informerad och ”redo”, liksom närpolisen. En varning som alltså i än högre grad skrämde upp föräldrar och i förlängningen deras barn för något som inte fanns, något som inte hänt. Det blev väldigt svårt för oss i skolan att arbeta med denna fråga och lugna dessa oroliga ungdomar när andra vuxna (oavsiktligt) målade upp en hotbild med sin (välmenande) information. 

Vad innebär det då att ta sitt vuxenansvar? Naturligtvis är det viktigt att vi vuxna pratar med barnen om det som de upplever på nätet. Naturligtvis ska våra barn veta att vi finns där och lyssnar när de är vill prata. Men gör det inte i affekt, med detsamma när du läst något upprörande. Googla, läs vad andra skriver, var källkritisk och fundera över vilket som är det bästa sättet att prata med ditt barn eller dina elever om detta. Många av de inlägg som cirkulerar på sociala medier lockar med click-bait-rubriker eller skrämmande bilder. När vi läser vissa inlägg är de formulerade för att skrämma slag på vuxna och får dem i sin tur att skrämma livet ur sina barn. Som alltid är det viktiga att lyssna på sina barn och prata om vad de ser och gör på nätet, inte att skrämma skiten ur dem!

Ta inlägget från rosatraktor.com, som cirkulerat på Facebook, som exempel. Här är tonen hotfull och hela varningen från Värmdö kommun finns med, i rött.  Inlägget avslutas med orden ”en varning till föräldrar är på sin plats, prata med era barn och ungdomar, detta kan eskalera till väldigt farliga nivåer.”.  I texten nämns ett antal självmord och även mordförsök, men i Metros artikel konstateras det  att det saknas riktiga bevis för kopplingar till dödsfallen. På Twitter den 21 september skriver Jack Werner bloggarens tidigare uttalanden med en underförstådd uppmaning till källkritiskt förhållningssätt. Vissa lever på rädsla och vill skrämma upp oss. 

Den mest sansade bilden av Momo-utmaningen tycker jag Jack Werner ger i sitt inlägg Spökhistorien ”Momo Challenge” – ännu en Svarta Madame på sociala medier . Sitt inlägg sammanfattar han i följande punkter:

  • Momo är en sorts spökhistoria som barn tror på och blir rädda för, precis som de alltid blivit.
  • Det finns inga belagda fall av skador, självmord eller dataintrång kopplade till Momo.
  • Som vuxen är det bästa att hantera Momo som en spökhistoria, och lugna de barn som blivit rädda som om det var en spökhistoria som skrämt dem.

Sammanfattningsvis. Jag menar att vi vuxna inte kan varna barn för ALLT som skulle kunna vara farligt, vare sig det finns på nätet eller utanför nätet. Vi vuxna ska vara lyhörda för barnets oro, inte främst vår egen. Vi ska ta vårt vuxenansvar och inte sprida rädsla och oro. Med Elza Dunkels avslutningsmantra:

Varna inte om du inte har på fötterna! Det kan vara farligare än att inte göra nåt alls.

 

 

Google presentationer – multiverktyget i G Suite-lådan

Google presentationer kan användas till mycket mer än ”bara” stöd vid muntliga presentationer och det tänker jag ägna ett helt inlägg här på bloggen. Därigenom ska jag försöka besvara ett par frågor om vad man kan göra med en presentation som ni säkert har när ni har läst rubriken…

*Uppdaterad med exempelpresentationer.

Kan jag planera mina lektioner med en presentation? Såklart!

De digitala verktygens intåg i skolan har inneburit en del förändringar. Den största tidsbesparingen som digitala verktyg har inneburit för mig är användandet av Classroom samt att jag har planerat mina lektioner i Google presentationer. Det finns många fördelar med att planera sina lektioner i en presentation. Här kommer några:

  • Du slipper göra dubbelarbete: Först planera i block och sedan i klassrummet.
  • Du slipper gå till klassrummet i förväg för att skriva på tavlan.
  • Du samlar allt ditt material så att det är “redo”: länkar, bilder, videoklipp, stödord m.m.
  • Du slipper vända eleverna ryggen för att skriva på tavlan.
  • Lektionens moment får var sin bild, vilket ger tydlighet.
  • Du kan dela planeringen med specialpedagog/-lärare och annan berörd personal.
  • Du delar presentationen i Classroom så att frånvarande elever vet vad ni har gjort.
  • För elever med behov av struktur blir formatet detsamma varje lektion.

En lektionspresentation kan innehålla följande:

  • Dagens planering (om ni brukar gå igenom klassens schema för dagen)
  • Mål: lektionsmål o temamål/områdesmål
  • Lektionens tidsplan med hålltider och beräknad tid till de olika momenten
  • Lektionens innehåll
  • Länkar
  • Exempeltexter
  • Skrivmallsfraser samt diskussionsstöd
  • Bildstöd

Här kan du se ett exempel på två lektionspresentationer. I anteckningsrutan har jag skrivit lite kommentarer om hur jag har tänkt.

Kan jag presentera ämnesinnehåll med en presentation? Javisst!

Istället för att dela ut förenklat material till ett antal elever kan en lärare istället använda en presentation för att förmedla vad man skulle kunna kalla ”baskurs”. Denna presentation samlar den grundläggande informationen, begreppen och relevanta bilder på ett och samma ställe inför ett nytt arbetsområde. Det går att använda presentationen till alla elever genom att dela den på Classroom. Lärare som använder denna undervisningsmetod med framgång gör alltid en innehållspresentation inför uppstarten av ett ämnesområde samt är konsekventa i sitt användande av symboler för t.ex. ”läromedelslänk”, videolänk, vidareläsning och så vidare. En ämnesinnehållspresentation kan innehålla:

  • Begrepp
  • Enkel text
  • Bildstöd
  • Länkar till
    • läromedelstext
    • fördjupning
    • filmer
    • radio
    • diskussioner
    • enkäter
  • Inbäddad video

Här kan du se ett exempel på en presentation med ämnesinnehåll. Den innehåller både text och övningar. I anteckningsrutan har jag skrivit lite kommentarer om hur jag har tänkt. 

Kan jag låta eleverna använda presentationer? Naturligtvis!

Hittills har vi ju pratat mycket om hur lärarna kan använda Google presentationer, men naturligtvis ska även eleverna använda presentationer. Vi nämner det uppenbara först, nämligen att använda presentationer som stöd vid muntlig redovisning. Tänk på den gyllene regeln: max 10 ord per bild och max 10 bilder per redovisning -och max en övergångsanimering. Eller ja, det är min gyllene regel och här finns säkert lika många regler som det finns svensklärare. Eleverna kan dela presentationer med varandra och samarbeta vid grupparbete.

Det går även att låta eleverna använda presentationerna som skrivyta istället för dokument. Detta fungerar speciellt bra om läraren vill begränsa skrivutrymmet och infoga bilder som eleverna ska ha som stöd. Digitala verktyg jämför detta verktyg med en gammal hederlig flanellograf, där läraren bygger upp en bildgrupp som sedan ska inspirera till skrivning eller berättande. Tricket är att lägga en bakgrundsbild och sedan använda lager av bilder av formatet .png, vilket innebär att de har genomskinlig bakgrund.

Ett annat användningsområde kan vara att eleverna får en bild med begrepp och/eller bild och sedan själva ska fylla i med text/definition. Om läraren dessutom har lagt in en animation kan sedan presentationen användas som verktyg för att lära in begreppen/information.

Det finns även en mall i presentationer som heter flashcards.

 

Kan jag sluta vara mainstream? Se här!

Har du tröttnat på de standardteman som finns i Google presentationer, så ge inte upp. Det finns naturligtvis fler!  Du kan kopiera hem fler mallar från  www.Slidescarnival.com. Till varje teman finns färgmatchade ikoner och typsnitt. Det finns teman som går att använda till bildberättande och digital storytelling där olika bilder läggs som bakgrund och element som text och symboler kan läggas till.

Du hittar fler teman på Slides Carnival.

Säger en ikon mer än tusen ord?! Nästan, i alla fall!

Personligen tycker jag om bildstöd (vilket jag skrivit om här) eftersom det ger stöd till såväl mottagare som avsändare. Om en bild ska inspirera och föda nya tankar så ska bilden med fördel vara komplex och mångfacetterad. Om bilden däremot ska vara stöttande och gynna lyssnandet och läsandet så ska bilden gärna vara avskalad och ikonisk.

Då är tillägget Insert incons for Slides optimalt, där det finns grafiskt stöd i form av ikoner som du kan byta färg på så att det passar din presentation. Du hittar tillägget inne i presentationen, under Tillägg.

Kan jag använda Appwriters talsyntes i presentationer? Ja!

Tidigare fungerade inte talsyntesen i Trelleborgs kommun, Appwriter, tillsammans med Google presentationer. Nu verkar det problemet vara löst, så det är bara att markera texten så dyker talsyntesen upp.

Men går det att tala in min egen berättarröst? Ja, för det är ju alltid trevligt.

Du kan använda ett skärminspelningsverktyg, t.ex. Screencastify, för att spela in din röst medan du visar presentationen i presentationsläge. Du får då en film av din presentation med dig som uppläsare som du kan dela med eleverna. Eleverna kan även läsa in sin egen presentation, för att öva på sin redovisning, eller som själva redovisningen.

Kan jag röra mig i klassrummet när jag presenterar?! Nu kan du!

Nackdelen med att använda presentationer är att man lätt blir stående vid datorn för att kunna klicka på framåt-pilen eller enter-tangenten så att nästa del kommer fram. I värsta fall blir det också så att man står med ryggen mot sin publik.

Med tillägget Remote for Google Slides, som du hittar i Webstore, så sköter du allt via en webbsida som du öppnar i mobilen. Du skriver in en kod som du får när tillägget körs och sen är det bara att starta din presentation. Easy peasy. Se själva i instruktionsfilmen nedan, som Pedagog Sundsvall så vänligt delar med sig. 

 

Jag hoppas att ni nu förstår varför jag tycker så mycket om Google presentationer och kallar det ett multiverktyg. Vi avslutar detta inlägg med ett par frågor till: Är du nybörjare på presentationer och behöver gå en grundkurs? Vill ditt arbetslag ha mer input om hur man skapar struktur med hjälp av digitala verktyg? Jobbar du i Trelleborgs kommun kan du kontakta mig på ulrica.linde@trelleborg.se.
Annars rekommenderar jag Youtube, där det finns många instruktionsvideor.

Språkprojektet till Trelleborg – Studi.se

Trelleborg ingår numera tillsammans med 55 andra kommuner i Språkprojektet. Det är ett forskningsbaserat projekt som syftar till att:

  • Ge elever chans att lära sig på sitt starkaste språk
  • Ge lärare stöd att hantera flerspråkiga klasser
  • Ge studiehandledare insyn i det gemensamma lärandet
  • Öka andelen elever som uppnår gymnasiebehörighet

I Trelleborgs kommun riktar sig projektet till eleverna i årskurserna 7-9. Språkprojektet arbetar för ett auditivt och visuellt lärande utifrån LGR11 och målen i årskurs 9. 

För alla elever – med språk som redskap

Studi.se får eleverna tillgång till korta animerade informationsfilmer med tillhörande quiz. Filmerna behandlar ämnesområden inom matematik, de naturorienterade ämnena, svenska och de samhällskunskapsorienterade ämnena, med kommande filmer i engelska och teknik. Filmerna kan användas både som ett komplement till ordinarie undervisning eller som en integrerad del av den, beroende på lärarens upplägg. Filmerna är översatta i tal och text till arabiska, tigrinska, somaliska, dari och engelska. Inom kort kommer även översättningar till thailändska, farsi och spanska. Till många av filmerna finns begreppslistor med förklaringar på svenska varav många är översatta till engelska.

Studi.se utgår från att kunskaps- och språkutveckling sker parallellt och är ett effektivt digitalt redskap för att skapa ett inkluderande undervisningssätt när vi har elever med olika språk och språknivå. Naturligtvis är detta ett användbart verktyg för elever med annat modersmål än svenska för att kunna ta till sig ett ämnesinnehåll. Eleven kan själv ändra uppspelningshastighet, talat språk samt textspråk. Här finns stor möjlighet till progression och individuella anpassningar. För modersmålslärare och studiehandledare innebär filmerna en möjlighet att anknyta till språkinlärning och klassens ordinarie undervisning.    

Filmerna är användbara även för elever med svenska som modersmål som repetition efter lärarens genomgång eller läsning av texter. Dessutom kan filmen  ge ytterligare dimension på ämnet.Att eleven själv kan reglera uppspelningshastighet och språk ger möjligheter till individualisering; En elev som upplever tempot som långsamt kan höja hastigheten och en elev som behöver utmaning kan lyssna på engelska.    

De självrättande quizen ger snabb feedback på om eleven har förstått. Användandet av quiz kan vara motiverande eftersom eleven samlar på sig poäng efter varje sedd film och godkänt quiz. Läraren kan även använda quizen som exit ticket.

Språkprojektet i Trelleborg

Den 11 september inleddes implementeringsprocessen i Trelleborg med en föreläsning av Språkprojektets Fredrik Cornmark. Inbjudna var speciallärare, modersmålslärare och introduktionsenheten. Framöver kommer även högstadieskolornas personal att erbjudas en kortare genomgång av Studi.se.

I Trelleborg är det enkelt att använda Studi.se med eleverna: Elever och lärare loggar in med sina Google-konton. På Studi.se finns det möjligheter att arbeta med klasser och grupper, men det effektivaste sättet att arbeta är att läraren delar länken till filmen i Classroom genom att skapa en uppgift och lägga till länken där.

Hoy googleamos en la clase de #spanska

I måndags hade jag och skolbibliotekarierna Karin och Jennie kurs för språklärarna på ett högstadium i Trelleborg. Vi pratade om sökkritik och hur vi kan synliggöra informationssökningsprocessen genom gemensamma sökningar, s.k. samtalsgoogling. Vi laborerade med Google, men också kinesiska och ryska söksidor och jämförde sökresultaten. Vi såg ett klipp från Lärlabbet om algoritmer och sökkritik. Nästa träff blir det sökteknik och diskussioner kring progression och bedömning av informationssökning/-hantering (läs mer i detta inlägg). Därefter väntar källkritik.

Alltid när vi är ute och lär ut digitala verktyg eller arbetssätt så påpekar vi att det är bra att så fort som möjligt använda sina nya kunskaper. Det var därför roligt att i Twitter-flödet se att en av lärarna hakat på och redan samma vecka testat att googla tillsammans med eleverna. Vad heter domänen i ditt språks land? Hur gör vi för att få träffar bara på ett specifik språk? Hur påverkas antalet träffar av våra inställningar? Hur använder vi Google translate för att översätta…fast…denna kan ju eleverna redan…

Uppsamlingsheat och på återseende!

På måndag går ena halvan av denna pedagogblogg på föräldraledighet och återkommer om nio månader till ett år så där nånting. Skrivbordet är städat och mejlen ska ställas in på autosvar. Ulrica kommer jobba som IKT-pedagog för tre personer under tiden så det är möjligt att bloggaktiviteten inte kommer vara lika hög som innan, det får vi se. Jag passar på att tacka för alla positiva tillrop vi får och hoppas att bloggandet här uppskattas av er!

Jag passar på att upplysa om att vi äntligen fått tummen ur och licensierat bloggen enligt Creative Commons, läs mer nere i sidfoten.

Jag lämnar verksamheten med lite av de senaste dagarnas insamlade länkar som jag inte hunnit blogga om men som jag tycker varit intressanta.

Europe just voted to wreck the internet, spying on everything and censoring vast swathes of our communications

Cory Doctorow om den nya internetlagstiftningen som nu klubbats i EU, deprimerande men upplysande läsning.

Vad krävs för att skolbiblioteken ska bli en pedagogisk resurs?

Skolbiblioteket är en viktig del av arbetet med skolans digitalisering och utvecklingen av elevernas digitala kompetens. Det förutsätter att skolbiblioteket ses som en pedagogisk resurs och att det finns en fungerande samverkan mellan skolbibliotekarie och lärare. 

Matematiklyftet ett gigantiskt misslyckande

Intressant och skrämmande om stora satsningen matematiklyfte, där 650 miljoner inte ökat elevernas matematiska färdigheter.

Unga rädda för att diskutera politik på nätet

Ny undersökning visar att ungdomar upplever diskussionsklimatet på nätet som hårt och avstår från att uttrycka politiska åsikter. Detta är ett stort demokratiproblem!

Cineasterna

Du har inte missat att du med ditt lånekort kan strömma film från tjänsten cineasterna va? Alla Sveriges bibliotek är inte anslutna tyvärr, men det är väl värt att kolla upp. Varför inte ta och se Chaplins pojke, Eldflugornas grav eller Bertoluccis fantastiska Fascisten.

Testa läromiljö i programmering gratis under hösten

Nystartade Zifro har nu en kampanj där du som lärare får chansen att jobba med deras lärmiljö för textprogrammering gratis under höstterminen. Programmeringen sker i en egenutvecklas Pythonmiljö och varje lektionsmodul presenterar ett uppdrag för eleverna att lösa tillsammans med lektionsupplägg och material. Det lilla jag hunnit testa har varit en trevlig upplevelse, självklart kan man ju sätta igång att koda direkt med till exempel repl.it men vill man ha lite stöd och handledning under tiden så kan ju en sån här tjänst vara värd att kolla på. Om inte annat kan man ju låta sig inspireras av dem.

#Valfusk2018 – Konspirationsteorier i skolan del 3

Valresultatet öppnar upp för en mängd intressanta diskussioner utifrån både ett MIK- och ett demokratiperspektiv. Dagen efter valet började högljudda röster på sociala medier sprida teorier om att resultatet omöjligen kunde stämma och att detta måste bero på organiserat valfusk i stor skala, en konspiration. Det finns en hel del rapporter om oegentligheter i valprocessen som spänner från troliga (och bekymmersamma) till de helt otroliga, alla dessa bidrar ju dock till att skapa och förstärka narrativet, berättelsen, om valfusk och att valet är riggat. Ju mer man utsetts för ett budskap desto mer normaliseras det och när verkligheten inte alls visar sig stämma med vad man har hört och upplevt i sin närhet (mestedels sociala medier) så letar man lätt en förklaringsmodell som passar in istället för att ifrågasätta om ens omgivning verkligen kan anses vara representativt för Sverige i sin helhet. Att utgå från detta dagsaktuella exemplet kan vara ett tacksamt sätt att närma sig frågor kring den svenska valprocessen, sociala mediers betydelse för identitetsbygge och samhällsdebatt och hur konspirationsteorier fungerar och sprids.

Konspirationen

I vissa av opinionsundersökningarna innan valet hade SD väldigt höga opinionssiffror, dessa spreds såklart friskt av sympatisörer som en intäkt för hur bra det gick. Till exempel hade SD 28.5 % i Yougovs undersökning den 20:e juni. Detta leder ju till att förväntningarna triggas upp. I sammanhanget är det också intressant att fundera över den polarisering vi ser i samhällsdebatten, kanske framförallt på sociala medier, där man rör sig i kretsar som tycker likadant som en själv. Om man bara hör en viss typ av röster och åsikter är det lättare att tro att dessa åsikter delas av en stor del av samhället. När valresultatet redovisades blev folk förvånade över att SD inte nådde de nivåer de trott, att AFS inte fick fyra procent och det, ur deras synvinkel, höga resultatet för socialdemokraterna. Rätt så snabbt efter valet spreds det en mängd olika teorier om att valet hade blivit manipulerat där en av de vanligast förekommande är man stängde ner Valmyndighetens webbsida val.se som redovisar rösträkningen för att under tiden korrigera siffrorna till något som passade ”etablissemanget” bättre. Se välspridd graf nedan:

 

Att tänka på när man behandlar konspirationer och annat kontroversiellt

För att vaccinera våra barn och unga mot den ibland farliga lockelsen i det konspiratoriska tänkandet tror jag det är vettigt och viktigt att ta upp och förevisa de olika teorier som finns. Vi kan inte sopa det under mattan och avfärda det som trams utan ta upp det till ytan, annars kan det finnas en risk att en del elever som lockas av den här typen av idéer tänker i banor av att skolan förtrycker och håller nere den ”riktiga sanningen” om och kring världen och fenomen där i.

Organisationen Expos skrift Med myter som vapen är en varm rekommendation för alla som vill jobba med konspirationer i olika former i skolan då det kan vara svårt och ibland också kontraproduktivt. Att jobba med konspirationsteorier kan dock vara ett sätt att stärka eleverna när dom möter dessa typer av resonemang och om man börjar tidigt så bygger man lättare upp en motståndskraft mot de enkla förklaringar över komplexa problem teorierna oftast presenterar.

Expo tipsar om fem metoder att följa när man jobbar med myter och konspirationer i klassrummet:

  1.  Fokusera på korrekta fakta
    Det som människor kommer ihåg bäst, och framför allt längst, är rubriken, inte detaljerna. Det har visat sig att om man börjar med att tala om konspirationsteorin minns lyssnarna i efterhand själva myten bättre än
    motbevisen! Tala alltså i första hand om det som är sant.
  2. Varna!
    Påpeka varje gång du måste ta upp en konspirationsteori eller myt att den inte är sann. Säg tydligt: Så här är det alltså inte!
  3. Kom inte med för mycket information
    Det är lättare att ta in lättfattlig och kortfattad information – hjärnan vill ta den enklaste vägen. Därför är en tydlig konspirationsteori slagkraftigare än ett invecklat system av motbevis. Tre bevis är mer effektivt
    än tio. Använd gärna grafik.
  4. Satsa framför allt på de tveksamma
    Människor tar lättare till sig information som stämmer med det som de tror på – därför är det smartare att vända sig till dem som inte är övertygade. Ordval är också viktiga. Undviker man ord med stark negativ
    laddning för dem man vill påverka når man längre.
  5. Ge alternativa förklaringar
    Konspirationsteorier och myter är viktiga för människor eftersom de erbjuder förklaringar och samband. För att eleverna ska kunna släppa felaktiga förklaringar måste du ge dem andra som fyller luckan.

Förslag till upplägg, uppgifter och diskussionsfrågor

  • Kolla på valresultatet och jämför med Datastorys pedagogiska visualisering av de olika opinionsinstitutens mätningar. Vem kom närmast? Diskutera vilka mätningar eleverna tror lyfts fram av de som sympatiserar med ett parti? Yougov och Sentio använder sig uteslutande av egenrekryterade webbpaneler, finns det något problem med det?
  • Diskutera filterbubblor och ekokammare, finns det ett problem att man bara hör och ser åsikter som ligger i linje med ens egna? Kan detta påverka en? Filterbubblor som fenomen är omdiskuterat men effekten av att man söker sig till ett visst sammanhang (t.ex. FB-grupp) utifrån sitt bias/fördomar som sen tjänar som en ekokammare där andra aktörer försöker underblåsa strömmingarna är värt att diskutera.
  • Presentera konspirationen att valmyndigheten stängde ner webbsidan för att sen bakom kulisserna ändra resultaten. SVT och TV4s rösträkning fortsatte ju dock som vanligt och hela teorin faller på att folk har bristande teknisk kunskap. Kraschar webbsidan som visar resultaten för allmänheten så beror inte det på att själva databasen där resultaten lagras kraschat. Läs också Viralgranskaren om påståendet.
    • Diskutera rimligheten i att etablissemanget skulle valfuska och ge sig själva ett dåligt valresultat som resulterar i ett extremt svårt regeringsbildande. Om man fuskar hade man väl ändå gjort det lätt för sig? Vem är det som ska ha fuskat?
  • Ta reda på hur många röster högerextrema partier som AFS eller NMR fick på valmyndighetens hemsida, hur många röster hade behövts för att nå fyra procent?
  • Andra teorier handlar om att valräknare har fuskat vid själva räkningen av rösterna.
    • Ta reda på hur rösträkning går till, se till exempel här eller här.
    • Räkna matte! Hur många rösträknare skulle behöva vara inblandade i konspirationen för att partierna AFS och SD inte skulle ha fått resultatet de trodde?
      • Hur många räknar röster i ett valdistrikt?
      • Hur många röster hanterar ett valdistrikt i snitt?
      • Hur många röster hade behövts undanhållas/bytas för att SD skulle få kring 30% och AFS kring 4?
      • Gör en uppskattning om hur mycket man hade vågat fuska i ett distrikt, att SD får 0 % av rösterna hade ju dragit med sig uppmärksamhet.
      • Räkna ut hur många valdistrikt och personer som hade behövt vara med på konspirationen för att uppnå önskat valresultat?
  • Vem är det som sprider teorier om valfusk på Twitter?
    • Använd visualiseringsappen Hoaxy för att se om ni hittar noder där budskapet ser ut att spridas från?
    • Använd tidslinjen på verktyget för att se om delningarna och spridandet ökar eller planar av.
    • Fler av aktörerna hittar du sammanställda i SVTs artikel.
  • Diskutera om det är ett problem att en massa människor betvivlar valets legitimitet? Kan detta få några konsekvenser? MSB har gått ut och varnat för att uppgifter om valfusk kommer att spridas, läs mer här.
  • Bilden till höger har delats friskt som intäkt för valfusk, men vad säger den egentligen? Finns det några problem och logiska luckor i resonemanget?
  • Har det förekommit något valfusk? Ja, med största sannolikhet, men i en väldigt begränsad omfattning. Sydsvenskan har en sammanställning av de 20-talet valfuskanmälningar som har inkommit.
  • Ett mycket välspritt argument är att den danske Michael Aastrup Jensen från det högerpartiet Venstre kallar det svenska valet det mest odemokratiska han har sett. Han benämns som valobservatör från OSSE på en mängd ställe men har inget sådant uppdrag. Diskutera gärna hur lätt det är att sprida desinformation som passar ens eget narrativ utan att kolla upp om det är sant, alternativt ignorera det.

 

Länkskatt och uppladdningsfilter nu klubbat i EU

De omdiskuterade lagförslagen artikel 11 och artikel 13, i folkmun länkskatt och uppladdningsfilter, som vi har skrivit om på bloggen innan har nu röstats för i Europaparlamentet. Detta kommer att innebära en hel del förändringar för  hur internet kommer se ut och hur vi jobbar med det i skolan, läs på länken ovan för spekulationer. Emanuel Karlsten skriver:

Idag röstade Europaparlamentet om internets frihet. Resultatet blev värre än vad man kunde föreställa sig. Inte bara passerade både det som kallats “länkskatt” och “internetfilter”, det smögs också in ett förbud för privatpersoner om att filma sportevenemang. Allt inför stående ovationer, till burop mot de kritiker som försvarade internet.

Ta chansen! Pedagog Malmö Live för alla!

Grattis alla pedagoger på skolor utanför Malmö! Det finns platser kvar på Pedagog Malmö – live, så nu öppnar vi anmälan även för er. Helt kostnadsfritt kan du ta del av föreläsningar och workshops under en förmiddag eller eftermiddag – välj själv vad som passar bäst. Pedagog Malmö Live går av stapeln den 26:e september.

Ta chansen om du har möjlighet! PML presenterar ett synnerligen intressant utbud av föreläsningar och workshops under fyra teman:

  • Digitalisering och framtidsspaning
  • Bedömning för lärande och språkutveckling
  • Ledarskap och bemötande
  • Organisera för lärande

Anmälan, program och mer information

Själv hade jag gärna om jag haft möjlighet följt digitaliseringsspåret och lyssnat på Johann Karlén om digitalisering, Edward Jensinger om adekvat digital kompetens och Linus Schrab och Daniel Pamp om Python i undervisningen, bland mycket annat!

Missa inte! Tack Malmö för erbjudandet!

 

  • Om

    Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring  pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se

    Allt material licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.