Boktips: Barn- och ungdomslitteratur med tema teknik, programmering och sociala medier

Photo by Gaelle Marcel on Unsplash

Den reviderade läroplanen har öppnat upp för nya infallsvinklar på både ämnesinnehåll och val av texter/litteratur/film och därför har vi gjort en sammanställning av skönlitteratur och film på tema teknik, programmering och sociala medier lämpade för barn och ungdomar. Sammanställningen kan vara användbar när höstterminen börjar – eller kanske behöver du något att läsa i hammocken eller på stranden i sommarsolen.

Urvalet här är högst selektivt och subjektivt och naturligtvis finns massor av litteratur och film kvar att upptäcka på temat.  Jag vill tacka Skolbibliotekarierna i Trelleborg för deras bidrag till litteraturlistan.

I slutet av inlägget finns kopplingar till läroplanen samt diskussionsfrågor. Du hittar en sammanställning av skönlitterära böcker, filmer och TV-serier med tema teknik, programmering och sociala medier för vuxna i vårt tidigare inlägg Heta tips för lata sommarstunder: Teknik och sociala medier i litteratur och film

 

Barn- och ungdomsböcker om spel, programmering och datalogiskt tänkande

Cline, Ernest, Ready Player One (eng, tonår) Spelet OASIS är en virtuell utopi och är viktigare än livet självt i en dyster framtid. 

Dahlin, Petrus, Dataspelet (lättläst, fr. 8 år)

Durango, Juloa, the Leveller (eng, tonår) Nixy Bauer is a bounty hunter in a virtual-reality gaming world–and she’s frequently hired by irritated parents to pull kids out of the mazelike MEEP universe.

Floreen, Tim, Wilful Machines (eng, tonår) In the near future, the closeted son of an ultra-conservative president must keep a budding homosexual romance secret from his father while protecting himself from Charlotte, the artificial human, a new form of life, scientists have created. All goes well until Charlotte escapes, transfers her consciousness to the Internet, and begins terrorizing the American public.

Frensborg, Maria, IRL – ilskan, rädslan, löftet (fr. 10 år)

Halling, Thomas, Köra tevespel (lättläst, fr. 9 år)

Isaac Asimov, I, Robot – novellsamling

Johansson, KG, Nivå 13 (fr. 11 år)

Nivå 1000 (fr. 11 år)

Smart för en dag (fr. 12 år)

Lindström och Lind, Leo och dataspelet (lättläst, 7 år)

Liukas, Linda, Hej Ruby och Hej Ruby och datorns hemliga port (fr. 7 år) Följ med Ruby in i datorn och träffa Masslagringen, Muspekaren och RAM för förstå hur allt hänger ihop. Berättelsen blandas med gåtor och uppdrag (som kan användas i undervisningen).

Meyer, Marissa, the Lunar Chronicles. Detta är en futuristisk romanserie som är baserad på klassiska sagor med lite extra allt av cyborger, genetiskt modifierade varg-män, försvunna prinsessor, rymdskepp och mycket mer. Första delen, Cinder, utgår från Askungen och i den möter vi Cinder, en cyborg som lever under slavliknande förhållande med sin styvmor och styvsystrar.

Tezuka, Osama, Astroboy. Denna mangaklassiker är signerad gudfadern av japansk seriekonst Osamu Tezuka följer androiden Astroboy och hans äventyr när han kämpar mot robothatare, rymdinvasioner och galna robotar. Kul och charmigt för stora och små och en absolut klassiker.

Trevayn, Emma, Coda och Gamescape: Overworld (eng, tonår) By encoding music with addictive and mind-altering elements, the Corp holds control over all citizens, particularly conduits like Anthem, whose life energy feeds the main power in the Grid.

Wendt, Moström och Bergting, Curly Bracket – den gömda koden och Corpuratus hemlighet (serieromaner) Curly Bracket är en cool och logiskt tänkande tjej som tar sig an olika utmaningar. Boken är berättad i serieform och läsaren får tillsammans med Curly lösa de olika kniviga problemen. Längst bak finns uppgifterna med ledtrådar och facit.

Curly Bracket-serien har bara börjat.  Provläs här.

Onlineklassikern XKCD behandlar teknik och naturvetenskap på ett underhållande och utbildande sätt, ibland krävs det dock en hel del teknisk kompetens för att förstå skämten.

Barn- och ungdomsböcker om internet och  sociala medier

Ankh, Catrin – Festen (tonår)

Duedahl, Marie, Nina skickar SMS (börja läsa, fr. 7 år)

Ekensten, Ann-Charlotte, Taggad på Insta (lättläst, fr. 9 år)

French, Sofia, Sötaste Klara (chatt, grooming, tonår)

Gunnarsson, Camilla, #tillsammans #utanför (lättläst fr. 9 år)

Hammer, Agnes, Näthat blues (tonår)

Hansson och Bengtsson, Beas blogg (fr. 9 år)

Jacobsson, Ritta, Afrodite och hämnden (tonår)

Jensen, Jörn, Serien: Spårlöst borta (tonår)

Kadefors, Sara, Sandor slash Ida (tonår) En ungdomsroman från 2001, belönad med Augustpriset i barn- och ungdomslitteraturklassen samma år. En vilsen tonårstjej och en balettintresserad kompis finner varandra på nätet, men ingen av demär helt ärliga. Hur ska det gå när de träffas? Finns även som film med handledning.

Löfgren-Mårtenson, Lotta, Snyggast på nätet (tonår)

Nilsson, Johanna, Gilla hata horan (tonår) – en ögonöppnare om internets inverkan i ungdomars liv. Friends lärarhandledning till boken.

Spont och Björnstjerna, Emres handbok i konsten att bli känd (Fr. 9 år)

En serie med humorböcker med rolig layout och många illustrationer, lite i samma stil som Dagbok för alla mina fans. Handlingen utspelar sig i svensk förortsmiljö som handlar om Emre, som går på lågstadiet. Han är trött på att känna sig osynlig och bestämmer sig för att bli känd på Youtube. Provläs här.

Sugg, Zoe, Girl online och Zoe Girl online On Tour (tonår)

Svensson, Martin, Sanningen om Dixie (Youtube, lättläst fr. 11 år)

Wahldén, Christina, Det här är privat! (lättläst, tonår).Plötsligt finns nakenbilderna som Jojos pojkvän tagit på henne på ett Instagramkonto. Vem har lagt upp dem där?

Wahldén, Christina – För bra för att dö (tonår)

Wahldén, Christina – Är det någon där? (tonår)

Widerberg, Siv, Ingen är så söt som du 😉 (tonår)

Milewski, Jenny, Den tusende följaren (näthat, tonår)

Myracle, Lauren – Ttyl (tonår) “ttyl” är en internetförkortning för “Talk to you later” och det tillsammans med tre emojis på bokens omslag indikeras att denna frispråkiga ungdomsroman är skriven i chattform. Boken  är första delen av tre i serien “the Internet Girls”.

Oates, Joyce Carol – Två eller tre saker jag glömde berätta för dig (tonår)

 

Vi tipsar även om ett par filmer och serier på temat:

Big Hero 6

high tech-staden San Fransokyo uppfinner underbarnet Hiro microbotar för att komma in på en populär teknikskola. Hans uppfinning blir stulen och nu måste han använda all sin påhittighet och sin brors uppfinning, hälsoroboten Baymax, för att rädda världen.

IRL

IRL (In real Life) är en svensk film om ondska bland tonåringar i en värld fylld av sociala medier. Elias kommer inte undan sina plågoandar. De finns överallt, i skolan, på tunnelbanan och spyr sitt hat över honom på nätet. Han flyr in i The Secret World, ett onlinespel med tusentals spelare där Elias ikläder sig den oövervinnerlige krigaren S:]iles skepnad. I spelet möter han Sc4rlet, en skicklig och vacker tjejsoldat. Tillsammans erövrar de sin våldsamma digitala värld. Sc4rlet vill träffa Elias IRL.

Ready Player One

Filmen släpps på DVD i början av augusti, men innan dess kan du läsa boken som filmen är baserad på (skriven av Ernest Cline). Spelet OASIS är en virtuell utopi och är viktigare än livet självt i en dyster framtid.

Tron

Denna film från 1982 handlar om en datahacker som kidnappas till en digital värld och tvingas delta i gladiatorliknande spel. Hans enda chans att fly är med hjälp av ett hjältemodigt säkerhetsprogram.

Tron Legacy

Uppföljaren

Wall-E

Disneyklassiker som berör teknikens utveckling och dess betydelse för människan i framtiden och kan med fördel användas i temat hållbar utveckling. Handledning finns.

SKAM

Denna norska succéserie har väl ingen missat? Avsnitten går att följa parallellt med karaktärernas fiktiva liv på sociala medier och på ett äkta sätt kan vi bilda oss en uppfattning om ungdomsliv (fr. 15 år?), både i verkligheten och på nätet. Läs mer på webbplatsen.

Koppling till styrdokument:

Övergripande mål och riktlinjer
  • Skolans mål är att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen.
  • Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt /…/ och kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt.
Syftesbeskrivningarna för svenska, samhällskunskap, matematik och teknik

Genom undervisningen ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
att utveckla sin förmåga att

  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften (sv),
  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar (sh),
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv (sh),
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser (sh),
  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder (ma),
  • föra och följa matematiska resonemang (ma),
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer (tk),
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö (tk), och
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid (tk).

Att diskutera:

  • Hur kan vi synliggöra och diskutera internetvanor/språkbruk med våra elever?
  • Hur diskuterar vi sociala medier med våra elever?
  • Hur gör vi det möjligt för eleverna att dela sina/andras upplevelser utan att känna sig utpekade?
  • Hur synliggör vi teknikens möjligheter och risker för eleverna?
  • Hur kan läsning av skönlitteratur/att se filmer på temat bidraga till nya perspektiv och utökad förståelse?
  • Hur kan vi göra för att använda litteratur som stoff i ämnen utöver svenska, t.ex. teknik, matematik och samhällskunskap? Utdrag ur böcker? Ämnessamarbete? Ämnesövergripande teman?

 

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Veckans URtips: Vi förklarar digitala begrepp

Skapad i Canva.

Vårterminens sista URtips blir denna nya serie från 2018: Vi förklarar digitala begrepp.  Tjugo korta filmer (ca 2 minuter), med en säker illustratör och en pedagogisk berättarröst, ska förhoppningsvis stärka den digitala kompetensen i klassrummet.

Avsnitten kan ses i vilken ordning som helst:

Augmented reality

Algoritm

Brandvägg

Cookie

CPU

Domännamn

E-post

Filterbubbla

Formatera

Gigabyte

HTML

Internet

IP-adress

Moln

Router

Streaming

Tvåfaktorsautentisering

VR

Webcrawler

Wifi

 

Uppgiftstips

När ni har sett ett program, stäng av ljudet och visa filmen igen. Låt denna gång eleverna berätta det de minns utifrån illustrationerna.

Låt eleverna göra egna små ritfilmer som t.ex. ritar och visar en mobil eller delarna på en laptop. Rita först, prata sen.

Unga anmäler hat och hot i sociala medier. Rapport + resurser

Pixabay CC0

Statens medieråd har genomfört två statistiska datainsamlingar under 2016 och 2017 bland ungdomar mellan 15 och 18 år om anmälningar av hat och hot på sociala medietjänster samt hur anmälningarna behandlas av de sociala medietjänsterna och polisen. I dagarna släpptes rapporten Ungas anmälningar av hat och hot i sociala medier.

Jag anser att rapportens huvudpunkter är som följer:

  • Andelen unga som har anmält hot och hat till sociala medietjänster har ökat sedan 2016. Då hade
    8 % anmält något riktat mot dem själva och 17 % något riktat mot en annan person. 2017 var
    motsvarande siffror 14 % respektive 19 %.
  • De vanligaste anmälningsorsakerna är ospecificerade hot och mobbning. Båda har minskat över tid, något som möjligen kan bero på förändrat språkbruk .
  • Sexism och sexuella trakasserier har en svag ökning. Andelen tjejer som anmäler har nästan fördubblats medan andelen killar i princip är identisk. 2017 kom således 83 % av anmälningarna från tjejer.
  • Anmälningar som uttryckligen gäller rasism är få och har inte ökat nämnvärt mellan de två undersökningarna. Än mer sällsynt är homo/transfobiska uttryck medan religiöst motiverade anmälningar och funkofobi är nästintill icke-existerande.
  • Hösten 2017 riktades en stor majoritet (87 %) av alla anmälningar till de sociala medietjänster där regelöverträdelserna skett. Endast 11 % av de unga som anmält har vänt sig till polisen. En rimlig förklaring kan vara att det rent praktiskt är betydligt enklare att anmäla något direkt på den plattform man befinner sig. En annan anledning kan vara att det är ett betydligt större steg att blanda in polisen, än att bara rapportera någon för en regelöverträdelse på plattformen.
  • Sett i proportion till hur många som faktiskt använder en tjänst, visar det sig att variationerna mellan de olika sociala medietjänsterna är små.
  • En fjärdedel av anmälningarna inte leder till någon åtgärd och att hälften av respondenterna inte vet vad
    anmälningen fått för resultat.
  • Anmälningar till polisen leder något oftare till åtgärder (än anmälningarna till de sociala medierna), och ökningen mellan 2016 och 2017 är marginell (en procentenhet)
  • Det konstateras avslutningsvis att det behövs fler studier på området.

 

Frågor att diskutera

  • Hur kan vi synliggöra och diskutera internetvanor med våra elever?
  • Hur diskuterar vi sociala medier med våra elever?
  • Hur gör vi det möjligt för eleverna att dela sina/andras upplevelser utan att känna sig utpekade?
  • Vilket språkbruk möter eleverna på internet? Vad är okej och vad är det inte?
  • Diskutera vad som är okej att skriva/göra på nätet. Vad är olagligt?
  • Hur ska eleverna göra om de blir utsatta eller ser någon bli utsatt på nätet?
  • Hur ger vi eleverna mod att säga ifrån? Vilka strategier finns att undkomma en otrevlig situation?
  • Hur kan läsning av skönlitteratur/att se filmer på temat bidraga till nya perspektiv och utökad förståelse?

Resurser

  • Läs hela rapporten Ungas anmälningar av hat och hot i sociala medier från Statens Medieråd.
  • Vi har  tidigare tipsat om två avsnitt av serien Justitia för gymnasiet som tar upp förtal på internet samt internettrakasserier.
  • Hur olaglig var min dick-pic? Film från SVT edit.
  • Livet i mobilen (på SLI) Uppgifter finns här.
  • Jag tror jag är lite kär i dig – en film om grooming. Läs mer i inlägget Grooming och sexuella övergrepp på nätet.
  • Mitt perspektiv: näthat (på SLI) Mitt perspektiv är en filmserie för högstadiet och gymnasiet.  I filmen behandlar ungdomar ämnet Näthat och berättar sina självupplevda historier. Lärarhandledning
  • IIS har lektioner i nätvett och säkerhet lämpade för högstadiet.
  • Ses offline? – Ett metodmaterial om unga, sex och internet är ett utmärkt med fokus på ungas sexualitet och internet med bra övningar och metoder för att nå fruktsamma diskussioner. Viss förkunskap kring ungas internetvana är bra men är inget som krävs. Materialet är uppbyggt kring fyra lektioner med tillhörande filmer som går att hitta på Youtube.

  • Statens medieråds Jag <3 internet – dina rättigheter och skyldigheter online är ett elev- och lärarmaterial för högstadiet och gymnasiet. Materialet innehåller praktiska övningar och lektionsupplägg och handlar om allt från bilder, upphovsrätt, internetsäkerhet, hat och mobbning till sex och porr på internet.

  • No Hate i skolan från Statens medieråd är ett metodmaterial som du kan jobba med i klassrummet. Materialet innehåller fem övningar för högstadiet och gymnasiet. De är kopplade till skolans värdegrunds- och demokratiuppdrag och består av en lärar- och en elevdel.
  • Duckface/Stoneface – om mediebruk, bilder & könsnormer är en lärarhandledning som baseras på rapporten ”Duckface/Stoneface” och tar bland annat upp frågan om hur ungas syn på sig själva och andra påverkas av bildkommunikationen i sociala medier.

  • Hat på nätet – Vad får du inte skriva på nätet diskuteras juridiken kring näthat, det vill säga om hot, trakasserier och kränkningar på internet, vilka regler om ansvar som gäller för vad vi säger och skriver i sociala medier eller i andra internetsammanhang.”
  • Internetstiftelsens Unga och internet.  ”I guiden kommer vi att ta upp ett antal ganska vanliga scenarier som kan inträffa i stort sett var som helst. På skolan, i hemmet eller i kompiskretsen. Ofta är det kombinationen av de olika arenorna som gör det än mer delikat. Vi resonerar kring huruvida digital kommunikation och sociala medier kan vara ett bra komplement och stöd i vardagen med barn och unga. Har man inom den egna organisationen genomtänkta riktlinjer och/eller policys, och finns det en tanke kring var ens professionella ansvar tar slut och var privatlivet börjar?”
  • Statens medieråds digitala broschyr Inte okej är ett stöd till oss som vill motverka näthat. Här finns information, stöd och råd till alla barn och unga som vill motverka näthat, utsätts för näthat eller ser någon annan utsättas.
  • Statens medieråd har gjort affischen ”Är nätet ett laglöst land?” med bra diskussionspunkter.
  • Statens medieråd har även en poddserie Vad gäller juridiskt på nätet? Här finns även ett metodmaterial till serien.
  • Didaktorn – De destruktivt väluppfostrade barnen. En podd där Elza Dunkels diskuterar att lydiga barn löper större risk att utsättas för näthat och sexuella övergrepp på nätet.
  • Koll på nätet är ett webb-spel som handlar om kommunikation på sociala medier, näthat och nätmobbning, samt gromning. Verktyget består av sex korta berättelser om den fiktiva karaktären Alex. Framförallt riktiad till unga med NPF men användbart även för andra. Lärarhandledning och mer om unga med NPF och nätet.
  • På Skolverkets lärportal finns modulen Säker användning av nätet med en del bra och en del mindre bra. Se dock gärna videoexempel från hur en klassrumsdiskussion kring dessa frågor kan se ut.

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Kritiskt tänkande i skolan – en generell eller ämnesspecifik förmåga?

Pixabay CC0

Är kritiskt tänkande en generell förmåga som går att applicera på olika ämne i skolan eller är den ämnesspecifik? Krävs det goda ämneskunskaper för att vara duktig på kritiskt tänkande? En ny studie från Uppsala Universitet har försökt svara på dessa frågeställningar genom att undersöka nationella prov-uppgifter relaterade till kritiskt tänkande.

”Forskningsstudien har gjorts av en forskargrupp med fem forskare i ämnesdidaktik vid Uppsala universitet som har studerat kritiskt tänkande i fyra ämnen: svenska, historia, fysik och matematik. Forskarna har studerat nationella prov för 76 elever i årskurs nio. Utifrån den bland forskare mest vedertagna definitionen av kritiskt tänkande har forskarna identifierat de frågor i proven som testar elevernas kritiska tänkande och jämfört samma elevs svar och resultat i olika ämnen.” (Press-release)

I studien använder de Faciones definition av begreppet kritiskt tänkande:

”en ändamålsenlig, självreglerande bedömning som resulterar i tolkning, analys, utvärdering och slutledning samt
förklaring av de evididentiella, konceptuella, metodologiska, kriteriologiska eller kontextuella överväganden som bedömningen bygger på. (Min översättning, i orginal: “to be purposeful, self-regulatory judgment which results in interpretation, analysis, evaluation, and inference, as well as explanation of the evidential, conceptual, methodological, criteriological, or contextual considerations upon which that judgment is based”)

Denna definition täcker in mycket av det vi brukar prata om kring informationssökning och källkritik och de andra förmågorna som går in under MIK-paraplyet men kan ju också sägas vara ett bredare begrepp som fångar in fler kompetenser.

I studien konstateras att forskarna inte kunnat se någon överföringseffekt inom kritiskt tänkande hos eleverna mellan ämnena, det vill säga att förmåga till kritiskt tänkande i till exempel historia inte har applicerats på matte.

I  press-releasen dras kanske dras lite tydligare slutsatser av studiens resultat än i studiens mer försiktiga resultat-del. Jämför ”I studien ser vi att [sic] krävs goda kunskaper i ämnet som helhet för att eleverna ska kunna tänka kritiskt[…]” med att forskarna uppmanar till försiktighet kring att dra för stora slutsatser av studiens resultat:

”However, we call for caution in drawing overly farfetched conclusions from this rather limited data set. First of all, the final grades are based on years of interaction and opportunities for assessments between the involved students and their assessing teachers. In contrast, the scores on critical thinking are based on individual, or a few written test items, which were chosen by us as researchers (based on descriptions of what the items were supposed to test), and can be expected to yield higher variability. In addition, the assessment of the test items is based on a less fine-grained-grading scale than the final grades, and assumptions of how to translate them to numerical values.”

Thomas Nygren som intervjuas i press-releasen svarar per e-post på min fråga kring detta:

”Med gedigna ämneskunskaper menar jag både faktakunskaper och förmågor kopplade till ämnet. Precis som påpekas i pressmeddelandet ser vi ingen motsättning mellan ämneskunskaper och färdighetsträning. Kritiskt tänkande och ämneskunskaper hänger rimligen ihop precis som du nämner. Att betrakta kritiskt tänkande som en förmåga oberoende av ämneskunskap är däremot tveksamt. Därför är det utifrån studiens resultat viktigt att fokusera på ämneskunskap – både innehåll och processer.”

Och vidare:

”Eftersom kritiskt tänkande kan ta sig mycket olika uttryck är det rimligt att behandla olika ämnesspecifika didaktiska utmaningar som främst ämnesknutna. Att kritiskt tänkande hänger ihop med elevernas ämneskunskaper är det som vi synliggör och därför är det rimligt att anta att kunskap i ämnet liksom färdigheter och förmågor från undervisningen i ämnet är av betydelse. Till exempel: för att tänka kritiskt kring klimatfrågan är det bra att ha goda kunskaper i ämnet och reflekterat kring detta på ett specifikt sätt.”

Forskarteamet har för avsikt att studera detta närmare i klassrum framöver för att få ett bättre grepp om detta men menar att resultaten än så länge tyder på ett samband mellan ämneskunskaper och kritiskt tänkande och att det är domänspecifika tankeprocesser det handlar om. Samtidigt lyfts tanken att resultaten kan tolkas som att kritiskt tänkande faktiskt skulle kunna vara en allmän färdighet med ett antal specifika, underordnade färdigheter. Oavsett vilket, så består utmaningen i att hjälpa eleverna att tänka kritiskt över ämnesgränserna och få med sig kunskaperna ut i samhället.

Vad för denna studie med sig för oss som jobbar med dessa frågor i skolan?

  • Vi bör inventera vårt ämnesspecifika innehåll relaterat till kritiskt tänkande och reflektera över hur det blir en naturlig del av elevernas undervisning och vardag. En sammanställning hittar du här.
  • Vi bör reflektera över vilka förmågor kring kritiskt tänkande som (kanske) är ämnesspecifika för vårt skolämne.
  • Vi bör kollegialt diskutera vilka (om de finns) kritiska förmågor som kanske är generella? Vilka MIK-relaterade förmågor kan ha en transfer-effekt över disciplinerna?
  • Vi bör kanske på liten skala testa om det sker en transfereffekt om vi jobbar med kritiskt tänkande i till exempel geografi och om det får något genomslag i till exempel historia.
  • Vi kanske kan jobba ämnesövergripande utifrån relaterat centralt innehåll kring MIK-förmågor för att förstärka elevernas uppfattning om att kritiskt tänkande inte är isolerat till bara ett uppgift eller ämne.
  • Vi bör diskutera vilka kritiska förmågor som krävs för att kunna orientera sig i vårt brusiga digitala medieklimat.
  • Vi bör diskutera hur lärare och elever inte faller i den vetenskapsrelativistiska fällan och blandar ihop kritiskt tänkande med att vara kritiskt mot allt. Läsa gärna Vetenskap och Folkbildnings debattartikel.
  • Vi bör diskutera om vi behöver fortbildning eller stöd för att jobba med dessa frågor generellt och ämnesspecifikt. Skolverkets modul Kritisk användning av nätet är en bra ingång. Man kan självklart också kontakta AV-Media Trelleborg (om man jobbar i Trelleborgs kommun, vill säga).

Studien i sin helhet (på engelska).

Press-releasen

Kritiskt tänkande i undervisningen

Vilket tillvägagångssätt är då bäst för att lära ut kritiskt tänkande i skolan? Studier visar (referenser här går att hitta i denna artikel) att den generella kritiska förmågan är svårare att utveckla än den ämnesspecifika. Allmänbildning (background knowledge) är dock en nyckel till framgångsrikt kritiskt lärande. Undervisning i kritiskt tänkande kan delas upp i fyra olika metoder: allmän (kritiskt tänkande är ett eget separat ämne), infärgning (infusion, kritiskt tänkande lärs ut explicit i en specifik ämneskontext), immersionkritiskt tänkande lärs ut implicit i en specifik ämneskontext, kritiskt tänkande blir en konsekvens av ämneskompetens) och den mixade metoden där den allmänna metoden blandas med den infärgande eller immersiva. En metastudie visar att den mixade metoden där generellt kritiskt tänkande kombinerades med det explicit ämnesspecifika var den som gav bäst effekt.

Några olika lärstrategier har visat sig vara förtjänstfulla för att öva elevers förmåga till kritiskt tänkande. Öppna frågor och uppgifter som kräver att eleverna använder kunskap om ett annat ämne, analyserar något och utvärderar och värderar har visat sig vara effektiva, till skillnad från slutna, enkla faktafrågor där eleven kan svara ja, nej, 1939-1945 eller Stefan Löfvén. Vidare konstateras att det är fördelaktigt för lärandet att man har mycket dialog i klassrummet och övar elevernas förmåga till självreflektion, gärna med uppgifter som av eleverna upplevs som autentiska.

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Deutsch – ditt val! Satsning på tyska i skolan

Photo by MurlocCra4ler on Pixabay

Allt färre elever läser tyska i våra svenska skolor. För 20 år sedan läste 42 procent av eleverna i Sverige tyska i grundskolan. Idag är den siffran nere på 17 procent, enligt Tysk-Svenska Handelsskammarens webbplats. På gymnasiet är det ännu färre, bara drygt 3 procent, som läser språket. bedöms hindra svenska företags framtidsmöjligheter på den viktiga tyska marknaden. Detta vill Tysk-Svenska Handelskammaren och Tyska Ambassaden Stockholm göra något åt och initierar Deutsch – Ditt val!

Deutsch – ditt val! är ett projekt som ska finansiera och stötta särskilda satsningar på tyska språket vid svenska grund- och gymnasieskolor. Enligt informationen kommer handelskammaren att dela ut 1,5 miljoner kronor till skolor som deltar i projektet. Exempel på aktiviteter som kan ingå i skolornas satsningar är elev- och lärarutbyten, vidareutbildning av lärare, skolresor till Tyskland, införskaffande av utbildningsmaterial, inspirationsevenemang för eleverna eller ett kulturellt utbud på skolan med fokus på tyska språket och Tyskland.

”Utbildningsmaterial” är ju öppet för tolkningar… det kanske går att köpa in ett digitalt läromedel eller inhandla utrustning så att eleverna kan använda Skype mer aktivt? Då skulle eleverna även kunna spela in poddar av bättre kvalitet. ”Inspirationsevenemang” och ”kulturellt utbud” öppnar också upp för många idéer som går att genomföra på ”hemmaplan” – eller varför inte satsa på en skolresa eller lärarfortbildning på plats?!

 

Information och anmälan till Deutch – ditt val! 

 

Heta tips för lata sommarstunder: Teknik och sociala medier i litteratur och film.

Redan har våren 2018 levererat mer värme än hela sommaren 2017 och vi har höga förväntningar på sommarlovet som kommer. I detta inlägg har vi samlat heta tips för lata sommarstunder i hängmattan och med surfplattan: Vi tipsar om skönlitterära böcker att plöja, filmer att avnjuta och TV-serier att ”Netflixa” med tema teknik, programmering och sociala medier. Den reviderade läroplanen har öppnat upp för nya infallsvinklar på både ämnesinnehåll och val av texter/litteratur/film, så varför inte njuta av sommaren och få en dos fortbildning på köpet?!

Urvalet här är högst selektivt och subjektivt och naturligtvis finns massor av litteratur och film kvar att upptäcka på temat. Jag vill tacka Trelleborgs Bibliotek för deras bidrag till litteraturlistan.

Vacation by TerriC on Pixabay

Skönlitteratur om teknik, programmering och robotar

Asimov, Isaac, I, Robot

Clancy, Tom Rött hot

Dick, Philip. K, Blade runner

Larsson, Stieg, Milleniumserien:1-3

  • Män som hatar kvinnor
  • Flickan som lekte med elden
  • Luftslottet som sprängdes

Lagercrantz, David, Milleniumserien 4-5

  • Det som inte dödar oss
  • Mannen som sökte sin skugga

Gibson, William, Neuromancer (Virtual Reality)

Martinson, Harry, Aniara. Aniara är ett klassiskt verk som både är ett stort rymdepos och en berättelse om en själens inre resa.

Biografier

Hodges, Andrew, Alan Turing: The Enigma 

Isaacson, Walter, Steve Jobs – en biografi 

Skönlitteratur om sociala medier

Axelsson, Ida, Dolda spår 

Bromander, Henrik, Vän av ordning

Eggers, Dave, Circle

Herngren, Moa, Tjockdrottningen 

Jansson, Alla kan se dig

Kepnes, Caroline, Du

Kinsella, Sophie, Mitt inte så perfekta liv

Whilde, Stefan, Mitt enda brott mot mänskligheten är att jag tror på människan (Facebook)

Åkerlund, Majvi, Spegel, spegel 

Östling, Pär, Aldrig stanna kvar 

Sociala medier/ nätdejting

Bengtsson, Anna, Du ska vara spännande och varm (Kåserier/ Nätdejting)

Hildén, Jack, God och opåverkad (Nätdejting)

Hjulström, Carin, Kärlek sökes (Nätdejting)

Hynes, Irene, Rubens skulle ha älskat mig! (Nätdejting)

Parks, Adele The image of you (Engelsk, nätdejtning)

Ståhl, Isabelle, Just nu är jag här (Nätdejting)

Filmer om teknik, robotar och programmering

2001: A Space Odessy

Big Hero 6

Bladerunner

Bladerunner 2049 

The Imitation Game

Intressant film om Alan Turings försök att knäcka tyskarnas kodmaskin Enigma under andra världskriget.

I, Robot

The Matrix trilogy

Mr Robot

Ready Player One

Filmen släpps på DVD i början av augusti, men innan dess kan du läsa boken som filmen är baserad på (skriven av Ernest Cline). Spelet OASIS är en virtuell utopi och är viktigare än livet självt i en dyster framtid. 

Robot and Frank

WarGames

A young man finds a back door into a military central computer in which reality is confused with game-playing, possibly starting World War III.

Wall-E

 Filmer om internet och sociala medier

The Intership

En komedi om två säljare som tävlar om att få de eftertraktade platserna som lärlingar på Google.

The Social Network (finns på SLI)

Filmen som berättar hur idén om Facebook föddes, utvecklades och blev till en indutsri.

You’ve Got Mail

Klassiker. Nuff said.

TV-serier om teknik, robotar och sociala medier

Behöver vi nämna Star Trek? Nej. Så istället nämner vi nedanstående: 

Lost in Space 

I år kom denna remake av den gamla serien från 60-talet. Serien har en hög dos familjevärderingar och känslosamma ögonblick samtidigt som den visar att barn kan vara självständiga och vuxna osäkra och egoistiska. Teknisk utveckling ställs mot dess egna – och människans – brister. 

Westworld

Människor vallfärdar till Westworld, en semestervärld baserad på Vilda Västern, befolkad av ypperligt människoliknande robotar. Serien väcker många filosofiska och moraliska frågor om vår syn på mänsklighet och teknikens användning. Bör vi göra något bara för att vi kan är en återkommande fråga tittaren ställer sig när människan visar sig från sin sämsta sida.

SKAM Austin

Vad du en av dem som gillade norska serien Skam? Då kanske du ska följa den amerikanska versionen som heter SKAM Austin. Avsnitten publiceras på seriens Facebooksida med start den 24 april i år. På Facebook kan du även följa de fiktiva karaktärernas liv på sociala medier, t.ex. via SMS, samt hitta karaktärernas Instagramkonton.

 

Till sist, om man inte vill läsa om robotar, så kan man virka dem.

Lämna gärna era egna tips på film och litteratur på temat som kommentar till inlägget.

 

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Inventera teknikämnet med skolinspektionens tjänst

Teknikämnet kan sägas vara lite i hetluften nu då den tillsammans med matematiken delar på ansvaret för programmering på grundskolan i den reviderade läroplanen. Ämnet har också fått en hel del annat nytt centralt innehåll relaterat till det digitala och det kan vara hög tid stärka ämnets status vilket vi skrivit om här. Det kan vara tacksamt att använda Skolinspektionens tjänst Kolla din skola där man får göra en självvärdering över förutsättningar och praktik.

Det här är ett verktyg för att analysera vilken kvalitet din skola har i teknikundervisningen. Verktyget är tänkt som ett underlag för dig som finns i skolans ledning, för lärarlag eller för enskilda lärare att reflektera över hur teknikundervisningen kan utvecklas. Verktyget har utarbetats av Skolinspektionen i samverkan med Skolverket och Centrum för tekniken i skolan (CETIS) vid Linköpings universitet.

Skolinspektionen kan inte på något sätt se vilka bedömningar du gör och har ingen tillgång till det du skriver in i verktyget. När du är klar med genomgången och har gjort dina bedömningar kan du ta fram en rapport för ditt fortsatta arbete.

Kolla din teknikundervisning!

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Visuellt stöd till berättande text

Visuellt stöd till berättande text

Språkligt är det en oerhört stor fördel att visa bilder FÖRE och/eller UNDER tiden som eleverna lyssnar på en text eller genomgång. På så sätt kan barnen och eleverna dra nytta av bilderna för att kroka an informationen samt få ett bättre stöd i att lära sig nya ord. Det är bättre att visa bilderna före och under läsandet än efter. Ifall bilden visas efter att en sida lästs klart är risken stor att elever med svag hörförståelse inte kan dra nytta av bilden, då de har glömt eller missuppfattat delar av innehållet eller nya begrepp.

Här kommer tips på hur man snabbt kan ge bildstöd till bokläsning, med syfte att stötta språkförståelsen för alla barn och elever som har behov av mer visuellt stöd. Att visa bilder från boken via projektor är ett bra sätt att få alla barn och elever att kunna hänga med lättare i handlingen. Detta kan man åstadkomma genom att fotografera av bilderna i boken med en mobil/lärplatta och sedan projicera på duken eller TV:n.

Ett annat, men lite dyrare sätt är att med hjälp av en dokumentkamera visa bilderna “live” på projektorn. Dokumentkameran filmar bilden i boken så att alla elever kan se den på skärmen via projektorn samtidigt som läraren läser högt. På projektorn finns även zoomfunktioner för att kunna visa små föremål eller förtydliga samt möjlighet att filma t.ex. experiment i NO.

HoverCam Solo 8

Är ni intresserade av att testa på att använda en dokumentkamera i undervisningen så finns det en för utlåning hos Centrala Stödorganisationen. Kontakta ingrid.thulin.olander@skola.trelleborg.se.

Att diskutera

  • Brukar du ha som vana att visa bilder/föremål före, under eller efter läsning/genomgång?
  • Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med de olika sätten?

//CSO

Veckans URtips – nationalsång och sommarlåtar

Photo from Pixabay, by Emilie Bergman

Då är det återigen dags för avslutning, sommarlov och Veckans URtips!

I serien Sång i sikte åker Viggo med sin mamma och gudmor runt i en segelbåt. På vägen får de höra olika kända låter som de pratar om. Varför har vi nationalsånger, egentligen?  Varför sjunger vi ”Den blomstertid nu kommer” på avslutningen? Frågorna är hämtade från seriens arbetsmaterial och i det finner du även lite mer information om låtarna och det sammanhang de sjungs i. Där finns även kopplingar till styrdokumenten.  

Sång i sikte: Du gamla, du fria (F-3, 11 minuter)

INNAN NI LYSSNAR
• Vad är en nationalsång? Vilka nationalsånger kan ni eller känner ni till?
• När brukar man sjunga nationalsången? Varför just då tror ni? Har det alltid varit så?
• Vilka andra symboler kan ett land (en nation ha)?
NÄR NI HAR LYSSNAT
• Hur kommer det sig att Viggo och hans mamma börjar prata om nationalsången?
• Viggo frågar Peggy varför det finns nationalsånger. Vad får han för svar?
• Vilka olika typer av nationalsånger berättar Peggy att det finns?
• Får man ”sno” musik och text från andra? Är det skillnad på att ta något väldigt gammalt eller något nyskapat?
• Egentligen var det en annan sång som utsågs till Sveriges nationalsång – men vad hände med den?
• Kommer ni från olika länder? Lyssna på olika länders nationalsånger och jämför texter och musik. Vilka likheter finns det? Vilka skillnader?
• Till vilket land hör Grönland?

 

Sång i sikte: Den blomstertid nu kommer (F-3, 11 minuter)

INNAN NI LYSSNAR:
• Vilken/vilka årstider är det skolavslutning?
• Vad gör man på en skolavslutning?
• Varför har man skolavslutning?
NÄR NI HAR LYSSNAT:
• Vilka sånger brukar ni sjunga på skolavslutningen? Finns det andra sånger som du tycker skulle passa bra att sjunga?
• Rita en bild från en skolavslutning. Berätta för en kamrat varför du har valt att rita just den bilden.
• Skolavslutningen är ju både ett slut på skolåret och en början på sommarlovet. Kan du komma på andra tillfällen då vi firar att något både slutar och börjar?
• Mycket på avslutningen handlar om att sommarlovet är en lycklig tid. Varför är det så kul att ha sommarlov? Tycker alla det? Finns det tråkiga saker med sommaren också? Gör en lista på ”sommarplågor” tillsammans.
• Viggo blir ledsen när han tänker tillbaka på avslutningen och hur hela klassen vinkade av honom. Har ni känt så som Viggo någon gång? Berätta för varandra.
• Varför hade skolan sommaruppehåll förr i tiden?

 

Är eleverna intresserade av det kommande VM i fotboll? Då kan det vara intressant att se avsnittet om Vaggvisor och hejaramsor. Vi svenskar är ju dessutom världsberömda för låten om de små lustiga gröna varelserna – varför inte se avsnittet Små grodorna och sedan själva hitta på texter med tillhörande dansrörelser om fler djur?!

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Skolbiblioteksportalen – Samlingsresurs kring källkritik, MIK och digital kompetens

 

Delar av MIK-förmågorna, bild från skolbiblioteksportalen.

Skolbiblioteksportalen från Mediapoolen i Västra Götaland samlar resurser för skolbibliotekarier kring källkritik, MIK, digital kompetens och läsning är väl värd att besökas och användas av också vi lärare och andra skolverksamma. De har samlat material från andra producenter kring dessa högaktuella frågor som har förstärkts och tydliggjorts i den reviderade läroplanen och framförallt är materialets uppdelning under de olika förmågorna som ingår i begreppet MIK förtjänstfullt.

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

  • Om

    Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring och om pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se