Here be dragons! – Bluebots i förskoleklassen på Bäcka

Jag var inbjuden till att introducera Bluebots på förskoleklassen på Bäcka efter att de redan så smått hade kommit igång med programmering analogt och programmerat varandra att följa instruktioner från klasskompisar. Efter en kort introduktion där jag visade hur robotarna fungerade fick de två-och-två försöka programmera roboten så att den nådde fram till roboten utan att bli tagna av den hemska draken (som i en annan grupp blev utbytt till det otäcka häftapparatmonstret). Efter en iterativ process där eleverna provade sig fram hur de skulle lyckas med uppgiften lyckades alla grupperna nå skatten. Eleverna byggde sen egna banor av Kaplastavar och koppar till robotarna och humöret var på topp.

Robotarna tjänade som en bra instruktion till datalogiskt sekventiellt tänkande och också till att samarbeta för att lösa ett problem gemensamt.

Mer om robotar i förskola!

Programmera med Blue-Bot

Programmering i förskolan

Kom igång med programmering redan på förskolan

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Valåret i skolan (del 6): Skräddarsydda budskap/dark ads

Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (Grundskolans läroplan, första stycket, sida ett).

Den nionde september är det val i Sverige och som vanligt finns det mycket att jobba med och prata om i förhållande till det i skolan. Vi påbörjar därför en serie bloggposter där vi tipsar om material och filmar och försöker hitta intressanta infallsvinklar och lektionstips till er att använda i er undervisning. 

Bondeförbundets valaffisch 1930 CC-BY Centerpartiet

I den andra delen av SRs serie Propagandamaskinen får vi stifta bekantskap med fenomenet dark ads, skräddarsydd riktad politisk reklam på sociala medier utifrån ens personliga bakgrund, åsikter osv. Facebooks affärsmodell är ju som bekant att sälja vidare information om oss som vi delar med oss till företag så att de kan rikta sin reklam till potentiella kunder. Är man intresserad av modelljärnvägar kommer man få reklam om det medan jag istället får reklam för medioker hårdrock. Bor man i storstaden får man annan reklam än de som bor på landet och har man precis fått barn får man reklam för blöjor. Det heter dark ads beroende på att alla inte ser samma politiska reklam eftersom ens egna preferenser styr vad man själv blir exponerad för, man hålls i mörkret kring vad andra ser för något i sina flöde. Kan detta förfarande vara problematiskt när det gäller politisk reklam, något som kommer öka inför årets val?

Lyssna gärna på radioprogrammet (20 min) gemensamt i klassrummet och diskutera någon eller några av frågorna/uppslagen nedan.

Skräddarsydda budskap – ett hot mot demokratin? 

Sociala medier har ersatt valstugan – men blivit en rätt nedklottrad och vandaliserad sådan. Vilka hot och vilka möjligheter följer i den nya teknikens spår? 

  • Vad menas med målgruppsprofilering?
  • Sociala medier och framförallt Facebook har seglat upp en som en av de viktigaste arenorna för politiska partier och andra aktörer att sprida sina budskap på. Hur skiljer sig detta från innan? Hur såg politisk annonsering och reklam ut för 10, 20, 50 år sen ut?
  • Vilken är huvudkritiken mot riktad politisk reklam?
    • Vad gäller politisk annonsering kan det ses som bekymmersamt på grund av att man inte kan granska och bemöta politiska budskap, vallöften och vinklar om alla får olika. Om inte alla får se samma budskap är det svårt att diskutera gemensamma frågor.
  • Är detta ett problem? Är det nån skillnad på att få riktad politisk reklam beroende på vad man jobbade med som man gjorde på 80-talet?
  • Märker eleverna av att de får riktad reklam på Facebook eller andra sociala medier?
  • Vilka är invändningarna från Tim Berners-Lee och EU-kommissionens invändningar mot riktade politiska budskap på social media?
  • Vad tycker representanterna för de politiska partierna om riktade budskap i form av dark ads? Ser dom några demokratiska problem?
  • Om man drar det till sin extrem och tänker att alla bara får politisk reklam utifrån sina hjärtefrågor och intresse, hur hade detta påverkat den politiska debatten?
  • Vad är Facebook pixel och hur fungerar det?
  • I ett större perspektiv, är det problematiskt att Facebook och sociala medier har så mycket makt i det politiska samtalet?
  • Vad vill organisationen Whotargetsme? Vad hände i frågan om demensskatt i Storbritannien?
  • En av nynazistiska partiet NMRs nätaktiva skriver: ”Jag är helt övertygad om att en skicklig internetaktivist på egen hand kan vinna över hundratals väljare till Motståndsrörelsen”. Kan detta stämma?

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Valåret i skolan på Pedagog Trelleborg

Valåret i skolan (del 1): Purfärsk statistik från SOM-institutet

Valåret i skolan (del 2): Faktakoll med Faktiskt.se

Valåret i skolan (del 3): Hur röstar man? Filmresurser om val

Valåret i skolan (del 4): Begreppsarbete

Valåret i skolan (del 5): Veckans URtips om demokrati

Valåret i skolan (del 5): Veckans URtips om demokrati

Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (Grundskolans läroplan, första stycket, sida ett).

Den nionde september är det val i Sverige och som vanligt finns det mycket att jobba med och prata om i förhållande till det i skolan. Vi påbörjar därför en serie bloggposter där vi tipsar om material och filmar och försöker hitta intressanta infallsvinklar och lektionstips till er att använda i er undervisning. 

Photo by Duangphorn Wiriya on Unsplash

Perspektiv på världen är en serie för gymnasiet producerad 2018. Avsnitten är 8 minuter långa och tar upp ämnen som makt, miljö, mänskliga rättigheter och konflikter.  Till varje avsnitt finns ett arbetsblad. Följande avsnitt har relevans i valtider:

Statsskick – viral påverkan

Spridningen av politiska åsikter via mem har letat sig in hela vägen till gamerforum och chatrum. Ryan Broderick på nyhetssajten Buzzfeed är expert på hur idéer föds och sprids på olika internetplattformar. Vi träffar en förgrundsgestalt för alternativhögern som förklarar hur de använder sig av mem för att nå ut med sitt budskap till en större, och oftast ung publik. De flesta unga idag känner igen fenomenet med mem, men har de uppmärksammat att de ofta kommer med ett politiskt budskap?

Arbetsblad till avsnittet

Ekonomi – pengar, makten och demokratin

en demokrati är det folket som bestämmer. Men valkampanjer kostar pengar – vilka intressen ligger bakom? Hur jobbar lobbyister och donatorer? Vi tittar på ett av världens mest uppmärksammade val, det amerikanska valet 2016. Vilken betydelse hade pengar där, och hur påverkas den demokratiska processen av pengar?

Arbetsbladet till avsnittet

Samhället – högerextrimism

Rätten att få uttrycka sin åsikt är en av demokratins grundpelare. Men ibland blir övertygelser så kompromisslösa och extrema att det inte finns utrymme för dialog. Vi träffar Patrik Hermansson som infiltrerade den amerikanska alternativhögern. Vi får också träffa alternativhögerns förgrundsgestalt Richard Spencer som berättar om sina tankar kring jämlikhet och demokrati. När blir extremism en fara för demokratin, och hur vi ska förhålla oss till de som utnyttjar demokratiska rättigheter för att sprida antidemokratiska budskap?

Arbetsbladet till avsnittet

Statsskick – världens största demokrati

Indien brukar kallas världens största demokrati. Men vilka utmaningar finns det för demokratin i ett land med över en miljard invånare? Parlamentsledamoten Shashi Tharoor förklarar varför ett demokratiskt styrelseskick är det enda rättvisa i ett land med många olika kulturer, religioner och språk. Långt ifrån alla länder är dock demokratiska. Omvärldsanalytikern och statsvetaren Sofia Rasmussen förklarar vad som krävs för att ett land ska räknas som demokratiskt.

Arbetsbladet till avsnittet

Statsskick – demokrati till varje pris?

I västvärlden är vi överens om att demokrati är det mest rättvisa styrelseskicket, men långt ifrån alla länder i världen är demokratiska. Ghanas före detta president Jerry Rawlings förklarar varför han tog makten i landet genom en militärkupp. Den ghanesiska journalisten Kokui Selormey Hanson resonerar kring för- och nackdelar med demokrati och vad som krävs för att en demokrati verkligen ska fungera.

Arbetsblad till avsnittet

 

Valåret i skolan på PedagogTrelleborg

 

Valåret i skolan (del 1): Purfärsk statistik från SOM-institutet

Valåret i skolan (del 2): Faktakoll med Faktiskt.se

Valåret i skolan (del 3): Hur röstar man? Filmresurser om val

Valåret i skolan (del 4): Begreppsarbete

 

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Valåret i skolan (del 4): Begreppsarbete

Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (Grundskolans läroplan, första stycket, sida ett).

Den nionde september är det val i Sverige och som vanligt finns det mycket att jobba med och prata om i förhållande till det i skolan. Vi påbörjar därför en serie bloggposter där vi tipsar om material och filmar och försöker hitta intressanta infallsvinklar och lektionstips till er att använda i er undervisning. 

Valåret i skolan

I arbetet med det kommande valet, politiska partier och ideologier finns många begrepp att förhålla sig till som eleverna ska greppa, förstå och lära sig. Många lärares erfarenhet visar att eleverna lär sig nya begrepp bäst om de själva får vara med och förklara orden, istället för att läraren ger dem förklaringen. Dessutom är detta ett fantastiskt sätt att minska på förberedelsetiden inför lektionen. Dela begreppen med eleverna i ett dokument eller på post it-lappar och låt dem parvis förklara orden. Genom dialog kring begreppen kan eleven också ha lättare att uttrycka sina kunskaper. Har man ont om tid behöver inte alla elever förklara alla ord, utan klassen tillsammans skapar en gemensam ordlista. I detta inlägg ger vi förslag på språk- och kunskapsutvecklande sätt att tydliggöra och befästa begrepp i klassrummet:

Quizlet

Läraren skapar flashcards med begreppet på ”ena sidan” och förklaringen på andra. I Quizlet kan sedan eleverna öva med hjälp av olika spel. Eleven kan även testa sig själva. I klassrummet kan ni sedan använda Quizlet live i grupper för att samarbeta och testa varandra. Länken till korten delas enkelt i Classroom. Vill läraren ha ännu mer elevaktivt arbetssätt så kan eleverna själva skapa sina flashcards.

Här finner du 49 färdiga kort på temat demokrati. Denna uppsättning kort kan kopieras. Testa själv här nedan.

Bilder

Skriv ut begreppen samt bilder som passar till de olika begreppen. Använd gärna Widgit online-symbolerna. Laminera om du känner det behovet. Eleverna ska sedan i smågrupper para ihop ”rätt” bild med rätt ord samt kunna förklara hur de resonerar. Byt bord och låt eleverna titta på varandras lösningar. Jämför och fundera över hur de andra har tänkt. De kognitiva funktioner som tränas i denna uppgift är uppmärksamhet, minne, språk, logiskt tänkande, kreativt tänkande, beslutsfattande och problemlösning.

Popplet

Eleverna gör tankekarta med hjälp av ord och bilder. Här använder eleverna sina egna strategier för att strukturera sina kunskaper. Vilka begrepp kan kopplas till varandra och vilken bild symboliserar t.ex. demokrati? Läs mer om grafiskt stöd och bl.a. tankekartor i inlägget Visualisera mera med bildstöd.

Korsord

Eleverna kan med hjälp av korsord öva och förhöra varandra på begreppen. Ena eleven får begreppen som ska stå lodrätt samt ett tomt korsord. Eleven ska sedan förklara begreppen med egna ord så att den andra eleven kan gissa. Den andra eleven har fått ett tomt korsord samt orden som ska stå vågrätt. Du kan enkelt skapa ett korsord i den gamla trotjänaren  Puzzlemaker.

Thinglink

Samla bilder, text och film som punkter med en gemensam bakgrund. I det första exemplet har läraren skapat en bild som ser ut som en ordlista (i t.ex. Canva). Denna bild har sedan i Thinglink kompletterats med förklaringar och exempel.  Tyvärr kan vi inte öppna alla länkarna p.g.a. avsaknad av rätt behörighet.

I det andra exemplet har läraren samlat filmer, tankekartor och länkar på en tematisk bakgrund.

 

Kahoot

Låt eleverna göra frågesport i Kahoot med begreppen och utmana varandra. Det går att tävla i lag. Det går även att göra Kahoot utan tävlingsmomentet så att eleverna kan testa sina kunskaper utan tidspress.

Filmer

På SLI finns en serie EDU-klipp som på ett par minuter effektivt förklarar begrepp och fenomen. Följande tipsar vi här om:

Fatta ordet: Demokrati

Fatta ordet: Statsskick

Moderaternas historia på 60 sekunder

Socialdemokraterna historia på 60 sekunder

Miljöpartiets historia på 60 sekunder

Liberalernas historia på 60 sekunder

Centerpartiets historia på 60 sekunder

Sverigedemokraternas historia på 60 sekunder

Vänsterpartiets historia på 60 sekunder

Kristdemokraternas historia på 60 sekunder

 

 

Valåret i skolan på PedagogTrelleborg

Valåret i skolan (del 1): Purfärsk statistik från SOM-institutet

Valåret i skolan (del 2): Faktakoll med Faktiskt.se

Valåret i skolan (del 3): Hur röstar man? Filmresurser om val

 

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Valåret i skolan (del 3): Hur röstar man? Filmresurser om val

Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (Grundskolans läroplan, första stycket, sida ett).

Den nionde september är det val i Sverige och som vanligt finns det mycket att jobba med och prata om i förhållande till det i skolan. Vi påbörjar därför en serie bloggposter där vi tipsar om material och filmar och försöker hitta intressanta infallsvinklar och lektionstips till er att använda i er undervisning. 

Graden av demokrati i världens länder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det finns en uppsjö av pedagogiska filmer som förklarar hur man röstar, vad demokrati är och hur den svenska parlamentariska modellen fungerar. Vi listar ett antal här och hoppas att några kan vara användbara här i valtider.

Årskurs 4-6

Dröm om demokrati: Att rösta (SLI, UR)

Vi får veta hur valen i Sverige går till och vilka val medborgarna kan rösta i. Om vilka beslut som fattas i riksdagen, kommunerna och landstingen samt i EU. Begreppet representativ demokrati förklaras och hur platserna i riksdagen fördelas. Statsminister Stefan Löfven berättar vad regeringen gör och vi får veta varför det är viktigt att rösta. Lars Adaktusson, EU-parlamentariker, förklarar vilka frågor EU kan påverka och vi möter representanter från de åtta riksdagspartierna.

Varför ska vi rösta? (SLI) och Så här röstar du (SLI)

Sverige är ett föregångsland när det gäller demokrati och i en av våra grundlagar står det att all offentlig makt i Sverige utgår från folket. Så ska det vara tycker vi och just därför är det viktigt att rösta var fjärde år när vi har val i Sverige. I filmen följer vi med när två unga förstagångsväljare går till vallokalen för att rösta. Men vem har rätt att rösta och till vilka val röstar vi? Vilka är det som ansvarar för att ett val går rätt till? Filmen ger svaren. Vi får träffa en politiker som är riksdagsledamot, ungdomar som engagerar sig inom ungdomspartierna. Hur ser de på demokrati och varför tycker de att vi ska rösta? Statsvetaren och forskaren Jenny Madestam förklarar varför politiska partier finns och ger tips till de unga som ska rösta för första gången. En angelägen och viktig film i vår samtid om varför vi ska rösta och om demokratins betydelse – för ett rättvist och jämlikt samhälle! Ciceronerna Angelica och John, guidar oss genom filmen.

Så funkar Sverige: Politik (SLI, UR)

Vi förklarar hur den svenska demokratin fungerar i praktiken och vad skillnaden mellan riksdag och regering är. Hur går det till när det är val?

Så funkar Sverige: Demokrati (SLI, UR)

I Sverige får vi säga vad vi vill så länge vi inte kränker någon. Och alla får vara med och bestämma. Det kallas demokrati. Det är inte demokrati överallt i världen och det har inte alltid varit det i Sverige.

Årskurs 7-9

Varför ska du rösta? Sharre & Tobbe – Om demokrati och val (SLI)

Tänk om Zlatan och Zara Larsson skulle ställa upp i valet och det gällde att hitta bäst laguppställning för Sverige. Vem skulle kunna låta bli att rösta då? I det här avsnittet undersöker vi val och demokrati. Programledarna träffar experten och statsvetaren Stig-Björn Ljunggren samt en ung riksdagspolitiker för att reda ut ett och annat i ämnet!

Hur Sverige styrs: Att rösta vid val (SLI, UR)

Hur går det till att rösta? Vad ska man tänka på som förstagångsväljare? På teckenspråk.

Fatta Sveriges demokrati: Beslutsnivåer (SLI, UR)

Statsvetaren Jenny Madestam berättar om de fyra olika beslutsnivåerna i svensk politik: riksdagen, landstingen, kommunerna och Europaparlamentet. För att Leila bättre ska förstå hur det är upplagt ordnar Noah så att hon får praoa på ett stort passagerarfartyg; en flytande farkost som kan liknas vid en liten nation med sina egna beslutsnivåer allt från den dagliga driften nere i maskinrummet via sjukvårdsavdelningen i mitten av båten upp till kaptensbryggan där befälhavaren styr hela skutan.

Fatta Sveriges demokrati: Parlamentarism (SLI, UR)

Vi tittar närmare på hur Sveriges parlamentariska struktur är uppbyggd och hur vägen från förslag till beslut och verkställande ser ut. Noah och Leila beger sig till en rallybana för att förstå samspelet mellan regering och riksdag. Om Sverige är bilen är kartläsaren riksdagen och föraren regeringen. I tvära svängar behöver samspelet fungera bra. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut begrepp som minoritetsregering och misstroendevotum. Och fenomenet vågmästarroll förklaras genom en historisk tillbakablick på partiet Ny Demokrati.

Gymnasiet

Min röst, vårt val (SLI, UR)

Varje enskild röst är viktig i ett val, våra röster avgör framtiden. En film om vad demokrati innebär, om varför du ska rösta och hur det går till, riktad främst till förstagångsväljare i särskolan för gymnasiet. Den innehåller berättelser och reflektioner om varför det är viktigt att rösta, varvade med fakta om hur röstning går till i Sverige. Filmen har spelats in tillsammans med elever på S:t Eriks gymnasiesärskola i Stockholm.

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Valåret i skolan på PedagogTrelleborg

Valåret i skolan (del 1): Purfärsk statistik från SOM-institutet

Valåret i skolan (del 2): Faktakoll med Faktiskt.se

The Handmaid’s Tale på SVT – En dystopirekommendation!

Adam Fagen – Handmaids stand with PP CC-BY-NC-SA

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nu har filmatiseringen av Margaret Atwoods klassiska bok The Handmaid’s Tale börjat sändas på SVT (och SVTPlay), lagom till att säsong två har haft premiär i USA. Serien utspelar sig några år in i framtiden där kristna fundamentalister har utropat sin egen republik där kvinnors rättigheter blivit starkt inskränkta. Parallellerna till Trump, men även den typ av religiöst färgad politik IS och liknande organisationer är uppenbara. Möjligheterna att se en hel TV-serie i klassrummet är svåra men kanske kan man se första avsnittet tillsammans och använda det för att diskutera frågor kring kvinnors rättigheter, totalitära stater, religiös fundamentalism, dramaturgi osv. Möjligheterna är i princip oändliga kring detta mästerverk. Kanske är det också som så att den del elever tycker det är så spännande att de väljer att titta vidare hemma, bara där är mycket vunnet!

Kjell Häglund på bloggen TVdags sammanfattar bättre än vad jag förmår:

[…] tv-dramaversionen av Margaret Atwoods dystopiska roman The Handmaid’s Tale, uppdaterad från 1985 till en högerkristen Trump-konsekvens av dagens USA. En nation som i både boken och serien kuppats till totalitär tokreligiös terrorstat med bibliska sharialagar. Kvinno- och hbtq-synen är lättigenkännligt USA-konservativ men samtidigt helt kompatibel med IS världsbild.  […]

Atwood har tidigare sagt att alla skeenden i hennes roman har hänt på riktigt, någon gång, någonstans – och alla uppdateringar och tillägg i tv-serien linjerar med den ambitionen. Vill man ha en aktuell parallell från verkligheten är det bara att studera Trumps statsbesök i Mellanöstern för tre veckor sedan, och hur han i kommentarer efteråt röjde att han i USA skulle vilja se lite mer av Saudiarabiens respekt för överheten.

Ta chansen och missa inte denna obehagliga dystopipärla, om inte annat för din egen skull!

”Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering.” – Robotworkshop på mellanstadiet

En av nyheterna i det centrala innehållet för grundskolan i programmering är att eleverna ska styra föremål med programmering. Progressionen är att i årskurs 1-3 ska eleverna styra föremål, i 4-6 ska eleverna styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering och i 7-9 handlar det om egna konstruktioner där man tillämpar styrning och reglering, bland annat med hjälp av programmering.

Skolverket nämner t.ex. bluebots, beebots och liknande enkla programmerbara robotar för det lägre stadiet på sina konferenser kring programmering men dessa kan kännas väl simpla och ”barnsliga” för mellanstadiet så jag utvärderade hur det gick att programmera en micro-bit-robotbil med årskurs 4- och 5-elever med ringa programmeringserfarenhet. Vi jobbade med blockprogrammeringsmiljön makecode och en kartongrobot där målet var att eleverna skulle programmera bilen att köra en liten bana och sen utveckla sin kod att den körde på olika sätt beroende på vilken knapp man tryckte på. Efter en kort genomgång av programmeringsmiljön och kluringen att motorerna sitter omvänt, dvs. att ena motorn måste programmeras till att köra bakåt för att bilen ska röra sig framåt. Detta illustrerades genom att låta två elever hålla varandra i armkrok, en framåtvänd och en bakåtvänd och sen låta dem klura ut hur de måste röra sig för att ekipaget skulle komma framåt.

Efter en timme hade eleverna lyckats programmera sina bilar att köra olika rundor beroende på vilken knapp-input den fick samt också hunnit med att låta microbitens led-panel byta bilder. Min initiala oro över att det skulle vara för svårt och att jag skulle ha för liten tid på mig grumlades tacksamt! En sak som inte verkar diskuteras så mycket vad gäller nyheterna i den reviderade läroplanen är att mycket av det nytillkomna centrala innehållet är kul att jobba med! Eleverna tycker oftast det är roligt med källkritik, informationssökning och programmering vilket gör det tacksamt att jobba med, det är enkelt att finna naturliga ingångar och de praktiska och kreativa aspekterna fångar många av eleverna.

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Nyckelpigor och artificiell intelligens när hela Sverige forskar

BONUS: För att kunna ta fotografierna kommer klasserna att få ett litet makroobjektiv att sätta fast på en mobilkamera. Paketet som kommer på posten kommer även att innehålla information om nyckelpigor samt en lärarhandledning. Lärarhandledningen kommer även att finnas tillgänglig på ForskarFredags webbplats någon gång i maj. Lärarhandledningen innehåller allt som lärare behöver veta om experimentet och hur de ska genomföra det. Via en Facebook-grupp kommer skolklasserna att kunna ha direktkontakt med forskarna och andra klasser runtom i Sverige.

Preliminär tidsplan för Nyckelpigeförsöket 2018

26 april: anmälan öppnar
18 maj: anmälan stänger
Mitten av juni: Experiment-paket skickas ut till anmälda klasser. Paketet består av ett litet objektiv för mobiler, information om nyckelpigor och lärarhandledning
Juli–september: Fotografering av nyckelpigor i hela Sverige!
Mars 2019: Populärvetenskaplig rapport om resultaten publiceras och skickas till deltagande skolor

Photo by Jacob Sapp on Unsplash

AV-Medias lektionstips för ett ämnesövergripande tema baserat på Nyckelpigeförsöket 2018:

  • Följ exeperimentet och dela klassens egna bilder och reflektioner på Instagram och Twitter #nyckelpigeexperimentet
  • Gå igenom bildkomposition. Vilket format kommer bilden att laddas upp i?
  • Förklara hur det går till att ta ett foto och att föra över bilden från mobilen till en molntjänst.
  • Redigera fotona och skapa nya djur, t.ex. en turkos nyckelpiga.
  • Hur ser nyckelpigans liv ut? Rita och beskriv.
  • Förvandla fototuren till en exkursion som planeras och dokumenteras med ord och foton – eller varför inte med en film?!
  • Granska närmiljön och gör noteringar om i vilken natur nyckelpigan finns. Gör statistiska observationer.
  • Markera ut fynd/plats där fotografiet togs på en karta. Visa ”papperskartor” och hitta skolan på Google Earth. 
  • Skriv olika texter i kombination med bilderna: Instruerande text (hitta nyckelpiga, fota med mobil), beskrivande text (till bilderna) och faktatext (om nyckelpigor eller egenpåhittade djur). Skriv en berättande text om Den lilla nyckelpigan som inte vågade flyga. 
  • Gör en ”Instagramvägg” där utskrifter av gruppens foton sätts upp och passande text skrivs – diskutera Instagram eller andra sätt att dela bilder på nätet. Eventuellt kan foton och text läggas upp gemensamt på skolans Instagramkonto. Vad skriver man? Varför är bilden kvadratisk? Är det fint? Vad skär man bort på en bild för att få den så?
  • Kommunicera via Facebook med andra grupper i projektet. Ta tillfället i akt att prata om sociala medier och integritet.
  • Detta är ett forskarprojekt – vad innebär det? Vem forskar? Vad är en forskare? Vad kan man forska i?
  • Diskutera appen som används samt utveckling av AI – granska linsen/objektivets utseende och funktion. Även telefonen kan diskuteras. Utvärdera hur användarvänlig den är och om de saknar någon funktion.
  • Denna app har utvecklats med ett specifikt syfte. Vilken app skulle eleverna hitta på om de fick? Låt fantasin flöda…

 

Koppling till ämnenas kursplaner:

Bild 1-3

  • Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram.
  • Redskap för bildframställning
  • Olika element som bygger upp en bild: färg, form, linje, yta samt för- och bakgrund.
  • Några verktyg för teckning, måleri, modellering, konstruktioner och fotografering och hur dessa benämns.

Biologi 1-3

  • Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters
    livscykler och anpassningar till olika årstider.
  • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas
    samt namn på några vanligt förekommande arter.
  • Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra
    uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.

Geografi 1-3 

  • Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och
    mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med
    som utan digitala verktyg.
  • Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel
    närområdet och skolvägar, såväl med som utan digitala verktyg. Storleksrelationer
    och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.

Svenska 1-3

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad
    och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl
    med som utan digitala verktyg.
  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och
    åsikter.
  • Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords
    nyanser.
  • Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom
    röstläge och kroppsspråk.
  • Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier

Teknik 1-3

  • Vad datorer används till och några av datorns grundläggande delar för inmatning,
    utmatning och lagring av information, till exempel tangenter, skärm och hårddisk.
    Några vanliga föremål som styrs av datorer.
  • Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
    Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
  • Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur
    de är utformade och ge förslag på hur de kan förbättras.
  • Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
  • Att styra föremål med programmering.
  • Dokumentation i form av enkla skisser, bilder samt fysiska och digitala modeller.
  • Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov.
  • Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid.
  • Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet och
    använder olika tjänster via internet.

Bild 4-6

  • Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och
    illustrationer till text.
  • Återanvändning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage och bildmontage.
  • Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.
  • Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och
    färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.
  • Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering,
    filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.

Biologi 4-6

  • Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt
    förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
  • Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
  • Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga
    rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel
    artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

Geografi 4-6

  • Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och
    tematiska kartor.
  • Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap, till exempel hur marken
    används i närmiljön.
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om
    geografi.

Svenska 4-6

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad
    och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar,
    såväl med som utan digitala verktyg.
  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och
    åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte,
    till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier
    och att skriva en faktatext.
  • Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier och i olika
    sammanhang.

Teknik 4-6

  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag
    till lösningar, konstruktion och utprövning.
  • Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.
  • Hur teknik ingår i och förändrar förutsättningar för olika yrken och inom alla samhällsområden.

 

Hör gärna av er till oss på AV-Media om ni anmäler er, så kan vi följa ert arbete och vara behjälpliga om önskemål finns.

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Valåret i skolan (del 2): Faktakoll med Faktiskt.se

Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (Grundskolans läroplan, första stycket, sida ett).

Den nionde september är det val i Sverige och som vanligt finns det mycket att jobba med och prata om i förhållande till det i skolan. Vi påbörjar därför en serie bloggposter där vi tipsar om material och filmar och försöker hitta intressanta infallsvinklar och lektionstips till er att använda i er undervisning. 

Nu har den gemensamma faktakollsidan Faktiskt.se lanserats (och inte en viss kopia med en annan toppdomän). Faktakollar från flera medier – Sveriges Radio, SVT, DN, SvD och KIT kommer att samlas på en gemensam sajt. Faktakollarna kommer att utarbetas av en metod framtagen av International Fact-Checking Network och torde kunna användas som en utgångspunkt för att delvis diskutera hur det sliras med sanningen och vem som gör det nu i valtider där mängden desinformation kan antas öka i olika sociala och traditionella medier. Ekot skriver om varför den här typen av faktakollar är viktigt:

En huvudanledning är att den digitala informationsrevolutionen lett till att antalet påståenden som når en vanlig medborgare varje dag fullkomligt exploderat. I sociala medier har avsändarna mångfaldigats och olika typer av innehåll blandas hej vilt. Såväl makthavare som särintressen kommunicerar direkt med allmänheten utan att faktakollas eller ifrågasättas av utbildade journalister.

Den här utvecklingen är positiv och demokratiskt vitaliserande på många sätt. Men vi vet att det finns avarter och krafter som i propagandistiska eller destabiliserande syften aktivt sprider falska eller manipulerande påståenden. Det är väl belagt att budskap från ett stort antal falska konton på plattformar som Facebook och Twitter nådde hundratals miljoner användare i samband med val i USA, Storbritannien, Tyskland och Frankrike.

Även i Sverige finns en rad exempel på påhittade eller förvanskade nyheter som fått stor spridning och påverkat samhällsdebatten. Flera myndigheter varnar inför valet den 9 september för att den typen av påverkansförsök kommer att öka jämfört med tidigare valrörelser.

De deltagande medieföretagens presentation av sin roll i projektet:

Sajten kan också tjäna som en ingång till att diskutera varför sådana här initiativ behövs. Hur mycket är det ok att slira på sanningen i politisk reklam? Hur kan man vinkla nyheter för att passa ens syfte? Kommer sidan fylla något behov, kommer faktakollarna spridas till de som behöver läsa dem?

Valåret i skolan på PedagogTrelleborg

Valåret i skolan (del 1): Purfärsk statistik från SOM-institutet

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Podden – möjligheternas medium på mellanstadiet

Bild skapad i Canva. Foto från Pixabay av TheAngryTeddy

Vad är en podd?

Idag vet de flesta vad en podd är men en liten förklaring får plats här ändå. En podcast (poddsändning, podradio eller pod) är ett enkelt sätt att sprida och prenumerera på ljud- eller videofiler via nätet.  Till skillnad från radioutsändningar så väljer lyssnaren själv när hen ska ta del av podden och vilka hen vill prenumerera på. Många poddar är gratis att lyssna på men det finns även de som kostar.

Det är ganska enkelt och billigt att skapa och publicera en podcast, men kommersiella företag och ambitiösa podcast-utsändare satsar pengar på bättre utrustning och t.ex. reklam.

Podden i svenskundervisningen

I syftesformuleringen i svenskämnets kursplan för grundskolan står det att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift; att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften; att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang; att urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer; och att söka information från olika källor och värdera dessa. Alla dessa punkter går att behandla i arbetet med podcasts, när eleverna både är konsumenter och producenter – det som ibland kallas prosumenter.

Detta inlägg riktar sig främst till mellanstadiet, eftersom de exempel som ges passar detta åldersspann. 

Podden i undervisningen – eleverna lyssnar

Det finns naturligtvis många intressanta poddar att lyssna på ute på nätet, med olika teman, upplägg och innehåll. I klassrummet kan vi lyssna på poddar med berättande text, intervjuer, dramatiseringar, reflektioner och analyser och mycket mycket mer. Vi kan diskutera podcast, digitala media och hur det går att nå ut till många på detta sätt. Vad tycker eleverna om att lyssna, t.ex. jämfört med att se film och Youtube-klipp? Med hjälp av poddar kan eleverna träna hörförståelsestrategier när de lyssnar, hur de kan pausa och försöka minnas, hur de kan ta anteckningar, sammanställa information och sammanfatta innehållet i det de precis har lyssnat på. Eleverna kan öva på att sammanfatta innehållet i en podd på ett lockande och säljande sätt, både med ord och bild. Bra träning i momentet att kombinera olika media.  

Nedan hittar du förslag på podcasts att använda i undervisningen:

SR poddpaket 9-13 

Först ut vill vi tipsa om Sveriges radios poddpaket för åldrarna 9-13. SR har här samlat ihop olika klipp och berättelser under olika teman, såsom Kompispaketet, Sommarpaketet, Humorpaketet och Läskiga paketet. Dessa paket ger stor mängd lyssnarglädje och inspirerar till fortsatt läsning, eftersom de innehåller utdrag ur böcker som eleverna sedan vill läsa vidare. Längden på paketen varierar från 30 till 70 minuter.

Novellklubben i Barnkanalen

Träna hörförståelse och öva på strategier för att minnas och återberätta utifrån dessa noveller. Diskutera texttyp och stilistiska drag.

Noll Koll

Underhållning för barn. Undervisning för vuxna. Två 12-åringar förklarar olika ungdomstrender för Josefine Craaford, t.ex. Snapchat, Fortnite och Man’s Not Hot.

I klassrummet kan ni lyssna på podden och sedan diskutera: Håller eleverna med om killarnas beskrivningar och åsikter? Nästa steg blir att eleverna själva gör ett eget avsnitt där ni pratar om något som trendar och är populärt. Hur behöver man förbereda sig för att prata om t.ex. ett spel eller en Youtuber?

Superpodden

Lyssna på P3:s roliga dramaserie Superpodden, om Delia och Chloe som startar en podd för att redovisa ett skolarbete. Tjejerna är inte mobbade, men de beskriver sig som “osynliga” i klassen. De är dock ensamma tillsammans – och dessutom har de iPhonefunktionen Siri som sällskap. Sedan blir de signade av P3 och på den vägen är det… På ett humoristiskt sätt pratar tjejerma om ditten och datten, samtidigt som lyssnaren guidas genom podcastens format och dos and don’ts. Varje avsnitt är 15 minuter långt. I klassrummet kan ni diskutera vad tjejerna gör bra och vad som kan bli bättre? Kanske inspireras klassen till att göra en podcast om sin skola.  Denna podd är en bra startpunkt när klassen ska börja med att göra egna podcasts.

Podden i undervisningen – eleverna spelar in

En podcast är i princip som en muntlig redovisning där läraren och/eller eleverna kan bestämma innehåll. Eleverna tränar sig i att disponera ett tal, göra manus och förbereda stödord. Med hjälp av digitala verktyg spelar de in sin podd och kan sedan redigera den och kanske komplettera med musikjingel, omslagsbild och säljtext. I samband med skapandet av podd passar det att ha en diskussion kring kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till medier och internet.

Förslag till användningsområden:

  • Redovisningsmetod vid ett temaområde. Presentera fakta och diskutera.
  • Öva intervjuteknik samt hur man sammanfattar och återger information. Genomför intervjuer och presentera den intervjuade. Sammanfatta intervjun i slutet.  
  • Reflektera över saker i elevernas vardag, t.ex. värdegrundsfrågor.
  • Omvandla en faktatext till ett samtal. Vilka frågor ger de svar man vill ha?
  • Prata om litteratur: Boksamtal och läsprojekt. Inspireras av projektet Litteraturpodden.
  • Spela in radioteater. Skriv en berättelse och läs in.
  • Skapa ett ramprogram till en faktaredogörelse, intervju eller berättelse. Hur kan dessa element vävas ihop?
  • Gör en omslagsbild till podcasten, gärna kvadratisk. Använd t.ex. Canva eller Pixlr. 
  • Förbered en säljtext som ska locka folk till podden.

Att spela in podcast

Som sagt, att spela in en podd kan både vara enkelt och billigt, eller mer avancerat och dyrt. I skolans världs röstar vi på enkelt och billigt… Därför kan vi rekommendera Soundtrap till Chromebook, som i gratisversionen låter dig arbeta med upp till fem projekt åt gången. Här kan du både spela in tal, redigera, använda flera ljudspår och lägga på musik.

Tänk på följande moment:

  • Bestäm tema och innehåll.
  • Skriv manus. Öva.
  • Skapa en studio, gärna med mycket textilier – eller en kasta en filt över eleven…
  • Spela in talet: Använd gärna mikrofon (mobilhörlurar med mikrofon fungerar). Ha ingen tystnad. Koppla ur Chromebookens strömsladd (så undviker du störningar). Lyssna på inspelningen i hörlurar, eftersom de flesta lyssnar på pod i hörlurar.
  • Redigera och lägg till fler spår. Instruktionsfilmer finns här.
  • Att publicera och sprida podcasten kan diskuteras med eleverna (fördelar, nackdelar, vem kan lyssna, hur sprider man information till många, upphovsrätt o.s.v.), men är inte att rekommendera med tanke på den kommande GDPR-lagen. Eleverna kan dela podcasten via en icke-nedladdningsbar länk (giltig i 7 dagar) eller så kan eleven spara sin podd som MP3-fil på din Drive.  

Centralt innehåll i svenska åk 4-6

I det centrala innehållet för åk 4-6 ingår följande punkter som kan behandlas i arbetet med poddar:

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen.
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.  
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
  • Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola.
  • Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
  • Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier och i olika sammanhang.

Vidareläsning/-lyssning

Jenny Edvardsson, Årets svensklärare 2017, som arbetar med podd i undervisningen, både för att själv inspirera elever att läsa och prata om litteratur och för att eleverna ska lära sig skapa podd. Läs mer här http://jennypawendes.blogspot.se/2018/03/att-spela-in-podd-med-elever-eller.html

Uppdaterat: Jenny Edwardsson har den 27 april 2018 skrivit om hur det går att dela poddar via en webbplats med länk till drive. Läs mer här.

Lärlabbet om Olika bedömningsunderlagTema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag?

Läs mer om uttrycket prosumentWikipedia och i Det är bara att Googla ( Filippa Mannerheim, Katarina Fast Ehrlén, 2018, Sanoma Utbildning)

Fler tips om podcasten i klassrummet ger Skolspanarna.

Didaktorn – lärarpodden på URskola. Smalt, nördigt och viktigt. 

SR poddpaket för åldrarna 3-8

 

Hör gärna av er till oss på AV-Media om ni vill veta mer om podcasts.

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

 

  • Om

    Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring och om pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se