Fröken Spöke i klassrummet, tips från pedagog på Väståkra

Här kommer ett tips från klass 3B på Väståkraskolan, om deras arbete med böckerna om Fröken Spöke:

 

”Vi vill gärna inspirera andra klasser och pedagoger att läsa och arbeta med denna fantastiska bokserie om Fröken Spöke.

Jag som klasslärare hittade den första boken i serien av en slump. Jag hade aldrig hört talas om dessa spännande böcker. Men redan efter det första kapitlet i boken så kände både jag och hela klass 3B på Väståkraskolan i Anderslöv att vi ville läsa och veta mer om fröken Spöke och hennes elever. Boken trollband hela klassen och jag sökte på elevernas begäran upp mer information om författaren Kerstin Lundberg Hahn och hennes fantastiska bokserie.

Vi hittade sex böcker och ett bra och inspirerande gratis arbetsmaterial till böckerna som Nypon förlag gett ut. Elevmaterialet består av frågor på boken och är perfekt träning inför nationella proven i år 3.

Jag läser högt ur böckerna och sedan svarar eleverna på frågorna i individuella häften. Därefter diskuterar vi frågorna gemensamt. Eftersom böckerna är så inspirerande och spännande så arbetar vi numera tematiskt med karaktärerna i fler ämnen. Vi har hittills skrivit egna berättelser, skapat bilder, sjungit sånger och lekt spöklekar. Det finns även ett lärarmaterial till böckerna som ger roliga tips och förslag på fler aktiviteter.

Klass 3B hoppas på många fler böcker i serien. Personligen är nog böckerna om Fröken Spöke de mest spännande lättlästa böckerna jag hittils har läst. Vi ger bokserien 5 spöken av 5 möjliga.

Hälsningar klasslärare Ditte och klass 3B på Väståkraskolan”

 

Vill du få fler tips och inspiration, följ oss på Facebook:  Skolbibliotekarierna i Trelleborg

Vill du få boktips för 13 år och upp, följ oss på Instagram: @baraettkapiteltill

Skolbibliotekarierna i Trelleborg

Mäktigaste i digitala Sverige: Maktbarometern 2017

Vem är har mest inflytande och är mäktigast i de svenska digitala arenorna? Detta har Medieakademin undersökt och publicerat resultatet i sin sprillans nya rapport Maktbarometern 2017.

Eftersom 71 % av svenskarna använder Facebook, 44 % Instagram och 80 % använder Youtube så är det ett stort genomslag dessa makthavare har.

Varför är detta relevant för oss som jobbar inom skolan? Jo, för att när man studerar listorna ser man att många av makthavarna har en väldigt ung publik. Det är dessa människor och deras sociala medier som barn och unga möter dagligen. Vad vill dom? Vad sprider de för budskap? Att vara medveten om vad som försiggår i deras medievärld är svårt men dessa listor kan ju ge en ingång till att åtminstone få en överblick över vilka som är de stora i deras digitala världar. Nedan hittar ni länkar till de största digitala makthavarna på olika digitala arenor och vill man se hela listorna får man läsa rapporten. Det blir tydligt att Instagram och Youtube är ungdomars verktyg medan Facebook kan ses som mer av en vuxenarena.

Mäktigast på Instagram

  1. Joakimlundell
  2. thereselindgren
  3. tovahelgesson
  4. linnahlborg
  5. keyyo
  6. misslisibell

Mäktigast på Youtube

  1. PewDiePie
  2. Jocke & Jonna
  3. Therese Lindgren
  4. Thomas Sekelius
  5. IJustWantToBeCool2
  6. Såhär Ben

Mäktigast på Facebook

  1. Expressen
  2. Newsner
  3. Uppskattat
  4. Aftonbladet
  5. TV4
  6. Lucas Simonsson

Mäktigast i Sverige

  1. Jocke & Jonna
  2. PewDiePie
  3. Expressen
  4. Therese Lindgren
  5. Lucas Simonsson
  6. Thomas Sekelius

 

 

 

Digitaliseringen av skolan: Källkritik, sökkritik och algoritmer

I senaste avsnittet av URs utmärkta Lärlabbet behandlas källkritisk förmåga i skolan, något som det diskuteras allt mer i skolvärlden och som blir än mer högaktuellt i och med att den nya läroplanen införs nästa sommar. Nya skrivelser om digitaliseringen införs där begrepp som informationssökning, källkritik och sökkritik får en större tyngd.

I samhällskunskap för årskurs 1-3 kan vi till exempel läsa att eleverna ska få:

  • Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg.

I samhällskunskap för årskurs 7-9 är nyheterna i det centrala innehållet en än mer fördjupad kunskap i ämnet:

  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
  • Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
  • Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Detta ställer helt nya krav på oss som arbetar inom skolan och eftersom dagens elever möter det största och mest komplexa informationsflödet i världshistorien måste vi rusta dem för att kunna möta, granska och hantera detta. Detta är en jätteutmaning för den svenska skolan! Ett första steg är att vi måste se bortom den klassiska bilden av källkritik som en fråga om sant eller falskt eller bra eller dåliga källor. En källa är bra om den är användbar för oss och det vi undrar. För att vi ska nå hit måste vi hjälpa eleverna utveckla sina sökkritiska förmågor och är duktiga på informationssökning.

Algoritmer och sökkritik

För att kunna avgöra om en källa är användbar måste vi lära eleverna att ställa rätt frågor samt lära dom hur sökmotorer och sociala medier fungerar. Här kommer vi in på det här med algoritmer vilket är det som styr vad som visas för oss på sociala medier, vilka sökresultat vi får på Google, vilka filmer som rekommenderas för oss på Netflix, vilka extraerbjudande vi får från ICA Maxi och vilken reklam som visas för oss, för att ta några exempel.

Vad är då en algoritm? Jutta Haider förklarar det bra i Lärlabbet (länk till hennes förklaring) som ett recept, instruktioner för vad som ska hända om man får viss input. Om jag tittar på en mängd actionfilmer på Netflix kommer deras algoritmer rekommendera andra actionfilmer för mig. Om jag är ett visst kön, en viss ålder och har tryckt på gilla-knappen i Facebook på vissa sidor kommer dess algoritmer försöka anpassa reklamen jag ser till sånt som passar mig. Alla algoritmer är skapade av människor som präglas av sin sociokulturella miljö vilket också innebär att alla algoritmer också är präglade av dessa. Algoritmer kan alltså vara fördomsfulla, rasistiska och sexistiska som Jutta uttrycker det.

Detta leder alltså vidare till att för att man ska kunna vara källkritisk måste man också ha en förståelse för hur sociala medier och sökmotorer fungerar, man måste vara sökkritisk. Sökkritik kan man ses som en utökad källkritik där man inte bara tittar på informationen man hittar eller får utan man också är kritisk innan, varför får jag denna informationen. Hur fungerar en sökmotor? Hur fungerar sociala nätverk? Får jag olika svar på olika sökmotorer? Får jag olika svar om jag är på olika ställe eller använder olika digitala enheter att söka med? Man utvidgar det kritiska arbetet till hela vägen fram till källan.

Ställa frågor

Var börjar man då om man vill utveckla elevernas sökkritiska förmåga? Ett sätt är att öva dem i att ställa frågor. Vilka frågor kan vi ställa om en text, bild eller film? Hur formulerar vi dessa frågor så att vi får våra svar? Var ska vi ställa frågorna? Hur ska vi sen kritiskt granska och bedöma svaren vi får?

Ett enkelt sätt att börja den här processen är att gemensamt med eleverna försöka söka svar på något och se vad sökmotorn ger för resultat. Vad händer om vi byter sökord? Vad händer om vi söker på ett annat språk? Vad händer om vi bara söker på svenska resultat? Detta arbetssätt är det som kallas för samtalsgoogling och du kan läsa om skolbibliotekariernas arbete med detta här.

Det är i sammanhanget också viktigt att bli medveten om den informationen man inte möter. Hur ser ens egen filterbubbla eller ekokammare ut? Hur ser mitt eget flöde ut?

Avslutningsvis

Källkritik och sökkritik är inte ett ämne eller delmoment som kan klaras av på några lektioner eller temadag utan måste integreras i det vardagliga arbetet. Vad vi pratar om är ju en metod, hur vi lär oss att ta ställa frågor och få relevanta svar på dessa med en kritisk inblick i varför vi får just dessa svar, det vill säga kunskap om hur algoritmerna som styr våra svar fungerar.

Detta är ett stort uppdrag för skolan, men ett livsviktigt sådant. Hur rustar vi våra barn och unga till att bli medvetna och kritiska mediekonsumenter i en värld där informationsflödet ökar för varje dag?

 

 

 

 

 

Fulretoriksbingo och Trollsnack – Retorik på nätet och i skolan

Har du varit inblandad i en diskussion på nätet om något som folk har starka åsikter om? Då har du med stor sannolikhet råkat ut för något eller några av alla retoriska fulknep som florerar där. Särskilt vanligt förekommande är fulknepen i diskussioner som t.ex. berör rasism, politik, genus, medicin och hastighetsbegränsningar.

Sveriges Television har satt samman en kort video och artikel som går igenom tre vanliga retoriska fulknep och vad man ska tänka på när man råkar ut för dem i en diskussion. Dessa diskussionsknep är något dina elever med största säkerhet också har stött på och jag tror att det är viktigt att ta upp och diskutera hur man bemöter dem när man stöter på dem. Varför inte gemensamt gå in på någon av våra större tidningars Facebooksidor och hitta ett diskussionsområde som är mer eller mindre infekterat och hitta gemensamt exempel på de fyra vanliga fulknepen och formulera teoretiska svar på dessa som inte ger det argumenterande trollet vatten på sin kvarn. Har man mött dessa fulknep innan i en mer skyddad klassrumsmiljö är man mer skyddad och hårdhudad när man stöter på dem sen utanför skolans väggar.

Fyra vanliga fulknep:

Whataboutism

Enkelt uttryck en variant av ”men-du-då?” Ett påstående bemöts med ett annat påstående för att försöka skifta fokus från det som ursprungligen diskuterades. I en diskussion om t.ex. förintelsen så börjar man prata om andra folkmord och hur hemsk Stalin eller Mao eller Pol Pot var. I bilden nedan använder Bo detta klassiska retoriska fulknep.

Ad hominem – personangreppet

Personangrepp är vanligt förekommande för att förminska och förringa en person i en diskussion på nätet och ett effektivt sätt att flytta fokus från sakfrågan. Janne nedan får exemplifiera en  klassisk variant på temat när han istället för att svara på Patrics inlägg försöker förringa honom som person.

 

Halmgubben

En halmgubbe kallas det när man tillskriver diskussionsmotståndaren åsikter eller argument den inte har uttryckt för att sen svara eller kritisera dessa. Janne påstår nedan att alla som jobbar Aftonbladet är kommunister och Sverigehatare och han behöver därmed inte diskutera själva sakfrågan genom att avfärda argumentation som falsk.

Gish-galopp

Detta innebär att man rabblar mängder med fakta, länkar eller statistik för att stödja sin egen tes för att dränka sin motståndare som inte kommer att ha tid att sätta sig in i och bemöta alla påstående. När motståndaren inte klarar av att svara på all information kommer det ta som intäkt för att man vunnit diskussionen. Gloria nedan väljer att klistra in en massa länkar som stödjer hennes tes i en diskussion om strålning i skolan.

Fulretoriksbingo

Vill man öva på att identifiera dessa retoriska knep i praktiken så kan man spela fulretoriksbingo. Hitta ett kommentatorsfält med en någorlunda infekterad diskussion och projicera den på tavlan. Låt eleverna få varsin bingobricka där de kryssar om de stöter på någon av knepen i texten. Först att fylla en rad eller bricka skriker Bingo.

Färdiga bingokort finns att ladda ner här: Fulretoriksbingo

 

Scratch Jr – programmering för åk f-3

Från och med höstterminen 2018 gäller nya styrdokument som tydliggör skolans uppdrag när det gäller digitaliseringen. Eleverna ska få lära sig programmering i framförallt ämnena matematik och teknik.

Programmering handlar inte bara om att knacka kod. Det handlar om logiskt tänkande, att kunna se mönster och bryta ned strukturer i mindre delar. Och nej, alla barn ska inte blir programmerare, men eleverna ska få förståelse för vad programmering är och att teknik inte är magi.

Scratch Jr är en utmärkt app för att lära sig grunder i programmering och lämpar sig för åldrarna 5-10 år.  Appen är gratis och finns för iPad, Android och Chromebook.

I appen skapar eleverna skript som får olika karaktärer (sprajtar) att göra det de vill, genom att sätta ihop olika typer av programmeringsblock. Eleverna behöver alltså inte kunna läsa eller skriva.

Ett tips är att koppla in iPaden eller Chrombooken till tavlan där ni tillsammans kan se på vad som finns, vad man kan göra, hur man kan göra och vilka alternativ som finns. Det räcker att hålla genomgången kort eftersom eleverna säkert vill försöka själva. Första gången kan man låta eleverna leka sig fram och utforska möjligheterna med appen. Här hittar du en instruktion till appens alla block.

Det finns färdiga uppdragskort på svenska som eleverna kan arbeta med. Ett alternativ är att först göra ett uppdragskort och sedan bygga vidare på det. Låt sedan eleverna visa upp sitt resultat för resten av klassen så kan ni lära av varandra. Uppdragskorten hittar du här.

Vill du som pedagog fördjupa dig lite finns det en kurs på Årstaskolans kursportal, den är gratis och tar ca 1 – 2 timmar att gå. Kursen hittar du här.

Digitala infödingar och tangentbordsträning

Tekniken vi har runt oss i skolan och hemma har under de senaste åren blivit allt enklare att hantera. Handhållna enheter med touchskärmar istället för tangentbord och allt enklare appar och digitala tjänster har gjort att dagens unga inte längre behöver lära sig så mycket för att kunna hänga med och kommunicera över nätet. Det har också fört med sig att elevernas grundläggande tekniska kunnande blivit allt sämre över de senaste tio åren.

Många gånger möter man lärare, rektorer och föräldrar som lite förnumstigt påpekar att eleverna nu är så duktiga i teknik: ”de kan väl mer än läraren”, och mitt svar är alltid att, nej, det kan de inte. De behöver öva och träna sina färdigheter som alla andra. Eleverna kan vara jätteduktiga på sådant som de tycker är kul såsom Minecraft, CS GO eller roliga filter i Snapchat men de har oftast inte basala färdigheter som att hitta tangenterna på ett tangentbord, vad man använder Enter-tangenten till eller hur man skapar en rubrik. Hur tråkigt det än är (och ja, just dessa färdigheter, grundläggande datorkunskap är rätt tråkigt) måste vi i skolan lära ut och låta eleverna lära in.

Stefan Pålsson sammanfattar forskningsläget om digitala infödingar och dess förmågor i en förtjänstfull artikel som är väl värd att läsa där han bland annat konstaterar:

En väl fungerande undervisning kan inte vila på en tro på att eleverna har förmågor och kunskaper som de i verkligheten inte har. Barns och ungdomars hjärnor fungerar på samma sätt som för tidigare generationer. Deras uppväxt i en digital vardag leder inte till att de på egen hand lär sig det som de behöver kunna för att hantera den. Informationssökning, kritisk analys, medie- och informationskunnighet, samarbetsförmåga och disciplin är exempel på kunskaper och förmågor som alla elever behöver tillägna sig och utveckla. Detta förutsätter och kräver undervisning, träning, hjälp och stöd.

En av de förmågorna som eleverna behöver öva på är att skriva på tangentbord, något som de överlag är jättedåliga på eftersom de oftast sitter med olika former av touchskärmar och inte möter mekaniska tangentbord så ofta som tidigare generationer gjorde. Ett sätt är att spelifiera övningarna och låta dem få stjärnor och poäng och tävla mot sig själva och eventuellt sina klasskamrater.

Det finns en uppsjö av tangentbordsträningsappar på nätet men den som jag tycker är bäst är Typingclub där man får följa sina framsteg genom de olika utmaningarna när man enkelt loggat in med sitt Googlekonto. Varför inte lägga tio minuter varje dag på att mekaniskt öva på att skriva korrekt på ett tangentbord? Detta är färdigheter eleverna kommer ha enorm nytta av i sin vardag. 

Quizza med Google Formulär – Enkla självrättande prov och exit tickets!

En nyhet i Google Formulär ät att man nu kan skapa enkla självrättande tester eller prov utan att behöva gå omvägen genom tillägg som t.ex. Flubaroo.

Steg 1.

Skapa dina frågor som vanligt, väljer du fritextrutor ska du tänka på att eleven måste svara exakt så  som du skriver i svaret för att quizzet ska kunna automaträttas. Det brukar alltid vara smart att ha med en fråga där de anger sina namn.

 

 

 

 

 

Steg 2.

Tryck på lilla kugghjulet uppe i högra hörnet för att gå till inställningar. Kryssa i ”Samla in e-postadresser” om du vill kunna kontrollera att rätt person lämnat in. Vill man att de bara ska kunna lämna in ett svar kryssar du i den rutan.

 

 

 

 

 

 

 

Steg 3.

I inställningar väljer du sen Quiz och trycker i att det är ett quiz. Bestäm sen om eleverna ska få se rätta svar och missade frågor efter inlämnat quiz om du vill ha det så.

Steg 4.

Tryck sen på Svarsknapp under dina frågor och markera det rätta svaret. Sätt sen poäng på frågan om du vill det.

Steg 5.

Vill du lägga till feedback för eleverna till rätt eller fel svar väljer du det.

Steg 6.

När du är färdig med ditt quiz så trycker du som vanligt på Skicka och kopierar länken som vanligt och delar ut den till tilltänkta mottagare.

 

 

 

 

 

Steg 7. Svarsvy

När eleverna har svarat får de möjlighet att se sina resultat direkt samt eventuell feedback du har angett.

Du får också möjlighet att se gruppens svar sammanställt eller enskilt.

Spökande kedjebrev – Dela denna bloggposten, annars så…

Som så mycket annat i samhället går trender i cykler, så också på nätet. Det verkar nu vara dags för en ny runda med otäcka kedjebrev med spöket Teresa Fidalgo eller varianter på temat att cirkulera. Efter att ha varit ute och föreläst i mellanstadiet har jag hört flera exempel på elever som fått kedjebreven skickade till sig på framförallt Snapchat. Spöke verkar också ligga i tiden då extremt populära youtubers som Jocke & Jonna börjat göra spökjaktsvideos med ett enormt genomslag. Deras video Spökjakt i Barnmördarkorset har t.ex. över 1.8 miljoner visningar och hisnande 18 000 kommentarer. Som jämförelse hade Saltön, det mest sedda TV-programmet vecka 36, 1.6 miljoner tittare. Att påstå att Jocke & Jonna och andra företrädesvis svenska youtubers har ett enormt genomslag är ingen underdrift, kanske framförallt om man jämför med mer traditionell media.

Era elever är ju experter på detta! Låt dem berätta och förklara och använd deras frågor och funderingar som underlag för vidare diskussioner om nätet och hur man bör bete sig. En enkel och tacksam ingång!

Kedjebrevet som nu sprids verkar vara samma som spreds för några år sen och fungerar på samma sätt. En hemsk historia presenteras och avslutas med ett otäckt hot om vad som händer om man inte sprider brevet vidare. På samma sätt fungerade ju hackervarningen om Fabrizio Brambilla som spreds i synnerhet av vuxna för en månad sen. Teresa Fidalgo-kedjebrevet har sitt ursprung i en modern spökfilm som fick stort genomslag på youtube som sen användes som mall.

Många barn och unga blir genuint rädda för kedjebreven och resonerar på samma sätt som många ur vuxengenerationen, dvs. bättre att ta det säkra före det osäkra, och skickar vidare för att det inte ”kostar något” för dem själva. Vad man ska ha i åtanke i båda dessa fallen är ju att man skrämmer andra när man skickar vidare.

Förslag på frågor att diskutera i skolan

  • Fråga eleverna om de råkat ut för detta kedjebrev eller något liknande. Berätta om kedjebreven och uppmana att inte skicka vidare trots att det står i texten.
  • Be eleverna berätta för sina föräldrar om de råkar på något sånt här.
  • Diskutera varför folk sprider sådana här kedjebrev. Är detta ett elakt eller snällt skämt/prank?

 

21/9 – Internationella fredsdagen

Imorgon är det Internationella fredsdagen som är instiftad av FN. På SLI finns ett flertal filmer om fred, bl.a. FN – Fred för världen, som passar till högstadiet och uppåt. I detta 14 minuter långa program från 2017 diskuteras FN:s syfte och varför det är så svårt att bevara fred i världen. Vi träffar en svensk FN-soldat, en ungdomsrepresentant i FN:s Generalförsamling och en svensk FN-ambassadör som tillsammans med berättare och grafik lär ossmer om FN.

Ett annat program om FN är Barnen och FN. FN har sedan sin tillkomst hjälpt miljoner barn och vuxna att få ett fredligare och bättre liv. Filmen visar på ett engagerande och informativt sätt varför FN kom till, dess syfte och arbete. I filmen får vi, precis som i FN Fred för världen, träffa en svensk skolklass, f.d. ungdomsambassadören för Unicef, Maja Frankel och besöka en svensk FN-soldat. Fr 9 år, 14 minuter.

Timer loop – en Chrome-app som håller koll på tiden

Timer loop är en app i Chrome med vilken elever kan tidsbegränsa olika moment i sin skoldag. Appen låter oss också lägga ihop flera moment, t.ex. olika arbetsmoment under en lång lektion, till en loop. Efter varje moment ringer ett kort larm och en notis dyker upp i skärmen för att sedan försvinna.

Denna app är mycket användbar för elever som har behov av att avgränsa tiden för olika arbetsmoment. Den är också bra för lärare som vill ha lite extra koll på tiden.

 

  • Om

    Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring  pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se

    Allt material licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.