Ta bort skymmarna!

Förutom gemensamma samarbeten i klassrummen, eller på huvudbiblioteket arbetar vi skolbibliotekarier också med att utveckla och organisera skolbiblioteken. Vi har sedan starten arbetat mycket med att se över skolornas bokbestånd och har på vissa skolor gallrat och omorganiserat biblioteken. Gallra innebär att böcker som inte längre fyller en funktion i skolbiblioteket kastas. Vi förstår om det kan se brutalt ut när mängder av böcker samlas i högar för att kasseras, därför kan det vara läge att berätta lite om varför vi gör detta på skolorna. För oss är detta inte särskilt dramatiskt utan snarare en nödvändighet. Att slänga böcker kan väcka starka känslor och det kan kännas svårt.

Varför måste böckerna tas bort?

Den enklaste anledningen är att många böcker är skadade eller utslitna. Även faktaböcker som innehåller information som inte längre är aktuell, eller som rent av är direkt felaktig, är också självklar att ta bort. Inaktuella faktaböcker kommer inte att bli moderna igen. Även skönlitteratur blir föråldrad. Samma riktlinjer gäller här (skadade och utslitna exemplar ska slängas) vi vuxna behöver även jobba med vår nostalgi och samlarlust, minnen av bra böcker kommer tyvärr inte att få eleverna att läsa dem.

Är det bara nya böcker som ska finnas i biblioteket då?

Nej, det är det inte. Det finns en del äldre litteratur, både fakta- och skönlitteratur, som fungerar. Här kan vi inte gissa oss fram utan vi måste gå efter vad som faktiskt lånas eller vad som är användbart. I de allra flesta fall är äldre skönlitteratur inte intressant att bevara, därför måste den lämna plats åt nyare böcker. Översyn av skolbibliotekets bestånd bör ske kontinuerligt.

Varför kan inte de gamla böckerna förvaras på biblioteket, där finns ju plats!

Björn Ericsson beskriver detta så här i sin magisteruppsats: ”Material som inte används är viktigt att gallra för att det skymmer sikten och hindrar användarna från att hitta fram till det som intresserar dem. Stora samlingar upplevs mestadels vara något negativt och förmodligen ett resultat av bristande gallring.” (sid.29) Magisteruppsatsen heter ”Att ta bort skymmarna” och det är just det som är effekten av väl genomförd gallring. Aktuell litteratur måste synas och ska inte skymmas av utdaterade böcker som hindrar eleverna att hitta det som intresserar dem. Ungefär en fjärdedel av hyllan bör användas till att ställa upp böcker och exponera utvalda exemplar. Exponerade böcker gör det lättare att hitta och fungerar som intresseväckare.

Som vi redan nämnt kan det vara svårt att gallra. Tveka inte att använda oss som bollplank! Det går även bra att kontakta oss för att boka en översyn, då kommer vi ut till biblioteket och går igenom er skolas bokbestånd.

 

Vill du få tips och inspiration, följ oss på Facebook: Skolbibliotekarierna i Trelleborg

Vill du få boktips för 13 år och upp, följ oss på Instagram: @baraettkapiteltill

Skolbibliotekarierna i Trelleborg

Feed forward på gruppnivå

Mia Smith, språklärare och föreläsare, har i inlägget Feed forward på gruppnivå diskuterat hur vi som lärare kan effektivisera vår feedback. Hon inleder:

”Hur många gånger har vi lärare inte suttit sena kvällar (och nätter) med personlig, individuell feedback för att eleverna ska utveckla sitt skrivande, sitt tänkande och sitt lärande. Och efter några timmar kommer väl den där tanken farande att det man skriver till en elev säkert skulle gagna flera elever. Och att vi skriver samma saker på flera olika ställen. Hur kan vi maximera effekten av detta? Hur når vi ut så att alla elever kan lära maximalt, utan att slösa bort lärarens tid alltför mycket?”

Mia Smith tipsar om att läraren kan färgmarkera olika delar av prov eller uppgifter som eleverna har gjort för att sedan kunna följa upp gruppvis. ”Ni som fått en lila lapp, kom till mig så ska vi gå igenom en sak lite till.” ”Ni som har fått gula lappar kan tänka lite extra på att koppla ihop era exempel med varandra för att fördjupa resonemanget.” Det går snabbt att färglägga hela eller delar av texten i ett Google Dokument.

Mia Smith visar även egna exempel på hur hon skapat filmer till eleverna med feedback på gruppnivå. Under tiden som hon kommenterade elevernas texter noterade hon positiva exempel och utvecklingsområden. Avslutningsvis sammanställdes elevernas goda exempel och lärarens tips till filmer till eleverna med feedback på gruppnivå. Mia Smith gjorde bakgrunden till genomgångarna i en presentation på datorn och filmade med ett skärminspelningsprogram. Hon laddade sedan upp filmerna på youtube och delade dem med eleverna, som fick tid på lektionen för att se dem.

Fördelen med detta förfarande är att eleverna kan lära av varandra, både av misstag och av goda exempel, och att de kan gå tillbaka och titta på filmerna igen för att repetera, till exempel inför skrivandet av nationella prov i vår.

Tips på skärminspelningsprogram: Screencastify

Här ser ni en av de filmer som Mia Smith använde för att ge feedback till sina elever.

 

Förintelsens minnesdag, boktips

Naturligtvis finns det också en hel del bra ungdomsböcker om förintelsen.

Om man till exempel vill ha något som liknar Anne Franks dagbok kan man välja:

Om livet i koncentrationsläger:

Om livet i Warszawas ghetto:

   

Om ”andra sidan”, att leva som tyskt barn:

Och sist en bilderbok för alla åldrar, som dessutom kommer med lärarhandledning:


Ännu fler böcker finns så klart om andra världskriget, ett ämne vi också kan bokprata om!

 

Vill du få tips och inspiration, följ oss på Facebook:  Skolbibliotekarierna i Trelleborg

Vill du få boktips för 13 år och upp, följ oss på Instagram: @baraettkapiteltill

Skolbibliotekarierna i Trelleborg, skolbibliotekarier@trelleborg.se

Förintelsens minnesdag den 27 januari

Den 27 januari samlas människor över hela världen i en årlig manifestation. Det är den internationella minnesdagen för förintelsens offer – samma datum som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945. Minnesdagen uppmärksammar kampen mot främlingsfientlighet, rasism och antisemitism.

Forum för levande historia är en svensk myndighet som arbetar för att främja demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter, med utgångspunkt i förintelsen. Här hittar du fakta, fördjupning och arbetsmaterial för undervisning i klassrummet. Du kan även skriva ut miniutställningen Anne Frank – ”Om jag bara får vara mig själv”. Den kan du sätta upp på skolan i samband med förintelsens minnesdag.

Vi på AV-Media har tagit fram några starka, mycket sevärda filmer relaterat till ämnet som ni kan se strömmande på SLI.

Fler filmer och länkar inom temat Andra Världskriget och förintelsen hittar ni på Resursbanken

Belle & Sebastian
Året är 1943 och i den lilla alpbyn Saint Martin bor Sebastian och hans familj. En dag träffar Sebastian på en stor vit fårhund som lever ensam i vildmarken. Alla i byn är rädda för besten men Sebastian närmar sig hunden, som han kallar för Belle. De blir vänner och tillsammans räddar de livet på en grupp människor som flyr undan nazisterna under en strapatsrik vandring över snötäckta alper.
Strömmande på SLI (från 10 år, 98 min)

 

Krigshemligheter
Andra världskriget, sommaren 1943. Nederländerna är ockuperat av Tyskland. Två tolvåriga pojkar som är goda vänner, blir kompis med en ny tjej i klassen. Hon bär på hemligheten att hon är judinna, men hon berättar det bara för den ena pojken. Pojkarnas vänskap hotas plötsligt av att den enes föräldrar visar sig tillhöra motståndsrörelsen och den andres har nazistsympatier.

Strömmande och DVD på SLI (från 11 år, 95 min)
Lärarhandledning

The Courageous heart of Irena Sendler
Det episka dramat The Courageous Heart of Irena Sendler berättar den sanna historien om Irena Sendler, kvinnan som blev känd som Warszawas svar på Oscar Schindler.
Strömmande och DVD på SLI (från 15 år, 95 min)

 

 

Sauls son
Debutregissören László Nemes skakande drama Sauls son följer den ungerske Auschwitzfången Saul Auslander under hans fasansfulla jobb med att bränna liken av sitt eget folk. Övertygad om att en av de avrättade är hans egen son gör han allt för att finna en rabbi och ge sin son en värdig begravning.
Strömmande på SLI (från 15 år, 107 min)

 

Varje ansikte har ett namn
Det är en ovanlig blandning av överlevande som står på kajen i Malmö den 28:e april 1945. Alla är de överlevande från de tyska koncentrationslägren och alla är de förenade i frihetens ögonblick. Deras första steg i frihet filmas av svenska nyhetsfotografer. 70 år senare får de överlevande se dessa filmbilder för första gången. De återupplever känslorna av lycka, men också förvirringen och osäkerheten.
Strömmande på SLI (från 13 år, 76 min)
Lärarhandledning

Sverige i historien: Andra världskriget – neutral till varje pris
Den här filmen visar med historiska arkivbilder, intervjuer och grafik hur Sverige egentligen agerade under det andra världskriget. Var vi så neutrala som många tror?
Strömmande och DVD på SLI (från 13 år, 19 min)
Lärarhandledning

 

 

Hjälpmedel för undervisning i kvinnohistoria

Det har länge nu påvisats att de svenska läroböckerna i historia innehåller alldeles för få kvinnor. De senaste åren har flera initiativ tagits för att skapa komplement till historieundervisningen, både för mellan- och högstadiet. Bland annat kom 2014 en nyutgåva av Kristina Lindströms efterfrågade bok Flickornas historia: från Igelkottsflickan på stenåldern till Julia i vår tid. Där ligger fokus på Sveriges historia från stenåldern fram till nutid. 2o15 kom också Lindströms Flickornas historia: världen, där fokus ligger på olika tidsepoker runt om hela världen.

  

Ett annat initiativ har Skarhults kulturminne genomfört, där 6 st kortfilmer lanserats för att fritt kunna användas i undervisningen. Dessa rekommenderas som ett komplement och innefattar även tillhörande instuderingsfrågor. Filmerna kan ses här och har titlarna:

-Lektion 1 – Kvinnohistoria: Inte bara män

-Lektion 2 – 1500-tal: Änka med makt

-Lektion 3 – 1600-tal: Köpstark krigardotter

-Lektion 4 – 1700-tal: Självständig grevinna

-Lektion 5 – 1800-tal: Maktlös torpardotter

-Lektion 6 – 1900-tal: Förebild för unga husfrun

 

Vill du få tips och inspiration, följ oss på Facebook:  Skolbibliotekarierna i Trelleborg

Vill du få boktips för 13 år och upp, följ oss på Instagram: @baraettkapiteltill

Skolbibliotekarierna i Trelleborg, skolbibliotekarier@trelleborg.se

 

Historiska nyheter

Det finns många spännande sätt att arbeta ämnesövergripande. Ett bra exempel är sexorna i Anderslöv som i höstas arbetade med svenska och historia för att kombinera faktaarbete, källkritik och genrepedagogik.

Eleverna fick källkritiskt söka information om intressanta händelser och fenomen under 1700- och 1800-talen. Efter att ha lärt sig hur en nyhetsartikel är uppbyggd skrev eleverna olika slags tidningsartiklar som AV-Media hjälpte till att sammanställa till en digital tidning och publicera. Eleverna kände sig stolta över att deras texter publicerats så att alla kan läsa dem. Klicka på bilden så kommer ni till en av webbtidningarna.

Väståkras Allehanda

Vill ni själva ha hjälp att digitalisera era tankar, teman och projekt, så hör  av er till oss på AV-Media.

Låna böcker från biblioteket!

 

 

Vi står i startgroparna till vårterminen!

Vad passar då bättre än att reda ut några av de frågor som ställts under hösten. ♥

 

Det handlar om när skolan lånar böcker från biblioteket:

Får skolorna låna böcker från huvudbiblioteket?

-Ja! Självklart.

Personal på kommunens bibliotek (huvudbibliotek och filialer) hjälper till att ordna ett lånekort för skolpersonal som vill låna till en elev, en hel klass eller till sig själv. Lån till sig själv gäller material i syfte att användas i yrkesroll på skolan, som exempelvis kompetenshöjning.

Måste skolpersonal ALLTID låna via skolbibliotekarierna?

-Nej, du är varmt välkomna in bland hyllorna för att själva botanisera och låna på ditt lärarkonto. Ofta har lärarlåntagare inget fysiskt lånekort kopplat till kontot, gå till informationsdisken med böckerna du vill låna så ordnas utlånet där. Om du föredrar ett fysiskt lånekort kan vi koppla ett till kontot, säg bara till. Lärarlånekort hanteras i informationsdisken och förvaras där.

Kan skolbibliotekarierna hjälpa skolans personal med tips och urval, utlån, omlån osv.?

-Det beror på vad det gäller. 1) Vi kan bokas för att vara på plats i skolans eget skolbibliotek när eleverna ska välja böcker där. Samma sak gäller om eleverna kommer till något av kommunens bibliotek. 2) När du har bokat att vi ska presentera ett särskilt urval av böcker för elever eller skolpersonal (sk. bokprat) skickas det oftast en boklåda med ett innehåll som anpassats för just det bokprat som vi har kommit överens om. Antalet exemplar motsvarar det antal elever som finns i elevgruppen, vi tar höjd för att det ska finna en bok per elev. 3) Ett särskilt urval av titlar skickas även som boklådor vid andra sammarbeten mellan skolpersonal och skolbibliotekarier. 4) FAKTABOKPÅSAR finns! De skickas efter att du bokat via skolbibliotekariernas mail. 5) Vi sammanställer gärna tips inför exempelvis inköp till skolbiblioteket eller teman som eleverna ska jobba med. 6) Vi tipsar gärna kring det mesta som har att göra med barn- och ungdomslitteratur, maila oss! 7) Har du en fått en boklåda från skolbibliotekarierna som behöver lånas om går det bra att maila oss. 8) Kom ihåg att vi INTE skickar nya boklådor om det finns många lån registrerade från ett tidigare samarbete.

Varför kan jag inte låna en boklåda om jag har många utlån registrerade på mitt lånekort?  

-I avtalet mellan skola och kommunbibliotek är det skolbibliotekarierna som skolorna får som förstärkning, inte material som till exempel böcker. Detta ansvarar skolorna själva för. Läs gärna mer om detta i Skolbiblioteksplanen. Men, det finns en bokpool som vi använder och ofta lånar ut till skolorna från. Ibland kompletteras boklådan med böcker direkt från bibliotekets hyllor men i så stor utsträckning det går väljs böckerna från bokpoolen. Detta beror på att det måste finnas relevant, ny litteratur för kommunens låntagare att hitta eller reservera.

Jag är lärare och vill regelbundet få en ny boklåda till min elevgrupp, hur gör jag? 

-Du får gärna komma med klassen till kommunens bibliotek. Hör av dig till skolbibliotekarierna inför ett besök på huvudbiblioteket så möter vi upp er och finns till hands bland hyllorna för att ge tips och hjälpa till med utlån. Boklådor skickas endast vid samarbeten som exempelvis bokprat. Tänk på att skolans eget skolbibliotek ska vara utrustat för att möta de behov som finns på skolan.

Kan vi få en boklåda blandad med skön- och facklitteratur?

-Tyvärr inte. Men om någon från skolan kommer till ett av kommunens bibliotek och själv letar upp materialet går det utmärkt att låna det som finns inne.

Hur gör jag för att få en boklåda skickad till mig?

-Hör av dig till skolbibliotekarierna, gärna via mail eller bjud oss till ett planeringstillfälle på skolan! Lärare + skolbibliotekarie = oändliga möjligheter.

Vid samarbeten bokas ofta ett möte för att lägga upp en plan. Är det ett bokprat du vill ha (alltså en presentation och intresseväckare av några titlar) så anger du det. Sedan får du ett mail från skolbibliotekarien som fått uppdraget, oftast är det några frågor bibliotekarien ställer för att kunna göra ett urval som matchar eleverna.

Cirka en vecka innan boklådan ska användas får du ett mail som bekräftar att du antingen kan hämta boklådan på ett av kommunens bibliotek, eller att den levereras till dig. Kom ihåg att inte ge eleverna tillgång till böckerna innan vi kommer (såvida det inte är en del i planen). I boklådan finns en lista med dina utlån samt lånetid. Lånetiden är 6 veckor, alltså 2 veckor längre än vid ett lån till en privatperson. Detta för att ni ska hinna skicka tillbaka böckerna till oss. Vid undantagsfall kan vi göra ett omlån.

Obs! Vi vill undvika att låna ut till flera klasser på en person, det blir oftast väldigt rörigt. Ange istället en lärare (eller annan person på skolan som är involverad i samarbetet) per klass/grupp.

Hur lämnar jag tillbaka en boklåda? 

-Du får gärna komma in och lämna en boklåda på ett av kommunens bibliotek. Har du inte möjlighet att göra detta kontaktar du oss, ni som brukar lämna boklådan till bokbussen kan fortsätta med det.

När du tog emot boklådan låg det en grön returavi under böckerna, lägg den överst och ställ ut lådan på platsen som din skola bestämt att interposten ska hämta leveranser från. För att boklådan ska hanteras rätt, och slutligen återlämnas, är det viktigt att du kommer ihåg att lägga returlappen överst.

När boklådan kommit fram till biblioteket återlämnas den och lånen tas bort från ditt lärarkort. Dröjer det några dagar och lånen fortfarande står kvar behöver du inte höra av dig, har vi hög belastning tar vi hand om boklådorna så snart vi kan.

Vad händer om en elev inte hittar en bok som lånats ut på mitt lärarkort?

-Boken kommer oftast fram. Hör av dig till oss så kan vi låna om boken. Eventuella krav utfärdas på skolan, aldrig på elever eller skolpersonal.

Kan jag låna många böcker av samma titel, exempelvis till bokcirklar eller som klassuppsättningar?  

-Nej. Se svaret ovan. Det går däremot bra att låna och reservera exemplar som ni ska använda i klassen, sök och reservera gärna på hemsidan . Kontakta gärna skolbibliotekarierna för tips och samarbeten!

Många elever vill läsa faktaböcker! Varför är det endast skönlitteratur i boklådorna?

-Kommunbibliotekens bestånd har inte facklitteratur för skolorna. Däremot finns FAKTABOKPÅSAR med ämnen efter vanliga teman som rymden, kroppen, vinkingar, medeltiden osv. Dessa får endast lånas av skolans personal, maila oss för att boka.

 

Vill du få tips och inspiration, följ oss på Facebook:  Skolbibliotekarierna i Trelleborg

Vill du få boktips för 13 år och upp, följ oss på Instagram: @baraettkapiteltill

Skolbibliotekarierna i Trelleborg, skolbibliotekarier@trelleborg.se

  • Om

    Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring och om pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se