Veckans URtips: Programmera mera 2.0

Nu har den nya säsongen av programserien Programmera mera kommit: Programmera mera 2.0. Serien har 8 avsnitt à 14 minuter och syftar till att barn i 11-årsåldern ska få hjälp att förstå sig på tekniken som ligger bakom det som händer på skärmen. Fokus är att sätta in programmering i ett sammanhang, snarare än att lära ut programmeringsspråk. Programledare: Karin Nygårds.

Till varje avsnitt finns ett lektionstips-avsnitt där du som lärare får förslag till hur du kan jobba med datorer i klassrummet. Det har (ännu?) inte kommit en lärarhandledning till den nya serien, men första seriens handledning finns här. Serien kan med fördel användas i undervisningen med tanke på de nya skrivelserna i läroplanen som träder i kraft juli 2018.

Serien Programmera mera 2.0 kommer att behandla:

  • datorer
  • mobilspel
  • internet
  • webbsökningar
  • dataspel
  • säkerhet
  • sociala medier
  • robotar

Avsnitt 1: Datorer

 

Nyckelord i avsnitt 1:

  • input/output
  • CPU
  • Transistor
  • BIT
  • ASCII-tabell
  • Molnet
  • Server
  • Serverhall

Klassuppgifter:

  • Arbeta språkutvecklande med nyckelorden. Vilka kan eleverna före avsnittet? Vilka kan de förklara efteråt? Gör gärna klassens Programmera mera-ordlista och komplettera med bilder.
  • Input och output – gör jämförelser med andra apparater (skrivare, iPad och hiss samt diskutera vad som är input och output)
  • Testa att skriva kod med ASCII-tabellen. Kanske skiva ditt namn. Tabellen hittar du i lärarhandledningen till förra säsongens Programmera mera.
  • Lek datorns olika komponenter så som i lektionstipsfilmen.

 

Mina kartor i Google vidgar vyerna – del 2

Att vi kan använda Google Maps i geografiundervisningen för att hitta länder och städer är självklart, men det finns många andra ämnen där en digital karta kan öppna nya pedagogiska möjligheter. Med Mina kartor i Google kan du skapa egna kartor och lägga till noteringar om platser runt om i världen. Hur du går skapar och hanterar kartorna, kan du läsa om i ett tidigare inlägg, nämligen Mina kartor i Google vidgar vyerna – del 1.

Först ska vi sammanfatta varför Google kartor är ett användbart verktyg i skolan:

  • Kartorna ger eleverna visuellt stöd.
  • Du kan dela upp platserna i olika kategorier med hjälp av lager för att visa olika aspekter.
  • Flera användare kan redigera samma karta.
  • Du kan dela din karta med länk eller bädda in på webbplats.
  • Du kan hämta data från kalkylark.
  • Du kan söka på platser i kartan.
  • Du kan lägga till pilar, streck och markera rutt.
  • Du kan lägga till text, bild och video.
  • Du kan länka andra kartor till en huvudkarta.
  • Du kan alltså använda kartan som både undervisningsmaterial och redovisningsmetod.

Här kommer uppslag till hur du kan använda kartor i din undervisning.

Svenska

Gör klassens litteraturvärldskarta. Sätt mål att inom ett år läsa böcker, noveller, dikter, manga, serier eller faktatexter från alla världsdelar – eller t.o.m. länder. Förutom att markera genre så går det går även att använda genusperspektiv och markera manliga och kvinnliga författare.

Här har jag börjat på min egen bokkarta med antologin Noveller från Trelleborg m.flDen är inspirerad av Jennys bokatlas, där hon under ett år gjorde ett imponerande försök att läsa litteratur från all världens länder. Jag har dessutom lagt in en och annan trailer och bild. Här skulle man också kunna visa ett boksamtal eller en recension.

Om karaktärerna i en bok gör en resa runt i världen, så kan platserna markeras ut på kartan och kompletteras med bilder och beskrivning.

Gör en språklig karta. Markera ut var vi lånat prefix som re- och mega- ifrån, samt hela ord som fönster, pojke och bibliotek. Markera var olika språk talas i världen och gör ett lager för varje språkfamilj.

Samhällskunskap

När ni diskuterar nyheter – markera på kartan var händelsen utspelar sig. Färgmarkera efter olika teman, t.ex. krig, svält, uppfinningar, barnarbete, kvinnliga ledare m.m.

Historia

Titta i gamla kartböcker och markera  ut landsgränser/namn som inte stämmer längre på Mina kartor i Google.

Markera ut viktiga händelser i vår/världens historia. Använd lager för olika århundraden. Nedan kan ni ta del av hur en amerikansk lärare använder en karta i klassen för att samla historiska händelser. Eleverna skriver i ett Google formulär och läraren importerar sedan informationen därifrån till kartan.

Språk

Var i världen talas det språk vi läser? Det vi pratar om just nu – var i världen är det?

Vilka länder kommer eleverna som ni har chattat med eller haft Mystery Skype med? Markera på kartan.

Gör en virtuell, multimodal rundtur. Sätt ut rutt mellan platser och lägg till text, bilder och videor. Spela in t.ex. en intervju eller ett nyhetsinslag från olika platser och lägg till. Skriv på målspråket.

Hem- och konsumentkunskap

Gör en karta över maträtter och råvarors ursprung. Fyll på med bilder och videor där eleverna lagar maten: receptvideo.

Biologi

Hur ser migrerande djurs väg söderöver ut? Läs om det och markera på kartan. Hur lång tid tar resan? Var pausar de?

Kartlägg biomer, ekosystem och markera städer i respektive områden samt relevant fakta, t.ex. djurens anpassningar efter väder.

Ämnesövergripande

Hållbar utveckling – var tillverkas de produkter eleverna använder varje dag?  Låt eleverna försöka undersöka var varje del av produkten kommer ifrån och se vilka vägar produkten har transporterats till Sverige. Fundera över hur produkten transporterats och försök räkna ut sträckan. Färgkoda produkterna efter miljöpåverkan och ge varje produkt ett eget lager, så att den kan granskas närmare på egen hand. 

Fundera över stora företag och var de har sitt huvudkontor. Markera ut. Lista logotyp, produkter och tjänster.

Kontakta företag som är lokalt baserade och ta reda på vilka länder i världen som de handlar med. Skapa ett lager per företag eller ett lager för varifrån materialet kommer från, var produktdelar tillverkas samt ett lager för till vilka länder försäljningen går. Det går även att ändra ikon på markeringen för markera olika saker, t.ex. material och produktdel.

Skapa en resa runt i Sverige – skriv på svenska och/eller engelska. Gör turistreklam. Kontakta svenska företag och berätta om dem. 

 

Geografi

Vi får ändå nämna geografi, där man på kartan kan markera klimatzoner, områden med naturkatastrofer och gränser mellan kontintenalplattor.

Till sist vill jag ta upp ett spel! Spela Earth picker på http://www.earth-picker.com/. Du får se bilder från olika platser i världen och sedan klicka dig fram på bilden. Spelet använder Google Street view som låter dig titta runt och gå vidare på gator, torg och t.o.m. över vatten. När du gissat var du befinner dig klickar du på kartan. Du får då veta var bilder är tagen samt hur nära du var i din gissning. Sedan kommer nästa bild. Hela tiden läggs dina resultat ihop. Kul – men beroendeframkallande – så se upp! Klicka på bilden för att se min senaste omgång. Kan du komma närmare?!

Börja använda Mina kartor redan idag. Börja med att skapa en karta till dig själv, fundera över hur du vill dela in och visa din information. Gör en bokkarta, en maträttsatlas eller varför inte göra en karta för alla länder du tänker resan till när du blir pensionär. Om ni har fler uppslag för hur Mina kartor i Google kan användas, så tipsa oss gärna på ulrica.linde@trelleborg.se.

De globala målen för hållbar utveckling

Världens ledare har förbundit sig till 17 Globala mål för att uppnå fyra fantastiska saker till år 2030. För att vi ska kunna nå upp till dem krävs att alla känner till dem och vet att vi måste prioritera dem. Globala målen är en webbplats med överskådlig fakta och flera lektionstips för hur lärare och elever kan arbeta med målen i skolan.  Även om du har varit inne på webbplatsen tidigare så kan det vara en bra idé att surfa in där igen, för det har kommit nya uppgifter. Ett ämne som alltid känns aktuellt att diskutera är ojämlikhet – och det kan man göra i Vad är din bild av världen. Där finns bl.a. en uppgift där eleverna ska diskutera utifrån ett antal bilder på barn och deras rum.

Just nu pågår i Malmö InnoCarnival, ett projekt som 3 500 unga deltar i och som ska mynna ut i en innovationskarneval på Malmö Live 5-6 april där de unga presenterar sina innovationer och förslag till lösningar på de utmaningar vi står inför med fokus på de 17 globala målen. På Pedagog Malmö kan du läsa mer om workshopen ”Bli idésmart” i åk 8 på Rönnenskolan. 

Veckans vidareläsning – Vecka 1

En ny bloggserie där jag kommer samla artiklar, länkar och reportage som sparats i min dator i olika flöde och som kanske kan vara intressanta för er också.

Knivstaelever programmerar på bildlektioner

Bildläraren Maria Franzén om hur hon jobbar med programmering på sina bildlektioner och låter konsten komma till liv.

Låt konsten tala är ett projekt som Maria Franzén driver tillsammans med Nationalmuseum i Stockholm sedan ungefär ett år tillbaka. Här är syftet att eleverna ska studera konsthistoria och bildanalys tillsammans med digitalt bildskapande, digitalt berättande, datalogiskt tänkande och programmering. Det är en kombination som öppnar för nya perspektiv som både öppnar vägar till konsten och till en bättre förståelse av hur samhället utvecklas.”

Läs artikeln här.

Slöjdämnet, makerspace och digital teknik

Vilka kopplingar finns det mellan slöjd, makerspace och digtal teknik? En intervju med slöjdläraren Susanne Tobiasson.

”Grunden är nog att jag är nyfiken på hur man kan blanda kunskaper, förmågor och material för att nå mål och lösningar. Jag gillar när behov, intresse och engagemang styr lärande. Något jag upplever sker ständigt i en slöjdmiljö och jag vill skapa möjligheter för att just detta får komma i första rummet, något som det inte alltid finns förutsättningar för i skolan. Jag hoppas att arenor utanför skolan ska kunna bidra till utveckling av kunskap och metoder kring skapande och lärande som kan läcka in i skolan.”

Läs artikeln här.

Programmeringssuccé för alla elever

En intervju med läraren Erik Johansson från Öckerö som ligger i framkant vad gäller digital kompetens i skolan.

Lyssna på intervjun här. 

Så påverkar GDPR skolan

Ett samtal mellan Anders Thoresson och Carl Heath om hur den europeiska dataskyddsförordningen, GDPR, påverkar oss i skolan.

Lyssna på samtalet här. 

Mina Kartor i Google vidgar vyerna – del 1

Med Mina kartor i Google kan du skapa egna kartor och lägga till noteringar om platser runt om i världen. Att vi kan använda Google Maps i geografiundervisningen är självklart, men det finns många andra ämnen där en digital karta kan öppna nya pedagogiska möjligheter.

Se inlägget Mina kartor vidgar vyerna (del 2) för att få många intressanta uppslag för hur du kan använda Google Maps i undervisningen i olika ämnen.

Du kan skapa och hitta dina kartor både från Drive och från Mina kartor. Du skapar en karta genom att i Drive klicka på Nytt > Fler > Google Mina kartor. Om du väljer att utgå från sidan Mina kartor väljer du +Skapa en ny karta. Döp kartan och skriv eventuellt en beskrivning. Du har nu en tom karta, redo att fyllas.

Precis som med t.ex. Google dokument kan du dela kartan med andra. Du lägger till platsmarkörer och linjer genom att klicka på ikonerna som du ser ovan. Du kan söka efter de platser du vill lägga till. Kartan skapas med ett lager, men du kan enkelt göra fler. Hur du använder lager ser du nedan.  

Till en platsmarkering kan du lägga text, bild och film.

Nu är det bara att sätta igång och skapa dina egna kartor!

Se inlägget Mina kartor vidgar vyerna (del 2) för att få många intressanta uppslag för hur du kan använda Mina kartor i Google i undervisningen i olika ämnen.

Veckans URtips: Ny säsong av Tripp, Trapp, Träd!

Tripp Trapp Träd. © Foto: UR

Fina magasinet Tripp, Trapp, Träd har kommit med en ny säsong!

Ekollonen Tripp och Trapp bor i Träd. Tripp är liten och Trapp är stor men störst är Träd. Varje morgon ramlar Tripp och Trapp ner från Träd för att vara med om äventyr. På utflykten ställs Tripp och Trapp inför utmaningar och får träffa oväntade invånare som bor i Träd. Och i Träds bio visas filmer om vardagsrutinerna för barn i förskoleåldern. Pedagogiskt magasin för 3-5-åringar vars handling utgår från ett litet barns vardag.

Du hittar säsong tre på SLI och URSkola. Du kan också använda den tillhörande appen för att jobba vidare kring programmet.

Karaktärerna Tripp och Trapp i UR:s serie Tripp Trapp Träd. © Foto: Goldspoon/UR.

Serien kan användas för att träna ett flertal förmågor såsom:

  • Lyssna, återberätta och berätta
  • Utforska matematiken med sånger
  • Stimulera barnens språklust
  • Inspirera till samtal om den magiska vardagen

 

 

 

Kortkommandokursen: Del fyra!

Välkomna till del fyra i vår kortkommandokurs där vi nu börjar närma oss slutet!

Byt mellan öppna fönster

Håll inne Alt och tryck på Tabb, ett väldigt användbart kortkommando på en PC men kanske inte lika mycket på en Chromebook där man oftast gör det mesta i Chrome.

Öppna föregående sida i webbhistoriken

Backa ett steg i din historik.

Öppna nästa sida i webbhistoriken

Tidigare delar av kursen:

Kortkommandokursen: Del tre!

Kortkommandokursen: Del två!

Nu börjar kortkommandokursen, häng med från början!

 

 

#metoo

#metoo

Ingen har väl missat att hashtagen #metoo spridit sig som en löpeld på sociala medier. Kampanjen uppmärksammar sexuella trakasserier mot kvinnor och har inspirerat tusentals kvinnor att vittna om sexuella trakasserier.

Vi har tagit fram några tips på hur ni kan lyfta budskapet med hashtagen  i undervisningen.

Länkar

Stopp min kropp
Rädda Barnen har tagit fram en handbok för att prata med barn om kroppen, gränser och sexuella övergrepp. Boken innehåller tips och råd om hur man kan börja prata med barn i olika åldrar om detta.

BRIS
Information från BRIS

SVT

Statens medieråd – No Hate
Nohate – för dig som vill förebygga näthat bland unga. Rasistiska och sexistiska budskap, elakheter, trakasserier och mobbning har blivit en ovälkommen del av livet på nätet för många. Särskilt utsatta är barn och unga. För att stärka dem och ge dem verktyg att hantera och motverka näthat, driver Statens medieråd kampanjen No Hate Speech Movement.

Veckorevyn – #anmälalla
Veckorevyn har en hashtag #anmälalla med filmer om tjejer som berättar om övergrepp. På sidan hittar du även länkar till vart man kan anmäla och få hjälp, vilka handlingar som klassas för sexuella övergrepp, samtyckeslagstiftningen och statistik för sexualbrott i Sverige. 

UMO – Ungdomsmottagningen
Fakta, tips och råd

RFSU
Massor med material till sexualundervisningen bl. a fem korta filmer och en lärarhandledning med diskussionsfrågor med syfte att förebygga kränkningar, övergrepp och sexuellt våld.

Filmer

Bildresultat för Sluta Tafsa film

Sluta Tafsa
Varje dag utsätts tjejer för kränkningar i det offentliga rummet. Attityderna till sex har förändrats och en del ungdomar vet eller förstår inte var gränserna går. Främst när det gäller unga kvinnors rätt till sin egen kropp, men också unga killars tro att det är ok att ta på tjejer utan tillåtelse.
Rekommenderas från åk 7, 20 min. 
Lärarhandledning

Edit: Shorts – Hur olaglig var min dickpic?
Dickpics, dvs. att skicka bilder på sitt (manliga) könsorgan till kvinnor är ett samhällsfenomen som eskalerat den senaste tiden. SVT Edit går igenom det juridiska läget i en kort film som hade passat alldeles utmärkt att använda i undervisningen.
Rekommenderas från åk 7, 2 min

All rätt i världen : Kvinnors rätt
Varje dag utsätts hälften av jordens befolkning för kränkningar och särbehandling enbart på grund av att de är kvinnor eller tjejer. Sverige har kommit långt i jämställdhetsfrågor jämfört med många andra länder, men det finns också många orättvisor kvar. Vi möter feministen Olle Lundberg och Åsa Carlman, informatör i organisationen Kvinna till Kvinna, som arbetar med stöd åt kvinnor i konfliktdrabbade områden.
Strömmande på SLI och URskola
Rekomenderas från åk 7, 4 min
Lärarhandledning

Mer tips med tema jämställdhet, könsroller och genus hittar du på Resursbanken

micro:bit – en första titt!

Den lilla programmerbara datorn micro:bit verkar ta skolvärlden med storm och efter att ha testat en några timmar kan jag förstå hajpen. micro:biten är en uppföljare till engelska BBCs förra datorprojekt Micro som också användes i utbildningssyfte för engelska skolbarn och fick stort genomslag. Skolverket använder (och delar ut) micro:biten i sina digitaliseringskurser för matte- och tekniklärare och det är mycket möjligt att denna billiga manick är vägen, eller en av vägarna, att gå för att möta de nya skrivelserna i läroplanen kring programmering, styrning och elektronik.

Den lilla datorn med ARM-processor är fullpackad trevliga funktioner som programmerbara knappar, bluetooth, accelerometer och kompass, en led-array och tre input/output-ringar för tillkopplad elektronik. Man får många möjligheter för en liten peng. Själva programmeringen sker medelst block- eller textprogrammering i JavaScript eller Python där Microsofts MakeCode var en trevlig överraskning med dess enkla och överskådliga gränssnitt.

Den lilla lådan med startpaket som vi beställde innehöll förutom själva datorn en USB-kabel till datorn, batteripack, några dioder, krokodilklämmor och ett piezoelement.

Efter att ha startat upp programmet på en Chromebook och skrivit ihop ett enkelt program så var det bara att spara ner programmet till Drive och därifrån lägga över till micro:biten med den medföljande USB-kabeln. Allt fungerade direkt, smidigt!

Efter det var det dags att testa att koppla lite och jag byggde ihop en enkel variant av det klassiska spelet operation där man skulle föra ett tillböjt gem genom en bana utan att röra den.

Slutsats efter några timmars lek och utforskande av micro:bit är att jag tror att denna minidator hade funkat alldeles utmärkt som verktyg i skolan på grund av dess enkelhet och möjligheter.

Läslovsfilm + Tips till pedagoger

Nu är det alldeles snart dags för Läslovstävling och nu finns vår Läslovsfilm för att peppa och informera elever och pedagoger.

Ni hittar filmen på FC i vår Läslovsmapp (Skolbiblioteken TRBG, Skolbiblioteken, Läslov 2017). Ni kan också kolla på den här.

Vi har gjort lite tips till hur ni som pedagoger kan hjälpa till att inspirera era elever – se tipsen här:

Läslovspepp för pedagoger

Läslovspepp för pedagoger

 

Hoppas ni är lika taggade som vi! Hejja er!

 

Vill du få fler tips och inspiration, följ oss på Facebook:  Skolbibliotekarierna i Trelleborg

Vill du få boktips för 13 år och upp, följ oss på Instagram: @baraettkapiteltill

Skolbibliotekarierna i Trelleborg

  • Om

    Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring och om pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se