Veckans vidareläsning: Mobilförbud i skolan?

Mobiler? – Ola Nilsson CC-BY

Nu går debattens vågor höga om mobiler i skolan igen och hängde man med förra gången så känner man igen argumentationen.

Enligt en relativt ny undersökning så tycker en majoritet av den svenska lärarkåren att ett mobilförbud i skolan är bra. En trio svenska läkare publicerar debattartikeln ”Därför borde mobilförbud i skolan vara lika självklart som rökförbud” på SVT Opinion där de sammanfattningsvis menar att mobiler i skolan kommer leda till att:

  • Barnens hjärnor utvecklas negativt
  • Barn kommer bli mer närsynta
  • Psykisk ohälsa, främst bland flickor, kommer att öka
  • Barn kommer bli mer stressade och få sämre självkänsla
  • Uppmärksamheten och inlärningsförmågan kommer att minska
  • Empatistörningar kan uppstå
  • Sömnbrist och psykiska besvär
  • Utelek minskar
  • Språkutvecklingen kan försämras
  • Nätmobbning kommer inte minska

Margareta Rönnberg, professor emeritus i barnkultur svarar deras debattartikel ”Sluta svamla om mobilerna” där hon helt avfärdar deras argumentation. Ett talande citat från ingressen:

Sällan – eller kanske aldrig – har en debattartikel som säger sig bygga på ”den senaste forskningen” varit så renons på kunskaper om den senaste forskningen […]

Margareta går igenom deras argumentation steg för steg och avfärdar forskningen de hänvisar till som gammal och avfärdad. Läs gärna artikeln som svar på de ovanstående påståendena.

Specialpedagogiska Skolmyndigheten, SPSM, uttalar sig om mobilförbud i Skolvärlden och är kritiska till ett mobilförbud i skolan. Stefan Bonn, rådgivare och sakkunnig på SPSM:

– Att förbjuda, som man ofta hör människor förespråka för, tror vi inte är någon lösning. Det borde snarare vara skolans skyldighet att stötta eleverna till att hantera sina telefoner på bästa möjliga sätt. Även utanför skolan, för lärandet fortsätter ju efter skoldagens slut och man kan inte ha en digital regel för skola och en för tiden efter skolan, säger han.

– Telefonen är ett utmärkt verktyg för att hålla ordning och reda på sin dag, för att få text uppläst, att prata i stället för att skriva eller diktering, översättning, med mera. I telefonen finns det otroligt mycket inbyggda möjligheter till att få stöd. Det gäller att hitta möjligheterna och lära sig hanteringen.

Mer läsning om mobilförbud i skolan kan du hitta här:

Micke Gunnarsson – Mobilförbud i skolan skadar våra barn

Telenor – Mobilförbud mer regel än undantag i Sveriges klassrum

Daniel Sandin – Mobilen i skolan – En fråga om framtiden

Joakim Jardenberg – Vuxenvärlden måste ta ansvar för teknikmognaden

Lärarnas tidning – Eleverna gillar mobilförbud i skolan

 

 

Teachmeet 7 februari

Den 7 februari kl.14 är det dags för nästa Teachmeet i kommunen. Denna gång ska jag och Ola, i egenskap av IKT-pedagoger, prata om digital kompetens och de nya skrivelserna i läroplanen.

Har du och dina kollegor något spännande projekt eller intressant arbete med digitala verktyg att berätta om? Kanske undervisar ni utan läromedel, bara med digitala resurser? Ni kan gärna få inspirera oss alla på kommande teachmeet.

Ni är välkomna att anmäla er som publik eller talare på www.trelleborg.se/teachmeet.

 

Samernas nationaldag 6 februari

Om en vecka är det samernas nationaldag. Vill du uppmärksamma detta i klassrummet så kommer här ett par tips.

foto: Johannes Jansson/norden.org

På webbplatsen Sápmi, under fliken ”skola” hittar du som lärare lektionsmaterial till förskola och grundskola om det samiska språket, kulturen och historien. På AV-Medias Resursbanken finner du fler länkar.

(Om spelarna inte fungerar, prova att ladda om sidan.)

På SLI finns program och filmer om samer. Här kommer ett representativt urval för olika åldrar.

Samer
Läraren Johan ska ha en lektion om samer. Han reser därför norrut, hem till Nils-Anders och Evelina som är samer.
De lär honom om samernas historia, kultur och hur samer lever idag.
Vi åker skoter, besöker en kåta, får veta hur renskötsel fungerar och Evelina visar sin kolt samt hur man kastar lasso.
DVD och strömmande på SLI (från 6 år, 13 min)
Världens urfolk
Samer, inuiter, indianer och aboriginer. De är alla urfolk, urinvånare, eller ursprungsbefolkningar. I den här filmen ska vi undersöka några av världens urfolk och få en introduktion till deras historia, traditioner, kultur och deras situation idag.
Strömmande på SLI (från 10 år, 16 min)
Jakten på språket : Samiska

Hur gammalt är samiskan? Varför talas samiska i Sverige? Vilka talar språket idag? Vi åker med helikopter till en renslakt utanför Kiruna där vi träffar samer och hör dem berätta om varför samiska är viktigt för dem. Dessutom möter vi artisten Sofia Jannok som skriver alla sina låtar på samiska.

Strömmande på SLI (från 13 år, 15 min)
Sms från Soppero (ljudbok)
13-åriga Agnes bor i Solna utanför Stockholm. En dag får hon ett sms på samiska från 14-årige Henrik från Soppero som ligger norr om Kiruna. Kärlekshistorien kan börja. Och hela hennes liv kommer att förändras. Vilken tur att Agnes i hemlighet har lärt sig lite samiska på sistone! Hon har nämligen en plan, att överraska mormor på 65-årskalaset, att komma in på festen iklädd samernas traditionella dräkt kolt och tala samiska inför alla. Maxida Märak läser och jojkar berättelsen som bygger på Ann-Helén Laestadius ungdomsroman.
Lyssna på SLI (från 10 år, 11 avsnitt, 15 min)
Sameblod
Elle Marja går på samisk internatskola med sin lillasyster och ska snart ta över som renskötare i familjen. Samtidigt drömmer hon om ett annat liv, långt borta från bybornas hårda ord och förakt och skolans kadaverdiciplin och kolttvång. Allt faller samman efter de rasbiologiska undersökningarna som hålls på skolan och Elle Marja bestämmer sig föratt lämna allt och bli svensk. Hon stjäl sin svenska lärarinnas kläder och identitet och rymmer till Uppsala – men att byta liv visar sig vara mycket svårare än hon trodde. Lärarhandledning finns här.
DVD på SLI (åk 6-gy, 110 min)
Sámi nieida jojk
En roadmovie in i Sápmi, Sameland. Rustad i kolt och med en sommarkurs i samiska i bagaget är regissören fast besluten att ta sig in i den värld hon längtar till och vill tillhöra. Liselotte är själv same men har varken fått lära sig språket eller vuxit upp i den samiska gemenskapen. Det är en spännande resa, fylld av hopp och förväntningar, men runt hörnet lurar rädslan för avvisning och utanförskap. Det dokumentära berättandet, varvat med animation och musikalisk klippning, förmedlar både en stark längtan efter tillhörighet och oro för det okända.
DVD på SLI (från 15 år, 58 min)

2017 var förtalens år men med framsteg

… och slutligen så välkomnar vi 2018 som vi tror kommer bli INTEGRITETENS ÅR delvis i och med ikraftträdandet av GDPR!

Januari går mot sitt slut men ännu finns tid för tillbakablickar på 2017 och Institutet för Juridik och Internet (IJI), som har gjort en sammanfattning av det gångna internet-året, utnämner 2017 till förtalets år. Det har aldrig tidigare varit fler stora mål rörande förtal, fler diskussioner om förtal eller lagstiftningsarbete. Händelser som nämns är en kvinna som fällts för att ha spridit uppgifter på Facebook om att en man var dömd för sexuella övergrepp mot barn, #metoo samt en trend att allt fler agerar ”domare” och pekar ut människor som skyldiga till olika förseelser i sociala medier som Facebook, Twitter och Instagram.

Tack vare den norska TV-serien SKAM har  ungdomsbrott på sociala medier uppmärksammats och fler ungdomar (vågar) söka hjälp i både Norge och Sverige. Institutet för Juridik och Internet (IJI) påminner också om att vi under 2017 fick Sveriges (och antagligen även världens) första fällande dom för s.k. virtuell våldtäkt. Domen innebar att en man dömdes för att ha våldtagit barn över internet utan att någonsin ha träffat eller ens befunnit sig i samma land som barnen. Ett stort steg för juridiken och skyddet för barns integritet. Läs mer på Domstol.se, Dagens nyheter samt Juridiska institutets egna artiklar http://www.juridikinstitutet.se/…/virtuell-valdtakt-en-bed…/ och http://www.juridikinstitutet.se/…/valdtakt-mot-barn-via-na…/.

Till sist vill vi nämna  propositionen för stärkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten som innehöll en rad lagändringar. Dessa lagändringar trädde ikraft 1 januari 2018 (med vissa undantag): 

Veckans URtips: Tänk till snackar stress i sociala medier

Veckans URtips är radioprogrammet Tänk till snackar stress från P3 och just detta avsnitt handlar om sociala medier. Samtalen i programmet ger insikt i hur sociala medier kan styra vår egen självbild samt våra uppfattningar om andra. Vi får höra om hur ungdomar blir stressade av viljan att få likes och bli sedda på nätet. Panelen i programmet diskuterar också olika sätt att minska den stress och press som sociala medier ger upphov till.

Välj ut ett klipp ur programmet  (eller flera) som passar din undervisningsgrupp, lyssna och diskutera sedan i klassen:

  • Vilka vanor har vi gällande sociala medier: Vilka sociala medier följer vi? Hur ofta brukar vi göra inlägg? Hur ofta kollar vi flödet? Privata eller öppna konton? Följare som vi känner eller okända följare?
  • Blir vi stressade/pressade av sociala medier? Känner vi oss tvingade att uppdatera? Förstår vuxna/föräldrar hur det fungerar/känns/är?
  • Ifall ja: Varför/ på vilket sätt? Ifall nej: Vilka tips kan du ge dem som blir stressade?
  • Är allt ni ser OK att lägga upp, tycker ni? Finns det inlägg/bilder som kändes ”för mycket”? Vem ”bestämmer” vad som är OK och inte?

 

Avsnittet är nära två timmar långt och inbjuder till en fin nervarvning efter en händelserik arbetsvecka.

Trevlig helg!

 

Veckans URtips: Winnebago Man

The Winnebago Man – The angriest man in the world är dokumentär från 2009 om Jack Rebney och hans berömdhet som kommer från att människor spridit och delat bortklippta scener från reklamfilmer om husvagnar (winnebagos) där Jack blir förbannad och svär när saker går fel. Dokumentären följer videoklippens ursprung och hur dom 20 år senare fortfarande påverkar Jack. Filmen är djupt mänsklig och inte bara underhållande men också en tacksam ingång för att diskutera virala fenomen på nätet.

URSkola beskriver filmen:

”Vad avgör om en internetvideo blir en succé? Miljontals människor har tryckt på gilla-knappen efter att ha sett Jack Rebney tabba sig i en reklamfilm för husbilar från 1989. Han glömmer helt sina repliker och svär sig igenom videon. Rebney själv är dock helt ovetande om att videon sprids och att han blir ett ”internetfenomen”. Det slutar med att han får sparken från sitt jobb och han drar sig tillbaka i en stuga i skogen, långt från civilisationen. Prisbelönt dokumentär av Ben Steinbauer.”

Ni som har tillgång till SLI hittar den här! (Passa på nu! Filmen försvinner den 14/2).

Dela-kulturen på Facebook: Stöd, inspiration och samarbete

Breakingpic CCO

Facebook är ett fantastiskt verktyg för oss som jobbar i skolan och oavsett vilket ämne eller årskurs man jobbar i finns det grupper av engagerade lärare att diskutera med och engageras av. Detta är ju ett exempel på kollegialt lärande när det är som bäst. Deltagande i grupper och diskussioner med andra pedagoger är ett exempel på delakulturen som av många lyfts fram som en av framgångsfaktorerna inom skolutveckling.

Nedan hittar ni en på intet sätt komplett lista över skolrelaterade grupper vi hittat på Facebook och det finns säkert en mängd andra som hade kunnat vara med. Grupper där det inte varit någon aktivitet den senaste 30 dagarna har valts bort. Hör gärna av er om vi har missat något! Om man känner att man inte vill delta i sociala medier av någon anledning kan man ju skapa ett lärarkonto där man bara väljer att följa och delta i skolgrupper och inte dela och interagera med någon annan. Vi rekommenderar ju självklart också att ni följer AV-Media Trelleborg för att inte missa något! En del av grupperna hittades genom ett crowdsourcat dokument som ju i sig är ett strålande exempel på delakulturen. Vi tackar Jessica, Magnus, Mats, Fredrika, Cecilia, Annika, Marika och Marie som bidragit med tips. Upptäckte efter publicering att även Ullis skolsida hade gjort en liknande sammanställning och därifrån hämtades också länkar.

Bild

Engelska

Förskola och förskoleklass

Hem- och konsumentkunskap

Idrott

IKT och digital kompetens

Matematik

Musik

NO

Pedagogik och skolutveckling

Programmering

Skolbibliotek

Slöjd

SO/SH

Specialpedagogik

Språk

Svenska, svenska som andraspråk och sfi

Tekniska plattformar

Övrigt

 

Mata inte trollen!

Nu har AV-Media i Trelleborg påbörjat kommunens utbildning i digital kompetens och programmering. Först ut var Vannhögskolan och idag väntar Smygeskolan och Klagstorps skola. Utbildningen tar upp hur media påverkar samhälle, demokrati och individ samt hur vi kan lära eleverna att vara källkritiska. Då passar vi på att beröra trollen, de lömska varelselserna i medielandskapet som ofta har som syfte att t.ex. påverka och sabotera.

CC0 Creative Commons
www.pixabay.com

Vad är troll?

Enligt mediestrateg Brit Stakston finns det tre sorters troll. Först har vi dem som hatar kändisar, opinionsbildare och politiker. Den andra sorten är det ”klassiska” trollet, som ser debatterandet och bråkandet nästan som en konstform. Det sista trollet är det som har blivit ett hot mot demokratin genom att”gå till jobbet” och använda nättrollandet som en del av opinionsbildandet. I detta klipp SVT hjälper Stakston oss att förstå nättrollens motiv på två minuter.

Internationella troll

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har granskat vilka områden som kan vara mest sårbara inför det svenska riksdagsvalet senare i år, rapporterade media strax före jul (t.ex. i SvD). Rapporten utgår från en granskning av de fall av påverkan som uppmärksammats vid val i Europa och USA de senaste åren. Vilka områden som åsyftas är däremot hemligaI december förra året rapporterade SVT om den ryska journalisten journalisten Ljudmila Savtjuks, som jobbat undercover i en trollfabrik i S:t Petersburg, oro över att det kommande svenska riksdagsvalet kan vara ett mål för den ryska trollfabriken. Redan har Nobel fredspris kritiserats på sociala medier i Ryssland. Enligt Savtjuk har trollen arbetat hårt för att svartmåla priset. ”Åsnor och clowner är de två orden de använder flitigast”, säger hon. Redan 2016 spreds ett falskt Nobelkommitté-dokument via ryska trollkonton och hemsidor, med information om att priset skulle gå till Ukrainas president Petro Porosjenko.

Lokala troll

Att inte allt är sant på nätet och att vi ska ha en vana att ifrågasätta det vi läser, det ingår i källkritiken i skolan. Internationellt trollande som det vi beskrivit ovan är kanske svårt för eleverna att greppa, i alla fall för låg- och mellanstadieelever. En diskussion om ton och språkbruk på sociala medier vara en väg in i ämnet för de yngre eleverna och om man diskuterar fram normer och förhållningssätt på nätet, så blir det lättare att uppmärksamma avvikelser.

Du kan läsa mer om Fulretoriksbingo och Trollsnack – Retorik på nätet och i skolan här på bloggen.

Frågor att diskutera:
  • Hur tar vi upp troll i undervisningen?
  • Möter eleverna nättroll i sociala medier? Var? På vilket sätt? Hur avgör man om det är ett troll?
  • Hur lär vi eleverna hantera troll?
  • Om

    Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring  pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se

    Allt material licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.