Är en aubergin alltid en grönsak? ¯\_(ツ)_/¯

”Symbolerna, bland annat i form av en aubergine eller en squash med droppar efteråt, har inte heller de en klar och tydlig sexuell inriktning”, skrev tingsrätten som samtidigt konstaterade att mannens förklaringar till meddelandena framstod som ”rimliga”. Han friades därför.

I ett uppmärksammat fall friades en 35-årig lärare från sexuellt ofredande för att ha chattat med en 13-åring och skickat emojis till henne. Åklagaren menade att emojisarna han skickade till flickan innehåll tydliga sexuella anspelningar, tingsrätten valde dock att fria mannen. Läs gärna mer om det intressanta rättsfallet på Dagens Juridik.

Varför inte ta och diskutera vad era elever anser? Hade dom sett sammansättningen av dessa två emojis som något sexuellt? Vad anser dom om fallet? Har tingsrätten gjort rätt beslut? Auberginen används, åtminstone i USA och Kanada, som en symbol för det manliga könet. Denna tolkning är så spridd att Instagram tog bort möjligheten att söka efter just den symbolen när dom införde emojisök. Vill man läsa mer om fenomenet så rekommenderas Knowyourmeme och First We Feast.

I den reviderade läroplanen i svenska har emojis dykt upp som ett nytt centralt innehåll:

  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Detta rättsfall passar som hand och handske in kring innehållet och borde ju också kunna öppna upp kring ett vidare arbete kring symboler och emojis betydelse i och för språk.

Vi har samlat några korta uppslag hur man kan ta sig an detta på vår sajt kring läroplansförändringarna:

  • Börja gärna med ett större perspektiv och titta på symboler i samhället och elevernas vardag. Varför använder vi symboler? Vem bestämmer hur de ska se ut? Kan en symbol signalera värderingar och kanske t.om. vara sexistisk eller negativ på annat sätt? (t.ex. att skyltnormen är en man, ”Herr Gårman”)
  • Vilken funktion har symboler i ett språkhistoriskt perspektiv, från bildskrift, till bokstäver och nu åter i högre grad med inslag av symboler. Varför har vi symboler i våra texter? Hade all skriftlig kommunikation kunnat ske i symboler? Varför/varför inte? Låt eleverna skriva en resonerande text kring skriftspråkets utveckling i framtiden med en historisk och samtida utgångspunkt.
  • Diskutera varför eleverna använder emojis. Vilka är fördelarna och nackdelarna med att använda emojis?
  • Resonera kring varför emojis inte förekommer i andra typer av texter; tror eleverna att emojis kommer ta plats i t.ex. böcker och tidningar framöver? Skulle man kunna ersätta all text med emojis?
  • Låt eleverna försöka översätta en kortare text till bara emojis. Liknar deras resultat varandra? Skulle de gå att tolka för någon som inte sett texten?
  • Vad betyder våra olika emojis egentligen?
  • Gör en ordlista med de symboler som elever använder oftast. Låt eleverna inventera sina tio senaste IM eller SMS.
  • Undersök om eleverna skickar olika typer av emojis beroende på om det är kompisar eller föräldrar som är mottagare. Resonera kring bruket.
  • Vilka emojis använder vuxna respektiva ungdomar mest? Jämför med statistiken över emojianvändande på Twitter? Överensstämmer deras användning med Twitteranvändarna?
  • Gör en statistisk undersökning och undersök vuxnas attityder mot emojis. Är vuxna mer eller mindre toleranta än ungdomar?
  • Testa om ett meddelande får en annan betydelse om eleverna byter emojis, eller helt tar bort dem? Hade meddelandet tolkats annorlunda av mottagaren då?
  • Har eleverna exempel på emojis som tolkas som något annat, som t.ex. auberginen? Hur har dom lärt sig denna betydelse?
  • Jämför emojis/smileys på olika smarttelefoner/tjänster och rangordna dem i uttryck. Vilken smiley ser gladast ut och hur glad är man egentligen på de olika nivåerna? Lista på olika emojis i olika system. Läs om forskning kring detta här. Gör sedan en undersökning där vuxna får gissa utifrån era uppgifter.
  • 2018 kommer emojiutbudet uppdateras. Titta på listan och diskutera om det är några emojis där som eleverna kommer använda.
  • Saknar eleverna några emojis? Diskutera och låt eleverna skapa sina egna. Testa dem på klasskamraterna och se hur de hade tolkat dem. Hur kommer nya emojis till? Elin Häggberg på Teknifik går igenom processen.
  • Finns det symboler som är så starkt laddade att eleverna aldrig tror att de kommer bli emojis? Försök hitta olika exempel.

Jurdikpodden (från 21:45 -34:00) pratar Tove Lindgren och Mårten Schultz om fenomenet utifrån ett juridiskt perspektiv där aubergin-emojin benämns som en metaforisk dick-pick. Det israeliska rättsfallet de pratar om finns genomgånget ur ett juridiskt persprkiv här. Emojis fick där en betydelse för domslutet. Om eleverna hade försökt sälja något och fått en tumme upp eller en grön bock-emoji som svar, hade de då tyckt att avtalet var fullbordat? Hade man tackat ja till att sälja eller köpa något då?

På frågan om emojis kan ha påverkan i brottsfall diskuterar de att det domstolar gör som konfliktlösande organ är att tolka vad parterna har menat då emojis har ett kommunikativt innehåll. De tar upp exemplet emojihuvud och en pistol riktad mot den. Skulle det kunna vara olaga hot? De diskuterar också om det finns en generationell skillnad hur man läser emojis, en 65-årig lagman tolkar det kanske annorlunda än en 20-åring. Vad tror eleverna?

Wall Street Journal-artikeln de pratar om:

Lawyers Faced With Emojis and Emoticons Are All ¯\_(ツ)_/¯

 

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Valåret i skolan (del 10): Valskola 2018 + Varför rösta?

Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (Grundskolans läroplan, första stycket, sida ett).

Den nionde september är det val i Sverige och som vanligt finns det mycket att jobba med och prata om i förhållande till det i skolan. Vi påbörjar därför en serie bloggposter där vi tipsar om material och filmar och försöker hitta intressanta infallsvinklar och lektionstips till er att använda i er undervisning. 

Foto av: Ulrica Linde

Valskola 2018

Valskola 2018 är ett gediget arbetsmaterial inför valet sammanställt av Jenny Edvardsson. Edvardsson är lärare i svenska och historia på Wendesgymnasiet i Kristianstad där hon undervisar på yrkesinriktade program. Läs gärna mer på hennes blogg. Valskola 2018 hittar du hos Myndigheten för tillgängliga medier och arbetsmaterialet innehåller följande:

  • Textfrågor till Valskolan 2018
  • Diskussionsuppgift: Elevernas egna tankar om val
  • Diskussionsuppgift: Politiker – vad krävs för att vi ska få förtroende för dem?
  • Diskussions- och skrivuppgift: Vilka politiska frågor är viktiga?
  • Gruppuppgift och individuell skrivuppgift: De politiska partierna
  • Bildanalys: Sveriges partiledare
  • Skriv- och taluppgift: Mitt parti
Bildanalys

Jag fastnade för bildanalysuppgiften, där eleverna utifrån ett antal givande bildanalysfrågor ska granska och analysera bilder på de olika partiledarna. Eleverna ska även fundera över attityden i bilden och om partiledaren på bilderna ger ett förtroendeingivande intryck. Börja med att använda frågorna i materialet Valskola 2018 och utvidga sedan gärna analysen enligt nedan.   

Vi kan ju konstatera att bilderna inte existerar i ett vakuum och jag föreslår att eleverna därför även ska fundera över följande:

  • Vad är syftet med bilden i förhållande till texten? Varför valdes just denna bild? Statens medieråd om bildanalys har information och uppgifter kring bildurval i press. Titta gärna även på de pressetiska riktlinjerna om bilder (se punkt 12).
  • Passar rubriken och bilden ihop?
  • Jämför bilder i artiklar från olika tidningar/webbplatser rörande samma partiledare. Undersök om en enskild partiledare framställs på samma sätt i olika källor.
  • Därefter kan eleverna tillsammans jämföra sina resultat av alla partiledarna och se om någon framställs i annorlunda dager än de andra. Spelar genus in i hur partiledarna framställs? Ålder? Partitillhörighet? 

Det går även att arbeta med politiska bilder i undervisningen på fler sätt:

  • Granska partiernas kampanjposters och -material och gör bildanalyser även på dessa.
  • Låt eleverna själva skapa den perfekta valbilden för ett parti utifrån deras hjärtefrågor eller den bild de vill förmedla av sig själva. Använda ett bildredigeringsprogram som Pixlr Editor och skapa ett collage eller manipulera bilder.
  • Propaganda: Statens Medieråd har ett material som heter Konsten att övertyga. I den finns mycket matnyttigt, inklusive information om propagandans historia samt exempelbilder att använda i undervisningen. Lärarhandledning finns här och presentationen att använda i klassrummet finns här.

Varför rösta?

Pedagog Stockholm har skapat ett lektionsupplägg med titeln Varför rösta? för att uppmärksamma att Sverige för 100 år sedan införde allmän och lika rösträtt. Varför infördes allmän och lika rösträtt? Vilka anledningar fanns och vilka var av störst vikt, tror eleverna? I detta lektionsupplägg får eleverna  resonera, föra källkritiskt resonemang samt granska gamla källor.

De historiska dokumenten i lektionsupplägget är till största del hämtade från Stockholmskällan. På denna webbplats finns inskannade gamla tidningsartiklar, dokument, brev, artiklar, kartor och fotografier. Ett hett tips till historielärarna som vill arbeta med historiebruk!

 

Valåret i skolan på PedagogTrelleborg

Valåret i skolan (del 1): Purfärsk statistik från SOM-institutet

Valåret i skolan (del 2): Faktakoll med Faktiskt.se

Valåret i skolan (del 3): Hur röstar man? Filmresurser om val

Valåret i skolan (del 4): Begreppsarbete

Valåret i skolan (del 5): Veckans URtips om demokrati

Valåret i skolan (del 6): Skräddarsydda budskap/dark ads

Valåret i skolan (del 7): Filterbubblor och ekokammare

Valåret i skolan (del 8): Valkompasser

Valåret i skolan (del 9): Riksdagen levererar – Demokrativerkstad, spel, serier och material

Det vita hatet – Rasism i Trelleborg, Europa och på nätet

Överlevande barn från Auschwitz. Public Domain.

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. (LGR 11 reviderad 2017)

De nynazistiska aktiviteterna och propagandan ökar i Europa och på nätet, men likaså i lilla Trelleborg. I Expos sammanställning Hatets politik kan vi läsa att nynazister har genomfört 44 aktiviteter i Trelleborgs kommun 2017, en kraftig ökning över de senaste åren. Barn och unga i kommunen kan räkna med att mötas av nazistisk propaganda på stan i form av affischer och flygblad, något som vi måste ta upp, diskutera och bemöta i skolan. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att jobba mot främlingsfientlighet och intolerans. Något som ofta är svårt, men nödvändigt. Pedagog Stockholm har samlat en mängd resurser kring och om hur man kan jobba med dessa frågor i blogginlägget Att förebygga och bemöta rasism och främlingsfientlighet i skolan, en mycket bra resurs! Du kan också läsa mer i Lärarförbundets artikel Så kan du arbeta mot rasism i skolan.

Det kan vara bra att ha lite koll på vilka symboler som används i de nazistiska och nationalistiska miljöerna, där är Expos symbollexikon en svårslagen källa.

Fredrik Önnevalls serie Fosterland om nationalismens framväxt i Europa hittar du på SLI. Titta gärna på den i klassrummet!

”Nationalismen växer i Europa. I land efter land växer partier som vill begränsa invandringen och stoppa ett mångkulturellt samhälle. Fredrik Önnevall reser i olika länder och träffar personer som själva kallar sig nationalister. Och för att träffa de andra, de som känner sig som nationalisternas måltavlor. Hur tänker de? Och vad tänker Fredrik själv? Vad skiljer honom från de andra? Och vad styr våra olika val i livet?”

Samtidigt som propagandan ökar i det offentliga rummet förs en parallell kamp på nätet där spridandet av rasistisk och nazistisk propaganda och desinformation ökar. Ögna gärna igenom Totalförsvarets forskninginstituts rapport Det vita hatet: Radikal nationalism i digitala miljöer för att en få en uppfattning om hur stor rörelsen är och hur de jobbar:

”– Vi har också försökt illustrera hur den amerikanska internetbaserade alt-rightrörelsen agerar på internet. Hur idéer som ofta startar som skämt snabbt får en viral spridning och helt plötsligt så har skämten blivit allvar, säger Lisa Kaati.

Ett exempel är hur nya hatsymboler som mjölk och ok-tecknet lanserats i digitala miljöer och sedan fått en stor spridning. I den här rapporten har ett flertal av de svenska invandringskritiska miljöerna studerats, och över 4 miljoner kommentarer ligger till grund för några av de analyser som presenteras i rapporten.”

Varför har vi skolbibliotek? Har vi ens skolbibliotek?

Sammantaget kan konstateras att ungdomsskolan idag har en otillräckligt utbyggd, finansierad och med skolan integrerad skolbiblioteksverksamhet. Behovet av åtgärder är närmast akut, inte minst mot bakgrunden av de starka empiriska belägg som visar att eleverna presterar bättre med välfungerande skolbibliotek. (Utkast till nationell biblioteksstrategi)

Varför har vi skolbibliotek? Fyller de någon funktion? Har vi ens tillfredsställande och fungerande skolbibliotek i Sverige? Svaret på dessa frågor går att läsa i ett antal rapporter som har släppts det senaste året. I den reviderade läroplanen har skolbibliotekens roll dessutom stärkts i form av att rektor ansvarar för att:

Rain is bad for a book! av Illinois WPA Art Project. Public Domain – United States Library of Congress’s Prints and Photographs divisionansvarar för att:

  • skolans arbetsmiljö utformas så att alla elever, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, ges aktivt lärarstöd och får tillgång till och förutsättningar att använda läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bland annat skolbibliotek och digitala verktyg,
  • skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens.

I två nya rapporter redovisas och diskuteras hur skolbiblioteken ska kunna utvecklas och förbättras samt vilken roll de skulle kunna fylla i ett allt mer informationstätt och digitaliserat samhällsklimat. Hur är läget för skolbiblioteken idag och vad skulle de behöva för att kunna uppfylla sitt uppdrag? I forskningsöversikten Skolbibliotekens roll för elevers lärande – En forsknings och kunskapsöversikt år 2010 – 2015 sammanfattar Cecilia Gärden hur viktig roll skolbiblioteken har för inlärning:

”Spelar skolbiblioteket egentligen roll för elevernas lärande och prestationer? Svaret skulle enkelt kunna uttryckas med ja. Många års tvärvetenskaplig, internationell forskning visar att bemannade skolbibliotek som samspelar nära med ämnesundervisningen kan ge väsentliga bidrag till elevers lärande. Vi har idag tillgång till ett stort antal studier som genomförts med olika forskningsmetoder och som sammantaget tydligt pekar på att väl fungerande skolbibliotek kan innebära avsevärda bidrag till undervisning och lärande.”

En studie (Ross Todd 2012) citerad i forskningsöversikten visar att skolbiblioteken bidrar till lärande kopplat till:

  • läroplanens mål (t.ex. att eleverna presterar bättre på proven och möter kunskapsmålen från läroplanerna bättre),
  • informationskompetens (t.ex. att hitta och använda rätt verktyg för olika frågor, källkritisk förmåga, bättre på sökord och sökstrategier),
  • undersökande arbetssätt (t.ex. att kunna genomföra ett projekt inom given tidsram och förstå forskningsprocessens olika steg),
  • analytiskt förhållningssätt (att kunna värdera information, skriva egna rapporter och förstå relationen mellan olika tankegångar),
  • inställning till lärande (större motivation för informationssökning och lärande, större medvetenhet om etiska spörsmål), samt
  • läsförmåga (genrekunskap, ökat antal utlån både för skolbruk och för fritidsläsning, uttryckt läsglädje).

Nuläget för skolbiblioteken är dock sorglig läsning:

”Ett skolbibliotek är inte främst en samling böcker, utan en del i en pedagogisk verksamhet, med bibliotekarien som nyckelperson. Det bästa skolbiblioteket behöver inte vara välfyllt, men det ska vara välfungerande. Skolbiblioteksverksamhet är obligatorisk enligt skollagen, men denna ramlags icke-tvingande form har inte lett till en rimlig omfattning av verksamheten. Enligt KB:s biblioteksstatistik finns idag cirka 850 skolbibliotek med minst halvtidsbemanning samt 445 integrerade folk- och skolbibliotek. 45 procent av dessa saknar en särskild verksamhetsplan och hälften ingår inte i den övergripande kommunala biblioteksplanen. Det är bara ungefär hälften av landets 1,3 miljoner elever som har tillgång till ett skolbibliotek med ungefär halvtidsbemanning. Endast en femtedel har fastställt mål för elevernas informationsfärdigheter. Vart fjärde enskilt skolbibliotek saknar samarbete med skolledningen.” (Utkast till nationell biblioteksstrategi)

”I regleringsbrevet för budgetåret 2017 anges att Skolverket ska se över i vilken mån skolbibliotekets funktion och skolbibliotekariernas kompetens idag används på bästa sätt för att stärka utbildningens kvalitet. Skolverket ska vid behov lämna förslag till åtgärder, författningsändringar och i förekommande fall föreslå finansiering. Skolverket har genomfört uppdraget i två huvudsakliga steg: en sammanställning som beskriver aktuell forskning och tidigare studier om skolbibliotek och samråd
med berörda aktörer internt på Skolverket, myndighetsrepresentanter, representanter för huvudmän samt med intresseorganisationer.”

Skolverket redovisar sitt regeringsuppdrag Redovisning av uppdrag att se över i vilken mån skolbibliotekets funktion och skolbibliotekariernas kompetens i dag används på bästa sätt för att stärka utbildningens kvalitet och föreslår ett antal möjliga åtgärder:

  • Utreda om skolbibliotekens pedagogiska funktion ska skrivas in i skollagen, i nuläget står det bara att eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek.
  • Skolverket bör erbjuda insatser för att stärka skolbiblioteksverksamheten inom de nationella skolutvecklingsprogrammen för att utveckla kunskapen och kännedomen om skolbibliotekens syfte och roll samt om skolbibliotekariers kompetens.
  • Skolverket kan ta fram stödmaterial om skolbiblioteksverksamheten för att möta de nya skrivelserna i den reviderade läroplanen som tydliggör att skolbiblioteket ska användas som en del i undervisningen.
  • Statsbidraget till skolbibliotek bör inordnas i det nya statsbidraget för stärkt likvärdighet
    och kunskapsutveckling

Vill man läsa mer om skolbibliotekets lärande roll rekommenderas vidare Kungliga bibliotekets rapport Skolbibliotek som pedagogisk resurs

Senaste avsnittet av podden Flödet tar upp skolbibliotekariernas roll i skolornas digitalisering utifrån de nya läroplanerna. Mycket trevlig lyssning!

”I det femte avsnittet av Flödet – en podd om skolbibliotek gästas Klara och Lotta av gymnasiebibliotekarie Catrin Ringberg som suttit med i Lunds utbildningsförvaltnings digitaliseringsgrupp. Hur kan biblioteket vara delaktigt i arbetet med skolans digitalisering och hur ska rektor på bästa sätt leva upp till de nya skrivningarna gällande skolbibliotek i läroplanen? Och har skolbibliotekarien verkligen en självklar plats i klassrummet om lärarna själva menar sig vara fullfjädrade experter i att undervisa i källkritik?”

Biblioteksbladet sammanställer vad våra riksdagspartier har för åsikter kring bibliotek, skolbibliotek och källkritik i en enkät vilket leder till spännande läsning. Reaktioner från branschen på deras svar hittas här.

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

 

SVT-tipset: Serietecknarna

Nina Hemmingsson som en av Sommarpratarna i P1 på presskonferensen i Radiohusets trädgård den 3 juni 2015 av Frankie Fouganthin CC-BY-SA

Den fantastiska litteraturformen tecknade serier har begåvats med en dokumentär som följer sex svenska serietecknare och deras verksamhet. Använd den i Bild eller Svenska som utgångspunkt för diskussioner kring serier, bildkonst och skapandeprocessen.

”En film om sex serieskapare och deras konst. Tecknade serier, vuxenserier, grafiska romaner, comics; kärt barn har många namn. Men är seriekonsten samtidigt den mest missförstådda och outforskade av alla uttrycksformer? I den här dokumentären möter vi några av dagens mest aktuella och omtyckta konstnärer inom området. Vad är deras drivkraft och inspiration? Hur ser deras arbetsprocesser ut? Medverkande är Amalia Alvarez, Bitte Andersson, Nina Hemmingsson, Gunnar Lundkvist, Lisa Wool-Rim Sjöblom och Liv Strömquist. En film av Åsa Sandzén.”

Serietecknarna

Vi kommer med största säkerhet återkomma till att lära av och med serier i skolan vid senare tillfälle!

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Valåret i skolan (del 9): Riksdagen levererar – Demokrativerkstad, spel, serier och material

Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (Grundskolans läroplan, första stycket, sida ett).

Den nionde september är det val i Sverige och som vanligt finns det mycket att jobba med och prata om i förhållande till det i skolan. Vi påbörjar därför en serie bloggposter där vi tipsar om material och filmar och försöker hitta intressanta infallsvinklar och lektionstips till er att använda i er undervisning. 

 

By Ankara [CC BY-SA 3.0] from Wikimedia Commons

Riksdagsval i undervisningen

Sveriges riksdag har materialet Riksdagsval i undervisningen, lämpat för högstadiet och gymnasiet. Här finns även en historik över hur Sveriges demokratiska utveckling har tett sig, med start i att det kungliga enväldet avskaffades 1809, folkskolereformen 1842, kvinnlig rösträtt 1921 och yttrandefrihetsgrundlagen som kom 1991. Utifrån denna tidslinje kan eleverna sedan diskutera vilka beslut som de anser vara extra viktiga för demokratin och om de ser någon fråga som är extra viktig för demokratin just nu.

Bland materialet som Sveriges riksdag erbjuder finns även tecknade serier med Eva och Adam för de yngre om hur man kan påverka politiska beslut och om demokrati.  För de yngsta eleverna finns den tecknade Från A till ön om riksdagen och demokrati.

Allt skolmaterial som Sveriges riksdag erbjuder finns att beställa och ladda ner här. 

Ett nytt skolmaterial för gymnasiet om demokratins genombrott, utveckling och framtid är på väg att ta form och går att beställa kostnadsfritt i mitten av juni.

Demokrativerkstaden – riksdagsdebatt i klassrummet

Demokrativerkstaden är ett spel från Sveriges riksdag, en klassrumsversion för de som inte har möjlighet att besöka riksdagens ”riktiga” Demokrativerkstad. Det är ett spel som läraren kan genomföra i klassrummet med elever på högstadiet och gymnasiet. Spelet är anpassat för 15–30 personer och tar cirka 1,5 timmar att genomföra. Här finns allt material som behövs för att genomföra spelet i klassrummet, även en lärarhandledning.

Hur är det att vara ledamot i Sveriges riksdag, och hur går det till när riksdagen fattar beslut? Demokrativerkstaden är ett spel som bygger på pedagogiken upplevelsebaserat lärande. För en dag intar eleverna rollen som ledamöter i riksdagen.

På ett utmanande och underhållande sätt diskuterar eleverna likt riksdagsledamöter olika frågor och med hjälp av en presentation vägleder läraren eleverna i spelets olika steg. I presentationen finns bilder, filmer och dagordningar som för spelet framåt.

Rixdax – bli riksdagsledamot för en dag

Riksdagen har även ett eget spel, Rixdax, där eleverna blir riksdagsledamot och får lära sig om utskottsarbete, propositioner och motioner samt får ta ställning i olika dilemman. All text i spelet går att få uppläst.

Spelet Rixdax leder till plenisalen.

 

Hur planerar staten inför ett val?

Sist i detta inlägg vill vi tipsa om något som inte kommer från Sveriges riksdag, men väl från svenska valmyndigheten. Svenska valmyndighetens kalender ger information om hur förberedelserna går till. Här finns även lättläst material om hur ett val går till samt information på andra språk (tyvärr ej lättläst version).

 

Valåret i skolan på PedagogTrelleborg

Valåret i skolan (del 1): Purfärsk statistik från SOM-institutet

Valåret i skolan (del 2): Faktakoll med Faktiskt.se

Valåret i skolan (del 3): Hur röstar man? Filmresurser om val

Valåret i skolan (del 4): Begreppsarbete

Valåret i skolan (del 5): Veckans URtips om demokrati

Valåret i skolan (del 6): Skräddarsydda budskap/dark ads

Valåret i skolan (del 7): Filterbubblor och ekokammare

Valåret i skolan (del 8): Valkompasser

 

Hur kriminell är din ort? – Ny förtjänstfull statistiktjänst från SVT!

SVT har under sin valsatsning VAL 2018 – BROTT OCH STRAFF skapat en enkel och kraftig statistiktjänst där man enkelt väljer kommun och typ av brott man vill se mängden anmälningar i. Till statistiken följer enkla pedagogiska förklarande texter, som givet för användning i skolan och för debunking av rykte och desinformation som florerar på nätet.

Statistiken hämtas från BRÅ och SCB.

Anmälda brott där du bor

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Valåret i skolan (del 8): Valkompasser

Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (Grundskolans läroplan, första stycket, sida ett).

Den nionde september är det val i Sverige och som vanligt finns det mycket att jobba med och prata om i förhållande till det i skolan. Vi påbörjar därför en serie bloggposter där vi tipsar om material och filmar och försöker hitta intressanta infallsvinklar och lektionstips till er att använda i er undervisning. 

En relativ ny tjänst som brukar dyka upp inför val de senaste åren är tidningarnas och andra medieföretags valkompasser. Genom att svara på ett antal frågor och ibland också vikta hur viktiga de är för en får man ett resultat vilket parti som passar en bäst. Det finns självklart mycket att problematisera och diskutera kring dessa tjänster men de kan ju tjäna som en värdemätare kring vilket parti man lutar åt och också som en inventering av vilka olika frågor tidningarna och testmakarna finner viktiga i valrörelsen.

Några uppslag kring hur man skulle kunna jobba med valkompasser i klassrummet

  • Låt eleverna göra en kompass och fråga sen klassen om deras resultat överensstämde med vad de trodde att de skulle få för resultat. Diskutera varför det kanske inte blev så.
  • Låt eleverna svara på två olika valkompasser, får de samma resultat?
  • Låt kompasserna tjäna som en form av kunskapsinventering och ta upp och prata om de frågorna som de inte riktigt har koll på.
  • Diskutera vilken mer information de behöver ha kunskap om för att kunna göra ett informerat val om partierna som t.ex. ideologi, visioner, partiprogram osv.
  • Låt eleverna i små grupper försöka göra en kompass och bli ett förutbestämt parti, detta borde tjäna som ett bra test över kunskapen kring partierna.
    • Vilka partier är det lättast att bli i kompasserna, dvs. har tydligaste åsikter/frågor?
    • Vilka är svårast?
  • Vilka frågor tycker eleverna fattas i kompasserna? Inventera vilka framtidsfrågor de tycker är viktigast, finns de med?
  • Se svenskarna viktigaste frågor/samhällsproblem från SOM-institutets statistik nedan, vilka av dessa frågor är representerade i valkompasserna? Prickar de in svenskarnas frågor?

  • Vad kan man rikta för kritik mot denna typ av tester? Kan de vara problematiska? Läs t.ex. Ledarskribenterna blev ”fel” parti i Valkompassen
  • Kolla på de olika partierna webbsidor och se vilken valfråga de presenterar på sin förstasida. Inventera om dessa är med i kompasserna.
  • Ett klassiskt test på internet som mer testar vilken grundläggande ideologi man har hittar man på Political Compass vilket kan vara intressant i sammanhanget.

 

Valkompasser

SVD

Expressen

Aftonbladet

TT via Metro

DN

Valåret i skolan på Pedagog Trelleborg

Valåret i skolan (del 1): Purfärsk statistik från SOM-institutet

Valåret i skolan (del 2): Faktakoll med Faktiskt.se

Valåret i skolan (del 3): Hur röstar man? Filmresurser om val

Valåret i skolan (del 4): Begreppsarbete

Valåret i skolan (del 5): Veckans URtips om demokrati

Valåret i skolan (del 6): Skräddarsydda budskap/dark ads

Valåret i skolan (del 7): Filterbubblor

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

 

Tolv år och på Instagram? – Åldersgränser på sociala medier

En av konsekvenserna av nya dataskyddsförordningen GDPR som det kanske inte har pratats så mycket om i media men som kommer att påverka barn och unga väldigt är att det nu blir lagstadgad åldersgräns på 13 år på sociala medier. Åldersgräns har funnits innan men har varit en del av företagens egna regler och avtal och inte lagstadgat som det kommer bli nu. Företagen är nu juridiskt ansvariga för sina produkter och att de inte släpper in barn under 13, detta kommer de med största säkerhet försöka hålla hårt på då de kan råka ut för kraftiga vite om de bryter mot den.

Lilla Aktuellt intervjuar Lizette Edfeldt och reder ut vad som gäller med hjälp av Institutet för Juridik och Internet på ett föredömligt enkelt och pedagogiskt sätt. Tjänsterna samlar in och använder information man delar med sig men måste i och med GDPR redovisa vilken information som samlas in och hur den används. Är man under 13 måste en vårdnadshavare godkänna att barnet har ett konto. Vad som händer med de barn som redan nu har konto vet ingen riktigt än, men det är ingen högoddsare att tjänsterna kommer försöka kontrollera åldern och en hel del kanske kommer bli av med sina konto. Titta gärna på avsnittet i klassrummet och diskutera hur den nya lagstiftningen kommer att påverka dem? Hur kommer deras liv och vardag påverkas om de blir utkastade från Instagram och Snapchat? Hur skulle det kännas att inte längre få vara med? Kommer man missa något? Är lagstiftningen bra?

Lilla Aktuellt (fram till 6:22)

”I veckan hjälpte vi Lilla aktuellt att reda ut frågan kring de s.k. ”åldergränserna i sociala medier” som följer av GDPR.

Det rör sig ju inte om faktiska åldersgränser för användningen egentligen utan är ett skydd för barnen att inte få sin personuppgifter behandlade av företag utan att förstå vad de samtyckt till. Av dataskyddsförordningen framgår att åldersgränsen ska vara 16 år men möjliggör för medlemsstater att sänka det till lägst 13 år- Sverige har genom dataskyddslagen valt att lägga sig på lägsta möjliga åldersgräns.

En vanlig missuppfattning är att åldersgränsen ska skydda barn mot näthat och andra hemskheter på nätet. Det är inte sant, syftet är att skydda barns integritet vid behandling av barnets personuppgifter. Åldersgränsen baseras på vid vilken ålder barn är förmögna att själva samtycka till behandlingen och förstå innebörden av sådan behandling. Detta väcker viktiga frågor om barnens rätt till yttrandefrihet och informationsfrihet mot skydd för integritet.

För att säkerställa att Dataskyddsförordningens krav följs måste rimliga åtgärder vidtas av företagen. Vad som egentligen menas med rimliga åtgärder är inte beslutat men man kan anta att det kommer att röra sig om mer omfattande åtgärder än att barnet själv kan ange sin ålder eller garantera att man är över 13 år.” (Institutet för Juridik och Internet)

Uppdatering: SVT tar upp ämnet.

”Flera barn har fått sina sociala-mediekonton nedstängda de senaste veckorna. Detta är något som kan bli vanligare i och med att EU:s nya dataskyddsförordning träder i kraft den 25 maj. Om företag inte hanterar ett barns personuppgifter på rätt sätt kan de nämligen bli tvungna att betala mångmiljonbelopp.”

 

Valåret i skolan (del 7): Filterbubblor

Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (Grundskolans läroplan, första stycket, sida ett).

Den nionde september är det val i Sverige och som vanligt finns det mycket att jobba med och prata om i förhållande till det i skolan. Vi påbörjar därför en serie bloggposter där vi tipsar om material och filmar och försöker hitta intressanta infallsvinklar och lektionstips till er att använda i er undervisning. 

Bild skapad med Canva.

I vårt tidigare inlägg Digitaliseringen av skolan: källkritik, sökkritik och algoritmer skrev vi om att källkritik innebär mer än bara att avgöra om det vi möter på nätet är sant eller inte. Det är också viktigt att bli medveten om den informationen man inte möter. Nätets algoritmer gör att vi ser mer av det som bekräftar vår världsbild, och mindre av det som utmanar den. Det är därför mycket relevant att fundera över hur ser ens egen filterbubbla eller ekokammare ut. Jack Werner, journalist, författare och debattör som brinner för källkritik, sade igår i en intervju i Go’kväll på SVT 1 att det finns ”ingen källkritik utan självkritik”. Detta är en sund utgångspunkt, även om det, som Werner själv påpekade, låter ”oerhört fint och duktigt”.  

För de äldre eleverna – och även för oss lärare – kan det i valtider vara intressant att även följa debatten med tydlig struktur vad gäller olika partier och inriktningar. Filterbubblan.se och Ekokammaren.se är två digitala verktyg som kan användas i detta syfte. Att gå in på nedanstående sidor kan med fördel vara ett återkommande moment i undervisningen. Ekokammaren.se är baserad på Facebook-inlägg medan Filterbubblan.se består av Twitter-inlägg. Här kan alltså finnas tillfälle att jämföra språk och texttyp inom ramen för svenskämnet. 

Ekokammaren.se

Allt innehåll på Ekokammaren hämtas automatiskt från respektive Facebook-nyhetsflöde när du laddar sidan. Nyhetskällorna är kategoriserade och indelade i kolumner utifrån politisk ideologi eller agenda och är fristående från varandra. Ekokammaren sparar inget text- eller bildinnehåll av de publicerade nyheterna. Ekokammaren representerar eller ansvarar ej för det publicerade innehållet i respektive nyhetsflöde och modererar ej dess innehåll. Du kan även söka efter specifika ord. Du kan även ändra daturmfältet för att hitta äldre inlägg.

Du kan se vilka Facebook-sidor som visas i flödet. Du kan även själv lägga till en Facebook-sida om du vill.

Ekokammaren.se ger dig möjlighet att följa partiernas Facebook-flöden (egen skärmdump).

Ekokammaren – Riksdagsvalet 2018

Jämför våra riksdagspartiers Facebookflöden. Använd sökfältet nedan för att jämföra hur de olika partierna rapporterar kring samma ämne. Hur skiljer sig språk och bild åt? Vilka är partiernas fokusfrågor?

Filterbubblan.se

Filterbubblan.se är en tjänst som låter dig se hur olika debatten låter i de tre ideologiska filterbubblor som präglar svensk inrikespolitik, från vänster till höger. Varje bubbla består av ca 70 konton, utvalda av Twitters egen algoritm utifrån information om vilka konton som har följare som liknar varandra. Ett och samma konto kan därmed förekomma i mer än en bubbla. Det går att välja ett speciellt ämnesområde att granska, t.ex. skatter eller skola och utbildning. 

 

Att diskutera i undervisningen utifrån Ekokammaren.se och Filterbubblan.se
  • Vilka ämnen trendar, d.v.s. förekommer ofta? Är det samma ämnen i de olika blocken/partierna?
  • Vad är en vinklad nyhet? Vinklas nyheten olika beroende på avsändare? Hur märks detta?
  • Hur skiljer sig språket åt? Notera eventuellt användande av värdeladdade ord.
  • Används bilder? Gör en bildanalys av bildspråk och syfte.
  • Granska inläggen med källkritiskt perspektiv. Klicka på ett inlägg för att öppna det länkade inlägget. Anser du att respektive källa och information är trovärdig? Korrelerar informationen i olika inlägg och från avsändare från olika ”läger”?
  • Fundera över: Hur påverkas en läsare som endast tar del av en av dessa artiklar?

Frågorna ovan är inspirerade av Mikoteket, som har många intressanta och givande övningar om nätet och källkritik. 

 

Vidareläsning

Om Ekokammaren.se

Från sidan: ”Ekokammaren är ett ideellt samt politiskt och religiöst oberoende initiativ. Sidan har som syfte att synliggöra de ekokammare som kan skapas till följd av automatiskt individanpassade nyhetsflöden på sociala medier./…/Ekokammaren syftar inte till att ge en fullständig nyhetsbild av Sverige och omvärlden. Sidan presenterar endast publikt publicerade artiklar från utvalda källor på Facebook, och Ekokammaren uppmuntrar dig att fortsätta läsa såväl etablerade som utmanande, tryckta som digitala, nyhetskällor för att utveckla en mer nyanserad världsbild. Men glöm inte: läs alltid med ett källkritiskt tänkande – kraftigt vinklade och falska nyheter förekommer!”

Koncept, design & utveckling: Interaktiva rum, Inspiration: Blue Feed, Red Feed

Om Filterbubblan.se

Från sidan: ”Verktyget har utvecklats utifrån en idé av Per Grankvist, journalist och författare, i samarbete med Great Works, en digital innovationsbyrå. Målet med verktyget är att göra det enkelt för människor att se hur debatten förs i aktuella ämnen i skilda bubblor, för att öka medvetenheten om hur mycket våra filterbubblor påverkar vår syn på världen./…/Genom att skapa ett verktyg som synliggör hur stor skillnaden är mellan de olika filterbubblorna hoppas vi kunna engagera och berika allmänheten. Filterbubblorna.se är ett projekt helt i public service-anda, med visionen att bidra till ett Sverige där alla är mer nyfikna och insatta.”

Ta dig tid att spräcka filterbubblan för eleverna

En artikel i tidningen Skolvärlden om en lärare som ägnar 5-6 minuter varje lektion till att prata om nyheter för att vidga elevernas perspektiv.

Forskare sticker hål på myten om filterbubblor

Annika Bergström, som är medieforskare och undersökningsledare vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet konstaterar i en intervju att filterbubblor inte finns, och ifall de finns så är det inget nytt fenomen.

Filterbubblor och ekokammare under politiska val

Peter Dahlgren, doktorand i medieeffekter, skriver att filterbubblor tillskrivs större betydelse än de har, men att de kan ha förstärkande effekt på redan befintlig polarisering.

 

Valåret i skolan på PedagogTrelleborg

 

Valåret i skolan (del 1): Purfärsk statistik från SOM-institutet

Valåret i skolan (del 2): Faktakoll med Faktiskt.se

Valåret i skolan (del 3): Hur röstar man? Filmresurser om val

Valåret i skolan (del 4): Begreppsarbete

Valåret i skolan (del 5): Veckans URtips om demokrati

Valåret i skolan (del 6): Skräddarsydda budskap/dark ads

 

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

  • Om

    Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring och om pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se