Valåret i skolan (del 13): Veckans URtips – Har jag något val?

Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (Grundskolans läroplan, första stycket, sida ett).

Den nionde september är det val i Sverige och som vanligt finns det mycket att jobba med och prata om i förhållande till det i skolan. Vi påbörjar därför en serie bloggposter där vi tipsar om material och filmar och försöker hitta intressanta infallsvinklar och lektionstips till er att använda i er undervisning. 

I den nya URserien Har jag något val? går programledaren och komikern igenom hur sociala medier används för att påverka valresultat, dark ads, fake news, filterbubblor, påverkan från annan makt och annat högaktuellt. Rekommenderad för gymnasiet.

Har jag något val? (SLI, UR Skola)

Programledaren och komikern Elin Almén gör en undersökning om hur sociala medier används för att påverka politiska strategier och valresultat. Med utgångspunkt i det senaste amerikanska valet och Donald Trumps framgångar tar hon reda på hur ”dark ads” (en typ av reklam som inte märks ut med tydlig avsändare) och ”fake news” används. Vad är en filterbubbla och hur påverkar algoritmer våra flöden? Vilka metoder används i Sverige för att påverka inför politiska val? Programmet avslutas med en genomgång av hur vi själva kan bli mer vaksamma på manipulation.

Har jag något val?: Valmanipulation i Europa (SLI, UR Skola)

Om staters försök att påverka andra länders politiska rörelser och val. Hur har det sett ut historiskt, och i Europa de senaste åren? Riskerar vi i Sverige också att bli utsatta för den här sortens manipulation?

Har jag något val?: Svensk opinionspåverkan (SLI, UR Skola)

Om politiskt kampanjarbete i Sverige, hur det har sett ut historiskt och idag. Hur arbetar våra politiska partier med sociala medier? Vi reder ut vad en filterbubbla är och hur olika algoritmer påverkar vad vi ser i sociala medier.

Har jag något val?: Att vara vaksam (SLI, UR Skola)

Det har blivit allt vanligare med desinformation och fejknyheter, så kallade ”fake news”. Hur ska vi bära oss åt för att bli mer källkritiska på nätet, och hur tar man sig ur sin egen filterbubbla?

Har jag något val?: Dold påverkan (SLI, UR Skola)

Elin undersöker hur sociala medier använder informationen de samlar in om oss. Om hur företaget Cambridge Analytica jobbar med opinionsbildning och påverkan, och om hur ”dark ads” och ”fake news” fungerar.

Har jag något val?: USA-valet och sociala medier (SLI, UR Skola)

Elin tar reda på hur det gick till när Donald Trump lyckades bli president i USA. Om ”Project Alamo”, kampanjarbete i sociala medier och dess påverkan på väljarna.

Valåret i skolan på PedagogTrelleborg

Valåret i skolan (del 1): Purfärsk statistik från SOM-institutet

Valåret i skolan (del 2): Faktakoll med Faktiskt.se

Valåret i skolan (del 3): Hur röstar man? Filmresurser om val

Valåret i skolan (del 4): Begreppsarbete

Valåret i skolan (del 5): Veckans URtips om demokrati

Valåret i skolan (del 6): Skräddarsydda budskap/dark ads

Valåret i skolan (del 7): Filterbubblor och ekokammare

Valåret i skolan (del 8): Valkompasser

Valåret i skolan (del 9): Riksdagen levererar – Demokrativerkstad, spel, serier och material

Valåret i skolan (del 10): Valskola 2018 + Varför rösta?

Valåret i skolan (del 11): Påverkan och vinklade budskap

Valåret i skolan (del 12): Delta i Nyhetsvärderaren valspecial!

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Valåret i skolan – Samlade resurser

I slutet av vårterminen samlade vi resurser, material och uppslag kring valet och nu vid terminsstart kan det ju passa bra att sammanställa dessa.

Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (Grundskolans läroplan, första stycket, sida ett).

Photo by Arnaud Jaegers on Unsplash

Den nionde september är det val i Sverige och som vanligt finns det mycket att jobba med och prata om i

förhållande till det i skolan. Vi påbörjar därför en serie bloggposter där vi tipsar om material och filmar och försöker hitta intressanta infallsvinklar och lektionstips till er att använda i er undervisning. 

Valåret i skolan (del 1): Purfärsk statistik från SOM-institutet

SOM-institutet som är en opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet publicerar varje år en mängd intressant statistik kring Sverige och svenskars inställning i frågor kring samhälle, opinion och medier. Just nu pågår deras årliga seminarium och på deras Twitter-konto kan man följa en mängd spännande statistik som de lägger upp efter hand under dagen. Varför inte kolla igen deras olika grafer med klassen och se om ni hittar något som överraskar dom? Varför inte genomföra en klassundersökning med deras frågor och jämföra resultat?

Valåret i skolan (del 2): Faktakoll med Faktiskt.se

Nu har den gemensamma faktakollsidan Faktiskt.se lanserats (och inte en viss kopia med en annan toppdomän). Faktakollar från flera medier – Sveriges Radio, SVT, DN, SvD och KIT kommer att samlas på en gemensam sajt. Faktakollarna kommer att utarbetas av en metod framtagen av International Fact-Checking Network och torde kunna användas som en utgångspunkt för att delvis diskutera hur det sliras med sanningen och vem som gör det nu i valtider där mängden desinformation kan antas öka i olika sociala och traditionella medier. 

Valåret i skolan (del 3): Hur röstar man? Filmresurser om val

Det finns en uppsjö av pedagogiska filmer som förklarar hur man röstar, vad demokrati är och hur den svenska parlamentariska modellen fungerar. Vi listar ett antal här och hoppas att några kan vara användbara här i valtider.

Valåret i skolan (del 4): Begreppsarbete

I arbetet med det kommande valet, politiska partier och ideologier finns många begrepp att förhålla sig till som eleverna ska greppa, förstå och lära sig. Många lärares erfarenhet visar att eleverna lär sig nya begrepp bäst om de själva får vara med och förklara orden, istället för att läraren ger dem förklaringen. Dessutom är detta ett fantastiskt sätt att minska på förberedelsetiden inför lektionen. I detta inlägg ger vi förslag på språk- och kunskapsutvecklande sätt att tydliggöra och befästa begrepp i klassrummet.

Valåret i skolan (del 5): Veckans URtips om demokrati

Perspektiv på världen är en serie för gymnasiet producerad 2018. Avsnitten är 8 minuter långa och tar upp ämnen som makt, miljö, mänskliga rättigheter och konflikter.  Till varje avsnitt finns ett arbetsblad. 

Valåret i skolan (del 6): Skräddarsydda budskap/dark ads

I den andra delen av SRs serie Propagandamaskinen får vi stifta bekantskap med fenomenet dark ads, skräddarsydd riktad politisk reklam på sociala medier utifrån ens personliga bakgrund, åsikter osv. Kan detta förfarande vara problematiskt när det gäller politisk reklam, något som kommer öka inför årets val?

Valåret i skolan (del 7): Filterbubblor

I vårt tidigare inlägg Digitaliseringen av skolan: källkritik, sökkritik och algoritmer skrev vi om att källkritik innebär mer än bara att avgöra om det vi möter på nätet är sant eller inte. Det är också viktigt att bli medveten om den informationen man inte möter. Nätets algoritmer gör att vi ser mer av det som bekräftar vår världsbild, och mindre av det som utmanar den. Det är därför mycket relevant att fundera över hur ser ens egen filterbubbla eller ekokammare ut.

Valåret i skolan (del 8): Valkompasser

En relativ ny tjänst som brukar dyka upp inför val de senaste åren är tidningarnas och andra medieföretags valkompasser. Genom att svara på ett antal frågor och ibland också vikta hur viktiga de är för en får man ett resultat vilket parti som passar en bäst. Det finns självklart mycket att problematisera och diskutera kring dessa tjänster men de kan ju tjäna som en värdemätare kring vilket parti man lutar åt och också som en inventering av vilka olika frågor tidningarna och testmakarna finner viktiga i valrörelsen.

Valåret i skolan (del 9): Riksdagen levererar – Demokrativerkstad, spel, serier och material

Valåret i skolan (del 10): Valskola 2018 + Varför rösta?

Valåret i skolan (del 11): Påverkan och vinklade budskap

Valåret i skolan (del 12): Delta i Nyhetsvärderaren valspecial!

I ForskarFredags massexperiment Nyhetsvärderaren 2017 hjälpte tusentals elever och lärare runt om i Sverige till att ta framny kunskap om vilka nyheter som rör sig i ungas nyhetsflöden och hur trovärdiga de är. Resultaten visar att unga i första hand läser och delar trovärdiga “hårda” nyheter från etablerade medier. Nu lanseras fortsättningen, Nyhetsvärderaren valspecial. Här är syftet att undersöka ungdomars digitala nyhetsflöden veckan närmast före riksdagsvalet 2018. Varför inte ta och delta med dina elever i denna undersökning? Forskningen får hjälp och du och dina elever får en svårslagen inventering av deras mediekonsumtion och en tacksam ingång till att diskutera påverkan, sociala medier och källkritik, bland mycket annat.

 

Dags för data-detox?

Med etiketten ”Uppstart”  kommer vi att samla inlägg som på olika sätt berör arbetet före terminsstarten, t.ex. målsättning för arbete med digital teknik,  planering och struktur med fokus på digital teknik och MIK. Fokus är att visa digitala lösningar som underlättar en lärares arbete samt möjliggör en lyckad undervisning med digitala verktyg och medier. Dagens inlägg ger tips på hur du kan avsluta sommaren med en digital detox och inleda höstterminen med digitalt ”tabula rasa”. 

Internetstiftelsens webbplats Internetkunskap.se har som syfte att sprida ”vardagskunskap om internet och digitala tjänster, för att alla ska vilja, våga och kunna använda internet. Innehållet är fritt att använda enligt Creative Commons.”. Webbplatsen börjar fyllas på med intressant material om internet, källkritik och digital säkerhet och ansvar. Vi får med största säkerhet anledning att återvända hit många gånger.

Det som fångade uppmärksamheten denna gång var ett inslag i Den som söker finner men vad exakt är det vi hittar. Inlägget handlar om digitala fotspår och vad det är som påverkar de sökningar vi gör via sökmotorer som t.ex. Google. Bara detta är ju läsvärt i sig, speciellt om man är nyfiken och kanske inte riktigt har förstått det här med algoritmer, digitala fotspår och sökkritik, men det som fångade min uppmärksamhet var tipsen på digital detox som Åke Nygren, projektledare på Stockholms stads digitala bibliotek, delgav oss. Hans tjänst har fokus på digitalt självförsvar – vilket låter som en lockande och önskvärd kunskap! Han poängterar dock att det inte finns en standardlösning på hur man är”tillräckligt”  mån om sin integritet och ändå får en önskvärd användarupplevelse. Det gäller dock att vi som internetanvändare är medveten om våra digital spår och vet vad vi kan göra för att ändra på dem. Här nedan följer tipsen:

1. Upptäck dina digitala fotspår. 

Du kan ladda ner och upptäcka din samlade data från Facebook och data från Google.

2. Rensa bort. 

Rensa din sök, besöks- och platshistorik och radera appar du inte använder. Rensa historik från Google så här.

3. Lås in och sätt gränser.

Gå igenom kontoinställningarna och begränsa behörigheter, till exempel åtkomst till kontakter, bilder eller platshistorik.

4. Starta om ditt digitala jag.

Ha koll på mobilens grundinställningar, stäng av wifi, bluetooth och platstjänster när du inte behöver använda tjänsterna. Jag tycker att det även är dags att byta lösenord till ett bra lösenord, om det var ett tag sedan du bytte sist.

5. Lär dig mer. 

Nyttiga länkar för den som vill veta mer:

Datadetox.se. Drivs av Stockholms stads digitala bibliotek. Där kan du också ladda ner ett eget Data detox-kit.

Myshadow.org. Här får du också konkreta tips och guidning i hur du tar kontroll över din data.

Dataskydd.net. En svensk organisation som verkar för ett ökat skydd för den personliga integriteten på nätet. Här kan du läsa om vilka rättigheter du har till din egen data och vilka lagar alla måste följa.

Så styr algoritmer dig Ytterligare ett intressant inlägg från interketkunskap.se. Du kan läsa hur algoritmer styr ditt flöde av t.ex. reklam samt få tips på hur du själv kan påverka ditt Facebook-flöde.

Det här behöver du veta innan du gör quiz och tester på Facebook  Elin Häggberg, digital designer, medievetare och journalist, som driver bloggen teknifik.se, undrar om vi är medvetna om vilken information om oss själva som vi självmant lämnar ifrån oss när vi gör personlighetstester för att utröna vilken blomma man är…

Algoritmer – en guide från Internetstiftelsen

Bloggen tar sommarsemester (plus ett aktuellt TV-tips!)

A woman is about to dive from a pier as another talks to a third woman in a rowboat

Paul Avrin ur Le miroir du monde. Public Domain.

Efter två produktiva terminer klappar vi oss själva på axeln och tar lite välförtjänt sommarlov. Vi återkommer i augusti med än mer omvärldsbevakning och lektionsförslag kring allt MIK- och IKT-relaterat.

Vi kan dock inte låta bli att tipsa om att alltid högaktuella (och än mer nu i VM- och konspirationstider) fejkdokumentären Konspiration 58 åter finns tillgängligt på SVTPlay. Tyvärr bara till den 27:e juli vilket är synd då den funkar alldeles ypperligt som diskussionsunderlag för elever kring lättheten att manipulera med rörliga bilder.

Konspiration 58 på SVTPlay

”VM-silvret 1958 är Sveriges största fotbollssuccé genom tiderna. Men vad hände egentligen? En film om dem som påstår att VM 1958 aldrig ägt rum och om dem som var med. Konspiration 58 får tittarna att fundera på om tv alltid förmedlar en sann och objektiv bild av händelsernas förlopp. En dramadokumentär av Johan Löfstedt med bl.a. Kurre Hamrin, Agne Simonsson, Lennart Johansson, Bror Jacques de Wærn.”

Glad sommar önskar Ola och Ulrica och på återseende i höst!

Ett förändrat och försämrat internet? Eventuella konsekvenser av artikel 11 och 13 för skolan

Igår röstade Europaparlamentets utskott för juridiska frågor ja till att föra vidare bland annat artikel 13 och 11 vidare till beslut i plenum. Denna omröstning sker förmodligen i juli. Förslagen har fått hårt kritik från en mängd tunga universitet, utbildningsinstanser, nationalbibliotek och NGO:er som Human Rights Watch och Reportrar utan gränser.

Vad innebär då förslagen och vilka konsekvenser kan de få för vår verksamhet i skolan?

Artikel 11: Utökad upphovsrätt för nyhetsproducenter (av kritiker benämnd länkskatt, link tax)

Alla som använder utdrag (snippet, rubrik, kanske bild, och ett kort textstycke/ingress) av journalistiskt innehåll på nätet måste få en licens från utgivaren/producenten. Kommissionen vill med detta skapa inkomster till mediahusen som då kan kräva uttalade mål som Facebook, Google, Twitter och Pinterest på avgifter när deras användare länkar till något.

Konsekvenser: (tagna ur EU-parlamentarikern Julia Redas sammanställning):

  1. Det kommer förmodligen misslyckas: Detta är ett försök att på EU-nivå replikera liknande

    Ett vanligt utdrag

    lagstiftning som redan misslyckats i Tyskland och Spanien.

  2. En attack på på hyperlänken: Läsare behöver veta vad en länk innehåller och leder innan man klickar, de flesta sidor bifogar därför ett utdrag (snippet) som en del av länken. En begränsning av detta är också en begränsning av en av internets grundläggande funktionalitet.
  3. En begränsning av yttrandefriheten och tillgången till information: Regelverket kommer inte bara begränsa företag utan också individer som publicerar nyhetsutdrag, t.ex. bloggare. Regelverket kommer också skydda korta utdrag som t.ex. rena rubriker. Exempelvis en länk av det här slaget till Sydsvenskans artikel: Ökad skånsk oenighet kring skånska spår
  4. Ökning av fake news: Om det blir legalt snårigt eller kostsamt att länka (med utdrag) till trovärdiga nyheter finns det en risk att fake news, propaganda och disinformation blir mer synliga på sociala nätverk

    Den mindre tidningen Eskilstunakuriren mitt emellan jätten Aftonbladet

    då de inte lär ta betalt för länkandet.

  5. Det blir svårare för nyhetsrelaterade start-ups att etablera sig: Nya affärsmodeller, fakta-kollare och start-ups för med sig nya kostnader i form av länkskatten som lär vara hämmande för tillväxten på området.
  6. Nackdel för små nyhetsaktörer: Nyhetsaggregatorer såsom t.ex. Omni jämnar ut förutsättningarna för att även små nyhetsaktörer ska kunna nå ut.
  7. I konflikt med Bern-konventionen: Det internationella fördraget garanterar rätten att citera nyhetsartiklar och att skapa sammanfattningar.

Konsekvenser för skolan:

Om det kommer finnas några undantag för reglerna i utbildningsverksamhet vet jag inte men som förslaget ser ut nu kommer allt arbete kring MIK-relaterade förmågor bli mycket svårare om den digitala nyhetsinfrastrukturen förändras och hämmas. Det kommer förmodligen bli svårare att använda, länka till och jobba med nyheter i skolan. Det kommer bli svårare att omvärldsbevaka, så som vi gör i t.ex. den här bloggen, och det kollegiala lärandet och informationsutbytet kommer försvåras. Det finns en risk för att mängden desinformation, propaganda och fake news ökar på dina och elevernas sociala medier, detta ställer nya och större krav på dig som lärare kring din och dina elevers källkritiska förmågor.

Artikel 13: Uppladdningsfilter (av kritiker benämnd censurmaskinen, censorship machine)

Internetplattformar som tillhandahåller stora mängder användaruppladdat material måste filtrera uppladdningar för att identifiera och förebygga publicerandet av upphovsrättsskyddat material. Kommissionen vill med detta stärka musikindustrins förhållande till Youtube och öka den ekonomiska förtjänsten för upphovsmän som är liten i förhållande till exempelvis Spotify.

Konsekvenser: (tagna ur EU-parlamentarikern Julia Redas sammanställning):

  1. Begränsning av yttrandefriheten: Uppladdningsfilter kan inte se skillnad på upphovsbrott och lagliga användningar så som parodier. Filter fungerar också ofta tekniskt dåligt. Lagligt innehåll kommer att tas bort.
  2. Fristående skapare kommer att hämmas: Plattformarna kommer få instruktioner av de stora kommersiella rättighetsinhavarna kring vilket material som ska tas bort. Detta kommer leda till att fristående skapares material också försvinner på grund av algoritmers feltolkningar. Detta har vi sett hända en mängd gånger på t.ex. Youtube som har ett automatiserat filter på plats. Att få sitt material återpublicerat är en tidsmässig och ekonomiskt kostsam process.
  3. Risk för övervakning: Förslaget innebär installation av mjukvara att likna vid övervakningsteknologi. På grund av höga utvecklingskostnader kommer troligen övervakningsteknologin outsourcas till ett antal amerikanska utvecklare som stärker sin position än mer och som ger dem direkt tillgång till alla EU-invånares nät-användande på en rad plattformar.
  4. Svårt för start-ups: Nya leverantörer av tjänster på internet kommer få svårt att etablera sig på grund av höga ekonomiska kostnader filter medför. Konkurrensen med de dominerande amerikanska IT-företagen snedvrids än mer.
  5. Oavsiktliga konsekvenser för nätaktörer: Projekt som till exempelvis Wikipedia behöver implementera filter även om de bara accepterar fria licenser. Tjänster som tillhandahåller fri programmeringskod likaså samt vetenskapliga artikelbaser.

Konsekvenser för skolan:

För elever och lärare kommer det troligtvis bli en begränsning av antal tjänster de kan hitta information och material från då mindre aktörer kanske kommer att stänga ner. Internet kan än mer komma att begränsas till vissa amerikanska stora aktörer och deras tjänster. Mängden tillgängligt material att använda på och från internet kommer begränsas. Det blir svårare för elever att publicera och sprida arbete de gjort i skolan som kanske ibland är lite svajiga ur upphovsrättsmässiga aspekter. Sveriges elever blir ur informationstillgänglighetssynpunkt än mer beroende av ett fåtal amerikanska aktörer. Tillgången av fri information, kod och forskning påverkas. Tjänster som låter användare ladda upp material kan komma bli avgiftsbelagda alternativt läggas ner så som t.ex Kahoot, Prezi osv.

Article 13 takes an unprecedented step towards the transformation of the Internet, from an open platform for sharing and innovation, into a tool for the automated surveillance and control of its users. (Ur ett upprop bland annat underskrivet av WWW:s skapare Tim Berners-Lee och Wikipediagrundaren Jimmy Wales)

Sammanfattningsvis kan sägas att om förslaget går igenom i plenum kommer ett nytt och annorlunda internet möta oss och våra elever i skolan. Vad det kommer innebära är inte säkert men vi kan räkna med att öppenheten och mängden tillgängliga tjänster radikalt kommer försämras.

En annan intressant fråga är hur Bonus presskopieavtalet som gör det möjligt för svenska lärare och elever att använda digitala förlagor i undervisningen kommer att påverkas?

Läs mer:

Gizmodo – The End of All That’s Good and Pure About the Internet

Julia Reda – EU copyright reform/expansion

Emanuel Karlsten – ”Applåderna var ett slags farväl till internet som vi känner det”

Emanuel Karlsten – Ny EU-lag kan förändra allt: ”En ödesfråga för internet”

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Veckans URtips – Badsmart

Skånskt sommarvatten, CC0

Här kommer ännu ett URtips, även om vi sagt att det inte skulle komma fler denna termin… Veckans URtips är alltså det sista (?) före sommaren och kanske är det något för fritidshemmen att visa. Och just sommaren blir temat även på detta tips, nämligen programserien Badsmart från 2013. Programledaren Gurgin Bakircioglu badar och simmar i bassäng, hav och sjö. Han träffar barn som tränar livräddning och åker båt med sjöräddningen. Vi möter barn som har varit med om nödsituationer med lyckliga slut, och barn vars största intresse är aktiviteter i och på vattnet. Så här i sommartid passar avsnitten Simma, Under vatten, Vid havet och I båten.

Förhoppningsvis ska serien ge upphov till givande diskussioner om säkerhet vid, i och på vattnet.

Arbetsmaterial finns här.

Spegla Google kalender till vårdnadshavarna – en enkel lösning för tydlig kommunikation

Med etiketten ”Uppstart”  kommer vi att samla inlägg som på olika sätt berör arbetet före terminsstarten, t.ex. målsättning för arbete med digital teknik,  planering och struktur med fokus på digital teknik och MIK. Fokus är att visa digitala lösningar som underlättar en lärares arbete samt möjliggör en lyckad undervisning med digitala verktyg och medier. Dagens inlägg förklarar hur Googles Classroom-kalender kan användas som klasskalender för prov och händelser för flera lärare samt hur denna kalender går att visa för föräldrar på en webbplats skapad i Google sites. Först kommer en skriftlig genomgång med bildstöd, och på slutet följer två instruktionsfilmer. 

Det sätt att informera vårdnadshavare som vi beskriver i detta inlägg är tänkt att minimera dubbelarbete eftersom tid är en bristvara och dubbelarbete ökar felmarginalerna. Upplägget utgår från:

  • en Google site där en klass-Classroomkalender speglas för vårdnadshavare.

Att skapa en webbplats med Google Sites går både snabbt och enkelt. Dessutom är det ett nyttigt digitalt verktyg att använda i undervisningen, så varför inte passa på att lära sig tillsammans med kollegorna.

  • att läxor och prov görs till tidsbestämda uppgifter i det Classroom som används.

Att lägga läxor och prov som tidsbestämda uppgifter i det Classroom vi använder i våra ämnen/teman/klass har ett antal fördelar: Eleverna ser det i sitt flöde och påminns om det; När det börjar närma sig det utsatta datumet dyker en påminnelse upp i rutan bredvid flödet; Eventuellt material inför läxan/provet kan bifogas så att eleverna inte behöver undra var informationen finns; Provet syns som uppgift i elevens kalendrar samt; Vi behöver inte fylla i en speciell provkalender i ett annat verktyg eller på ett annat ställe.

  • att dessa uppgifter sedan genom ett enkelt klick även tilldelas ett klass-Classroom, där alla lärare är lärare.

 I många kommuner, t.ex. vår egen, så har lärplattformen som grundskolan använder ingen kalenderfunktion så olika lösningar finns för att informera om läxor och prov till vårdnadshavare – och andra lärare. De flesta lösningar innebär dock dubbelarbete. Det vill vi undvika!  Genom att skapa ett separat klass-Classroom kan lärare från olika ämnes-Classroom även tilldela prov till klassens prov- och läx-Classroom med ett enkelt klick. Därför blir den kalender som föräldrarna ser en sammanställning över alla ämnen. Inte flera olika ställen att skriva samma sak, alltså.

Den allra största pedagogiska vinsten med att använda Classroom-kalendern med eleverna skulle fås om vårdnadshavare kunde sitta ner med barnet och tillsammans gå igenom den kommande veckan utifrån elevens egna kalender, som en del i progressionen i elevens ansvarstagande för sina studier. Detta må vara ett mål att eleven ska hantera sina läxor och prov själv, men på vägen dit bör vi inte uppmuntra vårdnadshavare att logga in på sina barns edu-konton (ajabaja) eller lämna allt ansvar på en elev som inte har den förmågan. Därför erbjuder vi en offentlig kalender.

Google kalendern

Google kalendern är smart upplagd med olika kalenderar som syns som olika lager av färgkodade overheadblad (transparanger, som mina lärare sade på den tiden det begav sig). Du kan aktivt välja vilka du vill se genom att bocka i och ur. 

  • Du har en egen grundkalender.
  • Sedan kan du ha ett antal kalendrar som du själv eller andra skapar (t.ex. skolans kalendarium)
  • För varje Classroom (Cr) du är med i bildas en Cr-kalender som syns i din Google kalender. Alla Classroom som du har skapat genererar alltså en Cr-kalender som hamnar under ”mina kalendrar” i Google kalender, medan de där man är inbjuden lärare/elev hamnar under ”andra kalendrar”.  Detsamma gäller för eleverna. 

Din Google kalender hittar du under Alla appar.  För mer information om (nya) Google kalender kan du läsa detta inlägg o detta eller titta in på Google kalender support.

Google kalendervy

Classroom-kalendern

Classroom-kalendern genereras alltså när ett Classroom skapas. Classroom-kalendern hittar eleverna genom att klicka på de tre strecken till vänster och sedan kalender alternativt gå till OM-sidan i ett Classroom och välja Classroom-kalender. Här kan de också välja Google kalender.

När Cr-kalendern är öppnad visas färgkodade uppgifter från alla elevens Cr. I en Cr-kalender syns de uppgifter som tilldelas ett inlämningsdatum, men inte meddelanden eller frågor. Uppgifterna i kalendern är färgkodade och om eleven klickar på ett block så kommer hen till rätt Cr. CR-kalendern visar bara tidsbestämda uppgifter från Classroom och det går alltså går inte att lägga till något direkt i Cr-kalendern. Lärarnas Cr-kalender fungerar på samma sätt.

Classroom-kalendervy

 

Skapa ett Classroom

Konstigt nog börjar arbetet med vår  ”offentliga klasskalender” med skapandet av ett Classroom. Varför då, kan man undra? Jo, genom att utgå från ett Classroom får vi ett antal fördelar varav den största är att vi slipper dubbelarbete. Häng med så ska vi förklara hur. 

Vi skapar ett Classroom, för enkelhetens skulle kallat för Prov och läxor 5a. Automatiskt har det även genererats en Cr-kalender. Det är detta Classrooms kalender som vi kommer att visa för föräldrarna utåt. Eleverna ska inte gå med i detta Classroom! Vi kommer alltså inte aktivt att använda detta Cr, utan uppgifter som vi skapar i andra Classroom, som vi faktiskt använder, tilldelar vi även detta Cr. Låter det rörigt? Jag ska förklara hur senare men först ska vi ta en titt på kalenderns inställningar.  

Ställ in kalendern så att den kan visas offentligt

Nu är det dags att gå till Google kalender för att ändra inställningarna på vår läx- och provkalender.

 

Scrolla ner tills du ser Åtkomstbehörigheter. Här ska du klicka i Gör tillgänglig för alla, annars kan endast de föräldrar som har en edu-adress i Trelleborg se kalendern…

Nästa steg är att skapa en webbplats så att vi kan bädda in kalendern och visa den därifrån. (Förvisso fungerar den delbara länken (som syns på bilden) men bara om föräldrarna har en egen Google-kalender att öppna den i, vilket vi ju inte kan kräva.) 

Skapa en webbplats med Google sites

En liten manual för hur du skapar en webbplats med Google sites finns här nedan och i slutet av den finns även instruktionsfilmer. Publicera med inställningen för alla.

 

Infoga kalender

Nu har du publicerat webbplatsen och det är dags att infoga kalendern. Google har gjort det väldigt enkelt och vi behöver inte bry oss om inbäddningskoder eller något sådant. Det är bara att klicka på infoga kalender, välja Prov och läxor 5a och infoga.

 

När kalendern är på plats ser den inte så snygg ut… Det ändrar vi med hjälp av inställningskugghjulet ovanför kalendern. Testa dig fram, men att visa titel och datum är bra, liksom att välja visningsläge månad. Tryck på klar.

Klicka på publicera igen och sedan är arbetet med webbplatsen klart! Du behöver inte göra något med den mer (om du inte vill) utan kalendern uppdaterar sig själv. Allt du behöver göra är att dela webbplatsens länk med föräldrarna.

 

Känns det osäkert med många steg som kan gå fel? Gör det tillsammans med en kollega och testa länken till webbplatsen i gästläge/inkognitoläge. Då ser du om webbplatsen och kalendern har rätt inställningar.

 

 Vill ni se hur resultatet blev? Titta in på Läxor och prov 5a.

Att använda kalendern på effektivt sätt

Skapa uppgifter, tidsbestäm och tilldela två Classroom samtidigt

Sedan ett tag tillbaka har en av finesserna med Classrom varit att det går att tilldela uppgifter till mer än ett Cr samtidigt (samt endast till endast vissa elever vilket kan vara användbart i andra sammanhang), vilket gör att vi inte behöver fylla i två olika kalendrar.  När vi i det aktuella Cr, t.ex. Svenska HT19, tilldelar en läsläxa till nästa torsdag, så tilldelar vi även denna uppgift till vårt Cr Prov och läxor 5a. Det gör vi uppe till vänster där det står För genom att klicka på drop down-menyn, klickar i Prov och läxor 5a. Glöm inte fylla i inlämningsdatum, annars syns uppgiften inte i kalendern!

 

Skapa händelser i Google kalender som syns i Cr-kalender

Vill man skapa en händelse utan att gå via Classroom kan det naturligtvis göras direkt från Google kalendern. Då väljer du vilken kalender som händelsen ska publiceras i, i detta fall Prov och läxor åk 5, och skapar. Kanske passar detta tillvägagångssätt för händelser som t.ex. friluftsdagar, utflykter och studiedagar. Dessa kommer då att synas i elevens CR-kalender men inte i flödet.

 

Instruktionsfilmer

 

 

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Det lutande tornet PISA* – Kritik mot provet och dess påverkan

Inledning

Det internationella skolrankingverktyget PISA är inte obekant för någon verksam inom skolan eller som har lyssnat med ett halvt öra på skoldebatten de senaste tio åren. Sveriges fallande, stigande och fluktuerande resultat används som belägg och intäkt för att rådande skolpolitik och policies är rätt alternativt fel. Senast i dagarna i Alliansens skolmanifest inför valet kan vi läsa att:

Vi vill genomföra reformer för att Sverige inom tio år ska vara bland de tio bästa kunskapsmätningen Pisa.

Efter 2016 års PISA-resultat delgivits kommenterade Gustav Fridolin resultaten så här:

PISA-resultatet är ett styrkebesked för Sveriges lärare och elever. Hårt arbete gör skillnad, det vet man i klassrummen och det bevisas nu i förbättrad behörighet från nian och bättre resultat i två oberoende kunskapsmätningar.

Figuren visar Sveriges relativa (standardiserade) position i förhållande till de 33 OECD-länder som deltagit i samtliga fyra PISA-undersökningar sedan 2006 i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.

Från olika politiska håll och även från de två stora lärarfacken används PISA och Sveriges placering i rankingen som ett kvitto på kvaliteten på undervisningen. Med retoriken följer att visa länders skolsystem, till exempel Finlands och Singapores, är bättre än andra då de ofta ligger i toppen i rankingen.

I våras deltog 228 utvalda skolor och c:a 7300 elever i årets PISA-undersökning där resultatet släpps i december. PISA (säger sig) mäta 15-åringars

  • förmåga att sätta kunskaper i ett sammanhang, förstå processer, tolka information och lösa problem,
  • förmåga att förstå, använda och reflektera över texter för att bland annat kunna delta i samhället och utveckla sin egen kunskap,
  • förmåga att formulera, använda och tolka matematik i olika sammanhang,
  • kunskaper om naturvetenskapens begrepp och förmåga att tillämpa ett naturvetenskapligt förhållningssätt och
  • engagemang och motivation att lära sig ämnena.

I och med dess viktiga roll som slagträ i debatten och i förlängningen grund för eventuella policyförändringar i hur den svenska skolan drivs är det väl värt att uppmärksamma något som sällan eller aldrig dyker upp i debatten: mäter PISA det de utger sig för att mäta? Går det att använda denna ranking och resultatet däri som intäkt för vad ett bra och väl fungerande skolsystem är? Det vill säga kritik mot själva undersökningen och rankingen. För om det är som så att PISA-verktyget inte är helt tillförlitligt kanske vi borde vara lite försiktiga med att dra för långtgående slutsatser utifrån resultatet? Kanske också vara lite ödmjuka inför det faktum att skollagen sedan år 2010 anger att all utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och då kanske fundera lite extra på om PISA verkligen uppfyller de kriterierna?

Det finns en uppsjö akademisk och icke-akademisk kritik mot PISA och dess resultats reliabilitet och validitet som man ju ödmjukt hoppas på skulle dämpa hänvisandet av resultat däruti av de olika aktörerna i skoldebatten. I kritiken mot PISA går det att utröna två huvudspår: (1) Är mätningarna och rankingen korrekta utifrån vad provet anser sig mäta, och (2), går det att använda resultaten, rankingen, och på senare år OECD:s egna skolpolicyförslag, för att förbättra skolan?

Vad är då problemet med PISA och dess ranking?

Mäter de det de säger sig mäta? Är det rimligt att anta att ett tvåtimmarsprov skrivna av en delmängd av landets 15-åringar kan tjäna som en måttstock i jämförelse med 70 andra länders diametralt olika utbildningssystem?

”Over the past decade, the OECD Programme for International Student Assessment, PISA, has become the world’s premier yardstick for evaluating the quality, equity and efficiency of school systems.” (PISA-rapporten 2015)

Pedagogiska magasinet sammanfattar grundproblemet:

”Det här är ju inga småsaker. Kvalitet, likvärdighet, effektivitet. Om Pisa faktiskt lyckas mäta allt detta är det lätt att förstå det enorma inflytandet undersökningen fått. Men kan vi verkligen ta det bokstavligt? Kan man besvara alla dessa frågor baserat på två och en halv timmes skriftligt testande av 15-åriga elever, som sitter var och en för sig, utan kommunikation med varandra eller med internet och besvarar en uppsättning frågor som i princip är identiska i alla 70 deltagande länder?”

TL;DR

  • Elevers motivation till att anstränga sig när man tar provet har en reell påverkan på resultaten, denna motivation fluktuerar vid olika provtillfälle
  • Det finns kritik mot frågors utformning
  • Det finns kritik mot att testet kanske mäter länders kultur och inte dess skolsystem
  • Det finns kritik mot de statistiska modeller och verktyg OECD använder för att komma fram till resultaten
  • Det finns kritik mot att OECD presenterar förslag på god skolpraxis och att länder anpassar sig efter detta

Anstränger sig eleverna på provet?

Vad som är än viktigare kan ju sägas vara elevernas motivation till att göra bra ifrån sig på provet? Vad får dom ut av att anstränga sig och göra sitt bästa? Tja, i princip ingenting. PISA-svaren är anonyma och samlas in vid provtillfällets slut. Eleverna får inte reda på sitt resultat och kan inte diskutera det med sina lärare. Testet har som Pedagogiska magasinet uttrycker det ingen betydelse för den enskilda eleven, läraren, klassen eller skolan. Vi tar det igen: testet har ingen betydelse för den enskilda eleven, läraren, klassen eller skolan. 

Hanna Eklöf vid Umeå universitet har forskat mycket om frågan om elevers motivation kan påverka deras resultat och skriver  ett långt, men mycket läsvärt intervjusvar till mig:

”[…]Vad vi kunde se där när det gäller självrapporterad ansträngning i PISA 2003 vs 2012 (mätt med en ”ansträngningstermometer” som användes internationellt i PISA) så skattade svenska elever i absoluta termer en rimligt hög grad av ansträngning i PISA, i relativa termer dock lägre än många andra länder. Vi kunde också se att det såväl 2003 som 2012 fanns ett positivt samband mellan skattad ansträngning och prestation, alltså ju högre ansträngning – desto högre prestation (generellt sett). Vidare kunde vi se att eleverna 2012 skattade en lägre grad av ansträngning 2012 jämfört med 2003, och detta skulle kunna förklara en del av den resultatnedgång vi såg i PISA mellan 2003 och 2012. Utifrån de analyser vi gjorde i just den studien drog vi dock slutsatsen att den (ganska begränsade) minskningen i rapporterad ansträngning inte kunde förklara hela (den kraftiga) nedgången i resultat, så mycket mindre ansträngning rapporterade inte eleverna, även om de svenska eleverna var bland dem som rapporterade lägst genomsnittlig ansträngning , och så kraftig effekt på prestation har inte den rapporterade ansträngningen att vi kunde hävda att den minskade ansträngningen var hela boven i dramat, även om den kunde vara en delförklaring.

Efter PISA 2015 gjorde vi en liknande studie där vi jämförde elevers rapporterade provmotivation (nu mätt med en provmotivationsskala, alltså ett annat mått än i ovanstående studie vilket man måste komma ihåg, studierna blir inte direkt jämförbara) mellan 2012 och 2015 och undersökte om förändringar i motivation kunde förklara förändringar i prestation. I PISA 2015 såg vi en resultatförbättring, och vi såg också, något förvånande, en ganska kraftig ökning av rapporterad provmotivation, de svenska eleverna rapporterade alltså en betydligt högre grad av motivation att göra sitt bästa på provet 2015 jämfört med vad de gjorde 2012. Våra statistiska analyser av dessa data visade att ökningen i provmotivation kunde förklara i princip hela resultatökningen – statistiskt sett, vi testade en begränsad modell där inga andra variabler fick påverka, ”i verkligheten” är det nog inte så enkelt att den ökade motivationen kan förklara hela resultatuppgången men liksom tidigare vill vi nog påstå att den kan vara en faktor i sammanhanget.

Så för att svara på dina frågor mer övergripande: I samtliga studier vi har gjort har vi sett ett samband mellan elevers självrapporterade motivation att göra sitt bästa på provet och deras provprestation. Provmotivation verkar således vara en viktig faktor att ta hänsyn till. I våra studier har vi också sett att den självrapporterade motivationen är lägre för så kallade ”low-stakes” prov (PISA, TIMSS) än den är på mer ”high-stakes” prov (nationella prov, Högskoleprovet), men samtidigt att många elever faktiskt rapporterar att de gör sitt bästa även på low-stakes prov: argumentet att eleverna struntar i provet om det inte är viktigt för dem personligen gäller inte för alla elever, men sannolikt för en grupp elever, och det kan vara nog så viktigt. Sambandet mellan motivation och prestation är tydligt, men inte jättestarkt, det finns andra viktiga variabler som också påverkar prestationen. Man ska också komma ihåg att alla våra studier hittills baseras på självrapport, vi vet inte om elevers rapporterade motivation är färgat av hur bra de tyckte att det gick på provet.

Man kan alltså säga att generellt har det sett ut så att elevers motivation i low-stakes test situationer är lägre, men kanske inte direkt låg, vi kunde i tidigare PISA-studier se att svenska elever verkade ligga lägre än elever i många andra länder men i såväl senaste PISA som senaste TIMSS rapporterar eleverna en högre motivation, det verkar alltså som att något hänt, att eleverna nu inser betydelsen av dessa test/att det råder en mer allmän positiv kultur i skolan jämfört med för några år sedan/att de har bättre kunskaper och därför känner att de är mer motiverade att försöka/att i PISA:s fall kanske de tyckte det var mer spännande att göra ett datorbaserat prov etc..

Jag tror som du säger att skol- och nationell kultur kan bidra till testdeltagarnas motivation att göra bra ifrån sig, att det finns skillnader mellan länder och att detta kan påverka resultatet, men som jag har varit inne på, jag tror inte effekten är så stark att den invaliderar hela PISA-studien. Utformningen gör ju också så att eleverna sannolikt lider mindre av test anxiety och stress, som ju också kan påverka resultaten i negativ riktning.

Så ja, elevers motivation kan påverka testets resultat och därmed validiteten i tolkningen, men påverkan tycks inte vara så stark att hela resultatet ska kunna anses som invalitt.

Det finns en debatt där de som generellt är emot studier av typen TIMSS och PISA menar att brist på motivation är ett allvarligt hot (se ex Svein Sjöberg) och där de som är för denna typ av studier tenderar att vifta bort motivationsfrågan som utredd och oviktig. Själv tror jag kanske att sanningen ligger någonstans däremellan.

Det tycks vara flera saker som påverkar elevers motivationsgrad, dels mer personliga egenskaper (”pliktkänsla”, att man alltid ska göra sitt bästa, att om man ändå sitter och skriver så anstränger man sig), dels ”den allmänna atmosfären”, hur presenteras och kommuniceras provet, hur är den allmänna retoriken kring prov och elevers kunskaper, elever kan påverkas genom att omgivningen har en ”peppande inställning”, att provet inte upplevs alltför svårt, varför det kan finnas ett samband mellan kunskaper och motivation, känner man att det är helt omöjligt kanske man inte försöker om där inte ligger något i potten för en själv sas.”

För att sammanfatta Hanne Eklöfs studier så vet vi att elevernas motivation till att skriva bra på PISA är lägre i Sverige än i många andra länder men att det enligt henne inte är ett så stor skillnad att det invaliderar prover. Motivationen fluktuerar vid olika provtillfälle och de anstränger sig mer vid provtillfälle som uppfattas som high-stakes. Det kan ju då diskuteras om PISA-testet kanske inte (bara) mäter effektiviteten av ett lands skolsystem utan också plikttrogenhet och lojalitet? Detta är en kritik som återkommer längre ner i texten. Om motivationen till att göra bra ifrån sig på testet är olika från prov till prov är det också svårt att dra några longitudinella slutsatser om resultatet och landets ranking.

En relativt ny studie i USA visar att mutor fungerade utmärkt som incitament för att eleverna skulle anstränga sig i ett prov som av dem uppfattades som low-stakes. De amerikanska elever som i övrigt låg nära bedömningssnittnivån höjde sig markant när de hade ett ekonomiskt incitament (avdrag för felaktiga svar och överhoppade frågor). Hade alla amerikanska nivåer, oavsett kunskapsnivå, svarat på frågorna på toppen av sin förmåga utifrån effekterna studien visade på skulle det påverkat USA:s ranking i systemet markant:

”The researchers also simulated the impact on U.S. performance for the PISA assessments to understand how those scores might have been affected. The results were remarkable. ”We estimate that increasing student effort on the test itself would improve U.S. mathematics performance by 22-24 points, equivalent to moving the U.S. from 36th to 19th in the 2012 international mathematics rankings,” the researchers asserted.” (The Journal).

PISA:s utformning

PISA är inte anpassat efter ett enskilt lands skolsystem och går således inte att använda som en utvärdering över hur väl den inhemska skolan presterar. Men ändå används resultaten som så. PISA mäter inte skolkunskaper. Pedagogiska magasinet: ”Och helt explicit står att de inte får vara knutna till landets läroplan eller vara utformade som traditionella skoluppgifter. Ändå presenterar OECD resultaten som universellt giltiga mått på kvaliteten i ett lands skolsystem. Det är inte helt lätt att greppa logiken.” Vad mäter de då? Det har också riktats kritik mot att de så viktiga laborativa delarna inom naturvetenskap av naturliga skäl inte går att testa. Kritik har också riktats mot en del frågors utformning och översättningarna mellan alla olika språk som används. Frågorna är till stor del hemliga efter testen även om den frisläpps efterhand, detta gör det svårt att granska dem.

De danska statistikerna Inge Henningsen och Peter Allerup riktar skarp kritik mot PISA och de resultat de säger sig komma fram till. Grundproblemet ligger i provutformningens målsättning att provets frågor ska vara universella i svårighetsgrad. Frågorna ska vara lika svåra för elever från Sverige, Thailand och USA vilket de menar är en omöjlighet vilket i slutändan leder till att de statistiska resultat som dras inte har validitet.

”PISA viser altså ikke noget om detaljerne bag elevernes forståelse og viden. Og det er dermed meget vilkårligt, hvad testene måler. Og derfor også hvilke resultater, der fremkommer.

”Vi ved reelt ikke, hvilke kompetencer, PISA tester. De statistiske modeller, man har valgt at bruge, kan formelt levere en rangordning, men de giver ingen nuancer,” pointerer Inge Henningsen.

PISA viser altså ikke noget om detaljerne bag elevernes forståelse og viden. Og det er dermed meget vilkårligt, hvad testene måler. Og derfor også hvilke resultater, der fremkommer.

”Analyserne viser, at det er ligegyldigt, hvor mange penge man bruger på skolen. Klassekvotienten spiller heller ikke ind, og involverende undervisning giver ifølge PISA-undersøgelserne dårligere resultater, fordi man sammenligner totalt heterogene grupper. Men al anden erfaring siger jo det modsatte,” siger Inge Henningsen.” (Århus Universitet)

Statistisk validitet

Det finns också en en uppsjö framförallt akademisk kritik kring om OECDs statistiska underlag för rankingsystemet är korrekt och ger en rättvis bild över resultatet:

”In 2013, TES revealed damning new allegations against Pisa from statistical and mathematical experts who said that what had become the world’s most influential education league tables were, in fact, “useless”, produced “meaningless” rankings and were compiled using techniques that were “utterly wrong”.

In response, the OECD admitted that “large variation in single country ranking positions is likely” because of the methods it used. For example, in 2009 the organisation said that the UK’s Pisa ranking out of a total of 74 countries was between 19th and 27th for reading, between 23rd and 31st for maths, and between 14th and 19th for science.” (TES)

Den danske statistikprofessorn Svend Kreiner visar att han kunde med andra statistiska metoder och tolkningsmodeller få nästan alla länder att placera sig på helt olika platser på ranking-listorna. (Is the foundation under PISA solid?)

Efter en mängd akademisk kritik mot deras statistiska modeller och tolkningar har nu PISA valt att lämna den modell som kallas RASCH. Men vad gör detta med de longitudinella slutsatserna? Hur kan man dra några slutsatser om ett lands prestationer och eventuella reformers verkningsgrad om tidigare undersökningar bygger på undermålig statistisk analys?

OECD som policyskapare

Resultat och placering i rankingsystemet ger på många håll i landet konkret verkan på landets utbildningssystem. I England har matematikundervisningen anpassats för att likna de länder som vanligtvis presterar högt i PISA, Tyskland och Wales har reformerat sitt utbildningssystem och Japan har låtit bli att reformera sitt efter en liten dipp i rankingen. Resultatet i undersökningarna och landets ranking har för många länder direkt bäring på hur man reformerar sitt utbildningssystem och används av politiker och tyckare jorden runt som en intäkt för vad som funkar och inte funkar. Det finns också tendenser att länder försöker anpassa sig för att bli topprankade i undersökningen:

“We are increasingly getting requests from governments from all corners of the world saying ‘Help’ and ‘How can we improve our position in the league tables for Pisa?’ But, obviously, they just want us to force them to teach to the test.” TES

PISA går nu ännu längre i sin strävan och publicerar rena förslag på vad de utifrån sin statistik kategoriserar som god undervisningspraktik. Det är dock värt att hålla i åminnelse att det statistiska underlaget de utgår från är vad elever svarar i frågeformulär och inte klassrumsbesök eller annan typ av empiri. Tysk kritik menar att OECD i sina policyförslag paketerar om redan kända effektiva metoder under nya namn och samtidigt tolkar data felaktigt och drar djärva slutsatser. (Zeit Online).

PISA används också som intäkt för att öka mängden av standardiserade prov i t.ex. USA. PISA mäts vart tredje år och dess resultat leder till att politiker försöker sig på snabba fixar för att snabbt kunna stiga i rankingen trots att skolforskning visar att förändringar i skolsystem kan ta årtionde innan de ger resultat och utslag på mätningar enligt undertecknarna i uppropet OECD and Pisa tests are damaging education worldwide. De skriver också, bland mycket annat intressant, om problemet med att bara mäta vissa typer av klassrumskunskaper:

”By emphasising a narrow range of measurable aspects of education, Pisa takes attention away from the less measurable or immeasurable educational objectives like physical, moral, civic and artistic development, thereby dangerously narrowing our collective imagination regarding what education is and ought to be about.”

Det kan ju vara problematiskt att titta på PISA-resultaten då man kanske väljer att prioritera de kompetenser och ämne som testet mäter?

Unlike United Nations (UN) organisations such as UNESCO or UNICEF that have clear and legitimate mandates to improve education and the lives of children around the world, OECD has no such mandate. Nor are there, at present, mechanisms of effective democratic participation in its education decision-making process. (OECD and Pisa tests are damaging education worldwide)

Kultur eller klassrum?

En studie granskade andra generationens invandrare med öst-asiatiskt ursprung utbildade i det australiensiska skolsystemet och deras resultat i PISA visade att den gruppen placerade sig högt i rankingen (andra-femte-plats) medan Australien som helhet placerade sig på nittonde plats. Om nu PISA mäter ett lands skoleffektivitet, borde inte också dessa elever placera sig där? Borde vi kanske då alla titta mer på Kina och deras utbildningssystem? Yong Zhao skriver i sin bok Who’s Afraid of the Big Bad Dragon? Why China has the best (and worst) education system in the world att det kanske inte är den bästa vägen att gå:

“Unless Pisa scores are the ultimate goal of education, there is no reason to admire, envy, or copy education in China,” he writes. “Behind the illusion of excellence is an insufferable reality that the Chinese have long been trying to escape…Chinese education stifles creativity, smothers curiosity, suppresses individuality, ruins children’s health, distresses students and parents, corrupts teachers and leaders, and perpetuates social injustice and inequity.” (TES)

Mer om PISA

YLE – Pisa-undersökningarna – ett relevant mått på kunskap?

Skolverket – PISA

Svenska dagbladet – Pisa urholkar skolan i tävlandets namn

* Ja, det är en trött och garanterad använd rubrik, men jag kunde inte låta bli.

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Kommer internet gå sönder på onsdag?

Den tjugonde juni kommer Europaparlamentets utskott för juridiska frågor hålla votering om EU:s nya direktiv om upphovsrätt.  Direktiven innebär att avgifter införs för att länka till upphovsrättsskyddat material (t.ex. en tidningsartikel) och att tjänster som erbjuder sina användare att ladda upp material (Facebook, Twitter, Instagram osv,) tvingas införa filtrering av materialet så att det inte innehåller upphovsrättsskyddat material. Kritiker av förslaget menar bland annat att detta kommer att hämma det offentliga samtalet och öppna upp för missbruk av upphovsrättsanspråk, så kallat copyfraud. En mängd universitet, högskolor, forskningsinstitut, bibliotek och andra organisationer så som Reportrar utan gränser, Human Rights Watch, Creative Commons och EFF har skrivit på protestbrev. Ur ett svenskt skol- och demokratiperspekiv kan direktivet ses som djupt bekymmersamt och det kommer påverka oss alla i hur vi kan bedriva undervisning i klassrummet. Efter votering i utskottet tas beslutet av parlamentet i plenum,

Läs mer om detta förslag och dess konsekvenser:

Rädda internet från EU:s länkskatt och nätcensur!

EU går vidare med förslag om automatisk avläsning av uppladdat innehåll

Europe’s New Copyright Rules Are Like YouTube’s Content ID System—for the Entire Internet

Bästa sättet att hålla sig ajour i processen är att följa Piratpartiets Julia Reda som skriver och följer processen.

 

 

 

”Sagns beretninger er aldrig vidnesbyrd” – Anteckningar ur Källkritik på nätet

‘Ivory model of a human skull with moving parts, Europe, undated’ by Science Museum, London. Credit: Science Museum, London. CC BY

I Skolverkets lärmodul Kritisk användning av nätet sammanfattar Helena Francke och Monika Johansson från Högskolan i Borås förtjänstfullt källkritik på nätet och dess utmaningar i skolan i modulens tredje del. Nedan följer lösa anteckningar, citat och urklipp från dokumentet som jag fann särskilt intressanta, vill man ha ordentliga källhänvisningar hänvisas man tillbaks till modulens text. Texten är mycket väl värd att läsa i sin helhet och denna bloggpost är mer att betrakta som ett kom-ihåg-dokument för oss i vår profession men kan kanske vara användbart för andra också.

  • Informationsmängden som daglig tillgång till internet medför för elever gör att skolan måste skapa förutsättningar för att elever ska kunna hantera och förstå alla olika bilder av verkligheten som variationen av källor och dess röster ger uttryck för. Källkritik är här ett viktigt verktyg.
  • Att skapa möjligheter för eleverna att utveckla källkritiska förmågor en viktig del i skolans demokratiska uppdrag. Förmågor att kritiskt granska och värdera källor och anspråk och kunna inse konsekvenserna av vad man väljer att lita på krävs för att kunna ta en aktiv del i demokratin. Relaterat är frågor kring hat och hot på nätet och vad det gör med människors vilja att delta i det offentliga samtalet viktiga att diskutera och problematisera ur en demokratiaspekt.
  • I självskattningar så uppskattar äldre elever att de är relativt bra på källkritik medan yngres elever kompetens, som uppskattats av lärarna, är sämre.
  • Omständigheterna för källkritisk bedömning förändras i och med internets kombination av olika modaliteter,  text, bild, film, spel och kombinationer av dessa, samt de olika genrer av information som utgör internets innehåll.
  • Konsumtionsvanorna av information på internet skiljer sig från äldre mediekonsumtion (tidningen vid frukostbordet, TV-nyheter i soffan).
  • Hänsyn behöver tas till att information på internet kan ha förändrats eller förvanskats, något som var svårare med äldre teknik och medier.
  • Källkritik i grunden handlar om vi kan lita på den information som framställs i en källa, om den framställer riktiga förhållande och krävs när vi ska använda oss av eller förlita oss på en källa som inte bygger på våra egna upplevelser.
  • Vi har alltid behövt förlita oss på andrahandskällor men mängden vi har tillgång till idag har aldrig varit större. Detta medför nya utmaningar.
  • Personer, dokument eller ting som vi väljer att lita på kan benämnas kognitiva auktoriteter och förändras över tid och kulturer. Att identifiera och ifrågasätta sina egna och andras kognitiva auktoriteter är en viktig del i den källkritiska processen.
  • Källkritik som metod växte fram inom historievetenskapen under 1800-tal och tidigt 1900-tal som en kritisk ansats som syftade till att ifrågasätta den historieskrivning som byggde på berättelser, legender och propaganda snarare än på uppgifter som kunde verifieras. Klassiska källkritiska krav kan sägas vara äkthetskravet, är källan den den utger sig för att vara, samtidskravet, är källan tidsmässigt nära skeendet den beskriver, oberoendekravet, källorna har inte samma ursprungskälla, tendensfrihetskravet, är källan tendensiös.
  • Källkritiska checklistor ger en bra grund för att genomföra en källkritisk analys men de kan inte stå för sig själva utan kräver vanligen både en djupare förståelse för källkritisk analys och ämneskunskaper.
  • Det finns dock en risk att checklistor leder till ett teknokratiskt sätt att närma sig trovärdighet som att
    det handlar om en relativt enkel distinktion mellan bra och dåliga resurser.
  • Källor är sällan svart-vita och relevans blir viktigt; hur ska trovärdigheten bedömas i relation till syftet med att utnyttja källan? Studier har visat att det är här som det ofta uppstår problem för elever att genomföra källkritisk analys, även om eleverna är väl förtrogna med riktlinjer.
  • Sökprocessen ingår som en del i den övergripande processen vad gäller källkritik på internet.
  • I processen, som ibland är av iterativ karaktär, att man behöver gå tillbaka och omvärdera tidigare källor för att man lärt sig något nytt, så pratar man ibland om förutsägande bedömningar (predictive judgments) och utvärderande bedömningar (evaluative judgments). Den förutsägande är den som sker när man scannar av informationen man får av ett sökresultat gällande domän, ingresstext osv. Den sistnämnda är den som sker när vi granskar källan.  Det kan handla om information om vem som är författare, hur en artikel har
    sakkunniggranskats, när en webbsida uppdaterades eller naturligtvis en bedömning av källans betydelsebärande innehåll i form av text, bild eller ljud.
  • Även om vi ofta gör snabba källkritiska bedömningar baserade på tumregler så är de ofta nära knutna till och i många fall beroende av kunskap om ämnet och om det syfte för vilket informationen ska användas. Se t.ex. studien från Uppsala Universitet. Detta gäller framför allt i bedömningen av budskapets trovärdighet, till exempel att kunna identifiera olika positioner i en kontroversiell fråga eller satiriska framställningar men också när det gäller att avslöja rena fejk-källor av olika slag.
  • Källkunskap bör integreras i respektive ämne och inte undervisas separat (annan forskning visar dock på att en kombination av generell källkritik och ämnesspecifik är den metod som ger bäst resultat).
  • Information är inte bara något som utbyts neutralt mellan människor utan värdet och betydelsen av information formas i det sammanhang i vilket den kommer till användning. Detta understryker vikten av att diskutera hur källkritiska analyser formas av den situation och det sammanhang i vilket informationen ska användas, men också i relation till det sammanhang i vilket källan skapades.
  • Socialt baserade tumregler eller intuitiva antagande om trovärdighet baseras på att avsändaren är känd eller har ett gott rykte, att någon de litar på rekommenderar den, får goda omdöme av många personer eller att flera rekommenderar samma källa. En sidas layout, språklig utformning, det utsända budskapet och tendiöst innehåll (inklusive reklam) gör att misstro väcks.
  • Genom att källkritiska resonemang övas och tas upp i undervisningen i relation till olika
    kunskapsbehov kan elevernas kompetens alltså övas tillsammans med lärande av ett ämne.
  • Om undervisning och bedömning utformas så att källkritik tillämpas och utvärderas kontinuerligt blir källkritik också en del i vad det är att skapa kunskap om ett ämne. Det är då inte alltid nödvändigt att framhålla att ”nu arbetar vi med källkritik” eller att uppmana eleverna att ”glöm inte att granska dina källor noga” utan det handlar snarare om att vilja veta mer och att vilja fråga ”varför”.
  • Samarbete med andra kompetenser så som skolbibliotekarier och IKT-pedagoger är fruktsamt men man ska vara varsam så att det inte blir ett avklarat temablock av det.
  • Enligt Skolverkets undersökning IT-användning och IT-kompetens i skolan (2015) uppger sex av tio lärare att eleverna i årskurs 1-3 är mindre bra eller inte alls bra på att ta reda på om den information de hittar på internet är tillförlitlig.  Yngre elevea har få redskap för att förhålla sig kritiskt till information som de
    sökt på internet, trots att de redan när de börjar i skolan är relativt vana internetanvändare. Samtal om hantering av internet, säkerhet och olika källor förs inte i någon större utsträckning i skolans vardag.
  • Enochsson (2007) trycker på betydelsen av att visa tilltro till att elever kan klara av informationssökning på internet, så att de inte undanhålls möjligheten att lära sig. Hon visar i studier där hon följt elever från förskoleklass till år 9 att ett medvetet arbete där kritiska resonemang förs mellan elever och lärare är betydelsefulla för att utveckla kritiskt tänkande. Yngre elever förstår källkritik, men utifrån sin nivå.
  • Det kan vara givande att diskutera om källor innehåller avgränsade fakta, mer resonerande information eller värderande synpunkter. Det kan även vara tacksamt att utgå från elevernas omedelbara omgivning vid arbete med källkritik, exempelvis platser och företeelser som eleverna själva känner till. Då kan också första- och andrahandskunskap få komplettera varandra, och kanske kan elevernas förstahandskunskap hjälpa dem att avslöja mindre lämpliga källor. Yngre elever kan på så vis engageras genom att de får agera detektiver eller vara hjälpredor till en påhittad figur.
  • Äldre elever kan med fördel jämföra och analysera olika genrer och medietyper och diskutera vilka professionella, ekonomiska, ideologiska och/eller kulturella faktorer som styrt resursens tillkomst.
  • I anslutning till sådana diskussioner kan eleverna exempelvis undersöka hur politik och nyheter (t ex
    politiska val) kommuniceras av olika aktörer och i olika kanaler, exempelvis i tv-kanaler, dagstidningar av olika slag, längre reflekterande tidskriftsartiklar, blogginlägg av politiska kommentatorer, tweets från kandidater och partier, videoklipp som blir virala på Facebook, artiklar på Wikipedia, satirresurser och hatsidor. Kring just detta har vi publicerat en hel del uppslag på bloggen.
  • Ett annat kompetensområde som kan studeras på detta vis är det som ibland kallas science literacy. Utgångspunkt kan tas i en vetenskaplig frågeställning som har motbevisats eller som är kontroversiell och som kopplas till ämnesstudier och hur den kommuniceras i olika källor. Ett exempel är den påstådda (men motbevisade) kopplingen mellan MPR-vaccin och diagnoser inom autismspektrumtillstånd. Det kan leda till diskussioner om hur vetenskaplig kunskap produceras och kommuniceras mellan forskare och till allmänheten liksom hur både vetenskapliga rön och egna erfarenheter lyfts fram som argument på olika organisationers webbplatser och i sociala medier.
  • Elevernas informations- och källkritiska kompetens är något de också får användning av utanför skolan då agens informationssamhälle kräver utvecklade kritiska förmågor kopplade till medie- och
    informationskunnighet något de reviderade kursplanerna påvisar.
  • Det är dock inte självklart att det källkritiska resonemang som övas i en situation kan föras över till andra
    situationer, eller att en källa som betraktas som trovärdig i ett sammanhang också är det i ett annat sammanhang, den så kallade transferproblematiken

Källkritik på internet

Rubriken kommer förresten från historikern Edwin Jessen som vid 1800-talets mitt brutalt avfärdar de isländska sagorna som källor med dessa ord. (Ur Rolf Arvidssons Lauritz Weibull och litteraturhistorien – En replik)

Se också om skolverkets modul:

(Not a) ”simple type- and- click operation” – Lösa anteckningar om informationssökningskompetens

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

  • Om

    Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring och om pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se