• Pedagog Trelleborg

     

    På Pedagog Trelleborg delar förstelärarna i Trelleborgs kommun med sig av tips, uppslag, kunskap och erfarenheter för att inspirera sina kollegor såväl inom Trelleborgs kommun som i övriga landet. Allt material är licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.

Den skönlitterära skolboken

Som lärare i engelska ser jag skönlitteratur som en otrolig resurs för lärande. Jag har under tidigare år använt mig av det engelska språket för att låta elever få lära om fjärilens livscykel. Vi utgick från boken “The Very Hungry Caterpillar”, vi dramatiserade livscykeln, ritade bilder, sjöng “The Caterpillar Song” och skrev en förklarande text om fjärilens livscykel, alltihop på engelska i årskurs 3. I årskurs 4 repeterade vi vattnets kretslopp från året innan, men denna gång på engelska. Eleverna läste enkla texter, såg film, sjöng “The Water Cycle Song” på engelska. De gjorde muntliga presentationer om vattnets kretslopp på engelska inför klassen. Dessa elever går idag på högstadiet och när jag träffar dem kan de fortfarande sjunga vissa delar ur sångerna vi sjöng.

Varför ska vi använda sagor/berättelser?

Men varför krångla till det genom att använda en skönlitterär bok när det finns färdiga läromedel att använda i undervisningen? Jo, därför att skönlitteraturen tillsammans med sång och drama fungerar utmärkt som ett komplement till de läromedel vi använder i skolan. Även Bo Lundahl, universitetslektor i utbildningsvetenskap med inriktning mot engelska på MAU, som menar att skönlitteratur stärker barns lärande i det engelska språket. Vill du läsa mer om detta kan du läsa boken Texts, topics and tasks : teaching english in years 4-6.

Däremot är det viktigt att, enligt Jan Nilsson en klok man med vilken jag har haft nöjet att samarbeta med, arbeta med texten tillsammans med eleverna, speciellt för att de elever med lässvårigheter och/eller som inte förstår meningen med läsning. Dessa elever ska inte  behöva gissa sig fram till meningen genom kontexten, vilket skulle kunna kan förstöra deras självförtroende. Vill du fördjupa dig mer i tematisk undervisning kan du läsa hans bok med samma namn.

Vilka nackdelar finns?

Eventuella nackdelar med att använda en skönlitterär bok i engelskundervisningen är att jag behöver lägga mer tid åt planering av förberedelse, genomförande och uppföljning jämfört med när jag använder läroböcker. Jag behöver även säkerställa att innehållet är en del av det centrala innehållet i ämnet engelska för årskurs 1-6. Samtidigt behöver jag skapa tillfällen för eleverna att stärka sin tilltro till sin förmåga att tala, läsa och skriva på det engelska språket. Hur ska det gå till?

Jan Nilsson, en klok man med vilken jag har haft nöjet att samarbeta med, poängterar att det är viktigt att arbeta med texten tillsammans med eleverna, speciellt för att de elever med lässvårigheter och/eller som inte förstår meningen med läsning. Dessa elever ska inte  behöva gissa sig fram till meningen genom kontexten, vilket skulle kunna kan förstöra deras självförtroende.

Hur väljer man rätt saga/berättelse?

Så med Jan i tankarna funderade jag länge kring vilken bok/saga jag ville använda i undervisningen med mina elever. Innehållet fick inte vara för lätt men heller inte för svårt. Hur skulle alla elever känna att de utmanades? Jag måste hitta ett sätt att utmana även de elever som redan har kommit långt i sin språkutveckling. Som första bok föll mitt val på sagan “The Gruffalo” skriven av den kända barnboksförfattaren Julia Donaldson och med illustrationer av Axel Scheffler. När jag inledde arbetet började jag så här:

“Let me introduce you to a creature that lives in the deep dark wood. It has knobbly knees and turned-out toes and a poisonous wart at the end of his nose. His eyes are orange, his tongue is black. He has purple prickles all over his back, he’s the Gruffalo! And who am I? I am the mouse who is the scariest creature in this deep dark wood!”

Vilka vinster ser jag med sagan/berättelsen?

Med hjälp av Classroom kunde jag samla allt material på ett och samma ställe. Där hade eleverna tillgång till text, manus för dialog, sånger och glosor. Varje vecka läste vi delar av sagan, tog gemensamt ut svåra ord, vilka vi tillsammans översatte. Eleverna utvecklade sin förmåga att läsa med god inlevelse och bra uttal då de anpassade sin röst efter karaktärerna. De elever med god läsförmåga läste texten högt och vi andra efter kör. På så sätt fungerade dessa elever som en lärresurs för de andra eleverna. Deras utveckling synliggjordes då de spelade in sig själva läsandes läxan på Screencastify. Det är ett bra verktyg för mig att kunna höra alla elever läsa.

Sagan är skriven med rim vilket stärkte elevernas förmåga att minnas vad de läst. Det märker jag tydligt då vi nu håller på att träna på att dramatisera sagan. De kommer lättare ihåg repliker och lever sig in i sina karaktärer. De ser nu fram emot att visa sin dramatisering för varandra i åk 5 men också för andra klasser på skolan. Här ser jag elever, som vanligtvis är avvaktande ta plats på ett sätt som de inte alltid gör i klassrummet. Helt fantastiskt!

I skrivande stund tränar eleverna på att dramatisera av sagan i vilket de är positiva och oerhört engagerade. Parallellt med dramatiseringen skriver eleverna en egen text på engelska om sitt eget monster där de beskriver sitt egets monsters utseende, egenskaper, boende, fiende, vänner m.m. Man kan se att de har inspirerats The Gruffalo då de använder uttryck som förekommer i sagan. I denna text skriver alla egna meningar, från nybörjaren till den mest erfarna av eleverna. Alla skriver utifrån sitt eget ordförråd vilket ökat markant efter läsning, dramatisering, sång, samtal och skrivande om det stora odjuret i den stora djupa skogen.

The End

Vill ni veta mer om hur man kan använda skönlitteratur i undervisningen? Maila mig.

asa.nykvist@trelleborg.se

Frågor att diskutera:

  • Hur använder ni er av skönlitteratur i undervisningen?
  • Vilka fördelar respektive nackdelar ser ni med skönlitteratur i undervisningen?

Kommentarer inaktiverade.