• Pedagog Trelleborg

     

    På Pedagog Trelleborg delar förstelärarna i Trelleborgs kommun med sig av tips, uppslag, kunskap och erfarenheter för att inspirera sina kollegor såväl inom Trelleborgs kommun som i övriga landet. Allt material är licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.

Att arbeta med Kooperativt Lärande KL, ett sätt att aktivera, engagera och ta ansvar för sitt lärande.

Sedan några år tillbaka pratas och arbetas det alltmer med KL i våra skolor. Vad är det då och vad är det som får oss pedagoger att använda det så mycket i vår undervisning?

Kooperativt Lärande är:

·       Ett sätt att organisera samarbete och lärande mellan elever.

·       Ett lärande där elevernas samarbete utvecklar deras kunskaper och sociala förmågor samtidigt.

Man skulle kunna säga att det är ett arbetssätt där eleverna utvecklar varandra, både socialt och kunskapsmässigt, samtidigt som de genom att aktivt samarbete utvecklas själv.

Kooperativt lärande bygger på 4 grundprinciper:

·       Samtidig interaktion

·       Positivt ömsesidigt beroende

·       Eget ansvar

·       Lika delaktighet

De här fyra grundpelarna genomsyrar alla kooperativ verksamhet och är grunden för ett kooperativt lärande.

Fina ord, låter jättebra, så kan det kännas men hur går det till i praktiken och hur vet vi att det gynnar våra elever?

Jo, det gör vi genom att arbeta med färdiga strukturer, olika strategier, roller och samarbete i lärpar eller lärgrupper. Våra elever lär sig snabbt strukturerna, vilket underlättas av tydliga namn på dem. De provar på de olika rollerna och lär sig vad de innebär och att arbeta med en kompis eller ibland flera stycken är positivt för i stort sett alla. Sen har vi som pedagoger ett viktigt planeringsarbete med att strukturera upp undervisningen och planera in passande strukturer.

Ett bra exempel är att arbeta med ”Karusellen” i t ex matematik. Istället för att sitta och jobba i vars en mattebok lägger man ut 4 olika uppgifter på 4 olika bord. Det kan handla om uppdelning av tal, problemlösning, multiplikationsträning mm. Elevgrupperna flyttar sig runt likt en karusell och löser tillsammans uppgifterna på varje bord. När alla grupper är färdiga och alla uppgifter gjorda redovisar man och då uppstår ofta oerhört givande diskussioner. Dessa diskussioner kan ofta komma mycket längre än det vanliga mattepratet eftersom många elever då visar på kunskaper som ligger högre än det förväntade.

Strukturen EPA (enskilt, par, alla) används regelbundet i klassrummet. Strukturen kan ibland kallas för “Jag gör, du gör, vi gör” Strukturen kan användas i alla ämnen, såväl teoretiska som praktiska. Genom att använda EPA får alla elever möjlighet att fundera kring vad de tycker. När det sitter i par vågar fler uttrycka sig och eleverna får dessutom chans att diskutera sina tankar med en kompis innan man diskutera i helgrupp.

Läraren börjar med att ställa en öppen fråga till klassen. Därefter får eleverna tid att fundera enskilt vad de tycker om frågan. Sedan diskuterar de med sitt lärpar kring frågeställningen. Slutligen lyfter läraren elevernas tankar i helklass. 

När man använder EPA ökar elevernas metakognition och även medvetenheten om sina kunskaper.

Strukturen går även att vända på APE (alla, par, enskilt). När eleverna får en genomgång av en ny texttyp, är det gynnsamt att börja med alla och ta reda på vad de har för förförståelse. Tillsammans tittar eleverna tillsammans med pedagogen på en modelltext. De diskuterar viktigt drag för just den texttypen. I par fortsätter sedan arbetet med att träna på att skriva en gemensam text för att sedan individuellt skriva en bedömningstext och ta med sig det som man har lärt sig sedan tidigare.

Strukturen “Hörnsamtal” är lätt att använda och går att använda i alla ämnen. Om man arbetar med t.ex värderingspåståenden som det går att göra i många av skolämnena, skapar du påstående för varje hörn. Låt sedan eleverna fundera en stund och ta ställning till de olika påståendena. Varje elev väljer det hörn (påstående) som passar dem bäst. Börja sedan att diskutera och bryt efter lämplig tid. Välj några slumpmässiga från varje hörn som får motivera sina reflektioner. Detta är en enkel övning som de flesta eleverna brukar gilla och det resulterar i intressanta diskussioner mellan eleverna. Övningen är anpassningsbar och kan vara olika länge. Det krävs nästan inget material eller planering.

Vad blir då pedagogens roll i arbetet med KL? Givetvis är det vi som planerar och strukturerar men som pedagog ges du också stora möjligheter att under strukturarbetet lyssna, observera och bedöma dina elever. Du kan lyfta goda exempel och du kan stötta den som behöver stöttas. Med andra ord, ett optimalt sätt att arbeta på!

//Bäckaskolan

Vill du veta mer kontakta:

malin.lundius@trelleborg.se

lis.myllenberg@trelleborg.se 

Kommentarer inaktiverade.