• Pedagog Trelleborg

     

    På Pedagog Trelleborg delar förstelärarna i Trelleborgs kommun med sig av tips, uppslag, kunskap och erfarenheter för att inspirera sina kollegor såväl inom Trelleborgs kommun som i övriga landet. Allt material är licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.

En didaktisk undervisningsmodell i matematik

Forskning säger att det är viktigt att eleverna vet vart de är på väg och var de befinner sig i sin matematiska utveckling vilket betyder att eleverna själva ska få vara delaktiga i lärprocessen och att bedömningen bör vara mångsidig. De viktigaste momenten som bör inträffa under varje matematiklektion och som omfattar vad syftet med undervisningen bör vara, är följande:

  • Se tillbaka på föregående lektion
  • Presentera dagens problem
  • Låt eleverna jobba individuellt eller i grupper
  • Diskutera lösningsmetoder
  • Belys och summera de viktigaste punkterna

Om eleverna ska vara delaktiga i lärprocessen ställer det krav på att undervisningen utformas så att den öppnar alla dörrar för eleverna och ger dem möjlighet att bidra med sina frågor och reflektioner, samtidigt som det öppnar för oss att använda sig kontinuerligt av den formativa återkopplingen i klassrummet. För att åstadkomma detta är en kombination av den japanska modellen (http://ncm.gu.se/media/ncm/matematiklyftet/shimizu.pdf) och Singaporemodellen (http://www.admeraeducation.se/singaporemodellen/) att föredra. I båda dessa modeller är själva undervisningen och lärarens roll samt förhållningssätt i klassrummet av central betydelse. Grundsynen att alla kommer till tals, stimuleras till att delta i matematiska aktiviteter och har möjlighet att lära sig matematik genomsyrar pedagogiken och undervisningen bygger på resonemang/diskussion både i mindre grupper, par och helklass.

– Förslag på ett lektionsupplägg utifrån ovanstående resonemang:

Ifall det är ett nytt moment man ska behandla inleds lektion med en startuppgift för att gemensamt utforska nya begrepp som är i fokus. Därefter inleds lektionen med en eller några matematiska problem på tavlan. När eleverna läst problemen avgör läraren om alla har förstått. Om så inte är fallet får eleverna eller läraren ställa fler frågor för att klargöra problemen. Läraren kan också be någon ge en inledande idé om hur man skulle kunna angripa problemet för att ge alla en chans att sätta igång. Därefter delas eleverna i par eller grupper med slumpgeneratorn (https://webtools.itgonline.se/). Lärarens roll blir under den avsatta tiden de jobbar att guida med utmanande och utvecklande frågor men även iaktta olika lösningsförslag. Efteråt ber läraren olika grupper presentera sina lösningar på tavlan där de sätter ord på vad de åstadkommit medan andra kommenterar deras lösning eller bidrar med frågor eller mer effektiva lösningar. Under den tiden agerar lärare en bollplank och styr diskussionen åt rätt håll för att så småningom summera det hela. Om tiden ges jobbar eleverna själva i några minuter med liknande problem i sina läroböcker med uppgifter valda utifrån deras förståelse. Ifall det handlar om ett område där läraren känner att eleverna är (väl) insatta i innehållet från början (tex tillämpningar inom ett område) inleds lektionen med tillbakablick på gårdagen och därefter direkt med dessa problem på tavlan. Lyckas man ibland även få in de digitala resurser i det hela då har man kanske åstadkommit ännu bättre lektion. Nedanstående blid förklarar det kanske ännu bättre:

Det finns självklart tillfällen då det kanske inte passar att jobba på det här sättet men dessa bör inträffa mer sällan för jobbar man på det här sättet ges eleverna möjlighet att utveckla och visa nästan alla de matematiska förmågor som förekommer i ämnets kursplan men framförallt problemlösnings-, resonemang- och kommunikationsförmågan vilka ibland kan bli svåra att uppvisa på enbart traditionella skriftliga kunskapstester.

Denna undervisningsmodell ställer stora krav på läraren inte minst i urvalet av uppgifterna/problem eleverna ska jobba med men även på hens didaktiska förmåga att hantera en lektion av denna typ. Men det ställs även krav på eleverna att komma förberedda till matematiklektioner för att sådana aktiviteter ska genomföras med ett lyckat resultat. Dessutom måste eleverna inse, med vår hjälp, att det här sättet att jobba på ger dem så mycket mer än att bara sitta och jobba själva i sina matematikböcker där de inte får möjlighet att dela med sig sina tankar och resonemang. Visserligen resulterar det i att tragglandet och rena övningsuppgifter måste kanske göras hemma eller någon annanstans om man ska/vill hinna med alla uppgifter men det skapar däremot en förutsättning till vidareutveckling. Sist men inte minst måste vi lärare våga tro på detta och inte ge oss när eleverna ber om att räkna själva.

Det handlar alltså om en undervisningsmodell som är tydligt lärarledd men som ger eleverna möjlighet och utrymme för reflektion. Internationellt visar forskning att eget arbete gynnar eleverna. Men det ska inte vara helt självständigt arbete. För att ge goda resultat ska det göras enligt forskningen http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1040950?programid=412 i genomtänkt kombination med lärarlett arbete.

edin.mutic@trelleborg.se

Kommentarer inaktiverade.