• Pedagog Trelleborg

     

    På Pedagog Trelleborg delar förstelärarna i Trelleborgs kommun med sig av tips, uppslag, kunskap och erfarenheter för att inspirera sina kollegor såväl inom Trelleborgs kommun som i övriga landet. Allt material är licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.

Digitaliseringen i samhället – uppslag till undervisningen

En av många etiska dilemman på Moral Machine

All tillgänglig teknik som är tillräckligt bra är som MAGI, har någon sagt, och det stämmer ju. Precis som vi fascineras av det vi inte förstår till fullo, kan vi även bli avskräckta av det. Som lärare kan det vara svårt att veta hur vi ska börja undervisa i digitaliseringens aspekter. Att hoppa rakt in och börja programmera kan vara ett sätt att närma sig ämnet, men naturligtvis kan vi även på andra sätt tillsammans med eleverna få syn på digitaliseringens påverkan i samhället, de problem som den kan lösa men även orsaka. Här kommer ett par korta uppslag att utgå ifrån.

Positioneringsteknik

Före jul rapporterade Ekot att SOS Alarm ska börja använda uppringarnas GPS för att snabbare kunna få veta var uppringaren befinner sig. Citat: ”Vi vill starta igång det här, för vi ser det nästan som oetiskt att inte använda den teknik som finns”. Instämmer ni? Läs mer på M3Vad använder vi  positionsteknik till idag? (T.ex. Hitta min iPhone och geocaching) 

Ansiktsigenkänning

Ansiktsigenkänning har vi skrivit om tidigare och även om möjligheten att skapa fejkade filmer, s.k. Deep fakes.

Skellefteå kommun testar nu att använda närvarokontroll via ansiktsigenkänning från kameror och sensorer placerade i ingången till klassrummet. Enligt pressmeddelandet ser både lärare och elever det som positivt på denna arbetsbesparande lösning. Skellefteå kommun meddelar att på Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå lägger lärarna varje år 17 280 timmar, motsvarande tio heltidstjänster, på att registrera elever på lektionerna. Tycker eleverna detta låter bra? I vilka sammanhang tror eleverna att det går att använda ansiktsigenkänning? Finns det risker?

Teknik + människa = lycka?

Vad gör människan lycklig? Behöver vi teknik för det? Kan teknik hindra oss från att vara lyckliga? Djupa men relevanta frågor i dagens samhälle. Den senaste tiden har begreppet popcornhjärna cirkulerat på sociala medier, och det påstås bl.a. att hjärnan blir nöjd av de enkla belöningar som ungdomar får via skärmen och att vårt övriga liv påverkas bl.a. genom att ungdomar inte kan hantera sociala situationer. Vi får inte glömma att nätet för de allra flesta unga ÄR en social situation. Läs gärna Elza Dunkels inlägg Lagom är bäst för att få lite nyans. På SLI finns reportaget Livet i mobilen ständigt uppkopplad (fr. 13 år) med tillhörande handledning, och i det diskuteras lagar, integritet och beroende. 

Adam Sandlers raplåt Phone, Wallet, Keys är en liten rolig väg in i diskussionen om tekniska prylar och livet. Notera att språket inte är helt rumsrent utan i sig en källa till diskussion. Litteratur- och filmtips med tema teknik, programmering och sociala medier finns både för lärare och för elever.

En mer allvarlig approach ger kortfilmen I Forgot My Phone av Charlene deGuzman.

Det går även att göra en låtanalys av A Perfect Circles låt Disillusioned med tillhörande video. Vill du utgå från en film så kan du visa framtidsvisionen Lön utan arbete – en  50 minuter lång film (fr. 13 år) som målar upp ett framtidsscenarion där ingen behöver vara hungrig och behovet att äga saker är borta. 

AI och robotar

Området risker och etik i AI-kunskapsöversikt. Skärmdump från aiforskning.se

Forskning.se vill nå ut med resultat från offentligt finansierad forskning till allmänheten och drivs utan eget vinstintresse, i samarbete med landets lärosäten samt ett flertal andra forskningsaktörer. Forskningen gäller bl.a. samhälle och kultur, hälsa och medicin, natur och teknik, miljö samt utbildning och skola.

För webben har forskning.se tagit fram  aiforskning.se,  en kunskapswebb om artificiell intelligens, AI, baserad på aktuell forskning. Enligt hemsidan är syftet att väcka intresse för ämnet, visa var forskningen står idag och vilka konsekvenserna kan bli. Kunskapswebben erbjuder en eminent genomgång av artificiell intelligens där vi får förklaringar och exempel. Genom att klicka på pilen i nederkanten av skärmen så dyker det upp fler filmer med forskare som fördjupar resonemanget. 

Skärmdump från aiforskning.se

AI och självkörande bilar? På bloggen tog vi upp detta i samband med den föreläsning om framtiden och robotar som hölls av Fredrik Löfgren, robotutvecklare vid Linköpings universitet. Använd gärna Moral Machine för att diskutera de etiska val och konsekvenser som berörs när vi överlämnar våra beslut till tekniska konstruktioner. Det går även att skapa egna scenarion.

Röststyrd teknik i hem och klassrum – är det bra? Förra året kunde vi läsa om Amazons röstassistent Alexa som skickade ett inspelat samtal till någon på familjens sändlista – utan att ha fått order om det. Då väcktes diskussionen till liv ånyo om hur det står till med privatlivets integritet när vi släpper in digital teknik i våra liv. Läs om läraren som tränar eleverna i kommunikation med Alexa och samtidigt lär eleverna förhålla sig kritiskt till digital teknik.

Digital teknik som lösning på problem

Helena Kvarnsell har ett upplägg där eleverna får fundera över tekniska lösningar på vardagliga behov och problem. I teknikämnet är en stor del kopplat till teknikutvecklingsarbete (en tredjedel av kunskapskraven) dessutom ska eleven fundera runt teknikens betydelse för individ, samhälle och miljö, skriver Kvarnsell. Vi har även inspirerats av Lidingös exempel på elevers klimatsmarta lösningar.

Forskaren Ulrika Sultan menar enligt Podcasten Digitalsamtal att det går att skapa ett fortsatt intresse för teknik uppåt i åldrarna, speciellt bland tjejer, om undervisningen utgår från ett samhällsperspektiv, att först resonera kring problem som behöver en lösning och sen fundera på hur tekniken kan hjälpa till. Några exempel på hur det kan se ut finns i gratisboken Teknik – 10 lektioner i att förändra världen som hon varit redaktör för och som ges ut av Teknikföretagen. Boken innehåller korta intervjuer med kvinnliga tekniker samt lektionsupplägg som rör bl.a. Internet Of Things, vård och transport. Det finns även ett avsnitt om demokrati. 

Simone Giertz, känd från sin extremt populära Youtube-kanal där hon bygger ”dåliga” robotar. Hon pratar om varför det är viktigt med kreativitet och att göra meningslösa saker i sitt TEDTalk Why you should make useless things. Läs mer i vårt inlägg om värdelösa maskiner.

Teknik eller etik – vilket fokus ska skolan ha?

I Sydsvenskan har den senaste tiden haft debattinlägg gällande teknik, programmering och etik. Daniel Byström, partneransvarig på IT-företaget Suse skriver i sitt inlägg ”Etik är viktigare än kod” att programmering ska tas bort och istället ska fokus läggar på matematik, logik, kreativitet, kritiskt tänkande, etik, empati och filosofi. Byström menar att eleverna i en framtida teknisk karriär kommer att ha mer nytta av att i grundskolan ha fått fokusera på matematik, logik och förmågan att förstå och bryta ner problem i mindre delar, än på programmering. Fyra Lundaforskare inom teknik-området, Per Runeson, Björn Regnell, Monica Almqvist och Karl Åström, menar i sitt svarsinlägg att det inte råder ett motsatsförhållande mellan programmering och etik. Tillsammans förtydligar dessa inlägg digitalierings- och programmeringsskrivelserna i läroplanen. Du finner båda inläggen här. 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *