Google presentationer – multiverktyget i G Suite-lådan

Google presentationer kan användas till mycket mer än ”bara” stöd vid muntliga presentationer och det tänker jag ägna ett helt inlägg här på bloggen. Därigenom ska jag försöka besvara ett par frågor om vad man kan göra med en presentation som ni säkert har när ni har läst rubriken…

*Uppdaterad med exempelpresentationer.

Kan jag planera mina lektioner med en presentation? Såklart!

De digitala verktygens intåg i skolan har inneburit en del förändringar. Den största tidsbesparingen som digitala verktyg har inneburit för mig är användandet av Classroom samt att jag har planerat mina lektioner i Google presentationer. Det finns många fördelar med att planera sina lektioner i en presentation. Här kommer några:

  • Du slipper göra dubbelarbete: Först planera i block och sedan i klassrummet.
  • Du slipper gå till klassrummet i förväg för att skriva på tavlan.
  • Du samlar allt ditt material så att det är “redo”: länkar, bilder, videoklipp, stödord m.m.
  • Du slipper vända eleverna ryggen för att skriva på tavlan.
  • Lektionens moment får var sin bild, vilket ger tydlighet.
  • Du kan dela planeringen med specialpedagog/-lärare och annan berörd personal.
  • Du delar presentationen i Classroom så att frånvarande elever vet vad ni har gjort.
  • För elever med behov av struktur blir formatet detsamma varje lektion.

En lektionspresentation kan innehålla följande:

  • Dagens planering (om ni brukar gå igenom klassens schema för dagen)
  • Mål: lektionsmål o temamål/områdesmål
  • Lektionens tidsplan med hålltider och beräknad tid till de olika momenten
  • Lektionens innehåll
  • Länkar
  • Exempeltexter
  • Skrivmallsfraser samt diskussionsstöd
  • Bildstöd

Här kan du se ett exempel på två lektionspresentationer. I anteckningsrutan har jag skrivit lite kommentarer om hur jag har tänkt.

Kan jag presentera ämnesinnehåll med en presentation? Javisst!

Istället för att dela ut förenklat material till ett antal elever kan en lärare istället använda en presentation för att förmedla vad man skulle kunna kalla ”baskurs”. Denna presentation samlar den grundläggande informationen, begreppen och relevanta bilder på ett och samma ställe inför ett nytt arbetsområde. Det går att använda presentationen till alla elever genom att dela den på Classroom. Lärare som använder denna undervisningsmetod med framgång gör alltid en innehållspresentation inför uppstarten av ett ämnesområde samt är konsekventa i sitt användande av symboler för t.ex. ”läromedelslänk”, videolänk, vidareläsning och så vidare. En ämnesinnehållspresentation kan innehålla:

  • Begrepp
  • Enkel text
  • Bildstöd
  • Länkar till
    • läromedelstext
    • fördjupning
    • filmer
    • radio
    • diskussioner
    • enkäter
  • Inbäddad video

Här kan du se ett exempel på en presentation med ämnesinnehåll. Den innehåller både text och övningar. I anteckningsrutan har jag skrivit lite kommentarer om hur jag har tänkt. 

Kan jag låta eleverna använda presentationer? Naturligtvis!

Hittills har vi ju pratat mycket om hur lärarna kan använda Google presentationer, men naturligtvis ska även eleverna använda presentationer. Vi nämner det uppenbara först, nämligen att använda presentationer som stöd vid muntlig redovisning. Tänk på den gyllene regeln: max 10 ord per bild och max 10 bilder per redovisning -och max en övergångsanimering. Eller ja, det är min gyllene regel och här finns säkert lika många regler som det finns svensklärare. Eleverna kan dela presentationer med varandra och samarbeta vid grupparbete.

Det går även att låta eleverna använda presentationerna som skrivyta istället för dokument. Detta fungerar speciellt bra om läraren vill begränsa skrivutrymmet och infoga bilder som eleverna ska ha som stöd. Digitala verktyg jämför detta verktyg med en gammal hederlig flanellograf, där läraren bygger upp en bildgrupp som sedan ska inspirera till skrivning eller berättande. Tricket är att lägga en bakgrundsbild och sedan använda lager av bilder av formatet .png, vilket innebär att de har genomskinlig bakgrund.

Ett annat användningsområde kan vara att eleverna får en bild med begrepp och/eller bild och sedan själva ska fylla i med text/definition. Om läraren dessutom har lagt in en animation kan sedan presentationen användas som verktyg för att lära in begreppen/information.

Det finns även en mall i presentationer som heter flashcards.

 

Kan jag sluta vara mainstream? Se här!

Har du tröttnat på de standardteman som finns i Google presentationer, så ge inte upp. Det finns naturligtvis fler!  Du kan kopiera hem fler mallar från  www.Slidescarnival.com. Till varje teman finns färgmatchade ikoner och typsnitt. Det finns teman som går att använda till bildberättande och digital storytelling där olika bilder läggs som bakgrund och element som text och symboler kan läggas till.

Du hittar fler teman på Slides Carnival.

Säger en ikon mer än tusen ord?! Nästan, i alla fall!

Personligen tycker jag om bildstöd (vilket jag skrivit om här) eftersom det ger stöd till såväl mottagare som avsändare. Om en bild ska inspirera och föda nya tankar så ska bilden med fördel vara komplex och mångfacetterad. Om bilden däremot ska vara stöttande och gynna lyssnandet och läsandet så ska bilden gärna vara avskalad och ikonisk.

Då är tillägget Insert incons for Slides optimalt, där det finns grafiskt stöd i form av ikoner som du kan byta färg på så att det passar din presentation. Du hittar tillägget inne i presentationen, under Tillägg.

Kan jag använda Appwriters talsyntes i presentationer? Ja!

Tidigare fungerade inte talsyntesen i Trelleborgs kommun, Appwriter, tillsammans med Google presentationer. Nu verkar det problemet vara löst, så det är bara att markera texten så dyker talsyntesen upp.

Men går det att tala in min egen berättarröst? Ja, för det är ju alltid trevligt.

Du kan använda ett skärminspelningsverktyg, t.ex. Screencastify, för att spela in din röst medan du visar presentationen i presentationsläge. Du får då en film av din presentation med dig som uppläsare som du kan dela med eleverna. Eleverna kan även läsa in sin egen presentation, för att öva på sin redovisning, eller som själva redovisningen.

Kan jag röra mig i klassrummet när jag presenterar?! Nu kan du!

Nackdelen med att använda presentationer är att man lätt blir stående vid datorn för att kunna klicka på framåt-pilen eller enter-tangenten så att nästa del kommer fram. I värsta fall blir det också så att man står med ryggen mot sin publik.

Med tillägget Remote for Google Slides, som du hittar i Webstore, så sköter du allt via en webbsida som du öppnar i mobilen. Du skriver in en kod som du får när tillägget körs och sen är det bara att starta din presentation. Easy peasy. Se själva i instruktionsfilmen nedan, som Pedagog Sundsvall så vänligt delar med sig. 

 

Jag hoppas att ni nu förstår varför jag tycker så mycket om Google presentationer och kallar det ett multiverktyg. Vi avslutar detta inlägg med ett par frågor till: Är du nybörjare på presentationer och behöver gå en grundkurs? Vill ditt arbetslag ha mer input om hur man skapar struktur med hjälp av digitala verktyg? Jobbar du i Trelleborgs kommun kan du kontakta mig på ulrica.linde@trelleborg.se.
Annars rekommenderar jag Youtube, där det finns många instruktionsvideor.

3 Kommentarer

  1. Hej Ulrika!
    Det skulle vara jättekul att få se någon av dina lektionsplaneringar i Presentationer för att se hur du har lagt upp dem. Just nu funderar jag på strukturen och då kan det vara bra med exempel.
    Vänliga hälsningar
    Kicki

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  • Om

    Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring  pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se

    Allt material licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.