• Pedagog Trelleborg

     

    På Pedagog Trelleborg delar förstelärarna i Trelleborgs kommun med sig av tips, uppslag, kunskap och erfarenheter för att inspirera sina kollegor såväl inom Trelleborgs kommun som i övriga landet. Allt material är licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.

#Valfusk2018 – Konspirationsteorier i skolan del 3

Valresultatet öppnar upp för en mängd intressanta diskussioner utifrån både ett MIK- och ett demokratiperspektiv. Dagen efter valet började högljudda röster på sociala medier sprida teorier om att resultatet omöjligen kunde stämma och att detta måste bero på organiserat valfusk i stor skala, en konspiration. Det finns en hel del rapporter om oegentligheter i valprocessen som spänner från troliga (och bekymmersamma) till de helt otroliga, alla dessa bidrar ju dock till att skapa och förstärka narrativet, berättelsen, om valfusk och att valet är riggat. Ju mer man utsetts för ett budskap desto mer normaliseras det och när verkligheten inte alls visar sig stämma med vad man har hört och upplevt i sin närhet (mestedels sociala medier) så letar man lätt en förklaringsmodell som passar in istället för att ifrågasätta om ens omgivning verkligen kan anses vara representativt för Sverige i sin helhet. Att utgå från detta dagsaktuella exemplet kan vara ett tacksamt sätt att närma sig frågor kring den svenska valprocessen, sociala mediers betydelse för identitetsbygge och samhällsdebatt och hur konspirationsteorier fungerar och sprids.

Konspirationen

I vissa av opinionsundersökningarna innan valet hade SD väldigt höga opinionssiffror, dessa spreds såklart friskt av sympatisörer som en intäkt för hur bra det gick. Till exempel hade SD 28.5 % i Yougovs undersökning den 20:e juni. Detta leder ju till att förväntningarna triggas upp. I sammanhanget är det också intressant att fundera över den polarisering vi ser i samhällsdebatten, kanske framförallt på sociala medier, där man rör sig i kretsar som tycker likadant som en själv. Om man bara hör en viss typ av röster och åsikter är det lättare att tro att dessa åsikter delas av en stor del av samhället. När valresultatet redovisades blev folk förvånade över att SD inte nådde de nivåer de trott, att AFS inte fick fyra procent och det, ur deras synvinkel, höga resultatet för socialdemokraterna. Rätt så snabbt efter valet spreds det en mängd olika teorier om att valet hade blivit manipulerat där en av de vanligast förekommande är man stängde ner Valmyndighetens webbsida val.se som redovisar rösträkningen för att under tiden korrigera siffrorna till något som passade ”etablissemanget” bättre. Se välspridd graf nedan:

 

Att tänka på när man behandlar konspirationer och annat kontroversiellt

För att vaccinera våra barn och unga mot den ibland farliga lockelsen i det konspiratoriska tänkandet tror jag det är vettigt och viktigt att ta upp och förevisa de olika teorier som finns. Vi kan inte sopa det under mattan och avfärda det som trams utan ta upp det till ytan, annars kan det finnas en risk att en del elever som lockas av den här typen av idéer tänker i banor av att skolan förtrycker och håller nere den ”riktiga sanningen” om och kring världen och fenomen där i.

Organisationen Expos skrift Med myter som vapen är en varm rekommendation för alla som vill jobba med konspirationer i olika former i skolan då det kan vara svårt och ibland också kontraproduktivt. Att jobba med konspirationsteorier kan dock vara ett sätt att stärka eleverna när dom möter dessa typer av resonemang och om man börjar tidigt så bygger man lättare upp en motståndskraft mot de enkla förklaringar över komplexa problem teorierna oftast presenterar.

Expo tipsar om fem metoder att följa när man jobbar med myter och konspirationer i klassrummet:

  1.  Fokusera på korrekta fakta
    Det som människor kommer ihåg bäst, och framför allt längst, är rubriken, inte detaljerna. Det har visat sig att om man börjar med att tala om konspirationsteorin minns lyssnarna i efterhand själva myten bättre än
    motbevisen! Tala alltså i första hand om det som är sant.
  2. Varna!
    Påpeka varje gång du måste ta upp en konspirationsteori eller myt att den inte är sann. Säg tydligt: Så här är det alltså inte!
  3. Kom inte med för mycket information
    Det är lättare att ta in lättfattlig och kortfattad information – hjärnan vill ta den enklaste vägen. Därför är en tydlig konspirationsteori slagkraftigare än ett invecklat system av motbevis. Tre bevis är mer effektivt
    än tio. Använd gärna grafik.
  4. Satsa framför allt på de tveksamma
    Människor tar lättare till sig information som stämmer med det som de tror på – därför är det smartare att vända sig till dem som inte är övertygade. Ordval är också viktiga. Undviker man ord med stark negativ
    laddning för dem man vill påverka når man längre.
  5. Ge alternativa förklaringar
    Konspirationsteorier och myter är viktiga för människor eftersom de erbjuder förklaringar och samband. För att eleverna ska kunna släppa felaktiga förklaringar måste du ge dem andra som fyller luckan.

Förslag till upplägg, uppgifter och diskussionsfrågor

  • Kolla på valresultatet och jämför med Datastorys pedagogiska visualisering av de olika opinionsinstitutens mätningar. Vem kom närmast? Diskutera vilka mätningar eleverna tror lyfts fram av de som sympatiserar med ett parti? Yougov och Sentio använder sig uteslutande av egenrekryterade webbpaneler, finns det något problem med det?
  • Diskutera filterbubblor och ekokammare, finns det ett problem att man bara hör och ser åsikter som ligger i linje med ens egna? Kan detta påverka en? Filterbubblor som fenomen är omdiskuterat men effekten av att man söker sig till ett visst sammanhang (t.ex. FB-grupp) utifrån sitt bias/fördomar som sen tjänar som en ekokammare där andra aktörer försöker underblåsa strömmingarna är värt att diskutera.
  • Presentera konspirationen att valmyndigheten stängde ner webbsidan för att sen bakom kulisserna ändra resultaten. SVT och TV4s rösträkning fortsatte ju dock som vanligt och hela teorin faller på att folk har bristande teknisk kunskap. Kraschar webbsidan som visar resultaten för allmänheten så beror inte det på att själva databasen där resultaten lagras kraschat. Läs också Viralgranskaren om påståendet.
    • Diskutera rimligheten i att etablissemanget skulle valfuska och ge sig själva ett dåligt valresultat som resulterar i ett extremt svårt regeringsbildande. Om man fuskar hade man väl ändå gjort det lätt för sig? Vem är det som ska ha fuskat?
  • Ta reda på hur många röster högerextrema partier som AFS eller NMR fick på valmyndighetens hemsida, hur många röster hade behövts för att nå fyra procent?
  • Andra teorier handlar om att valräknare har fuskat vid själva räkningen av rösterna.
    • Ta reda på hur rösträkning går till, se till exempel här eller här.
    • Räkna matte! Hur många rösträknare skulle behöva vara inblandade i konspirationen för att partierna AFS och SD inte skulle ha fått resultatet de trodde?
      • Hur många räknar röster i ett valdistrikt?
      • Hur många röster hanterar ett valdistrikt i snitt?
      • Hur många röster hade behövts undanhållas/bytas för att SD skulle få kring 30% och AFS kring 4?
      • Gör en uppskattning om hur mycket man hade vågat fuska i ett distrikt, att SD får 0 % av rösterna hade ju dragit med sig uppmärksamhet.
      • Räkna ut hur många valdistrikt och personer som hade behövt vara med på konspirationen för att uppnå önskat valresultat?
  • Vem är det som sprider teorier om valfusk på Twitter?
    • Använd visualiseringsappen Hoaxy för att se om ni hittar noder där budskapet ser ut att spridas från?
    • Använd tidslinjen på verktyget för att se om delningarna och spridandet ökar eller planar av.
    • Fler av aktörerna hittar du sammanställda i SVTs artikel.
  • Diskutera om det är ett problem att en massa människor betvivlar valets legitimitet? Kan detta få några konsekvenser? MSB har gått ut och varnat för att uppgifter om valfusk kommer att spridas, läs mer här.
  • Bilden till höger har delats friskt som intäkt för valfusk, men vad säger den egentligen? Finns det några problem och logiska luckor i resonemanget?
  • Har det förekommit något valfusk? Ja, med största sannolikhet, men i en väldigt begränsad omfattning. Sydsvenskan har en sammanställning av de 20-talet valfuskanmälningar som har inkommit.
  • Ett mycket välspritt argument är att den danske Michael Aastrup Jensen från det högerpartiet Venstre kallar det svenska valet det mest odemokratiska han har sett. Han benämns som valobservatör från OSSE på en mängd ställe men har inget sådant uppdrag. Diskutera gärna hur lätt det är att sprida desinformation som passar ens eget narrativ utan att kolla upp om det är sant, alternativt ignorera det.

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *