”Kritiskt och självständigt tänkande ska uppmuntras – inte bestraffas.” – Lite uppföljning kring kritiskt tänkande som vapen

I den långa bloggposten Är verkligen mediekritik nått att ha? – Funderingar kring MIK-strategier för skolan diskuterade jag diverse aspekter av undervisning kring kritiskt tänkande, källkritik och informationssökning utifrån ett av danah boyds omdiskuterade föredrag. Diskussionen kretsade kring de svårigheter och gränsdragningar som uppstår mellan källkritik och källtillit, att ställa kritiska frågor om allt kan lätt nyttjas i propagandasammanhang och leda en ner i ett konspirationsträsk.

I dagarna har det dykt upp några texter som diskuterar just aspekten av kritiska tänkande som ett vapen. I sitt antologikapitel Källkritik, självkritik och källtillit diskuterar Olof Sundin och Jutta Heider diskuterar de just dessa aspekter utifrån en demokratiaspekt. För att komma tillrätta med problemet diskuteras åtgärder på tre plan:

  1. plattformsföretagens egen självsanering tillsammans med förstärkt lagstiftning,
  2. stöd till produktion och förmedling av trovärdig kunskap genom skola, bibliotek och massmedia, och
  3. människors eget ansvar för att bedriva källkritik. Källkritik är en viktig del av medie- och informationskunnighet (MIK), den har en central roll i skolans läroplan och i denna text är det just källkritik som är i fokus. (sid 59)

I skolans värld är det ju självklart viktigt att vi diskuterar och problematiserar de två förstnämnda aspekterna men det är den tredje som är direkt relaterad till vårt dagliga arbete med eleverna. De menar vidare att begreppet och diskussionen bör vidgas och utvecklas:

Handlar alltid källkritik om kritik? Finns det rent av andra förhållningssätt till källor eller till sig själv som ibland kan bättre åstadkomma det som vi vill åstadkomma med källkritik, nämligen en gemensam grund för det demokratiska samhället där vi kan enas kring en förståelse för hur kunskap produceras och sprids i samhället? Nedan kallar vi det för behovet av källtillit. (sid 60)

Begreppet sökkritik vidgar den källkritiska blicken och försöker inte bara se källans roll i den digitala algoritmstyrda informationskontexten utan också inåt: hur vi tänker och hur vi söker.

Detta innebär en vidgning av den källkritiska blicken – från källan, över till källans infrastruktur och till ens egen roll och begränsningar. (sid 60)

Artikeln fortsätter med den intressanta diskussionen om vems källkritik som används, vems ärende går man när man ställer kritiska frågor. Ifrågasätter man allt så är det än lättare att man blir faktanihilist, eller faktarelativist, och helt enkelt väljer de källor som passar ens världsbild.

Att förhålla sig till information på nätet, eller för den delen utanför, handlar därför inte enbart om kritik, utan lika mycket om tillit och förtroende. Om vi alltid ska ifrågasätta alla institutioner, personer eller dokument omöjliggörs ett demokratiskt samtal. Att inte lita på någonting ligger i praktiken inte långt ifrån att inte ifrågasätta någonting. Även med en grundförståelse som säger att kunskapen alltid är i rörelse måste vi acceptera att vissa källor och institutioner rimligtvis är mer trovärdiga än andra. (sid 61)

Statens medieråds chef Annette Novak är inne på samma spår i artikeln MIK kan bli det vassaste vapnet emot oss – om vi inte ser upp (publicerat på LinkedIn av alla märkliga ställe…) Hon utgår i sitt resonemang från informationspåverkan och betonar vikten av att stärka de kognitiva förmågorna:

När vi lyfter vikten av källkritik måste vi samtidigt fokusera på att stärka de kognitiva förmågorna och förståelsen för olika kunskapsteorier. Vi kan inte lära ut källkritik och sen bli förvånade när alla börjar ifrågasätta allt, däribland validerad vetenskaplig kunskap och trovärdiga källors uttalanden.

Det kritiska tänkandet som diskuterats av Sundin och Haider ovan, danah boyd och mig kan ju komma att användas som ett vapen:

Medie- och informationskunnighet är ett skarpt verktyg när det gäller att stärka vår motståndskraft mot de aktörer som försöker hindra åsikts- och övertygelsefrihet, mot angripare som är ute efter att destabilisera vår demokrati.Men om vi inte samtidigt lyfter de grundläggande värdefrågorna så kan all denna kunskap vändas emot demokratin.

Citatet i rubriken kommer för övrigt från en motion om skolpolitik från ett av våra riksdagspartier och illustrerar väl diskussionen.

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  • Om

    Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring  pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se

    Allt material licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.