Låt dina elever bli viralgranskare

Metros Viralgranskaren har publicerat en enkel steg för steg-guide med exempel på hur man kan genomföra en enkel viralgranskning av en artikel på nätet utifrån ett verkligt exempel. Nu är dock själva artikeln borttagen från sidan men den funkar att genomföra ändå. Detta är ett bra sätt att enkelt komma igång med praktisk källkritik på nätet samt lära sig några grundläggande tekniska metoder.

Metros lärarhandledning Lilla viralgranskaren är också väl värd en rekommendation.

Vill man jobba vidare kan man enkelt utgå från märkliga påstående som figurerar i elevernas sociala medie-flöde, här är t.ex. kedjebrev tacksamma att utgå från.

Spökande kedjebrev – Dela denna bloggposten, annars så!

Fler enkla viralgranskningsövningar

Finns informationen på en trovärdig källa istället? Använd då den.

Varningstecken för stroke florerar till och från i den virala skörden och viralsidan Viral Kings artikel Varningstecken stroke – dolda tecknet alla borde känna till tjänar bra som illustration hur det brukar se ut när medicinsk information i viral form publiceras på nätet. Låt gärna eleverna undersöka artikeln.

  • Känns den vid en första anblick trovärdig?
  • Hur är språket?
  • Om de kollar resterande innehåll på sidan, ger den ett trovärdigt intryck?

Här borde vi stanna upp och diskutera om man bör hämta medicinsk information om livshotande tillstånd från en publikation som frontar med artiklar som ”Kvinnan stannar och vevar ner rutan – titta nu när hästen får höra sin favoritlåt” och ”Svenska Natasha, 24, vill ha världens största rumpa – äter sex kilo Nutella i månaden”? I det här fallet handlar källkritiken om att sätta det man granskar i sitt sammanhang, när det handlar om medicinsk information bör man konsultera en källa som 1177 istället för en viralsida, oavsett hur korrekt informationen verkar. Uppmaningar att dela vidare är också ett klassiskt tecken på att det kanske inte direkt handlar om seriös journalistik här.

När man stöter på en sådan här sida kan det också vara värt att konsultera Viralgranskarens varningslista för att se om sidan är med där.

Utseende, design och proffsighet

Många barn, unga och vuxna utgår ofta initialt från hur proffsig en sida ser ut när de avgör om den kan betraktas som en trovärdig källa. Utseendet, layouten och hur enkel den är att navigera påverkar hur dess innehåll uppfattas. Satirsidan Sundsvallsbladet kan kanske här användas för att exemplifiera det. Visa gärna sidan för eleverna och fråga om de tycker den ser tillförlitlig ut? Den ser ju i princip ut som en vanlig lokaltidnings webbsida men det är ju när man börjar läsa rubrikerna det blir misstänksamt.

Söka andra källor

Det råder i Sverige och i stora delar av världen en stor misstänksamhet mot genmanipulation, GMO, vilket både används i propagandasyfte och för att driva trafik till viralsidor. En ”nyhet” som florerade mycket var att man kunde avgöra vilka tomater som var genmodifierade genom att kolla på siffrorna på prislappen. Titta på artikeln från mysigast.se gemensamt i klassen och diskutera om den verkar förtroendegivande. Hur är språket? Försök sen gemensamt söka svar på om detta stämmer med samtalsgooglingsmetodiken där läraren på storskärm googlar utifrån elevernas sökordsförslag. Det kan hända att man får revidera och precisera sina söktermer för att landa rätt vilket är en givande process. Elevernas informationssökningskompetens bör inte överskattas. Om man t.ex. söker på gmo märkning siffror kommer man bland annat hitta att viralgranskaren redan har granskat och avfärdat myten.

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  • Om

    Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring  pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se

    Allt material licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.