Digitalisering i praktiken – vardag som vanligt

Unsplash CC0

I inlägget Planering och utvärdering med IT-skyddsrond visade vi hur det går att planera, säkerställa och utvärdera det digitala inslaget i vår verksamhet. I detta inlägg resonerar vi ytterligare kring planering av det digitala arbetet samt ger exempel på hur  analoga och digitala arbetssätt kompletterar varandra i undervisningen. Teknikevangelister och digitaliseringsfobiker göre sig icke besvär: Det här blir en sansad historia om planering och vardagsarbete…

Antingen eller, eller?!

På många håll är debatten om teknikens intåg i skolan väldigt polariserad: Teknik ställs mot kunskap; att googla mot att kunna; flumlärare mot mobilförbud/porrfilter. Denna polarisering tar mycket plats i den offentliga diskussionen och jag tror att många lärare blir stressade av den. Med utgångspunkt i denna polariserade debatt – samt det ansträngda ekonomiska läget runt om i kommunerna – blir frågan om det digitala ofta ett “antingen-eller-scenario”. Allt arbete förläggs till digitala enheter och alla texter skrivs digitalt, vilket resulterar i nidbilden ”att  eleverna knappt kan hålla i en penna”.  Många skolor tvingas välja mellan digitala läromedel och traditionella läromedel även om många lärare säkert anser att det vore optimalt att kunna ha BÅDE traditionella och digitala läromedel för att nå bäst pedagogisk effekt. Just läromedelsdebatten har blossat upp på nytt när läromedelsförfattare yttrar sig i press för att måla upp digitaliseringen av skolan som “det största misslyckandet för svensk skola någonsin” (Källa: SVT ) I samma artikel vi även läsa “Men ingen forskning visar att digitaliseringen i sig själv leder till att förbättra resultaten i skolan.” Naturligtvis förbättras inte resultaten automatiskt bara för att vi sätter en digital enhet i händerna på eleverna. Det måste finnas ett syfte och ett mål med användandet samt handledning i arbetet – och det är där den kompetente läraren kommer in i bilden, precis som om undervisningen hade varit helt analog.

Ingenstans i de reviderade styrdokumenten går det att utläsa att ALLT ska digitaliseras i klassrummet, oavsett hur debatten lyder. Elever ska verkligen inte googla alla fakta själv eller läsa alla texter de möter på en skärm, lika lite som de bara ska skriva på datorn. Men vad är det då som vi ska digitalisera i verksamheten och undervisningen? Ja, svaret på den frågan är naturligtvis det som underlättar vårt administrativa arbete och möjliggör och främjar våra pedagogiska mål. Det digitaliserade blir hanterbart och effektivt istället för avskräckande och tidskrävande.  

Utgå från målen, inte verktygen

Styrdokumenten är naturligtvis det som främst styr lärarens planering av undervisningen. Läraren utgår från ämnets syfte och väljer ut det centrala innehåll som ska behandlas och vilka förmågor som eleverna ska utveckla (kunskapskraven). Därefter är det dags att ta ställning till HUR undervisningen ska läggas upp, vilka metoder och verktyg som ska användas samt vilket bedömningsunderlaget ska vara. Att börja i ”fel” ände, d.v.s. att välja digitala verktyg först och sedan forma undervisningen runt det, kan ge problem att “ro iland” alla målen och även resultera i att det blir svårt att bedöma eleverna.

När du som lärare lägger upp undervisningen, planera för vilka moment i undervisningen som är lämpliga och möjliga att digitalisera. Vilket arbetssätt fungerar bäst till det valda innehållet och den aktuella undervisningsgruppen just nu? Vilka metoder och redskap passar bäst, analoga såväl som digitala? Hur blir din undervisning strukturerad men ändå varierad?

Pixabay CC0

Något så trivialt som att ta anteckningar visar på komplexiteten i val av metod och redskap: Vissa hävdar bestämt att papper och penna är oslagbart som anteckningsredskap och att datorn hindrar elever från att minnas på bästa sätt. Det är dock inte så enkelt att hävda att ett sätt kategoriskt är bättre än andra, utan vi måste ha hänsyn till syfte, mål och situation. Om vi snabbt ska ta anteckningar, fungerar papper och penna bäst, men om vi ska samarbeta eller bearbeta anteckningarna, kan en digital enhet fungera bättre. Eller varför inte både och?! Kanske ska eleven spela in läraren när den pratar och först i efterhand ta anteckningar? På JL Skolutvecklings blogg finns en liten “jämförelsestudie” av om papper eller dator fungerar bäst när eleverna tar anteckningar och vi uppmanas att inte se saker i svart och vitt, eftersom det i förlängningen hindrar oss att dra korrekta slutsatser om hur undervisningen ska utformas. Slutorden sammanfattar tankegången väl:

“Svaret är således inte papper och penna eller dator/platta, utan både och och framförallt rätt verktyg vid rätt tillfälle! Varför bara jobba med svart eller vitt när man kan använda hela färgskalan.” 

Jan Blomgren har i avhandlingen ”Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad lärmiljö”, som kan läsas på Skolverkets webbplats,  undersökt vilka faktorer elever beskriver som främjande eller hämmande vad gäller motivation. När eleverna i undersökningen ska beskriva vad som motiverar dem fokuserar de på innehåll och differentierar inte mellan digitala och analoga resurser. Det som motiverar elever mest är variation i undervisningssätt, meningsfulla uppgifter och bedömning som är konstruktiv och framåtsyftande.

Det är först när vi tänker på digitaliseringen som en integrerad del i undervisningen som vi använder tekniken på rätt sätt. Då blir inte det digitala något som stjäl tid från faktadelen i det centrala innehållet. Det digitala ska heller inte kännas som ett tvång som nödvändigt ska användas i alla moment, som ett självändamål. Istället blir det digitala arbetet ett mångsidigt sätt att förankra kunskap i undervisningen och, i förlängningen, i eleverna. Det erbjuder variation, motivation samt nödvändig kunskap för en elev i dagens samhälle.

En lärare som arbetar med både penna/papper OCH digital teknik är Malin Larsson, som vann Svensklärarpriset 2014. Hon skriver på bloggen Flippat klassrum och på Twitter @visesiskolan. Hennes arbetssätt är mycket inspirerande och hon utgår oftast från litteratur och poddar i sina upplägg. Hon arbetar med flippad undervisning, d.v.s att planering, mål och instruktionsfilmer läggs upp i förväg så att eleverna kommer förberedda till lektionen. Flippat klassrum är ett begrepp som funnits en tid och lika länge har diskussionen om dess effektivitet pågått. Att lägga upp instruktionsfilmer på Classroom så att eleverna kan titta på dem på egen hand är bra då många elever behöver höra en instruktion flera gånger – eller kanske på olika sätt. Ni som är nyfikna på konceptet men tycker att det verkar tidskrävande och avancerat kan börja med att låna andras instruktionsfilmer på Youtube (det finns många, av varierande kvalitet).

Malin Larsson arbetar effektivt med att visuellt tydliggöra motton, begrepp och arbetssätt. Här kan ni se en av filmerna hon skapat inför kommande bokprojekt The hate you give av Angie Tomas.

I Malin Larssons undervisning arbetar sedan eleverna mycket analogt, läser skönlitteratur, skriver och bearbetar utkast med papper och penna och ger muntlig respons. Eleverna skriver ofta korta reflektioner eller analyser på post it-lappar. I nästa steg utvecklas uppgifterna digitalt. Eleverna twittrar om sina skolreflektioner, tar kontakt med författare på sociala medier, lägger upp sina Tedtalks på Youtube och skapar fotografier och filmer för att förtydliga sina texter. Alla metoder är valda utifrån mål och syfte och eleverna lär sig på många olika sätt. Det analoga har sin funktion, det digitala sin. 

 

Men, programmeringen, då? Arbetet med den måste väl ändå vara avancerat?Det finns antagligen ett par matematik- och teknik-lärare därute som är stressade över de nya målen med programmering. I Lärarnas tidning skriver Måns Jonasson och Kristina Alexanderson från Internetstiftelsen att lärarna inte ska stressa upp sig:  

“Programmering är inte ett mål i sig utan ett medel för att utveckla elevernas digitala kompetens. Med en enkel ingång anser vi att arbetet fokuseras på det centrala, nämligen ämnesinnehållet snarare än att behärska ett specifikt programmeringsspråk.”

Inte heller inom programmering handlar det om att arbeta med så många programmeringsprogram och -uppgifter som möjligt  eller om att delta i coola och häpnadsväckande men tids- och  resurskrävande robotprojekt. Det handlar om att utgå från målen och de givna förutsättningarna och och sedan använda de resurser som finns att tillgå, t.ex. digitalalektioner.se , våra inlägg på Pedagog Trelleborg eller vår programmeringswebbplats. I samma artikel i Lärarnas tidning föreslår skribenterna att lärarna anspråkslöst tar sig an blockprogrammeringsprogram som är gratis och relativt enkla.

Digitalisering i praktiken – vardag som vanligt

Helena Kvarnsell, matematik och NO-lärare samt tidigare ämnesbloggare för Lärarnas Riksförbund, beskriver i inlägget Digitalisering är inte häftig, den är nödvändig en vanlig arbetsdag med digitala verktyg. Hon skriver: “Märkte ni? Inga blinkande elevprogrammerade robotar, inte ett enda spännande projekt med flera länder inblandade, inga avancerade greenscreenfilmer eller annat tid-, kunskaps- eller teknikkrävande arbetssätt. Bara gammal hederlig undervisning där digital teknik används för att förbättra undervisningen.”

Här kommer ett par av hennes och våra exempel på digitala inslag som underlättar en lärares arbetsdag:

  • Digitalt schema som enkelt kan uppdateras och matchas.
  • Digitala läromedel och tjänster, t.ex. självrättande matematiktest med automatiska sammanställningar till läraren. Möjliggör snabb återkoppling till eleverna. Läromedel som möjliggör interaktivitet, t.ex. understrykningar och anteckningar. Läs om Helena Kvarnsells kravlista på digitala läromedel i matematik här. Listan är från 2016 och det har hänt en hel del på marknaden sedan dess. Hur väl lever din digitala matematik-bok upp till kraven?
  • Digital penna till datorn gör att läraren aldrig behöver vända ryggen mot eleverna för att skriva på tavlan.
  • Förberedd lektionsstruktur i en presentation. Samla mål, bildstöd, nyckelbegrepp och länkar m.m. Lägg sedan upp presentationen i Classroom för dem som var frånvarande eller behöver repetition.
  • Visualisering med hjälp av bilder och filmer, även som hemarbete. Läs mer i inlägget Visualisera mer med bildstöd
  • Kunskaps-/progressionskontroll med quizprogram
  • Samla förkunskaper istället för att göra tankekarta på tavlan. Skapa exit tickets.
  • Dela dokument och andra arbeten så att eleverna kan skriva kollaborativt
  • Hjälpmedel i form av talsyntes och ökad textstorlek och färginställningar
  • Läxor förmedlas via öppen kalender. Läs mer här.
  • Snabbt väcka intresse med en film eller quiz.
  • Tillgänglighet utan alltför mycket förarbete.Vi kan hitta autentiska texter och dela med eleverna utan att behöva skriva ut och sedan stå vid kopieringsapparaten
  • Prov i sluten digital miljö
  • Ordning och reda på elevernas inlämnade arbeten. Inga fler kaffefläckar på proven eller förlagda rättningshögar
  • Struktur på arbetsuppgifter och material i digitala klassrum/bloggar
  • Simulering av experiment
  • Översättningar mellan olika språk
  • Skärminspelningsprogram för formativ bedömning
  • Variation vid begreppsövning, t.ex. korsord eller flashcards
  • Medieproduktion, till exempel för att skildra arbetsprocess i praktiska ämnen
  • Programmeringsprogram
  • Utvärderingar med automatiska sammanställningar
  • Att dela information till vårdnadshavare.
  • Göra bokningssystem inför utvecklingssamtal och föräldramöten.
  • Dela planeringar och material med andra lärare på skolan
  • Inspiration från “det utvidgade” kollegiet på Twitter och Facebook. Här nedan Anna Kaya som delar med sig av sitt SVA-kunnande på Twitter.

Exemplen ovan visar, precis som Helena Kvarnsell skriver, att digital teknik på många sätt förbättrar undervisningen utan att vara “flashig” och självändamålsenlig. Jag skrev detta inlägg av två orsaker:

  • Många verkar tycka att arbete med digital teknik är mycket komplicerat, tidskrävande och t.om. avskräckande.
  • Den rådande debatten får vår verksamhet att framstå som en antingen-eller-historia där allt fokus är på det digitala.

Undervisningen utformas i enlighet med syfte, mål och situation. Det analoga har sin funktion och det digitala sin. Digitala mål har tillkommit men de gamla finns naturligtvis kvar. När vi tittar på våra vardagsexempel här ovan så ser vi många administrativa och strukturella fördelar. Vi ser också att många saker kan göra på flera olika sätt, analogt eller digitalt. Välj det som passar just dig och din undervisningsgrupp, just nu.

Och naturligtvis måste vi nämna GDPR. Glöm inte att arbeta i enlighet med GDPR…

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  • Om

    Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring  pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se

    Allt material licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.