Valåret i skolan (del 16): Svenskarna och internet – Valspecial 2018

Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (Grundskolans läroplan, första stycket, sida ett).

Den nionde september är det val i Sverige och som vanligt finns det mycket att jobba med och prata om i förhållande till det i skolan. Vi påbörjar därför en serie bloggposter där vi tipsar om material och filmar och försöker hitta intressanta infallsvinklar och lektionstips till er att använda i er undervisning. 

IIS årliga rapport Svenskarna och internet föregås i år av en valspecial med en hel del intressant att uppmärksamma.

Svenskarna och internet – Valspecial 2018

 

Delrapporten innehåller mycket värt att diskutera och ta upp i klassrummet och jag listar en del av punkterna nedan.

Politisk information och mediekällor

  • 71 procent tar del av politisk information på internet. Inför förra valet 2014 var siffran 47 procent.
  • Förstagångsväljare tar oftare del av politisk information på internet (80 %).
  • TV är den viktigaste informationskällan inför valet (73 %).
  • Papperstidningar (57 %), vänner/familj (56 %), dagstidningar på internet (56 %) och radio (55 %) hamnar i stort sett på delad andraplats.
  • Sociala medier uppfattas inte som viktiga informationskällor inför valet jämfört med traditionella medier. Facebook får 19 procent, Twitter 12 procent och Youtube 9 procent.
  • Förstagångsväljare värderar informationskällor annorlunda. De värderar digitala kanaler högre och sociala medier mycket högre än andra.

Vad tycker dina elever om frågorna? Stöter de på politisk information och reklam i sina flöde? I vilka medier de konsumerar möter de politiska frågor? Hur värderar de de olika typerna av informationskällor?

Politiskt engagemang och internet

  • 48 procent anser att internet gör det enklare för fler att delta och engagera sig i politiken.
  • Bland förstagångsväljare är siffran mycket högre (67 %).
  • 30 procent anser att internet gör samhället mer demokratiskt. Siffran är högre bland förstagångsväljare.
  • 20 procent har uttryckt åsikter om politik på internet under det senaste året.
  • Bland män har 23 procent uttryckt åsikter om politik. Motsvarande siffra för kvinnor är 18 procent.
  • Bland förstagångsväljare har 29 procent uttryckt åsikter om politik på internet under det senaste året.

Vad tycker dina elever om politik och internet? Gör internet samhället mer demokratiskt? Har de uttryckt politiska åsikter på nätet? Vilka forum väljer de då? Varför tror de fler män än kvinnor uttrycker politiska åsikter på nätet?

Hat och hot

  • 27 procent har avstått från att uttrycka sin politiska åsikt under det senaste året för att undvika hård kritik, hat eller hot.
  • De som oftare uttrycker politiska åsikter på nätet är också de som oftare avstår från att uttrycka något för att undvika hård kritik, hat eller hot.
  • 14 procent uppger att de någon gång utsatts av näthat eller att någon skrivit negativt om dem på internet.
  • Unga personer utsätts oftare (33 procent av 16–25-åringarna).
  • 35 procent av dem som har utsatts för näthat anger att det var ganska eller mycket allvarligt.

Är det ett problem att 27 procent har avstått att uttrycka sina politiska åsikter? Har de sett någon utsättas för hård kritik, hat eller hot på grund av deras politiska åsikter? Varför utsätts yngre hårdare än äldre? Hur löser man det här problemet? Hur bör man bete sig på nätet?

Extrema åsikter på nätet

  • Fler är emot att människor ska få uttrycka extrema åsikter på nätet (48 %) än som är för (24 %).
  • Jämfört med valåren 2010 och 2014 är det första gången som fler är emot än för.
  • Äldre är mer negativa till att få uttrycka extrema åsikter på nätet än yngre.

Vad tycker de? Vilka åsikter är extrema? Hur skulle man kunna förbjuda dessa åsikter? Vad hade hänt om man t.ex. förbjöd nynazistiska åsikter på nätet?

Källkritik

  • 40 procent anser att ”det mesta” på internet är pålitligt jämfört med 44 procent 2017.
  • Varannan, 50 procent anger att de kan bedöma om information på internet är sann eller falsk.
  • Yngre är mer skeptiska än äldre till information på internet. De anser även att de är bättre på att bedöma sanningshalten i information.

Hur bedömer de själva sin källkritiska kompetens? Varför tror dom yngre är mer skeptiska än äldre?

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Valåret i skolan på Pedagog Trelleborg

Valåret i skolan (del 1): Purfärsk statistik från SOM-institutet

Valåret i skolan (del 2): Faktakoll med Faktiskt.se

Valåret i skolan (del 3): Hur röstar man? Filmresurser om val

Valåret i skolan (del 4): Begreppsarbete

Valåret i skolan (del 5): Veckans URtips om demokrati

Valåret i skolan (del 6): Skräddarsydda budskap/dark ads

Valåret i skolan (del 7): Filterbubblor och ekokammare

Valåret i skolan (del 8): Valkompasser

Valåret i skolan (del 9): Riksdagen levererar – Demokrativerkstad, spel, serier och material

Valåret i skolan (del 10): Valskola 2018 + Varför rösta?

Valåret i skolan (del 11): Påverkan och vinklade budskap

Valåret i skolan (del 12): Delta i Nyhetsvärderaren valspecial!

Valåret i skolan (del 13): Veckans URtips – Har jag något val?

Valåret i skolan (del 14): Visualisera med datastory och ny partikompass

Valåret i skolan (del 15): Valaffischer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  • Om

    Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring  pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se

    Allt material licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.