”Sagns beretninger er aldrig vidnesbyrd” – Anteckningar ur Källkritik på nätet

‘Ivory model of a human skull with moving parts, Europe, undated’ by Science Museum, London. Credit: Science Museum, London. CC BY

I Skolverkets lärmodul Kritisk användning av nätet sammanfattar Helena Francke och Monika Johansson från Högskolan i Borås förtjänstfullt källkritik på nätet och dess utmaningar i skolan i modulens tredje del. Nedan följer lösa anteckningar, citat och urklipp från dokumentet som jag fann särskilt intressanta, vill man ha ordentliga källhänvisningar hänvisas man tillbaks till modulens text. Texten är mycket väl värd att läsa i sin helhet och denna bloggpost är mer att betrakta som ett kom-ihåg-dokument för oss i vår profession men kan kanske vara användbart för andra också.

  • Informationsmängden som daglig tillgång till internet medför för elever gör att skolan måste skapa förutsättningar för att elever ska kunna hantera och förstå alla olika bilder av verkligheten som variationen av källor och dess röster ger uttryck för. Källkritik är här ett viktigt verktyg.
  • Att skapa möjligheter för eleverna att utveckla källkritiska förmågor en viktig del i skolans demokratiska uppdrag. Förmågor att kritiskt granska och värdera källor och anspråk och kunna inse konsekvenserna av vad man väljer att lita på krävs för att kunna ta en aktiv del i demokratin. Relaterat är frågor kring hat och hot på nätet och vad det gör med människors vilja att delta i det offentliga samtalet viktiga att diskutera och problematisera ur en demokratiaspekt.
  • I självskattningar så uppskattar äldre elever att de är relativt bra på källkritik medan yngres elever kompetens, som uppskattats av lärarna, är sämre.
  • Omständigheterna för källkritisk bedömning förändras i och med internets kombination av olika modaliteter,  text, bild, film, spel och kombinationer av dessa, samt de olika genrer av information som utgör internets innehåll.
  • Konsumtionsvanorna av information på internet skiljer sig från äldre mediekonsumtion (tidningen vid frukostbordet, TV-nyheter i soffan).
  • Hänsyn behöver tas till att information på internet kan ha förändrats eller förvanskats, något som var svårare med äldre teknik och medier.
  • Källkritik i grunden handlar om vi kan lita på den information som framställs i en källa, om den framställer riktiga förhållande och krävs när vi ska använda oss av eller förlita oss på en källa som inte bygger på våra egna upplevelser.
  • Vi har alltid behövt förlita oss på andrahandskällor men mängden vi har tillgång till idag har aldrig varit större. Detta medför nya utmaningar.
  • Personer, dokument eller ting som vi väljer att lita på kan benämnas kognitiva auktoriteter och förändras över tid och kulturer. Att identifiera och ifrågasätta sina egna och andras kognitiva auktoriteter är en viktig del i den källkritiska processen.
  • Källkritik som metod växte fram inom historievetenskapen under 1800-tal och tidigt 1900-tal som en kritisk ansats som syftade till att ifrågasätta den historieskrivning som byggde på berättelser, legender och propaganda snarare än på uppgifter som kunde verifieras. Klassiska källkritiska krav kan sägas vara äkthetskravet, är källan den den utger sig för att vara, samtidskravet, är källan tidsmässigt nära skeendet den beskriver, oberoendekravet, källorna har inte samma ursprungskälla, tendensfrihetskravet, är källan tendensiös.
  • Källkritiska checklistor ger en bra grund för att genomföra en källkritisk analys men de kan inte stå för sig själva utan kräver vanligen både en djupare förståelse för källkritisk analys och ämneskunskaper.
  • Det finns dock en risk att checklistor leder till ett teknokratiskt sätt att närma sig trovärdighet som att
    det handlar om en relativt enkel distinktion mellan bra och dåliga resurser.
  • Källor är sällan svart-vita och relevans blir viktigt; hur ska trovärdigheten bedömas i relation till syftet med att utnyttja källan? Studier har visat att det är här som det ofta uppstår problem för elever att genomföra källkritisk analys, även om eleverna är väl förtrogna med riktlinjer.
  • Sökprocessen ingår som en del i den övergripande processen vad gäller källkritik på internet.
  • I processen, som ibland är av iterativ karaktär, att man behöver gå tillbaka och omvärdera tidigare källor för att man lärt sig något nytt, så pratar man ibland om förutsägande bedömningar (predictive judgments) och utvärderande bedömningar (evaluative judgments). Den förutsägande är den som sker när man scannar av informationen man får av ett sökresultat gällande domän, ingresstext osv. Den sistnämnda är den som sker när vi granskar källan.  Det kan handla om information om vem som är författare, hur en artikel har
    sakkunniggranskats, när en webbsida uppdaterades eller naturligtvis en bedömning av källans betydelsebärande innehåll i form av text, bild eller ljud.
  • Även om vi ofta gör snabba källkritiska bedömningar baserade på tumregler så är de ofta nära knutna till och i många fall beroende av kunskap om ämnet och om det syfte för vilket informationen ska användas. Se t.ex. studien från Uppsala Universitet. Detta gäller framför allt i bedömningen av budskapets trovärdighet, till exempel att kunna identifiera olika positioner i en kontroversiell fråga eller satiriska framställningar men också när det gäller att avslöja rena fejk-källor av olika slag.
  • Källkunskap bör integreras i respektive ämne och inte undervisas separat (annan forskning visar dock på att en kombination av generell källkritik och ämnesspecifik är den metod som ger bäst resultat).
  • Information är inte bara något som utbyts neutralt mellan människor utan värdet och betydelsen av information formas i det sammanhang i vilket den kommer till användning. Detta understryker vikten av att diskutera hur källkritiska analyser formas av den situation och det sammanhang i vilket informationen ska användas, men också i relation till det sammanhang i vilket källan skapades.
  • Socialt baserade tumregler eller intuitiva antagande om trovärdighet baseras på att avsändaren är känd eller har ett gott rykte, att någon de litar på rekommenderar den, får goda omdöme av många personer eller att flera rekommenderar samma källa. En sidas layout, språklig utformning, det utsända budskapet och tendiöst innehåll (inklusive reklam) gör att misstro väcks.
  • Genom att källkritiska resonemang övas och tas upp i undervisningen i relation till olika
    kunskapsbehov kan elevernas kompetens alltså övas tillsammans med lärande av ett ämne.
  • Om undervisning och bedömning utformas så att källkritik tillämpas och utvärderas kontinuerligt blir källkritik också en del i vad det är att skapa kunskap om ett ämne. Det är då inte alltid nödvändigt att framhålla att ”nu arbetar vi med källkritik” eller att uppmana eleverna att ”glöm inte att granska dina källor noga” utan det handlar snarare om att vilja veta mer och att vilja fråga ”varför”.
  • Samarbete med andra kompetenser så som skolbibliotekarier och IKT-pedagoger är fruktsamt men man ska vara varsam så att det inte blir ett avklarat temablock av det.
  • Enligt Skolverkets undersökning IT-användning och IT-kompetens i skolan (2015) uppger sex av tio lärare att eleverna i årskurs 1-3 är mindre bra eller inte alls bra på att ta reda på om den information de hittar på internet är tillförlitlig.  Yngre elevea har få redskap för att förhålla sig kritiskt till information som de
    sökt på internet, trots att de redan när de börjar i skolan är relativt vana internetanvändare. Samtal om hantering av internet, säkerhet och olika källor förs inte i någon större utsträckning i skolans vardag.
  • Enochsson (2007) trycker på betydelsen av att visa tilltro till att elever kan klara av informationssökning på internet, så att de inte undanhålls möjligheten att lära sig. Hon visar i studier där hon följt elever från förskoleklass till år 9 att ett medvetet arbete där kritiska resonemang förs mellan elever och lärare är betydelsefulla för att utveckla kritiskt tänkande. Yngre elever förstår källkritik, men utifrån sin nivå.
  • Det kan vara givande att diskutera om källor innehåller avgränsade fakta, mer resonerande information eller värderande synpunkter. Det kan även vara tacksamt att utgå från elevernas omedelbara omgivning vid arbete med källkritik, exempelvis platser och företeelser som eleverna själva känner till. Då kan också första- och andrahandskunskap få komplettera varandra, och kanske kan elevernas förstahandskunskap hjälpa dem att avslöja mindre lämpliga källor. Yngre elever kan på så vis engageras genom att de får agera detektiver eller vara hjälpredor till en påhittad figur.
  • Äldre elever kan med fördel jämföra och analysera olika genrer och medietyper och diskutera vilka professionella, ekonomiska, ideologiska och/eller kulturella faktorer som styrt resursens tillkomst.
  • I anslutning till sådana diskussioner kan eleverna exempelvis undersöka hur politik och nyheter (t ex
    politiska val) kommuniceras av olika aktörer och i olika kanaler, exempelvis i tv-kanaler, dagstidningar av olika slag, längre reflekterande tidskriftsartiklar, blogginlägg av politiska kommentatorer, tweets från kandidater och partier, videoklipp som blir virala på Facebook, artiklar på Wikipedia, satirresurser och hatsidor. Kring just detta har vi publicerat en hel del uppslag på bloggen.
  • Ett annat kompetensområde som kan studeras på detta vis är det som ibland kallas science literacy. Utgångspunkt kan tas i en vetenskaplig frågeställning som har motbevisats eller som är kontroversiell och som kopplas till ämnesstudier och hur den kommuniceras i olika källor. Ett exempel är den påstådda (men motbevisade) kopplingen mellan MPR-vaccin och diagnoser inom autismspektrumtillstånd. Det kan leda till diskussioner om hur vetenskaplig kunskap produceras och kommuniceras mellan forskare och till allmänheten liksom hur både vetenskapliga rön och egna erfarenheter lyfts fram som argument på olika organisationers webbplatser och i sociala medier.
  • Elevernas informations- och källkritiska kompetens är något de också får användning av utanför skolan då agens informationssamhälle kräver utvecklade kritiska förmågor kopplade till medie- och
    informationskunnighet något de reviderade kursplanerna påvisar.
  • Det är dock inte självklart att det källkritiska resonemang som övas i en situation kan föras över till andra
    situationer, eller att en källa som betraktas som trovärdig i ett sammanhang också är det i ett annat sammanhang, den så kallade transferproblematiken

Källkritik på internet

Rubriken kommer förresten från historikern Edwin Jessen som vid 1800-talets mitt brutalt avfärdar de isländska sagorna som källor med dessa ord. (Ur Rolf Arvidssons Lauritz Weibull och litteraturhistorien – En replik)

Se också om skolverkets modul:

(Not a) ”simple type- and- click operation” – Lösa anteckningar om informationssökningskompetens

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  • Om

    Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring  pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se

    Allt material licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.