Kritiskt tänkande i skolan – en generell eller ämnesspecifik förmåga?

Pixabay CC0

Är kritiskt tänkande en generell förmåga som går att applicera på olika ämne i skolan eller är den ämnesspecifik? Krävs det goda ämneskunskaper för att vara duktig på kritiskt tänkande? En ny studie från Uppsala Universitet har försökt svara på dessa frågeställningar genom att undersöka nationella prov-uppgifter relaterade till kritiskt tänkande.

”Forskningsstudien har gjorts av en forskargrupp med fem forskare i ämnesdidaktik vid Uppsala universitet som har studerat kritiskt tänkande i fyra ämnen: svenska, historia, fysik och matematik. Forskarna har studerat nationella prov för 76 elever i årskurs nio. Utifrån den bland forskare mest vedertagna definitionen av kritiskt tänkande har forskarna identifierat de frågor i proven som testar elevernas kritiska tänkande och jämfört samma elevs svar och resultat i olika ämnen.” (Press-release)

I studien använder de Faciones definition av begreppet kritiskt tänkande:

”en ändamålsenlig, självreglerande bedömning som resulterar i tolkning, analys, utvärdering och slutledning samt
förklaring av de evididentiella, konceptuella, metodologiska, kriteriologiska eller kontextuella överväganden som bedömningen bygger på. (Min översättning, i orginal: “to be purposeful, self-regulatory judgment which results in interpretation, analysis, evaluation, and inference, as well as explanation of the evidential, conceptual, methodological, criteriological, or contextual considerations upon which that judgment is based”)

Denna definition täcker in mycket av det vi brukar prata om kring informationssökning och källkritik och de andra förmågorna som går in under MIK-paraplyet men kan ju också sägas vara ett bredare begrepp som fångar in fler kompetenser.

I studien konstateras att forskarna inte kunnat se någon överföringseffekt inom kritiskt tänkande hos eleverna mellan ämnena, det vill säga att förmåga till kritiskt tänkande i till exempel historia inte har applicerats på matte.

I  press-releasen dras kanske dras lite tydligare slutsatser av studiens resultat än i studiens mer försiktiga resultat-del. Jämför ”I studien ser vi att [sic] krävs goda kunskaper i ämnet som helhet för att eleverna ska kunna tänka kritiskt[…]” med att forskarna uppmanar till försiktighet kring att dra för stora slutsatser av studiens resultat:

”However, we call for caution in drawing overly farfetched conclusions from this rather limited data set. First of all, the final grades are based on years of interaction and opportunities for assessments between the involved students and their assessing teachers. In contrast, the scores on critical thinking are based on individual, or a few written test items, which were chosen by us as researchers (based on descriptions of what the items were supposed to test), and can be expected to yield higher variability. In addition, the assessment of the test items is based on a less fine-grained-grading scale than the final grades, and assumptions of how to translate them to numerical values.”

Thomas Nygren som intervjuas i press-releasen svarar per e-post på min fråga kring detta:

”Med gedigna ämneskunskaper menar jag både faktakunskaper och förmågor kopplade till ämnet. Precis som påpekas i pressmeddelandet ser vi ingen motsättning mellan ämneskunskaper och färdighetsträning. Kritiskt tänkande och ämneskunskaper hänger rimligen ihop precis som du nämner. Att betrakta kritiskt tänkande som en förmåga oberoende av ämneskunskap är däremot tveksamt. Därför är det utifrån studiens resultat viktigt att fokusera på ämneskunskap – både innehåll och processer.”

Och vidare:

”Eftersom kritiskt tänkande kan ta sig mycket olika uttryck är det rimligt att behandla olika ämnesspecifika didaktiska utmaningar som främst ämnesknutna. Att kritiskt tänkande hänger ihop med elevernas ämneskunskaper är det som vi synliggör och därför är det rimligt att anta att kunskap i ämnet liksom färdigheter och förmågor från undervisningen i ämnet är av betydelse. Till exempel: för att tänka kritiskt kring klimatfrågan är det bra att ha goda kunskaper i ämnet och reflekterat kring detta på ett specifikt sätt.”

Forskarteamet har för avsikt att studera detta närmare i klassrum framöver för att få ett bättre grepp om detta men menar att resultaten än så länge tyder på ett samband mellan ämneskunskaper och kritiskt tänkande och att det är domänspecifika tankeprocesser det handlar om. Samtidigt lyfts tanken att resultaten kan tolkas som att kritiskt tänkande faktiskt skulle kunna vara en allmän färdighet med ett antal specifika, underordnade färdigheter. Oavsett vilket, så består utmaningen i att hjälpa eleverna att tänka kritiskt över ämnesgränserna och få med sig kunskaperna ut i samhället.

Vad för denna studie med sig för oss som jobbar med dessa frågor i skolan?

  • Vi bör inventera vårt ämnesspecifika innehåll relaterat till kritiskt tänkande och reflektera över hur det blir en naturlig del av elevernas undervisning och vardag. En sammanställning hittar du här.
  • Vi bör reflektera över vilka förmågor kring kritiskt tänkande som (kanske) är ämnesspecifika för vårt skolämne.
  • Vi bör kollegialt diskutera vilka (om de finns) kritiska förmågor som kanske är generella? Vilka MIK-relaterade förmågor kan ha en transfer-effekt över disciplinerna?
  • Vi bör kanske på liten skala testa om det sker en transfereffekt om vi jobbar med kritiskt tänkande i till exempel geografi och om det får något genomslag i till exempel historia.
  • Vi kanske kan jobba ämnesövergripande utifrån relaterat centralt innehåll kring MIK-förmågor för att förstärka elevernas uppfattning om att kritiskt tänkande inte är isolerat till bara ett uppgift eller ämne.
  • Vi bör diskutera vilka kritiska förmågor som krävs för att kunna orientera sig i vårt brusiga digitala medieklimat.
  • Vi bör diskutera hur lärare och elever inte faller i den vetenskapsrelativistiska fällan och blandar ihop kritiskt tänkande med att vara kritiskt mot allt. Läsa gärna Vetenskap och Folkbildnings debattartikel.
  • Vi bör diskutera om vi behöver fortbildning eller stöd för att jobba med dessa frågor generellt och ämnesspecifikt. Skolverkets modul Kritisk användning av nätet är en bra ingång. Man kan självklart också kontakta AV-Media Trelleborg (om man jobbar i Trelleborgs kommun, vill säga).

Studien i sin helhet (på engelska).

Press-releasen

Kritiskt tänkande i undervisningen

Vilket tillvägagångssätt är då bäst för att lära ut kritiskt tänkande i skolan? Studier visar (referenser här går att hitta i denna artikel) att den generella kritiska förmågan är svårare att utveckla än den ämnesspecifika. Allmänbildning (background knowledge) är dock en nyckel till framgångsrikt kritiskt lärande. Undervisning i kritiskt tänkande kan delas upp i fyra olika metoder: allmän (kritiskt tänkande är ett eget separat ämne), infärgning (infusion, kritiskt tänkande lärs ut explicit i en specifik ämneskontext), immersionkritiskt tänkande lärs ut implicit i en specifik ämneskontext, kritiskt tänkande blir en konsekvens av ämneskompetens) och den mixade metoden där den allmänna metoden blandas med den infärgande eller immersiva. En metastudie visar att den mixade metoden där generellt kritiskt tänkande kombinerades med det explicit ämnesspecifika var den som gav bäst effekt.

Några olika lärstrategier har visat sig vara förtjänstfulla för att öva elevers förmåga till kritiskt tänkande. Öppna frågor och uppgifter som kräver att eleverna använder kunskap om ett annat ämne, analyserar något och utvärderar och värderar har visat sig vara effektiva, till skillnad från slutna, enkla faktafrågor där eleven kan svara ja, nej, 1939-1945 eller Stefan Löfvén. Vidare konstateras att det är fördelaktigt för lärandet att man har mycket dialog i klassrummet och övar elevernas förmåga till självreflektion, gärna med uppgifter som av eleverna upplevs som autentiska.

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  • Om

    Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring  pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se

    Allt material licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.