MIK-ekologin och dess förhållande till grundskolans läroplan

Länsbiblioteken i Västerbotten – CC0

I artikel 19 av FN:s Allmänna förklaring om Mänskliga Rättigheter fastslås att Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter och att söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser. Medie- och informationskunnighet, MIK, kan ses som kompetenser för att rusta elever, lärare och medborgare att kunna ta del av denna grundläggande rättighet.

MIK samlar en mängd kompetenser som t.ex. informationskunnighet, sök-kompetens, källkritik och digital kompetens under ett tak. Själva innehållet och definitionen har sitt ursprung i Unescos ramverk för lärare och lärarutbildning vars långa dokument är extremt läsvärt. Skolverket nämner inte begreppet i läroplanen för grundskolan men tar upp det i skriften Få syn på digitaliseringen på gymnasial nivå där vi kan vi läsa deras tolkning av begreppet och dess bäring på läroplanen:

Medie- och informationskunnighet, MIK, är ett samlingsbegrepp för flera kompetenser inom informations- och medieområdet. Enligt UNESCO:s ramverk handlar det bland annat om att kunna söka information, att bedöma den kritiskt, att förstå hur medier av olika slag fungerar, att kunna publicera egna texter och att kunna delta i de demokratiska processerna. Statens medieråd beskriver medie- och informationskunnighet som ”förmågorna att finna, analysera, kritiskt värdera och skapa information i olika medier och kontexter”. Det här är exempel på förmågor som beskrivs i läro- och ämnesplanerna samt i examens- och programmålen, men utan att begreppet MIK används.

Nedan följer ett försök till att kategorisera det centrala innehållet i grundskolans ämnen utifrån passande kunnighet i MIK-ekologin. Detta blir ju med självklarhet en tolknings- och bedömningsfråga i många fall, visst innehåll passar in på mer än en kunnighet och visst innehåll kanske också skulle ha varit med och andra inte. Man får ta det för vad det är.

Vad har man då för nytta av det här? För det första är det tacksamt för mig som IKT-/Medie-pedagog att kunna hänvisa till sammanställningen och visa på hur mycket av det jag sysslar med som har direkt bäring i styrdokumenten, för det andra så kan det tjäna som en klipp/klistra-resurs vid skapande av uppgifter med bäring på MIK i skolarbetet och för det tredje så kan den tjäna som en allmän överblick kring elevernas tänkta lärande kring MIK-relaterade frågor. Dessutom ger det en god möjlighet att hitta gemensamma beröringspunkter över ämnesgränserna.

Mediekunnighet

  • Bild åk 1-3: Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar.
  • Bild åk 4-6: Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.
  • Bild åk 7-9: Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas.
  • Samhällskunskap åk 4-6: Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut, till exempel genom att rösta i allmänna val eller skapa opinion i sociala medier.
  • Samhällskunskap åk 7-9: Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
  • Slöjd åk 4-6: Hur symboler och färger används inom barn- och ungdomskulturer och vad de signalerar.
  • Slöjd åk 7-9: Mode och trender, vad dessa uttryck signalerar och hur de påverkar individen.
  • Svenska åk 4-6: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters
    budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Svenska åk 7-9: Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
  • Svenska åk 7-9: Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och
    webbtexter.

Informationskunnighet

  • Biologi åk 4-6: Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel artiklar i
    tidningar och filmer i digitala medier.
  • Biologi åk 7-9: Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och
    samhällsdiskussioner med koppling till biologi, såväl i digitala som i andra medier.
  • Engelska åk 4-6:  Olika sätt att söka och välja texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier.
  • Engelska åk 7-9: Olika sätt att söka, välja och värdera texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier.
  • Fysik åk 7-9: Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och
    samhällsdiskussioner med koppling till fysik, såväl i digitala som i andra medier.
  • Geografi åk 1-3: Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg
  • Geografi åk 7-9: Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och
    geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.
  • Historia åk 1-3: Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Historia åk 4-6: Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges
    historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
  • Historia åk 4-6: Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
  • Historia åk 7-9:  Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
  • Historia åk 7-9: Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av
    fackföreningar och kampen mot slaveri.
  • Historia åk 7-9: Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.
  • Historia åk 7-9: Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
  • Kemi åk 4-6: Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel artiklar i
    tidningar och filmer i digitala medier.
  • Kemi åk 7-9: Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och
    samhällsdiskussioner med koppling till kemi, såväl i digitala som i andra medier.
  • Matematik åk 1-3: Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Matematik åk 4-6: Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Tolkning av data i tabeller och diagram.
  • Matematik åk 7-9: Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Hur lägesmått och
    spridningsmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar.
  • Matematik åk 7-9: Bedömningar av risker och chanser utifrån datorsimuleringar och statistiskt material.
  • Religionskunskap åk 1-3: Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Samhällskunskap åk 1-3: Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Samhällskunskap åk 4-6: Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
  • Samhällskunskap åk 4-6: Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.
  • Svenska åk 1-3: Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
  • Svenska åk 1-3: Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Hur de kan
    organiseras i steg, med logisk ordning och punktuppställning i flera led.
  • Svenska åk 1-3: Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
  • Svenska åk 1-3: Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva
    funktioner.
  • Svenska åk 1-3: Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
  • Svenska åk 1-3:  Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet. Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.
  • Svenska åk 4-6: Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Svenska åk 4-6: Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Svenska åk 4-6: Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program.
    Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Svenska åk 4-6: Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
  • Svenska åk 4-6: Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till
    exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva
    en faktatext.
  • Svenska åk 4-6: Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
  • Svenska åk 4-6: Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
  • Svenska åk 7-9: Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Svenska åk 7-9: Texter i digitala miljöer med länkar och andra interaktiva funktioner
  • Svenska åk 7-9: Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften,
    innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
  • Svenska åk 7-9: Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation.
  • Svenska åk 7-9: Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Svenska åk 7-9: Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom
    intervjuer.
  • Svenska åk 7-9: Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.
  • Svenska åk 7-9: Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett
    källkritiskt förhållningssätt.

Internetkunnighet

  • Teknik åk 1-3: Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet och använder olika tjänster via internet.
  • Teknik åk 4-6: Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel nätverk för datakommunikation, vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar.
  • Teknik åk 4-6: Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel vid överföring av information i digitala miljöer.
  • Teknik åk 7-9: Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni.
  • Teknik åk 7-9: Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och begränsningar.

Datorkunnighet

  • Bild åk 1-3: Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram.
  • Bild åk 4-6: Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.
  • Bild åk 7-9: Digital bearbetning av fotografier och andra typer av bilder.
  • Matematik åk 1-3: Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner
  • Matematik åk 4-6: Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella programmeringsmiljöer.
  • Matematik åk 7-9: Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i olika
    programmeringsmiljöer.
  • Matematik åk 7-9: Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk
    problemlösning.
  • Slöjd åk 4-6: Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material. Hur material kan kombineras med digital teknik.
  • Slöjd åk 7-9: Metall, textil och trä, deras kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material. Hur material kan kombineras med digital
    teknik.
  • Teknik åk 1-3: Vad datorer används till och några av datorns grundläggande delar för inmatning, utmatning och lagring av information, till exempel tangenter, skärm och hårddisk. Några vanliga föremål
    som styrs av datorer.
  • Teknik åk 1-3: Att styra föremål med programmering.
  • Teknik åk 4-6: Några av datorns delar och deras funktioner, till exempel processor och arbetsminne. Hur
    datorer styrs av program och kan kopplas samman i nätverk.
  • Teknik åk 7-9: Tekniska lösningar som utnyttjar elektronik och hur de kan programmeras.
  • Teknik åk 7-9: Egna konstruktioner där man tillämpar styrning och reglering, bland annat med hjälp av
    programmering.
  • Teknik åk 7-9: Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel lagring och skydd av data.

Digital kunnighet

  • Biologi åk 1-3: Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Biologi åk 4-6: Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Biologi åk 7-9: Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Fysik åk 1-3: Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Fysik åk 4-6: Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Fysik åk 7-9: Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Idrott- och hälsa 4-6: Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor, såväl med som utan digitala verktyg. Kartors uppbyggnad och symboler.
  • Idrott- och hälsa åk 7-9: Digitala och andra verktyg för att planera, genomföra och värdera rörelseaktiviteter.
  • Idrott- och hälsa åk 7-9: Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Kemi åk 1-3: Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Kemi åk 4-6: Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Kemi åk 7-9: Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Musik åk 4-6: Digitala verktyg för ljud- och musikskapande
  • Musik åk 7-9: Digitala verktyg för musikskapande, inspelning och bearbetning.
  • Samhällskunskap åk 4-6: Digitaliseringens betydelse för individen, till exempel ökade möjligheter till kommunikation och elektronisk handel.
  • Samhällskunskap åk 7-9: Digitaliseringens betydelse för samhällsutveckling inom olika områden, till exempel påverkan på arbetsmarknad och infrastruktur samt förändrade attityder och värderingar.
  • Slöjd åk 4-6: Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar, såväl med som utan digitala verktyg. Hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.
  • Slöjd åk 4-6: Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Slöjd åk 7-9: Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar, såväl med som utan digitala verktyg. Hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.
  • Slöjd åk 7-9: Dokumentation i ord och bild av arbetsprocessen och resultatet, såväl med som utan digitala
    verktyg.
  • Svenska åk 1-3: Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Svenska åk 1-3: Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
  • Svenska åk 4-6: Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitalaverktyg.
  • Svenska åk 4-6: Hur man använder ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.
  • Svenska åk 4-6: Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Svenska åk 7-9: Redigering och disposition av texter med hjälp av digitala verktyg. Olika funktioner för
    språkbehandling.
  • Svenska åk 7-9: Ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse
  • Svenska åk 7-9: Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala medier och verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.
  • Teknik åk 1-3: Dokumentation i form av enkla skisser, bilder samt fysiska och digitala modeller.
  • Teknik åk 4-6: Egna konstruktioner med tillämpningar av hållfasta och stabila strukturer, mekanismer, och elektriska kopplingar, i form av fysiska och digitala modeller.
  • Teknik åk 4-6: Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och
    måttangivelser samt fysiska och digitala modeller.
  • Teknik åk 7-9: Hur digitala verktyg kan vara stöd i teknikutvecklingsarbete till exempel för att göra ritningar och simuleringar.
  • Teknik åk 7-9: Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska och digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.

Bibliotekskunnighet

Inget direkt relaterat centralt innehåll.

Yttrandefrihet- och informationsfrihetskunnighet

  • Bild åk 7-9: Rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder samt yttrandefrihet och integritet i medier och övriga sammanhang.
  • Geografi åk 1-3: Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan, i digitala miljöer och i
    sportsammanhang.
  • Historia åk 1-3: Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan, i digitala miljöer och i
    sportsammanhang.
  • Religionskunskap åk 1-3: Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan, i digitala miljöer och i sportsammanhang.
  • Samhällskunskap åk 1-3: Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan, i digitala miljöer och i sportsammanhang.
  • Samhällskunskap åk 4-6: Hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
  • Samhällskunnighet åk 7-9: Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
  • Samhällskunskap åk 7-9: Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
  • Samhällskunskap åk 7-9: Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
  • Svenska åk 1-3: Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier.
  • Svenska åk 4-6: Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
  • Svenska åk 7-9: Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och
    andra medier och i olika sammanhang.

Nyhetskunnighet

  • Bild åk 7-9: Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas.
  • Geografi åk 1-3: Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
  • Historia åk 1-3: Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
  • Religionskunskap åk 1-3: Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
  • Samhällskunskap åk 1-3: Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
  • Samhällskunskap åk 7-9: Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Samhällskunskap åk 7-9: Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.

Filmkunnighet

  • Musik åk 4-6: Musik tillsammans med bild, text och dans. Hur olika estetiska uttryck kan samspela
  • Musik åk 7-9: Hur musik används i olika medier, till exempel i film och datorspel.

Det finns även relaterat innehåll i svenskans centrala innehåll, där film nämns som exempel. Se punkt under ”Informationskunnighet”.

TV-kunnighet

Det finns relaterat innehåll i svenskans centrala innehåll, där TV-program nämns som exempel. Se punkt under ”Informationskunnighet”.

Reklamkunnighet

  • Bild åk 4-6: Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap
  • Hem- och konsumentkunskap åk 1-6: Skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation.
  • Hem- och konsumentkunskap åk 7-9: Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor.

Spelkunnighet

Det finns relaterat innehåll i svenskans centrala innehåll, där spel nämns som exempel. Se punkt under ”Informationskunnighet”.

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

2 Kommentarer

  1. Tack för jättebra sammanställning! Men visst finns det väl några centrala mål i läroplanen som passar under rubriken Bibliotekskunnighet?

    • Tack själv! Absolut gör det det, men vi ville undvika att dubbelposta innehåll och då blev det i vår sammanställning att de primärt tolkades som ”viktigare” eller tyngre tillhörande annan kategori. Har du några förslag så tar vi gärna det i beaktande! Sen saknas ju klara definitioner på de olika kategorierna/kunnigheterna så det har ju också filtrerats genom vår tolkning.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  • Om

    Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring  pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se

    Allt material licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.