(Not a) ”simple type- and- click operation” – Lösa anteckningar om informationssökningskompetens

Minitel en libre service av Raphaël Labbé CC-BY-SA

I Skolverkets lärmodul Kritisk användning av nätet sammanfattar Cecilia Gärdén och Malin Utter från Högskolan i Borås forskningsläget kring elever och informationssökning i modulens Del 1. Artikeln är från 2016 så relevant forskning och undersökningar gjorda efter det som t.ex. Forskarfredags Nyhetsvärderaren är ju tyvärr inte med. Kan man hoppas på en uppföljning? Nedan följer lösa anteckningar, citat och urklipp från dokumentet som jag fann intressanta, vill man ha ordentliga källhänvisningar hänvisas man tillbaks till modulens text.

  • Eleverna ska enligt läroplanen kunna orientera sig i stora informationsflöde och kunna sålla och granska i stoffet.
  • Begreppet information literacy översätts för det mesta till informationskompetens och kan ses som en del i det större begreppet MIK, medie- och informationskompetens.
    • ”En enkel beskrivning av  informationskompetens brukar vara att det handlar om hur vi söker och använder information, såsom att kunna identifiera informationsbehov, att formulera olika sökstrategier, att känna till möjliga informationskällor, att söka information effektivt, att kritiskt granska information, att välja relevant information samt att kunna använda information genom att sortera, analysera, tolka, organisera, presentera och dela med sig.”
    • ”en rad förmågor som kan knytas till olika sätt att söka, välja, finna, granska och sammanställa information för meningsfull användning i det senmoderna samhället, där människor förväntas använda information för att skapa nya kunskaper”
  • Forskning visar att det inte finns någon självklar koppling mellan att använda en dator eller att vara på nätet och att kunna söka information på nätet.
  • Ungdomar söker ofta framgångsrikt information om något de är intresserade av och de hittar snabbt de svar de söker, men många däremot har betydligt svårare att söka information när det gäller skolsammanhang.
  • Det visar sig att om elever får stöd i informationssökning i skolan och i hemmet, särskilt genom kamrater som är teknikvana, så söker de information på nätet på ett mer kvalificerat sätt.
  • Ett dilemma i samband med informationssökning är att många elever själva uppfattar att de är ganska duktiga på att söka information, medan flera undersökningar visar att de tenderar att överskatta sina kunskaper, i synnerhet när det gäller informationssökning på nätet.
  • Fokus i skolan är på textsökning och andra modaliteter som bild och video är eftersatta.
  • Ibland väljer dock elever bildsök för att snabbt kunna scanna av bild-resultaten på jakt efter något som verkar relevant för deras sökfråga.
  • Det är svårt för elever att avgränsa område och definiera relevanta sökord.  I en studie bland nederländska elever visade det sig att istället för att använda nyckelord så var det vanligaste sättet att söka information att skriva in hela frågan i sökformuläret, inklusive frågetecknet.
  • Det är svårt att urskilja progression kring elevers informationskompetens och informationssökning i
    skolan. Studier visar att det ofta är små skillnader i hur elever på olika nivåer i skolan söker
    och använder information.

    • Forskning visar dock att i klasser där lärare och elever arbetat systematiskt med informationssökning och källkritik så har lärarna sett förändring i elevernas lärande.
  • Elever söker gärna information på internet även om de har tillgång till faktagranskade läroböcker.
  • Det finns flera undersökningar som visar att svenska elever ofta startar sin undersökning på Wikipedia eller Google, att de helst använder sig av sidor de känner igen och att de väljer information som hamnat högst i upp i träfflistan hos en sökmotor men att de inte har tillräckliga kunskaper att granska informationen de får fram.
  • Många forskare argumenterar idag för en nära integration mellan ämnesundervisning och
    undervisning i hur man söker och använder information och att eleverna arbetar aktivt med informationssökning och att de får kontinuerlig återkoppling på hur de söker information.
  • Flera texter pekar på vikten av att synliggöra och medvetandegöra informationssökningen i elevernas arbete.
  • Samarbete mellan skolbibliotekarier och lärare främjar elevernas lärande kring informationssökning.
  • Det finns ett flertal modeller kring informationssökningsprocessen:
    • I Marchioninis (1995) modell över informationssökning, särskilt nätbaserad, beskrivs
      informationssökning genom ett antal steg där det första steget handlar om att (1) identifiera
      eller definiera ett problem, (2) tolka och förstå problemet, (3) välja ett söksystem, (4)
      formulera en sökfråga, (5) utföra sökningen, (6) utvärdera resultatet och bedöma relevans,
      (7) skilja ut användbar information, och (8) upprepa eller avsluta informationssökningen.
    • Ellis modell (1989; 1993) ger oss flera begrepp kring informationssökning. Han
      skriver om aktiviteterna starting (det initiala skedet när vi identifierar potentiellt användbara
      källor), chaining (när vi följer citeringskedjor eller andra kopplingar genom materialet),
      browsing (när vi skummar innehållsförteckningar, titlar, rubriker), differentiating (när vi
      värderar och väljer ut, jämför kvalitet), monitoring (när vi håller oss uppdaterade inom ett
      område), extracting (när vi systematiskt går igenom en källa för att kunna ta ut intressant
      material), verifying (när vi kontrollerar att informationen är korrekt) och ending (när vi söker
      igen i slutet av projektet).
    • Forskarna är inte alltid överens om hur dessa modeller ska användas och Bawden och
      Robinson (2009, s. 187) varnar för att tolka informationskompetens som en förenklad linjär
      process som ska följas steg för steg.
  • Läraren och bibliotekarien kan också handleda eleven genom att ställa frågor under arbetet:
    • Vilka frågeställningar ska eleven besvara?
    • Vilka är de betydelsebärande orden i elevens frågor?
      Hur kan eleven få orientering i termer och begrepp?
    • Finns det något ämnesspecifikt uppslagsverk som kan användas?
    • Vilka närliggande begrepp finns?
    • Vilka ord kan användas som sökord?
    • Finns det synonymer som också är relevanta att söka på?
    • Var är det relevant att skriva in sina sökord: i någon sökmotor, i någon databas, i en bibliotekskatalog på nätet eller i någon annan resurs?
    • Går det att avgränsa informationssökningen genom årtal, språk, ämnesinriktning eller på annat sätt?
    • Är det endast relevant att söka efter text, eller kan bild, ljud eller film också passa för uppgiften
    • När eleven har hittat något relevant material – finns det begrepp eller referenser i materialet som kan hjälpa arbetet framåt? Vilket är nästa steg? Hur ska eleven gå vidare?
  • Trots att eleverna är vana att använda datorer, surfplattor och smarta telefoner så behöver de stöd och handledning av sina lärare för att kunna söka information på ett sådant sätt som läroplanerna kräver.
  • Kunskap om informationssökning är inte endast relevant för skolan, utan viktig för att kunna vara delaktig i samhället och förstå världen. Dagens informationssamhälle kräver utvecklade kritiska förmågor kopplade till informationskompetens och skolan spelar en viktig roll i att ge eleverna möjligheter att utvecklas för att kunna ta en aktiv del i demokratin och i att stärka unga som medvetna medieanvändare

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  • Om

    Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring  pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se

    Allt material licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.