Forskning: Sociala medier viktiga för unga i hälsofrågor

#diet på Instagram omfattar 47 315 773 inlägg.

Forskning

Christopher Holmberg vid Göteborgs universitet har forskat om ungdomars relation till kommunikation om mat, kroppsvikt och hälsa i digitala medier samt hur ungdomar upplever att delta i en hälsofrämjande skolbaserad intervention med fokus på mat och fysisk aktivitet. Avhandlingen inom ämnet kostvetenskap har titeln Food, body weight, and health among adolescents in the digital age: An explorative study from a health promotion perspectiveAvhandlingen finner du här.

Ungdomar stöter i hög grad på ämnen som mat, hälsa, träning och dieter är vanliga ämnen i det sociala medieflödet, visar Christopher Holmberg. Han konstaterar i en intervju med Skolporten att det finns få studier om vilken roll sociala medier har relation till ungas syn på kost, vikt och hälsa. 

De viktigaste resultaten i undersökningen anser Holmgren vara följande:

  • De bilder som ungdomar sprider på sociala medier är ren och skär reklam för produkter, där produktens producent framgår tydligt. Merparten av bilderna visar onyttigmat.
  • Sociala medier utgör en stor inspirationskälla för såväl matlagning som träning och allmänna hälsofrågor: Bilder, recept, träningsprogram, dieter eller allmänna hälsotips.
  • Ungdomar söker information om mat, hälsa och viktnedgång på nätet och sociala medier, just för här kan de hitta ett forum som de känner sig hemma i, både vad gäller nivå, tilltal och form – film, bilder eller text.
  • Sociala medier konstaterades vara ett användbart verktyg i undervisningen vid det hälsointerventionsprojket som genomfördes som en del i Holmgrens forskning.
Sammanfattningsvis menar Holmgren att källkritik är  ”högst relevant även i ämnet hem- och konsumentkunskap. Källkritik är idag självklart i många andra ämnen, men inte lika ofta inom just hem- och konsumentkunskap”.

 

Källkritik, internet och sociala medier i HkK-undervisningen

Endast lärare ute på de svenska skolorna vet om Holmgren har rätt i sin observation att källkritik inte är en självklarhet i hem- och konsumentkunskapsämnet. Det är uppenbart att den centrala innehållspunkten ”reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers komsumtionsvanor” (åk 7-9)  berör internet, sociala medier och källkritik, och det finns även fler punkter i det centrala innehållet där diskussion, granskning, inspiration eller ställningstagande kan utgå från det eleverna träffar på via internet:  

  • Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor
  • Individuella behov av energi och näring, till exempel vid idrottande, samt hur måltider kan komponeras efter olika behov.
  • Hur man kan arrangera måltider och måltidens betydelse för gemenskap och välbefinnande.
  • Ungas privatekonomi, till exempel att handla över Internet, att låna pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang.
  • Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor.
  • Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel och resor utifrån perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
  • Jämförelser av produkter utifrån några olika aspekter, till exempel pris och kvalitet.

 

Här kommer lite förslag på vilka frågor som kan tas upp i samband med en granskning av nätet och sociala medier:

Reklam

  • Anser eleverna att det är för lite, lagom eller för mycket reklam i de medier de tar del av? Vad skulle det få för konsekvenser om reklamen minskades eller ökades?
  • Varför är det viktigt att känna till hur medier använder sig av reklam och hur reklam använder sig av medier?
  • Tycker eleverna att det ska finnas reklam för alla slags produkter och tjänster?
  • Fler perspektiv på reklam i ungdomarnas värld kan du få i vårt inlägg Marknadsmässig kurragömma: Barn, unga och dold reklam.
  • Gör en källkritisk granskning av Hjärta mjölks material för lågstadiet Sant och osant om mjölk. Detta är ett material producerat av svenska mjölkbönder och mejerier via LRF Mjölk  och går ut på att eleverna källkritiskt ska granska uppgifter om mjölk. För högstadieeleverna kan materialet fungera för källkritisk granskning utifrån vilket eleverna ska fundera över avsändare, syfte, budskap, mottagare och utformning. Du kan ladda ner materialet på Gratis i skolan
  • Läs mer om reklam hos Statens medieråd. Här finns filmer och undervisningsmaterial om reklam i media.

Granska en influencer

  • Vad är en influencer?  Lär mer i vårt inlägg Diskutera reklam utifrån elevernas instagramflöde.
  • Välj en influencer att granska. Vem är målgrupp? Vilka intresseområden har influencern?
  • Hur går det till när någon försöker ”sälja” produkter utan att ”uppenbarligen göra reklam”?
  • Är det etiskt rätt att ta emot gratisprodukter och sedan skriva om dem som bloggare/prata om dem som vloggare? Diskutera. 
  • Eleverna får vara influencer för en dag och ska så obemärkt som möjligt göra reklam för ett utvalt antal saker, gärna en produkt för god kost, motion eller hållbar utveckling.

Kost, träning och hälsa

  • Granska den syn som sökningar på internet och sociala medier ger oss vad gäller kost, träning och hälsa. På Instagram gav en sökning på #diet  över 47 miljoner träffar och när jag sökte på #healthy food fanns wienerbröd, strawberry daiquiri och café latte med bland de översta 10 bilderna (Kanske spelar algoritmer och mina tidigare sökningar in här, men det är en annan diskussion…). Att vi är många som tycker om att frossa i matbilder bevittnar existensen av hashtaggen #healthyfoodporn tydligt om.
  • Vilka kroppsideal finner vi på Instagram och nätet?
  • Granska bilderna ni finner och diskutera bildredigering och -manipulering. Låt eleverna redigera egna bilder av mat för att få dem att se så lockande ut som möjligt. Gör undersökningar med olika bilder för att se vilka som ser mest tilltalande ut. Hur undviker man att bli lurad till köp/handling? Hur genomskådar man bildpåverkan?

Värdeskapande lärande är enligt forskning relevant för eleverna eftersom det skapar motivation hos eleverna genom att de gör något som har värde för någon annan än sig själv och läraren.  Då kan internet användas på följande sätt:

  • Eleverna får publicera bilder på sina fint arrangerade måltider på skolans Instagramkonto. Gärna med uppgifter om receptet (se nedan)
  • Eleverna skapar klassens digitala kokbok i Bookcreator, med bilder och instruktioner, och publicerar för sig själv eller alla.
  • Eleverna samlar den kunskap de lärt sig och de recept de använt och godkänt på en webbplats, skapad i Google sites.
  • Eleverna gör en webbplats, eller vlogg, med kost- och träningstips.
  • Eleverna skapar en hashtag för att sprida ett positivt budskap om t.ex. kost.  Inspireras av #vannhögmotkränkningar.

 

Att diskutera

Ger arbetet med sociala medier nya perspektiv och infallsvinklar i Hem- och Konsumentkunskapsundervisningen?

Hur kan vi effektivt arbeta med källkritik och påverkanskrafter i ämnet?

Kan det ge eleverna ökad insikt i den påverkan de kan utsättas för på nätet och i medier, sociala och andra, om arbetet med källkritik samtidigt tar upp aspekter från svenska, samhällskunskap, bild, biologi och hem- och konsumentkunskap?

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  • Om

    Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring och om pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se