Varför har vi skolbibliotek? Har vi ens skolbibliotek?

Sammantaget kan konstateras att ungdomsskolan idag har en otillräckligt utbyggd, finansierad och med skolan integrerad skolbiblioteksverksamhet. Behovet av åtgärder är närmast akut, inte minst mot bakgrunden av de starka empiriska belägg som visar att eleverna presterar bättre med välfungerande skolbibliotek. (Utkast till nationell biblioteksstrategi)

Varför har vi skolbibliotek? Fyller de någon funktion? Har vi ens tillfredsställande och fungerande skolbibliotek i Sverige? Svaret på dessa frågor går att läsa i ett antal rapporter som har släppts det senaste året. I den reviderade läroplanen har skolbibliotekens roll dessutom stärkts i form av att rektor ansvarar för att:

Rain is bad for a book! av Illinois WPA Art Project. Public Domain – United States Library of Congress’s Prints and Photographs divisionansvarar för att:

  • skolans arbetsmiljö utformas så att alla elever, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, ges aktivt lärarstöd och får tillgång till och förutsättningar att använda läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bland annat skolbibliotek och digitala verktyg,
  • skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens.

I två nya rapporter redovisas och diskuteras hur skolbiblioteken ska kunna utvecklas och förbättras samt vilken roll de skulle kunna fylla i ett allt mer informationstätt och digitaliserat samhällsklimat. Hur är läget för skolbiblioteken idag och vad skulle de behöva för att kunna uppfylla sitt uppdrag? I forskningsöversikten Skolbibliotekens roll för elevers lärande – En forsknings och kunskapsöversikt år 2010 – 2015 sammanfattar Cecilia Gärden hur viktig roll skolbiblioteken har för inlärning:

”Spelar skolbiblioteket egentligen roll för elevernas lärande och prestationer? Svaret skulle enkelt kunna uttryckas med ja. Många års tvärvetenskaplig, internationell forskning visar att bemannade skolbibliotek som samspelar nära med ämnesundervisningen kan ge väsentliga bidrag till elevers lärande. Vi har idag tillgång till ett stort antal studier som genomförts med olika forskningsmetoder och som sammantaget tydligt pekar på att väl fungerande skolbibliotek kan innebära avsevärda bidrag till undervisning och lärande.”

En studie (Ross Todd 2012) citerad i forskningsöversikten visar att skolbiblioteken bidrar till lärande kopplat till:

  • läroplanens mål (t.ex. att eleverna presterar bättre på proven och möter kunskapsmålen från läroplanerna bättre),
  • informationskompetens (t.ex. att hitta och använda rätt verktyg för olika frågor, källkritisk förmåga, bättre på sökord och sökstrategier),
  • undersökande arbetssätt (t.ex. att kunna genomföra ett projekt inom given tidsram och förstå forskningsprocessens olika steg),
  • analytiskt förhållningssätt (att kunna värdera information, skriva egna rapporter och förstå relationen mellan olika tankegångar),
  • inställning till lärande (större motivation för informationssökning och lärande, större medvetenhet om etiska spörsmål), samt
  • läsförmåga (genrekunskap, ökat antal utlån både för skolbruk och för fritidsläsning, uttryckt läsglädje).

Nuläget för skolbiblioteken är dock sorglig läsning:

”Ett skolbibliotek är inte främst en samling böcker, utan en del i en pedagogisk verksamhet, med bibliotekarien som nyckelperson. Det bästa skolbiblioteket behöver inte vara välfyllt, men det ska vara välfungerande. Skolbiblioteksverksamhet är obligatorisk enligt skollagen, men denna ramlags icke-tvingande form har inte lett till en rimlig omfattning av verksamheten. Enligt KB:s biblioteksstatistik finns idag cirka 850 skolbibliotek med minst halvtidsbemanning samt 445 integrerade folk- och skolbibliotek. 45 procent av dessa saknar en särskild verksamhetsplan och hälften ingår inte i den övergripande kommunala biblioteksplanen. Det är bara ungefär hälften av landets 1,3 miljoner elever som har tillgång till ett skolbibliotek med ungefär halvtidsbemanning. Endast en femtedel har fastställt mål för elevernas informationsfärdigheter. Vart fjärde enskilt skolbibliotek saknar samarbete med skolledningen.” (Utkast till nationell biblioteksstrategi)

”I regleringsbrevet för budgetåret 2017 anges att Skolverket ska se över i vilken mån skolbibliotekets funktion och skolbibliotekariernas kompetens idag används på bästa sätt för att stärka utbildningens kvalitet. Skolverket ska vid behov lämna förslag till åtgärder, författningsändringar och i förekommande fall föreslå finansiering. Skolverket har genomfört uppdraget i två huvudsakliga steg: en sammanställning som beskriver aktuell forskning och tidigare studier om skolbibliotek och samråd
med berörda aktörer internt på Skolverket, myndighetsrepresentanter, representanter för huvudmän samt med intresseorganisationer.”

Skolverket redovisar sitt regeringsuppdrag Redovisning av uppdrag att se över i vilken mån skolbibliotekets funktion och skolbibliotekariernas kompetens i dag används på bästa sätt för att stärka utbildningens kvalitet och föreslår ett antal möjliga åtgärder:

  • Utreda om skolbibliotekens pedagogiska funktion ska skrivas in i skollagen, i nuläget står det bara att eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek.
  • Skolverket bör erbjuda insatser för att stärka skolbiblioteksverksamheten inom de nationella skolutvecklingsprogrammen för att utveckla kunskapen och kännedomen om skolbibliotekens syfte och roll samt om skolbibliotekariers kompetens.
  • Skolverket kan ta fram stödmaterial om skolbiblioteksverksamheten för att möta de nya skrivelserna i den reviderade läroplanen som tydliggör att skolbiblioteket ska användas som en del i undervisningen.
  • Statsbidraget till skolbibliotek bör inordnas i det nya statsbidraget för stärkt likvärdighet
    och kunskapsutveckling

Vill man läsa mer om skolbibliotekets lärande roll rekommenderas vidare Kungliga bibliotekets rapport Skolbibliotek som pedagogisk resurs

Senaste avsnittet av podden Flödet tar upp skolbibliotekariernas roll i skolornas digitalisering utifrån de nya läroplanerna. Mycket trevlig lyssning!

”I det femte avsnittet av Flödet – en podd om skolbibliotek gästas Klara och Lotta av gymnasiebibliotekarie Catrin Ringberg som suttit med i Lunds utbildningsförvaltnings digitaliseringsgrupp. Hur kan biblioteket vara delaktigt i arbetet med skolans digitalisering och hur ska rektor på bästa sätt leva upp till de nya skrivningarna gällande skolbibliotek i läroplanen? Och har skolbibliotekarien verkligen en självklar plats i klassrummet om lärarna själva menar sig vara fullfjädrade experter i att undervisa i källkritik?”

Biblioteksbladet sammanställer vad våra riksdagspartier har för åsikter kring bibliotek, skolbibliotek och källkritik i en enkät vilket leder till spännande läsning. Reaktioner från branschen på deras svar hittas här.

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  • Om

    Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring  pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se

    Allt material licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.