Valåret i skolan (del 6): Skräddarsydda budskap/dark ads

Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (Grundskolans läroplan, första stycket, sida ett).

Den nionde september är det val i Sverige och som vanligt finns det mycket att jobba med och prata om i förhållande till det i skolan. Vi påbörjar därför en serie bloggposter där vi tipsar om material och filmar och försöker hitta intressanta infallsvinklar och lektionstips till er att använda i er undervisning. 

Bondeförbundets valaffisch 1930 CC-BY Centerpartiet

I den andra delen av SRs serie Propagandamaskinen får vi stifta bekantskap med fenomenet dark ads, skräddarsydd riktad politisk reklam på sociala medier utifrån ens personliga bakgrund, åsikter osv. Facebooks affärsmodell är ju som bekant att sälja vidare information om oss som vi delar med oss till företag så att de kan rikta sin reklam till potentiella kunder. Är man intresserad av modelljärnvägar kommer man få reklam om det medan jag istället får reklam för medioker hårdrock. Bor man i storstaden får man annan reklam än de som bor på landet och har man precis fått barn får man reklam för blöjor. Det heter dark ads beroende på att alla inte ser samma politiska reklam eftersom ens egna preferenser styr vad man själv blir exponerad för, man hålls i mörkret kring vad andra ser för något i sina flöde. Kan detta förfarande vara problematiskt när det gäller politisk reklam, något som kommer öka inför årets val?

Lyssna gärna på radioprogrammet (20 min) gemensamt i klassrummet och diskutera någon eller några av frågorna/uppslagen nedan.

Skräddarsydda budskap – ett hot mot demokratin? 

Sociala medier har ersatt valstugan – men blivit en rätt nedklottrad och vandaliserad sådan. Vilka hot och vilka möjligheter följer i den nya teknikens spår? 

  • Vad menas med målgruppsprofilering?
  • Sociala medier och framförallt Facebook har seglat upp en som en av de viktigaste arenorna för politiska partier och andra aktörer att sprida sina budskap på. Hur skiljer sig detta från innan? Hur såg politisk annonsering och reklam ut för 10, 20, 50 år sen ut?
  • Vilken är huvudkritiken mot riktad politisk reklam?
    • Vad gäller politisk annonsering kan det ses som bekymmersamt på grund av att man inte kan granska och bemöta politiska budskap, vallöften och vinklar om alla får olika. Om inte alla får se samma budskap är det svårt att diskutera gemensamma frågor.
  • Är detta ett problem? Är det nån skillnad på att få riktad politisk reklam beroende på vad man jobbade med som man gjorde på 80-talet?
  • Märker eleverna av att de får riktad reklam på Facebook eller andra sociala medier?
  • Vilka är invändningarna från Tim Berners-Lee och EU-kommissionens invändningar mot riktade politiska budskap på social media?
  • Vad tycker representanterna för de politiska partierna om riktade budskap i form av dark ads? Ser dom några demokratiska problem?
  • Om man drar det till sin extrem och tänker att alla bara får politisk reklam utifrån sina hjärtefrågor och intresse, hur hade detta påverkat den politiska debatten?
  • Vad är Facebook pixel och hur fungerar det?
  • I ett större perspektiv, är det problematiskt att Facebook och sociala medier har så mycket makt i det politiska samtalet?
  • Vad vill organisationen Whotargetsme? Vad hände i frågan om demensskatt i Storbritannien?
  • En av nynazistiska partiet NMRs nätaktiva skriver: ”Jag är helt övertygad om att en skicklig internetaktivist på egen hand kan vinna över hundratals väljare till Motståndsrörelsen”. Kan detta stämma?

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Valåret i skolan på Pedagog Trelleborg

Valåret i skolan (del 1): Purfärsk statistik från SOM-institutet

Valåret i skolan (del 2): Faktakoll med Faktiskt.se

Valåret i skolan (del 3): Hur röstar man? Filmresurser om val

Valåret i skolan (del 4): Begreppsarbete

Valåret i skolan (del 5): Veckans URtips om demokrati

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  • Om

    Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring  pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se

    Allt material licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.