Valåret i skolan (del 10): Valskola 2018 + Varför rösta?

Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (Grundskolans läroplan, första stycket, sida ett).

Den nionde september är det val i Sverige och som vanligt finns det mycket att jobba med och prata om i förhållande till det i skolan. Vi påbörjar därför en serie bloggposter där vi tipsar om material och filmar och försöker hitta intressanta infallsvinklar och lektionstips till er att använda i er undervisning. 

Foto av: Ulrica Linde

Valskola 2018

Valskola 2018 är ett gediget arbetsmaterial inför valet sammanställt av Jenny Edvardsson. Edvardsson är lärare i svenska och historia på Wendesgymnasiet i Kristianstad där hon undervisar på yrkesinriktade program. Läs gärna mer på hennes blogg. Valskola 2018 hittar du hos Myndigheten för tillgängliga medier och arbetsmaterialet innehåller följande:

  • Textfrågor till Valskolan 2018
  • Diskussionsuppgift: Elevernas egna tankar om val
  • Diskussionsuppgift: Politiker – vad krävs för att vi ska få förtroende för dem?
  • Diskussions- och skrivuppgift: Vilka politiska frågor är viktiga?
  • Gruppuppgift och individuell skrivuppgift: De politiska partierna
  • Bildanalys: Sveriges partiledare
  • Skriv- och taluppgift: Mitt parti
Bildanalys

Jag fastnade för bildanalysuppgiften, där eleverna utifrån ett antal givande bildanalysfrågor ska granska och analysera bilder på de olika partiledarna. Eleverna ska även fundera över attityden i bilden och om partiledaren på bilderna ger ett förtroendeingivande intryck. Börja med att använda frågorna i materialet Valskola 2018 och utvidga sedan gärna analysen enligt nedan.   

Vi kan ju konstatera att bilderna inte existerar i ett vakuum och jag föreslår att eleverna därför även ska fundera över följande:

  • Vad är syftet med bilden i förhållande till texten? Varför valdes just denna bild? Statens medieråd om bildanalys har information och uppgifter kring bildurval i press. Titta gärna även på de pressetiska riktlinjerna om bilder (se punkt 12).
  • Passar rubriken och bilden ihop?
  • Jämför bilder i artiklar från olika tidningar/webbplatser rörande samma partiledare. Undersök om en enskild partiledare framställs på samma sätt i olika källor.
  • Därefter kan eleverna tillsammans jämföra sina resultat av alla partiledarna och se om någon framställs i annorlunda dager än de andra. Spelar genus in i hur partiledarna framställs? Ålder? Partitillhörighet? 

Det går även att arbeta med politiska bilder i undervisningen på fler sätt:

  • Granska partiernas kampanjposters och -material och gör bildanalyser även på dessa.
  • Låt eleverna själva skapa den perfekta valbilden för ett parti utifrån deras hjärtefrågor eller den bild de vill förmedla av sig själva. Använda ett bildredigeringsprogram som Pixlr Editor och skapa ett collage eller manipulera bilder.
  • Propaganda: Statens Medieråd har ett material som heter Konsten att övertyga. I den finns mycket matnyttigt, inklusive information om propagandans historia samt exempelbilder att använda i undervisningen. Lärarhandledning finns här och presentationen att använda i klassrummet finns här.

Varför rösta?

Pedagog Stockholm har skapat ett lektionsupplägg med titeln Varför rösta? för att uppmärksamma att Sverige för 100 år sedan införde allmän och lika rösträtt. Varför infördes allmän och lika rösträtt? Vilka anledningar fanns och vilka var av störst vikt, tror eleverna? I detta lektionsupplägg får eleverna  resonera, föra källkritiskt resonemang samt granska gamla källor.

De historiska dokumenten i lektionsupplägget är till största del hämtade från Stockholmskällan. På denna webbplats finns inskannade gamla tidningsartiklar, dokument, brev, artiklar, kartor och fotografier. Ett hett tips till historielärarna som vill arbeta med historiebruk!

 

Valåret i skolan på PedagogTrelleborg

Valåret i skolan (del 1): Purfärsk statistik från SOM-institutet

Valåret i skolan (del 2): Faktakoll med Faktiskt.se

Valåret i skolan (del 3): Hur röstar man? Filmresurser om val

Valåret i skolan (del 4): Begreppsarbete

Valåret i skolan (del 5): Veckans URtips om demokrati

Valåret i skolan (del 6): Skräddarsydda budskap/dark ads

Valåret i skolan (del 7): Filterbubblor och ekokammare

Valåret i skolan (del 8): Valkompasser

Valåret i skolan (del 9): Riksdagen levererar – Demokrativerkstad, spel, serier och material

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  • Om

    Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring  pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se

    Allt material licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.