Nyhetsvärdering – Varför är det så tunnsått med positiva nyheter?

Medicinske doktorn och förkämpen mot faktaresistens Emma Frans har startat Twitterkontot Alternativa flashar där hon postar ”Nyheter som inte genererar flashar men som är viktiga ändå.”

Kontot öppnar upp för en del intressanta diskussioner kring nyhetsvärdering och mediekritik där grundfrågan på något sätt är varför vissa typer av nyheter inte får samma genomslag som andra. Nedan presenteras några förslag på uppslag med utgångspunkt från Emma Frans konto och längst ner hittar du andra färdiga uppgifter och uppslag.

Uppslag

  • Inventera någon eller några av våra större dagstidningars (SvD, DN, GP, Sydsvenskan, eller varför inte Trelleborgs Allehanda) webbsidor (bestäm hur många rubriker dom ska räkna, kanske 20) och kategorisera nyheterna efter kategorierna:
    • Positiv händelse, rapportering om något som har blivit bättre
    • Negativ händelse, rapportering om något som blivit sämre eller en konflikt
    • Varken eller eller ej tillämpbart
  • Kan man se någon skillnad på de olika tidningarna?
  • Kolla på Emma Frans Twitterkonto Alternativa flashar för exempel på positiva nyheter som inte fått så stor rapportering
    • Låt eleverna välja varsin nyhet och undersök hur mycket rapportering/spridning de har fått genom att exempelvis söka på nyhetens rubrik.
    • Prova även att välja ut de viktiga orden från rubrikerna och sök med dessa på de stora tidningarnas webbsidor för att se om dessa har skrivit om händelsen.
    • Diskutera om hennes påstående kring att de inte fått något större genomslag stämmer.
  • Diskutera med klassen om vad deras resultat beror på? Vem bestämmer vad som ska rapporteras? Vad är en nyhet?
  • Spelar det någon roll vilka nyheter som publiceras? Vilket ansvar har tidningarna? Går det att ta reda på hur tidningarna ser på sitt publicistiska uppdrag (DN, SvD, GP, Sydsvenskan och Trelleborgs Allehanda)
  • Finns det något problem med att vi får läsa en mängd negativa nyheter, påverkar det oss på något sätt?

Kriterierna för nyhetsvärdering, dvs. vad som är en nyhet och ska lyftas fram för allmänheten, varierar i litteraturen. Journalisten Erik Fichtelius har i sin bok  Nyhetsjournalistik: Tio gyllene regler (2008) (hittad i ”Clownattackerna” och nyhetsvärdering av Kim Rundgren) satt samman de kriterier han anser viktigast.

  1. Viktig Viktighets- och relevanskriteriet. Måste medvetet sträva efter att få med det som har stor betydelse för medborgarna, deras livsbetingelser samtmöjligheter för att första och tolka sin omvärld.
  2. Färsk Ju nyare nyhet, desto hetare och nyhetsvärdet klingar snabbt i takt med att tiden rinner iväg.
  3. Okänd Ett avslöjande av ett för allmänheten tidigare okänt förhållande är en nyhet, även om det inte är en händelse som inte precis inträffat. Ur publikens perspektiv rör det sig om något nytt.
  4. Nära Det som händer i vår geografiska eller kulturella närhet är en större nyhet än det som inträffar längre bort. Nyhetsvärdet avtar i kvadraten på avståndet.
  5. Ovanlig Det är det avvikande, det ovanliga, udda och överraskande som blir nyheter, inte det som inträffar jämt. En nyhets kan ha ett underhållningsvärde utan att nyheterna i sig är att betrakta som underhållande.
  6. Kvarstående missförhållanden Icke-förändringar kan vara betydelsefulla nyheter. En utredning vars
    förslag aldrig genomför kan också vara en nyhet.
  7. Personlig Intressanta och spännande personer är bättre nyhetsstoff än tråkiga och ointressanta. Det behöver inte alltid vara allmänt kända personer, utan det gäller att upptäcka de nya personligheterna också.
  8. Spännande Nyheten ska gå att berätta för andra, det ska vara en intresseväckande historia. Ett pågående skeende kan vara spännande att följa, inte minst för att publiken ska få veta hur det går. Berättarvärdet i en historia påverkar nyhetsvärdet.
  9. Egen En viktig och fullt förstålig personlig drivkraft för många reportrar är att vara först och ensam med en nyhet, en redaktion eller reporter som tagit fram en egen nyhet prioriterar vanligen denna i första hand. Allmänheten går ibland miste om viktiga nyheter som bara publicerats av en redaktion.
  • Visa och diskutera kriterierna med eleverna, håller dom med om att nyheter överlag platsar på listan?
  • Välj ut första nyheten på tidningarnas webbsidor och jämför dem med listan? Kan man bocka av alla kriterierna?
  • Låt eleverna skriva en påhittad nyhet som prickar alla kriterierna på listan, hitta passande bild att illustrera den med. Låt gärna eleverna redovisa sina nyheter för varandra! Man kan också testa det omvända, att låta eleverna försöka skriva antitesen till en viktig nyhet vilket nog kan leda till intressanta resultat

Relaterat centralt innehåll (reviderade läroplanen)

Samhällskunskap 7-9:

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.

Svenska 7-9:

  • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.
  • Texter i digitala miljöer med länkar och andra interaktiva funktioner.
  • Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett
    källkritiskt förhållningssätt.

Samhällskunskap 1b:

  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och
    nyhetsvärdering.

Mer uppgifter och uppslag om nyhetsvärdering

Statens medieråd: Vad blir en nyhet?

Mediekompass: Varför hamnar cricket på förstasidan i Australien? Övningar i nyhetsvärdering

Mediekompass: Analysera nyhetsvärderingen

MTM: Nyhetsvärdering – Varför är artikeln med i tidningen?

Amnesty: Övning om nyhetsvärdering

Statens medieråd: MIK-rummet med en mängd övningar och uppgifter kring media

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  • Om

    Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring  pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se

    Allt material licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.