Creepypasta – vandringssägner på nätet

Photo by Blake Lisk on Unsplash

Sedan 2015 har Jack Werner, journalist och författare till boken Creepypasta – spökhistorier på internet, sänt Creepypodden på P3. Den sänds på måndagar kl.00.01, lagom till spöktimmen. Varje avsnitt av Creepypodden innehåller spökhistorier, ibland på ett visst tema, ibland varianter av samma historia. Alla berättelser är inskickade av lyssnare och utgångspunkten är att de är sanna – och de är alltså vandringssägner med skrämmande innehåll.

Vandringssägner är en spegel av vårt samhälle, vår kultur, våra funderingar och vår oro, och dessa historier återkommer över tid och rum. De ändras allt eftersom så att vi ska känna igen oss och kunna relatera till innehållet. Spökhistorier är essensen av den fruktan som kan finnas i samhället. Begreppet creepypasta betyder spökhistorier som sprids på nätet med påståenden om att de är sanna. Uttrycket creepypasta kommer från tangentbordets copy-paste-manöver och dessa historier handlar om det moderna samhällets oro inför samtida fenomen som datorer, nätet, spel och filmer. Precis som vandringssägner har de ofta lokal anknytning eller så har berättelsens innehåll hänt en kompis kompis, vilket föranleder att vandringssägner kallas för a-friend-of-a-friend-stories på engelska.  

Werner formulerar på Creepypasta sitt intresse för goda historier så här: ”Jag har i hela mitt liv älskat vandringssägner och spökhistorier. Jag har många gånger läst Bengt af Klintbergs tre samlingar av moderna vandringssägner, och de innehåller samma sorts stoff, samma historier som stötts och blötts av tusentals människors fantasier tills de hittat en ultimat tilltalande form, som creepypastor brukar göra. Crowdsourcad fruktan. Ett tvärsnitt av vad vi är rädda för i dag. ” 

Nya avsnitt kommer att sändas i alla fall året ut, och alla sända avsnitt finns tillgängliga på P3:s webbplats.  På webbplatsen kan du läsa mer om creepypasta och här finner du även manus till alla poddarna.

Bland de över 80 avsnitten kan nämnas följande:

  • Avsnitt 1 – Jack Werner själv anser att det är bra att börja med detta avsnitt, som är en favorit bland lyssnarna. Avsnittet handlar om  barnen med svarta ögon.
  • Avsnitt 2 som handlar om spökkonton på Facebook. Detta avsnitt passar att lyssna på när vi diskuterar vad som händer långsiktigt med det vi gör, skriver och delar på nätet. 
  • Avsnitt 81 tar upp vandringssägner.
Creepypasta och källkritik =?!

I en intervju som sändes förra vecka diskuterar Jack Werner och Creepypoddens medansvariga Ludvig Josephson  om Creepypodden har någon relevans för Werners arbete med källkritik och Viralgranskaren. Werner kommenterar då att det absolut har det: för att en spökhistoria ska fungera; för att lyssnaren/läsaren ska stänga av  sin misstro och skepticism, så måste historiens grundpremiss  accepteras. Grundpremissen kan vara att en typ av människor är onda eller att en rad händelser är en del i en konspiration. Det här stämmer in på den grundsyn lyssnaren/läsaren kan identifiera sig i, förstå och till viss del hålla med om. Det är alltså samma förutsättningar som gäller för de felaktigheter som sprids på sociala medier, t.ex. s.k. fake news, och samma mekanism som får många vuxna att dela inlägg för att de blir upprörda, utan att ens läsa mer än rubriken.

Jack Werner har nyligen släppt en bok om just detta med titeln Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändåGenom att granska påhitt, rykten, legender, propaganda och lögner berättar han i boken om nätets påverkan på sanningen och vad vi kan göra för att genomskåda den virala lögnen.

I svenskämnet kan följande tas upp i undervisningen:
  • Granska var gränsen mellan sanning och fiktion går: Vilka delar av berättelsen skulle kunna vara sanna och vilka känns påhittade? Känner vi igen någon del av berättelsen från litteratur eller film?
  • Har eleverna redan träffat på dessa berättelser på nätet? Går det att söka och hitta dem?
  • Var och varför tror eleverna att dessa historier publiceras?
  • Eleverna kan genomföra intervjuer för att undersöka om det finns några creepypastor med lokal anknytning.
  • Vilka element av berättande text finns det i dessa spökhistorier?
  • Eleverna kan även hitta på egna spökhistorier som läses in.
  • Ur ett mer mänskligt eller filosofiskt perspektiv är det intressant att fundera över: Denna berättelse som eleven läst –  vad säger den om oss eftersom den speglar vårt samhälle?
Kursplanen för svenska i årskurs 7-9, centralt innehåll
  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters
    budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och
    språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala
    verktyg.
  • Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga
    världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik,
    dramatik, sagor och myter.
  • Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna.
  • Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.
  • Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra. Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel
    tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften,
    innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter.
    Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och
    webbtexter.
  • Texter i digitala miljöer med länkar och andra interaktiva funktioner
  • Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
  • Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

 

Ämnesplan för Svenska 1 på gymnasiet, centralt innehåll
  • Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion.
  • Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text
    bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för
    textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter.
  • Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik.
    Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.
  • Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer.
  • Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i
    skönlitteratur och teater samt i film och andra medier

 

Följ oss på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  • Om

    Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring  pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se

    Allt material licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.