Mata inte trollen!

Nu har AV-Media i Trelleborg påbörjat kommunens utbildning i digital kompetens och programmering. Först ut var Vannhögskolan och idag väntar Smygeskolan och Klagstorps skola. Utbildningen tar upp hur media påverkar samhälle, demokrati och individ samt hur vi kan lära eleverna att vara källkritiska. Då passar vi på att beröra trollen, de lömska varelselserna i medielandskapet som ofta har som syfte att t.ex. påverka och sabotera.

CC0 Creative Commons
www.pixabay.com

Vad är troll?

Enligt mediestrateg Brit Stakston finns det tre sorters troll. Först har vi dem som hatar kändisar, opinionsbildare och politiker. Den andra sorten är det ”klassiska” trollet, som ser debatterandet och bråkandet nästan som en konstform. Det sista trollet är det som har blivit ett hot mot demokratin genom att”gå till jobbet” och använda nättrollandet som en del av opinionsbildandet. I detta klipp SVT hjälper Stakston oss att förstå nättrollens motiv på två minuter.

Internationella troll

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har granskat vilka områden som kan vara mest sårbara inför det svenska riksdagsvalet senare i år, rapporterade media strax före jul (t.ex. i SvD). Rapporten utgår från en granskning av de fall av påverkan som uppmärksammats vid val i Europa och USA de senaste åren. Vilka områden som åsyftas är däremot hemligaI december förra året rapporterade SVT om den ryska journalisten journalisten Ljudmila Savtjuks, som jobbat undercover i en trollfabrik i S:t Petersburg, oro över att det kommande svenska riksdagsvalet kan vara ett mål för den ryska trollfabriken. Redan har Nobel fredspris kritiserats på sociala medier i Ryssland. Enligt Savtjuk har trollen arbetat hårt för att svartmåla priset. ”Åsnor och clowner är de två orden de använder flitigast”, säger hon. Redan 2016 spreds ett falskt Nobelkommitté-dokument via ryska trollkonton och hemsidor, med information om att priset skulle gå till Ukrainas president Petro Porosjenko.

Lokala troll

Att inte allt är sant på nätet och att vi ska ha en vana att ifrågasätta det vi läser, det ingår i källkritiken i skolan. Internationellt trollande som det vi beskrivit ovan är kanske svårt för eleverna att greppa, i alla fall för låg- och mellanstadieelever. En diskussion om ton och språkbruk på sociala medier vara en väg in i ämnet för de yngre eleverna och om man diskuterar fram normer och förhållningssätt på nätet, så blir det lättare att uppmärksamma avvikelser.

Du kan läsa mer om Fulretoriksbingo och Trollsnack – Retorik på nätet och i skolan här på bloggen.

Frågor att diskutera:
  • Hur tar vi upp troll i undervisningen?
  • Möter eleverna nättroll i sociala medier? Var? På vilket sätt? Hur avgör man om det är ett troll?
  • Hur lär vi eleverna hantera troll?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  • Om

    Pedagogtrelleborg är en sida för pedagoger i Trelleborgs kommun och drivs av AV-Media, Skoldatateket, Systemavdelningen och bibliotekets skolbibliotekarier.