• Pedagog Trelleborg

     

    På Pedagog Trelleborg delar förstelärarna i Trelleborgs kommun med sig av tips, uppslag, kunskap och erfarenheter för att inspirera sina kollegor såväl inom Trelleborgs kommun som i övriga landet. Allt material är licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.

Forskning visar: Sociala medier är gränslöst drama för unga

Photo by Priscilla Du Preez on Unsplash

I sin avhandling Drama, hat och vänskap har Åsa Björk, doktorand vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå Universitet, undersökt ungdomars interaktioner i sociala medier. I djupintervjuer med 32 ungdomar i åldrarna 13-15 framkommer det att ungdomar själva inte ser negativa händelser/kränkande handlingar i sociala medier som mobbning, det som bl.a. organisationen Friends (2017) och Skolverket (2011) benämner nätmobbning. Denna dramatik är snarare en del av en föreställning med aktörer och åskådare där gränsen mellan privat och publikt suddas ut. Det visar den alldeles nydisputerade avhandlingen vid Umeå universitet.

I studien framgår att ungdomarna nästan hela tiden omges av sociala medier och när ungdomarna interagerar i sociala medier spelar tid och rum väldigt liten roll. Ungdomar kan vara lika nära någon i Australien som sina klasskamrater. Likaså suddas gränserna ut mellan privat och publik och mellan synlig och osynlig. Att vara på sociala medier och interagera med andra ungdomar utvecklar ungdomarnas personligheter och lär dem något om både sig själva och andra. De lär sig också att valet av självpresentation får betydelse för hur de uppfattas av andra och de bilder som visas i social media blir normen för vad som är norm.

I ungdomarnas redogörelser framkommer att den sociala samvaron styrs av olika kriterier och normer som skapas för den sociala samvaron. ungdomarna skapar olika kriterier, normer och regler för den sociala samvaron i gruppen. Likt annan gruppbildning kan sammanhållning visas och skapas genom uteslutning. Ungdomarna använder varandra som verktyg för att visa vem som är innesluten i gruppen genom att utesluta någon eller samtala om de som inte är närvarande. Närvaro blir därför extra viktig för den sociala statusen och ungdomarna vill alltså inte vara utanför denna kontext. Ungdomarna i studien berättar att de på olika sätt tar del av innehåll från sociala medier direkt på morgonen. De inleder dagen med att starta telefonen, logga in och informera sig om vad som har hänt under natten.

I avhandlingen jämförs sociala medier med en scen där aktörer har en publik, likt ett skådespel. Negativa handlingar, som kan bestå av att någon ”hatar på” en individ, kan bemötas av att den personen ger igen och fortsätter argumentera och därmed flyttar fokus i situationen. Genom ”publikens” stöd eller uteblivna reaktioner kan även de agerandes sociala status förändras.

– Ett drama mellan individer kan å ena sidan upplevas som både förskräckligt och roligt och sociala medier kan fungera som en scen med aktörer och med åskådare, säger Åsa Björk.

Vill du få ännu bättre insikt i hur ungdomarna i undersökningen resonerar ska du läsa deras redogörelser i avhandlingen här.

Frågor att diskutera

  • Hur diskuterar vi sociala medier med våra elever?
  • På vilket sätt tar vi bäst upp frågor som identitetsskapande, relationer och utanförskap?
  • Hur kan vi synliggöra och diskutera internetvanor med våra elever?
  • Vad innebär det att inte vara tillgänglig? När är det OK att inte vara tillgänglig? Får det konsekvenser, anser eleverna? Enligt undersökningen känner ungdomar så.

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *