Marknadsmässig kurragömma? Barn, unga och dold reklam

Barn, unga (och vuxna) befinner sig online en mängd timmar varje dag. Från deras användande av datorer i skolan till deras användande av privata telefoner, plattor och andra digitala enheter. ”Alla” är online. En stor del av ungas liv pågår där och dom påverkas av saker dom möter där, inte minst marknadsföring. Statens Medieråd släppte för någon tid sen rapporten Marknadsmässig kurragömma? Barn, unga och dold reklam som undersöker detta och som vilken valda delar sammanfattas här.

Svenskarna har blivit mer reklamtrötta överlag vad gäller konventionell reklam vilket också företagen till exempel märker på att fler och fler väljer att installera  annonsblockeringsverktyg. Företagen har då behövt hitta nya vägar för att nå ut med sin marknadsföring där det som kallas dold marknadsföring är ett av sätten att nå ut. Ett exempel som de flesta känner till är produktplacering i filmer där till exempel populära tv-serien Solsidan sticker ut. Vill man få ett övertydligt exempel på hur det kan fungera är det bara att titta lite på filmen där alla produktplaceringar från filmen Transformers har klippts ihop. Det är också en bra övning att titta på en sådan här sammanställning, har man väl sett och förstått hur vanligt det är så blir det lättare att uppmärksamma i andra sammanhang.

Det finns många sorters dold marknadsföring men vad som förenar den är att företagen betalar för marknadsföring som inte  tydligt märks ut som reklam.

Att marknadsföra genom det som kallas social influncers, dvs. genom bloggar, youtube-kanaler och social media drivna av personer med många följare och stor genomslagskraft. Vilka dessa är i Sverige bland våra unga kan du läsa om här. Vad som är lurigt med denna typ av marknadsföring är att den sällan eller aldrig märks ut med att det är reklam det handlar om. Branchpressen sammanfattar tanken tydligt:

I ett influencer-samarbete är det inte nödvändigtvis fina bilder och korrekt stavning som driver resultat, tvärtom så ökar trovärdigheten och därmed konverteringen om materialet inte är perfekt.

Innehåll som styrs för hårt av annonsören upplevs som reklam och inte någons personliga rekommendation

Vad gäller ny teknik så hänger lagstiftningen sällan med, t.ex. har vi ett förbud mot riktad reklam mot barn under 12 år men detta gäller ju inte barnens mest populära medieplattform Youtube.

Andra sätt att komma ifrån den traditionella reklamen på nätet som i princip inga klickar på och har låg verkningsgrad är att baka in den i tjänsten man använder. Söker jag på flygresor på Google får jag betalda länkar högst upp, Facebook skickar anpassade annonser utifrån vad deras algoritmer kan klura ut om mig (att jag borde plugga på universitetet, köpa leksaker, gå på massage och köpa jeans med märkliga broderidetaljer på – algoritmerna känner mig inte helt…) eller att youtubers recenserar och rekommenderar olika produkter.

Youtubers har idag ett enormt omslag bland unga som är svårt för oss lite äldre att förstå. Youtubern Therese Lindgren följs till exempel av nästan varannan flicka mellan nio och 18 och har ett större genomslag än all annan traditionell media i åldersgruppen. Vill man få en större förståelse över hur företagen jobbar tillsammans med unga influencers rekommenderas kapitel fyra varmt. Vi som jobbar med barn måste bli duktigare på att förstå och veta vilken typ av media som barn och unga konsumerar, men det är svårt. Jag citerar ett långt stycke ur Gustav Martners mycket läsvärda text som sätter fingret på problemet.

Under de år jag ägnat tid åt influencer-frågan har jag gång på gång förstått att vuxna – även de som arbetar med barn, medier eller marknadsrätt – konsumerar mycket lite av allt det som influencers producerar. Jag förstår dem: styrkan i småbarnens favoriter Babblarna på Youtube, elvaåringarnas musica.ly-klipp och de ändlösa filmerna med PewDiePies datorspelande är superoptimerat innehåll mot en viss ålder och ett visst kön. Det är ingen bred familjeunderhållning för bioduken eller platt-tv:n. Tvärtom. Innehållet är svaret på att medielandskapets hårdvara och mjukvara är individualiserad. Alla i familjen sitter med varsin enhet och varsitt innehåll, och familjens sista gemensamma medieupplevelse är Melodifestivalen där den gamle Owe Thörnqvist och nybakade youtubers samsas i en välförpackad kompromiss från linjärtelevisionen.

I och med att traditionell reklam blir mer och mer impopulärt lär vi fortsätta se fler exempel på hur stora företag försöker nå ut med sin reklam till små och stora barn på ett sätt som maskerar att det är reklam det handlar om och det blir viktigt att vi som jobbar i skolans värld pratar om och diskuterar frågorna. Att reklamen fungerar vet vi ju, annars skulle företagen inte fortsätta.

Rapporten fortsätter med flera läsvärda kapitel om reklam i spel, hur mycket unga påverkas av reklam, marknadsföringslagen och juridik och är mer än väl värd att ögna igenom om man jobbar med barn och unga.

Marknadsmässig kurragömma? Barn, unga och dold reklam

Jag avslutar med Gustav Martners råd till föräldrar från SVTs sammanfattning av rapporten:

– Jag tycker att föräldrar ska titta på influencers tillsammans med sina barn, veta vad ens barn tittar, – orka hänga med, säger Gustav Martner.

– Då kan själv bestämma vad man vill prata om [sic]. För det finns mycket i den här världen som är väldigt bra, men det finns också dåliga sidor . Om vi ska förhandla fram en lösning som är bra för alla, måste vi först veta vad fan vi snackar om, säger Gustav Martner.

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  • Om

    Pedagogtrelleborg är en sida för pedagoger i Trelleborgs kommun och drivs av AV-Media, Skoldatateket, Systemavdelningen och bibliotekets skolbibliotekarier.