Digitaliseringen av skolan: Källkritik, sökkritik och algoritmer

I senaste avsnittet av URs utmärkta Lärlabbet behandlas källkritisk förmåga i skolan, något som det diskuteras allt mer i skolvärlden och som blir än mer högaktuellt i och med att den nya läroplanen införs nästa sommar. Nya skrivelser om digitaliseringen införs där begrepp som informationssökning, källkritik och sökkritik får en större tyngd.

I samhällskunskap för årskurs 1-3 kan vi till exempel läsa att eleverna ska få:

  • Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg.

I samhällskunskap för årskurs 7-9 är nyheterna i det centrala innehållet en än mer fördjupad kunskap i ämnet:

  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
  • Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
  • Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Detta ställer helt nya krav på oss som arbetar inom skolan och eftersom dagens elever möter det största och mest komplexa informationsflödet i världshistorien måste vi rusta dem för att kunna möta, granska och hantera detta. Detta är en jätteutmaning för den svenska skolan! Ett första steg är att vi måste se bortom den klassiska bilden av källkritik som en fråga om sant eller falskt eller bra eller dåliga källor. En källa är bra om den är användbar för oss och det vi undrar. För att vi ska nå hit måste vi hjälpa eleverna utveckla sina sökkritiska förmågor och är duktiga på informationssökning.

Algoritmer och sökkritik

För att kunna avgöra om en källa är användbar måste vi lära eleverna att ställa rätt frågor samt lära dom hur sökmotorer och sociala medier fungerar. Här kommer vi in på det här med algoritmer vilket är det som styr vad som visas för oss på sociala medier, vilka sökresultat vi får på Google, vilka filmer som rekommenderas för oss på Netflix, vilka extraerbjudande vi får från ICA Maxi och vilken reklam som visas för oss, för att ta några exempel.

Vad är då en algoritm? Jutta Haider förklarar det bra i Lärlabbet (länk till hennes förklaring) som ett recept, instruktioner för vad som ska hända om man får viss input. Om jag tittar på en mängd actionfilmer på Netflix kommer deras algoritmer rekommendera andra actionfilmer för mig. Om jag är ett visst kön, en viss ålder och har tryckt på gilla-knappen i Facebook på vissa sidor kommer dess algoritmer försöka anpassa reklamen jag ser till sånt som passar mig. Alla algoritmer är skapade av människor som präglas av sin sociokulturella miljö vilket också innebär att alla algoritmer också är präglade av dessa. Algoritmer kan alltså vara fördomsfulla, rasistiska och sexistiska som Jutta uttrycker det.

Detta leder alltså vidare till att för att man ska kunna vara källkritisk måste man också ha en förståelse för hur sociala medier och sökmotorer fungerar, man måste vara sökkritisk. Sökkritik kan man ses som en utökad källkritik där man inte bara tittar på informationen man hittar eller får utan man också är kritisk innan, varför får jag denna informationen. Hur fungerar en sökmotor? Hur fungerar sociala nätverk? Får jag olika svar på olika sökmotorer? Får jag olika svar om jag är på olika ställe eller använder olika digitala enheter att söka med? Man utvidgar det kritiska arbetet till hela vägen fram till källan.

Ställa frågor

Var börjar man då om man vill utveckla elevernas sökkritiska förmåga? Ett sätt är att öva dem i att ställa frågor. Vilka frågor kan vi ställa om en text, bild eller film? Hur formulerar vi dessa frågor så att vi får våra svar? Var ska vi ställa frågorna? Hur ska vi sen kritiskt granska och bedöma svaren vi får?

Ett enkelt sätt att börja den här processen är att gemensamt med eleverna försöka söka svar på något och se vad sökmotorn ger för resultat. Vad händer om vi byter sökord? Vad händer om vi söker på ett annat språk? Vad händer om vi bara söker på svenska resultat? Detta arbetssätt är det som kallas för samtalsgoogling och du kan läsa om skolbibliotekariernas arbete med detta här.

Det är i sammanhanget också viktigt att bli medveten om den informationen man inte möter. Hur ser ens egen filterbubbla eller ekokammare ut? Hur ser mitt eget flöde ut?

Avslutningsvis

Källkritik och sökkritik är inte ett ämne eller delmoment som kan klaras av på några lektioner eller temadag utan måste integreras i det vardagliga arbetet. Vad vi pratar om är ju en metod, hur vi lär oss att ta ställa frågor och få relevanta svar på dessa med en kritisk inblick i varför vi får just dessa svar, det vill säga kunskap om hur algoritmerna som styr våra svar fungerar.

Detta är ett stort uppdrag för skolan, men ett livsviktigt sådant. Hur rustar vi våra barn och unga till att bli medvetna och kritiska mediekonsumenter i en värld där informationsflödet ökar för varje dag?

 

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  • Om

    Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring och om pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se