Fulretoriksbingo och Trollsnack – Retorik på nätet och i skolan

Har du varit inblandad i en diskussion på nätet om något som folk har starka åsikter om? Då har du med stor sannolikhet råkat ut för något eller några av alla retoriska fulknep som florerar där. Särskilt vanligt förekommande är fulknepen i diskussioner som t.ex. berör rasism, politik, genus, medicin och hastighetsbegränsningar.

Sveriges Television har satt samman en kort video och artikel som går igenom tre vanliga retoriska fulknep och vad man ska tänka på när man råkar ut för dem i en diskussion. Dessa diskussionsknep är något dina elever med största säkerhet också har stött på och jag tror att det är viktigt att ta upp och diskutera hur man bemöter dem när man stöter på dem. Varför inte gemensamt gå in på någon av våra större tidningars Facebooksidor och hitta ett diskussionsområde som är mer eller mindre infekterat och hitta gemensamt exempel på de fyra vanliga fulknepen och formulera teoretiska svar på dessa som inte ger det argumenterande trollet vatten på sin kvarn. Har man mött dessa fulknep innan i en mer skyddad klassrumsmiljö är man mer skyddad och hårdhudad när man stöter på dem sen utanför skolans väggar.

Fyra vanliga fulknep:

Whataboutism

Enkelt uttryck en variant av ”men-du-då?” Ett påstående bemöts med ett annat påstående för att försöka skifta fokus från det som ursprungligen diskuterades. I en diskussion om t.ex. förintelsen så börjar man prata om andra folkmord och hur hemsk Stalin eller Mao eller Pol Pot var. I bilden nedan använder Bo detta klassiska retoriska fulknep.

Ad hominem – personangreppet

Personangrepp är vanligt förekommande för att förminska och förringa en person i en diskussion på nätet och ett effektivt sätt att flytta fokus från sakfrågan. Janne nedan får exemplifiera en  klassisk variant på temat när han istället för att svara på Patrics inlägg försöker förringa honom som person.

 

Halmgubben

En halmgubbe kallas det när man tillskriver diskussionsmotståndaren åsikter eller argument den inte har uttryckt för att sen svara eller kritisera dessa. Janne påstår nedan att alla som jobbar Aftonbladet är kommunister och Sverigehatare och han behöver därmed inte diskutera själva sakfrågan genom att avfärda argumentation som falsk.

Gish-galopp

Detta innebär att man rabblar mängder med fakta, länkar eller statistik för att stödja sin egen tes för att dränka sin motståndare som inte kommer att ha tid att sätta sig in i och bemöta alla påstående. När motståndaren inte klarar av att svara på all information kommer det ta som intäkt för att man vunnit diskussionen. Gloria nedan väljer att klistra in en massa länkar som stödjer hennes tes i en diskussion om strålning i skolan.

Fulretoriksbingo

Vill man öva på att identifiera dessa retoriska knep i praktiken så kan man spela fulretoriksbingo. Hitta ett kommentatorsfält med en någorlunda infekterad diskussion och projicera den på tavlan. Låt eleverna få varsin bingobricka där de kryssar om de stöter på någon av knepen i texten. Först att fylla en rad eller bricka skriker Bingo.

Färdiga bingokort finns att ladda ner här: Fulretoriksbingo

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  • Om

    Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring  pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se

    Allt material licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.