Specialpedagogiskt forum 2016

Under två varma septemberdagar i Stockholm fick jag möjlighet att delta i ”Specialpedagogiskt forum 2016”. Där fick jag ta del av senaste forskningen och beprövade metoder för effektivare stödinsatser och bemötande av alla elever. Jag har valt att skriva om två av föreläsarna.

Den första är Ulf Fredriksson, docent i pedagogik på Stockholms universitet, som berättade om svenska elevers läsning utifrån det vi vet från PISA och PIRLS med fokus på gruppen svaga läsare.

Det finns en tydlig trend bland läsningen  – de svaga läsarna har blivit fler och de goda läsarna har blivit färre. För 16 år sedan var en svensk svag läsare bättre än motsvarande grupp i andra länder. Idag är en svensk svag läsare sämre än svaga läsare i andra länder.  I alla länder visar det sig att flickor är bättre läsare än pojkar, men i Sverige ökar dessutom skillnaden mellan flickor och pojkar.

Ulf Fredriksson berättar vidare att läsförmågan varierar mellan olika skolor i Sverige, medan skillnaden inte är lika stor andra länder.

Vad har orsakat detta? Ett komplext problem, enligt Ulf Fredriksson, som menar att det finns flera orsaker som gör att de svenska eleverna faller i alla ämnen. Det handlar mer om ett systemproblem och inte något ämnesproblem. Det finns heller inget samband mellan fler betyg och bättre resultat. Att vi har fler elever med utländsk bakgrund eller som är födda utomlands är inte en avgörande faktor för att resultaten skulle vara sämre. Resultaten skulle fortfarande dala även om eleverna har svenska föräldrar och växt upp i Sverige.

Tänkbara orsaker: 

  • minskad likvärdighet (skolsegregation, skolvalsreformen)
  • attityder till skolan (lägre intresse och samhörighet med skolan från eleverna)
  • undervisningsformer (mer individualiserade arbetsformer)
  • försämrade läsvanor (försämrad läsning och detta påverkar inte bara läsningen)

Vad kan göras för att förbättra?

  • god och förebyggande undervisning
  • tidiga stödinsatser
  • kartläggning
  • stöd i små grupper eller individuellt är mest effektivt       

Den 6 december släpps PISA för 2015.

 

Den andra föreläsaren var en inspirerande NPF-pedagog, Joanna Lundin från Källbrinksskolan i Huddinge, som arbetar på en F-9 skola med 950 elever (NPF = neuropsykiatriska funktionsnedsättning). En helt vanlig skola men här pratar man om elevernas behov och inte om deras diagnoser. Lärarna pratar med eleverna om hur deras skolmiljö ska se ut och utformar den efter deras önskemål och behov.

Hur gör man och arbetar för en tillgänglig skola? Joanna Lundin använder ofta citatet: “Om man anpassar skolan efter elever i behov av stöd har man gjort all skolutveckling som behövs”. 

Joanna Lundin berättar vidare om hur de har arbetat för att skapa en tillgänglig skola och följande saker är av stor betydelse:

förhållningssätt, lärarens roll och ansvar, riktlinjer för läxor/hemuppgifter, lösningsfokuserat arbetssätt, elevens behov styr, att man utgår från elevens styrkor, att det är viktigt med relationer, elevresurser i varje arbetslag som är behovsstyrda, elevplanerad arbetstid, handledning/coachning för pedagoger och elever, tätt samarbete med hemmet, föreläsningar för elever och pedagoger samt Life Kinetics.

Ovanstående punkter arbetar många skolor redan med, men jag skulle vilja påstå att på Källbrinksskolan är allt noga planerat, allt från vilka klockor som ska användas i klassrummet, tydliga salsanvisningar, hur klassrummen  är utformade med tydlighet och struktur, alternativa lärmiljöer som finns i alla klassrum till ljuddämpande soffor i korridorerna. Det finns även ”SOS-lådor” i varje klassrum där eleverna kan låna taktila hjälpmedel, hörselkåpor, stressbollar, sittdynor, bollvästar, time timers m.m.  Det är en skola som medvetet och noggrant har planerat och verkställt en lärmiljö där alla elever trivs oavsett behov och förutsättningar.

Övriga föreläsare:

Gudrun Löwendahl Björkman, specialopedagog, GLB åtgärdsprogram

Lisen Kjellmer, leg. logoped, Ph.D, Karolinska Universitetsjukhuset

Johanna Kristensson, leg. logoped och språk, läs- och skrivutecklare, Resurscentrum Kärnhuset Halmstad

Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, Karolinska Institutet

Rickard Östergren, fil.dr, leg. psykolog

Två mycket givande dagar. Vill du veta mer får du gärna kontakta mig,

- för en tillgänglig utbildning

– för en tillgänglig utbildning

Skoldatateket Anna Gudmundsson 0734-422577

 

 

 

 

Dela vidare!Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterEmail this to someonePin on Pinterest

Om Anna Skoldatateket

Skoldatateket är en verksamhet där man kopplar samman specialpedagogisk kompetens med IT-inriktat stöd till elever med dyslexi, läs- och skrivsvårigheter och/eller koncentrationsproblematik. Skoldatatekets syfte är... ...att vara en naturlig del i kommunens elevstöd ...att medverka till att stimulera och utveckla inkluderande lösningar för elever i behov av särskilt stöd så att de blir delaktiga i sitt lärande ...att ge skolpersonal en fördjupad specialpedagogisk kompetens om hur man med hjälp av IT-baserade verktyg kan skapa stimulerande lärande situationer för elever i behov av särskilt stöd ...att erbjuda skolpersonal möjlighet att prova alternativa verktyg och pedagogisk programvara före inköpPapper och penna är bra men det räcker inte. Vi arbetar för en tillgänglig utbildning för alla elever.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  • Om

    Pedagogtrelleborg är en sida för pedagoger i Trelleborgs kommun och drivs av AV-Media, Skoldatateket, Systemavdelningen och bibliotekets skolbibliotekarier.