Multimodal realia i språkundervisning, ett exempel från praktiken

Adriana Sturesson

1De olika situationer och kontexter där språket används skiftar i två dimensioner: tid och rum. Språkundervisning har använt läromedel som har skapats från en första början med en skriftlig kod. (Farías, Oblinovic y Borrego, 2010) Det tryckta skriftliga språket begränsar läromedlets kapacitet att utvecklas parallellt med de lingvistiska transformationer som sker i världen. Böcker är speciellt sårbara och blir lätt inaktuella eftersom de kan beskriva politisk, historisk och samhällsfakta som har förändrats: När texten blir till, har verkligheten redan hänt, det blir en berättelse om en förfluten tid, även om den här berättelsen förblir permanent. Det som framställs i en lärobok är alltid en ofullständig bild som är begränsad till en omständighetsram, en bidimensionell syn av verkligheten; en syn som lätt kan skapa fördomar.

 

Nutida elever har tillgång till mycket annat än just läroböcker, eller tryckta läromedel. Genom media använder sig elever av olika informationskällor, denna omständighet orsakar ett paradigmskifte för lärarna. Läraren är ibland inte längre den primära eller självklara kunskapskällan. (Selander. Kress, 2010.)

I det här sammanhanget kan man ställa tre viktiga pedagogiska frågor:

  • Hur kan vi forma lärandet i en malström av förändrande kontexter?
  • Hur kan vi juxtaposera utbildningen och verkligheten?
  • Hur kan vi integrera literacitet och interkulturalitet?

Ett svar till dessa frågor är användningen av multimodal realia i språkundervisningen. Realia som tillåter ett tillvägagångssätt till språkets användning i tid och rum, inklusive en virtuell dimension. Ett medel som kan bli en språklig och kulturell källa.

 

 

Vad är Multimodalitet?4

Enligt Kress och Van Leewen (1996,2001) är multimodaliteten en text där man kombinerar olika uttrycksformer; till exempel bilder, diagram, färger, storlekar och ljud som interagerar med varandra. Den här interaktionen möjliggörs tack vare media och teknologin. I de här uttryckformerna i texten kombineras socio-semiotiska modeller som vårt sinne behöver processera i ett icke-verbalt dimension. (Farias, Obilinovic, Borrego, 2010.)

 

Vilka är fördelarna med multimodal realia?

Det finns fördelar i användingen av multimodal realia både för lärare och elever. För lärarna, själva processen där man letar och anpassar multimodalt realia till undervisningen tillför ett tillfälle för utveckling och lärande, en möjlighet att växa som lärare eftersom när läraren presenterar något man anpassar själv eller något eget, motivationen överförs till eleverna på ett enklare sätt. (Berwald, 1987.)

Vad gäller eleverna, så har Plass och Jones (2005) hittat evidens där visuell input är mycket mer effektivt än endast ett verbalt, både i hörförståelsen och ordinlärning. På samma sätt, multimodal realia ökar elevernas motivation till språkinlärning (Kilickaya, 2004; Bala, 2015) och ger eleverna möjlighet att komma i kontakt med kulturella aspekter av målspråket genom virtuella besök eller simuleringar.

 

Ett exempel från praktiken

Vad säger ni om vi fantasireser till Mexiko?

5Under hösten 2014, träffade jag en grupp elever som hade hunnit byta spansklärare några gånger under högstadiet, de var ganska omotiverade och deras kunskapsnivå var något under vad en elev i samma årskurs ska prestera. Det var så jag fick idén att resa med fantasin till Mexiko och låta dem upptäcka att det finns många olika sätt att lära sig ett annat språk och att man öppnar dörrar till andra kulturer.

Det blev en resa där vi kunde samväva literacitet med interkulturalitet. Jag använde mig av multimodal realia och resultatet blev att eleverna tog ett stor kliv i sina kunskaper, till exempel: från att endast kunna skriva enstaka ord till att kunna skriva brev, texter och beskrivningar.  Sammanlagt gick vi igenom innehållet till två årskurser.

Vårt resa varade ungefär sju månader, och när jag ser tillbaka på den kan jag med säkerhet säga att det är en av de roligaste och mest lärorika aktiviteterna i min lärarkarriär.

 

 

Hela planeringen och aktiviteterna till resan finns på följande blogg:

6

 

Du kan läsa artikeln i sin helhet tillsammans med referenser i tidningen Lingua 3/2016: Sturesson, Adriana, “Las relalias multimodales en la clase de lenguas y un ejemplo en la práctica”.

 

Dela vidare!Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterEmail this to someonePin on Pinterest

Om David Nilsson

Tekniker AV-Media

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  • Om

    Pedagogtrelleborg är en sida för pedagoger i Trelleborgs kommun och drivs av AV-Media, Skoldatateket, Systemavdelningen och bibliotekets skolbibliotekarier.