Att prata om det vi inte vill prata om – terrordåd och sociala medier

CC0/ Photo by Sharon McCutcheon on Unsplash

I helgen skedde det som inte får hända – igen. En terrorattack med över 50 döda. I livesänding på Facebook. Innan skjutningen började uttalades en samtida ungdomskulturell referens: ”Remember lads – subscribe to Pewdiepie”. (”Kom ihåg – prenumerera på Pewdiepie”.). Före attacken släppte terroristen ett manifest där han bland annat tar upp terrordådet på Drottninggatan, och säger att han ville hämnas 11-åriga Ebba Åkerlund. 

Händelserna föranleder en hel del frågor som i sin tur leder till fler frågor…

 

Ska vi prata om det som hänt med våra elever?

Det är min fulla övertygelse att vi SKA göra det. Alla elever som jag hittills pratat med mellan 10 och 17 år har hört talas om det som hänt och många har tagit del av diverse youtubers kommentarer på sociala medier. Ett par elvaåringar kunde förklara varför Pewdiepie nämndes och sex av gymnasieeleverna hade faktiskt sett själva filmen med dödsskjutningarna. Ingen hade däremot pratat om det i undervisningen. Bara ungefär hälften hade pratat med en vuxen om det. Alla hade frågor och tankar om själva terrordådet och livesändningen.

Jag misstänker att många lärare drar sig för att göra det eftersom det finns så många frågor som är obesvarade och många saker som vi inte vill sätta ord på. Vem är Pewdiepie och vad har han med detta att göra? Ska jag göra barnen uppmärksamma på att det kan finnas en sådan video så att de kanske söker upp den? Hur förklarar jag den mänskliga ondska som kan få någon att livesända en massaker? Ska jag påminna eleverna om terrordådet i Stockholm, eftersom terroristen nämnt ett av offren därifrån?

Behöver vi ha alla svaren?

Nej, jag anser faktiskt att vi inte behöver ha det. Tänk igenom vad du vill ha sagt, det budskap du vill framföra och de aspekter du vill diskutera. Lyssna på elevernas frågor och svar, var ödmjuk och var ärlig när du inte vet svaren på elevernas frågor. Förklara hur du känner och reagerar. Men främst av allt, lyssna på eleverna och låt dem prata.

Påpeka att även om vi har möjlighet att se en sådan här video på nätet så kan vi VÄLJA att låta bli. Vi väljer själva vad vi vill se och vilken typ av människa vi vill vara både IRL och på nätet.

Var hittar vi de svar vi behöver?

Utgå gärna från Viralgranskarens rapportering. Här dyker information om falska rykten och konton upp. Följ Viralgranskaren på Facebook eller Twitter och få notiser när något nytt dyker upp. Surfa annars in på deras sida när behovet finns.

Många av svaren kan säkert eleverna ge; vem Pewdiepie är och varför han nämns i detta sammanhanget;  hur Youtubers har kommenterat dådet och uttalandet i efterhand. Vill vi läsa Pewdiepies uttalande så finns det bl.a. på SVT.

Varför såg över 200 människor live-sändningen av morden utan att agera och anmäla?

Enligt Facebook var det över 200 som såg mannan döda 50 personer live på Facebook. Ingen av dessa agerade. Varför? Vad tror eleverna? Jämför med att stanna för att titta på en olycka -utan att ringa 112. Varför kan en grupp människor vara mindre benägna att agera än en enskild människa?  Vilka mänskliga egenskaper och mekanismer blir synliga i detta skeende?

Vi kan också prata om hur vi uppfattar de filmklipp vi ser på Youtube och sociala medier. Vi är så vana vid att de är underhållande och tillrättalagda/fejkade/arrangerade att vi kanske uppfattar riktiga scener som fiktion. Hur påverkar det oss och våra reaktioner?

Hur kan vi prata med våra barn och ungdomar om detta så att de i sin tur kan agera annorlunda om de ser något? 

Diskutera med eleverna vad vi kan göra när vi ser något på sociala medier som vi vet är fel eller som känns fel. På Snap? På Facebook? På Instagram? Koppla upp en telefon på projektorn och (låt eleverna) visa anmäla inlägg- och blockera-funktionerna.

 

Sammanfattningsvis kan vi nog påstå att även om du inte pratat om detta terrordåd med eleverna så har de pratat med varandra eller tagit del av rapporteringen på nätet. Kanske har ett par elever i just din klass sett filmen och skulle vilja prata om det men vet inte med vem. Kanske har de dåligt samvete och tror att föräldrarna ska bli arga på dem för att de sett filmen. Kanske har de hört någon youtuber prata om hämnd och att det nu kommer fler terrordåd. Kanske är de oroliga. Då kan ett samtal med en lärare vara en god idé. Även om vi inte har alla svaren.

Källkritisk diskussion utifrån Swish-donation på nätet

CC0/ Photo by Marcelo Leal on Unsplash

I ett uppmärksammat fall samlade föräldrarna in över två miljoner genom Swish-donationer via insamlingar på sociala medier. Deras barn var svårt sjukt och enligt insamlingens syfte var det nödvändigt att anlita en privat klinik utomlands. Nu står det att läsa i Dagens Nyheter och Omni att en stor det av pengarna inte gått till det avsedda ändamålet, utan istället gått till att sponsra föräldrarnas luxleverne och nu står Kronofogden vid dörren och kräver sin det av pengarna.

Föräldrarna anklagas av myndigheten för att ha använt pengar till lyxkonsumtion och medieprofiler (s.k. influensers) som uppmanade till insamlingen får kritik för bristande ansvar, eftersom de uppmuntrat till insamling som de själva inte har någon kontroll över.

Enligt BBC drar den här typen av insamlingar i Storbritannien in omkring nästan 250 miljoner kronor per år. Är det rimliga summor att lägga på behandlingar utomlands, mer eller mindre dokumenterade och reglerade? Läs vad Dagens Nyheter har skrivit om detta fenomen.

I anslutning till detta fall finns intressanta infallsvinklar till diskussion:

– källkritisk attityd till insamlingar på nätet. Hur kan vi kontrollera äktheten i en insamling, att det går till rätt ändamål? Har eleverna stött på insamlingar eller andra former av påverkan på detta sätt? Någon annan uppmaningg att dela något för att ”se hur det går” eller liknande? Vad gjorde de då?

– vuxna har svårt att bedöma äktheten i insamlingarna och skänker när de blir berörda och delar inlägg när de är uppröra. Vad tycker eleverna om detta? Ska vi, vuxna som unga, agera när vi är upprörda? Hur kan vi undvika att göra det? Vilka knep har eleverna att dela med sig till vuxna när det gäller självkontroll på nätet? Hur hunner vi vara källkritiska när vi agerar så snabbt?

– influensers ansvar när de använder sin ”makt” för att påverka publiken att  skänka pengar. De ”lånar ut” sin trovärdighet – Vilket ansvar medför det? Hur ser eleverna på det? Vem litar de på som de egentligen inte känner – och varför? Känner de till någon influenser? Googla tillsammans och se om det finns några intressanta saker att diskutera utifrån källkritik och påverkan.

Källkritikens vecka del 5: Deepfakes – When seeing is no longer believing

Skärmdump från CNN

CNN har sammanställt material kring deepfakes med titeln Inside the Pentagon’s race against deepfake videos. Här finns videor som visar hur tekniken i en deepfake, här finns tester där du får testa din egen förmåga att urskilja äkta från falska videor samt en förklaring av hur filmindustrins trickfilmning skiljer sig från deepfakes. Sidan tar också upp maniopulation av audio-klipp, d.v.s. ljudfiler. Bland annat kan vi se den kända deepfake-videon med Barack Obama.

I slutet ställs frågan ”Vad händer om vi inte längre kan lita på det vi ser?”, vilket är en intressant fråga ur ett demokratiskt perspektiv. Vad händer om vi börjat misstro sanna händelser och fakta och förklara allt som vi inte vill tro på som bluff och båg? Vi får två historiska exempel att fundera över: Hade historien utvecklats annorlunda om dessa inspelningar hade ansetts vara manipulerade?

Läs även våra tidigare inlägg Deepfakes: nya utmaningar för källkritiken del 1 och del 2.

 

Tips
  • Diskutera i arbetslaget hur  vi med att synliggöra digitaliseringens möjligheter och risker för eleverna?
  • Diskutera om eleverna har mött egna exempel på nätet där de betvivlat att det varit sant
  • Hur kan eleverna göra för att kontrollera äktheten i ett inlägg/en bild/en film? Visa Google Bildsök (finns som tillägg. Titta på Obama-filmen ovan och diskutera vad som bör göra oss misstänksamma, t.ex. innehåll och ordval.
  • Låt eleverna testa enkel fotomanipulation, t.ex. filter i mobilen, lägga in ny bakgrund i en bild i bildbehandlingsprogrammet Pixlr och använd Deepwarp för att skapa rörliga inslag i en stillbild.
  • Diskutera därefter hur enkelt det är att manipulera bilder.
  • För de äldre eleverna kan vi med fördel diskutera de djupare frågorna på CNN:s sida:
    • Kan en ökad misstro mot film”bevis” vara farlig lika mycket som en total godtrogenhet?
    • Vad händer om vi börjat misstro sanna händelser och fakta och förklara allt som vi inte vill tro på som bluff och båg?

 

 

 

Källkritikens vecka del 4: Digitala resurser i historia

Ångfärjan Drottning Victoria i Trelleborgs hamn. Foto & förlag: Lorentz K. Larsson, Lund /Public domain

I denna veckas blogginlägg delar vi digitala resurser att använda i historieundervisningen och på så sätt få in andra källor än läromedel för källkritiska perspektiv och historiebruksdiskussioner. Vi tipsar också om webbplatser där eleverna kan vara med och bidraga till vår gemensamma historiebank som en del i historieundervisningen.

Källkritikens vecka del 3: Vad visar bilden? – att arbeta med kritisk granskning av bilder

Bildexempel från projektet Vad visar bilden?/ Photo by Anindito Mukherjee

Vad visar bilden?

Vad visar bilden är ett projekt som riktar sig främst till elever i åk 4-9. Projektet riktar sig främst till elever i åk 4–9. Projektet har skapats av stiftelsen Expressions of Humankind och har möjliggjorts med stöd från Postkodlotteriets Kulturstiftelse.

Syftet med projektet är att utveckla elevernas förmåga att kritiskt ifrågasätta bilders innehåll. Att fundera över hur vi tolkar en bilds innehåll samt vilket syfte avsändaren har med sin bild är en relevant del i MIK och digital kompetens.

För dig som är lärare finns ett utförligt material under Lärarhandledning med kopplingar till styrdokument samt frågor anpassade till testernas olika teman. Innan man sätter igång finns en presentation att visa för att förklara upplägget. 

Det finns nio olika tester med tio bilder i varje, indelade efter teman:

  1. Last night in Sweden
  2. Arbetsliv
  3. A day in the world
  4. En dag i Sverige
  5. Människan i centrum
  6. Människans natur
  7. Nyheter
  8. Starka känslor
  9. Vår värld

Varje bild har tre rubriker – men endast en är riktig. Testerna kan göras antingen enskilt eller i grupp. Vid arbete i mindre grupper finns ett frågeformulär för varje test som kopieringsunderlag. Det finns även frågor att använda vid efterföljande diskussioner samt förslag på ett upplägg där eleverna själva skapar ett eget bildtest. Vi föreslår att eleverna gör detta i Google formulär samtidigt som man i klassen diskuterar upphovsrätt och Creative Commons.

Metros skärmdump.

Metros Viralgranskaren

Lär dig granska bilder är ett inlägg från tidningen Metros källkritiska avdelning Viralgranskaren. Med hjälp av ett verkligt exempel visar Viralgranskaren hur du kan söka efter bilders ursprung/äkthet bl.a. med hjälp av en sökkritisk metod:

  1. Gör en Google bildsökning.
  2. Sök i arkiverade publiceringar på olika sajter med verktyget Wayback machine.
  3. Sök efter första publiceringen med verktyget Tineye.
  4. Leta efter detaljer i bilden som kan avslöja var bilden är tagen.
  5. Använd Google street view för att se om omgivningarna stämmer överens.

 

When you Switch Animals with Humans

På Facebook cirkulerar ofta virala bilder och filmer som redigerats och ibland tonsatts för att nå viss effek. I mitt flöde i januari fanns en tonsatt bildserie vid namn When you Switch Animals with Humans. Till dramatisk musik visas illustrationer på olika situationer där människa och djur fått byta platser, t.ex. tjurfäktning, brasan med björnfällen samt grisfarmen. Kanske kan detta aktuella exempel användas för att diskutera bilders påverkan samtidigt som vi diskuterar etik och hållbar utveckling. Vilka känslor väcker bilderna hos eleverna? Blir de berörda? Vad är syftet med dessa bilder, tror eleverna? Tillför musiken någon stämning? Blir det för mycket? Se om ni kan hitta illustratören och se om hen har en uttalad agenda och syfte med bilderna. 

Google arts and culture

Med Google arts and culture, skapad av Google Culture Institute, kan du utforska konstsamlingar världen runt. Sök på konstnärer och inriktningar, museer och historiska personer för att hitta just det du letar efter.

Bildpodden

Bildpedagogerna Sibel Norman, Elisabet Jonsved och Elin Jönsson diskuterar vad vi gör med bilder och annan media och vad  bilderna gör med oss utifrån olika teman som dystopier, censur och den digitala bildens överlevnad. En intressant podcast om visuell kultur.

Källkritikens vecka del 2: Följ Källkritikens dag från Metro

Jack Werner, Åsa Larsson och Johan Wikén föreläser om källkritik på nätet 13 mars. Foto: Oskar Brusén/Simon Krona

I år blir det traditionsenlig Källkritikens dag imorgon den 13 mars för Metro i Stockholm och även vi som inte kan vara på plats i Stockholm kan ta del av föredragen på eftermiddagen. Föredragen med bland annat Facebook, Jack Werner och Metros viralgranskare Åsa Larsson och Johan Wikén spelas in och finnas dagen efter på Metros hemsida. . Föredragen kan användas fritt i undervisningen. Du kan följa eventet på Facebook.

Gå gärna in på Metros Viralgranskarens verktygslåda med filmer och guider och hitta användbart material till din undervisning. Surfa även in på Viralgranskaren med jämna mellanrum för att hålla dig ajour med de virala rykten som sprids på sociala medier.

Från källkritikens dag 2018 kan ni se Jack Werners föredrag om hur han arbetar källkritiskt för att granska myter på nätet. Han använder BBC:s quiz om Zlatan-citat om exempel och i klassrummet kan du själv låta eleverna göra testet, diskutera hur de resonerat när de svarade och därefter ta del av Werners källkritiska metodik.

Källkritikens vecka del 1: Digitala lektioners källkritiksutmaning

Delta i Internetstiftelsens Digitala lektioners källkritiksutmaning inför Källkritikens dag. Gör en av de digitala lektionerna om källkritik så skänker Internetstiftelsen fem kronor till Unicefs arbete för barn i världen för varje elev som deltar.  Du som lärare får stöd i användandet av lektionerna.

Nyligen släppte även IIS digitala lektioner i källkritik även för gymnasiet. Detta innebär att även du som gymnasielärare kan delta i utmaningen och göra en insats för Unicef.

Om du inte har använt Digitala lektioner tidigare så är det ett bra läge att göra det nu. Digitala lektioner är en kostnadsfri lärresurs från Internetstiftelsen, framtagen för att hjälpa lärare att undervisa i digital kompetens och möta de läroplansförändringar som trädde i kraft hösten 2018. Med en enkel filtrering finner du stadium-anpassande lektioner i programmering, digital källkritik, netikett med mera, alla med direkta kopplingar till de nya skrivningarna i läroplanen. Digitala lektioner kräver inget inlogg.

 

Även om du inte tänker delta i utmaningen rekommenderar vi att du tar en titt på Digitala lektioner. Vi har tidigare bl.a. skrivit om Digitala lektioner och programmering och Digitala lektioner för programmering på högstadiet. 

Inför källkritikens vecka i Trelleborg – v.11

Den 13 mars infaller årligen Källkritikens dag och veckan som omsluter denna dag med med fördel ägnas lite extra åt källkritik. Här på bloggen kommer vi under Källkritikens vecka att ha flera inlägg med tips om hur vi kan arbeta med källkritik i klassrummet, så återkom gärna hit! Dessförinnan kan ni ta en titt på alla tidigare inlägg på Pedagog Trelleborg som handlat om källkritik. Vi rekommenderar speciellt inlägget om centralt innehåll i grundskolan rörande källkritik för att hitta ämnesövergripande beröringspunkter.  Läs också om den intressanta diskussionen kring källkritik som en ämnesspecifik kunskap eller en generell kompetens.

I dagens inlägg vill vi informera om det toppenupplägg som Kultur- och fritidsförvaltningen har tagit fram för oss trelleborgare, unga som gamla. Aktiviteter sker på Biblioteket, Gasverket, Trelleborgs Museum och Trelleborgen.

Bilder från Kultur- och fritidsförvaltningens broschyr inför Källkritkiens vecka.

 

En bild säger mer än 1000 stereotypiska ord – pedagogiskt material om könsnormer i bildspråket

För att eleverna ska utveckla sin medie- och kommunikationskunnighet, MIK, och sin digitala kompetens så behöver de träna sig i att analysera, förstå och problematisera det de möter i medier och på nätet. Staetns medieråd är en myndighet med uppdrag att följa medieutvecklingen när det gäller barn och unga, samt sprida information och ge vägledning om barns och ungas mediesituation.

 

Könsnormer i bildspråket är ett pedagogiskt material från Statens medieråd som fokuserar på bilder och genus. Våra ungdomar omges av bilder som formar hur vi förhåller oss till könsnormer och stereotyper. Syftet är att ge grundläggande kunskaper om hur normer kring kön skapas i bild och att träna elever på högstadiet och gymnasiet att kritiskt granska bildtraditioner.

Könsnormer i bildspråket bygger på tre grundfrågor:

  • Hur ser de bilder ut som florerar i vårt samhälle?
  • Hur ser de bilder ut som vi själva producerar?
  • Hur kan vi arbeta för att de visuella normerna ska bli mer inkluderande?

Könsnormer i bildspråket-materialet är ett gediget material och innehåller allt du behöver för att sätta igång med detsamma: lärarhandledningar, diskussionsfrågor, färdiga presentationer och begreppslistor samt praktiska övningar att utföra i klassrummet. Totalt finns det sex olika delar i materialet:

     

Alla bilderna ovan är hämtade från materialet och är länkar till de olika delarna i Könsnormer i bildspråket-materialet.

Nedan visas Skolverkets exempel på hur det går att granska reklam normkritiskt i undervisningen.

 

Mer från Statens medieråd

MIK i utveckling – om syftet med att arbeta systematiskt med MIK i undervisningen.

Att utveckla MIK-utbildningen i undervisningen

Köp! Köp! Köp! – om reklamens påverkan

#mikförmig – ett digitalt utbildningsmaterial i medie- och informationskunnighet (MIK) som vänder sig till skolor, skolbibliotek och folkbibliotek. Syftet med materialet är att utbilda elever och vuxna som finns och agerar i ungas närhet.

No hate – Statens medieråds material för arbete med nätetik och nätvett

  • Om

    Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring  pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se

    Allt material licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.