Den svenska kulturskatten

På Kattebäckskolan i årkurs 1, arbetar lärarna med ”Den svenska kulturskatten” som ett stort tema som sträcker sig över hela läsåret med fokus på olika kända författare.

Vi skolbibliotekarier blev inbjudna att vara med på deras tema och vi var med och höll i två olika aktiviteter kopplade till det här temat.

Såhär ser målen ut för temat i stort:

  • Läsa och skriva fakta om Elsa Beskow, Alice Tegnér, Lennart Hellsing, Inger & Lasse Sandberg och Georg Riedel
  • Lyssna till deras sagor och sånger
  • Lära oss om sagors struktur
  • Skapa sagor
  • Ha boksamtal
  • Göra en bildanalys
  • Lära oss några sånger
  • Lära oss enkla skrivregler
  • Lära oss några lässtrategier
  • Lära oss om hur det var att vara barn förr

De olika aktiviteterna som vi genomförde var kopplade till författarna Sven Nordqvist och Inger & Lasse Sandberg.

Skrivarverkstad – Sven Nordqvist

Sven Nordqvist – Var är min syster? Framsida av boken.

 

Sven Nordqvist är en författare vars fokus ofta ligger på bilderna i hans berättande och han har ju bland annat skapat Pettson & Findus och illustrerat Mamma Mu.

De flesta barn har kommit i kontakt av någon av dessa kända karaktärer och därför valde vi att fokusera på ett lite mindre känt verk som heter ”Var är min syster?”.

Sven Nordqvist – Var är min syster?

Vi läste boken högt i helklass och visade upp alla detaljrika bilder på storbild. Efter detta pratade vi om vad som hade hänt i boken och vi hade på förhand valt ut en bild som vi hade ett boksamtal om. Eleverna fick vara med och berätta vad de såg på bilden och utifrån just denna bilden skapade vi tillsammans en saga.

När vi hade gjort detta fortsatte vi att arbeta vidare med eleverna genom att de alla fick en ny bild att själva utgå från när de nu skulle skriva sin alldeles egna saga. Eleverna fick också gärna illustrera till sin saga.

Allas sagor kommer att bli en egen bok.

 

Författarpresentation – Inger och Lasse Sandberg

Författarpresentation

 

När eleverna i samma klasser skulle gå vidare med temat och börja arbeta med nästa författare, Inger och Lasse Sandberg, var vi på plats för att hålla en författarpresentation och introducera eleverna till just deras författarskap och böcker.

Vi höll en presentation om författarna och deras verk och karaktärer där vi varvade fakta om författarna, fakta om de mest kända böckerna, filmerna och karaktärerna, filmklipp och högläsning av några av författarnas böcker.

 

 

Det här är ett exempel på hur vi kan arbeta tillsammans med ett tema och där vi, lärare och skolbibliotekarier, kan ta hjälp av varandras kompetenser för att ge eleverna en fördjupad och lärorik kunskap inom ett specifikt tema.

Dessutom är det himla roligt 🙂

 

Vill du få tips och inspiration, följ oss på Facebook:  Skolbibliotekarierna i Trelleborg

Vill du få boktips för 13 år och upp, följ oss på Instagram: @baraettkapiteltill

Skolbibliotekarierna i Trelleborg

 

Dela vidare!Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterEmail this to someonePin on Pinterest

Kärleksfulla filmtips från AV-Media

Inför alla hjärtans dag vill vi på AV-Media bjuda på lite film- och programtips inom temat kärlek. Vill du ha mer har vi samlat det på Resursbanken.

Kånkan: och kärleken
Vem blir man kär i mest? Är det nån som är bäst? Hur känns det i kroppen när du vet att en kille eller tjej tänker på dig? Och vad gör man egentligen när man är kär? Kånkan brakar in hos femåringarna Lovisa, Gabriel och Aston samt bibliotekarierna Karin och Ylva som alla tänker högt om kärlek.
Strömmande ljud på SLI (från 4 år, 11 min)

 

Livet i bokstavslandet: kärlek
ABC-program med sketcher om bokstäver och ord för barn som har knäckt läskoden och nu behöver få upp sitt läs- och skrivflyt. Innehållet passar barn i årskurs 3 och har ljudstridiga stavningar, meningsbyggnad och ordkunskap i fokus. Sketcherna bygger på pedagogiska moment och är fulla av humor, lekfullhet och musik. Vi möter de självsäkra men inte särskilt skickliga ordläkarna som opererar trasiga ord. Här finns också Dick och Doris som arbetar i Bokstavsbutiken. Bobby och Epa i Ordförrådet lånar ut ord till krävande kunder och i fabriken Meningsbygget byggs meningar. Samtidigt sliter showartisterna på Bokstavsteatern för att få ihop den stora sång- och dansfinalen som avslutar varje avsnitt.
Strömmande på SLI (från 6 år, 14 min)

 
Jörgen + Anne= sant
Anne Lunde går i femte klass och har förut varit mest upptagen av att retas med och tävla mot de andra killarna i klassen men när Jørgen Ruge kommer ny till klassen förälskar hon sig huvudstupa i honom. Jørgen flyttar in i byns spökhus, ett hus som inga andra barn vågar gå i närheten av men det hindrar inte Anne. Hon är beredd att gå längre än de flesta för att få den hon vill. Men när klassens snyggaste tjej, Ellen, också förälskar sig i den nyanlände Jørgen ställs allt på sin spets.
Strömmande och DVD på SLI (från 10 år, 83 min)
Lärarhandledning

 

En rolig historia, Kärlekens historia
Ann och Henrik ser ett historieprogram på tv och börjar fundera över det där med kärlek. Hur var det förr, fick man leva ihop med den man var kär i? Eller har man haft olika syn på kärleken under olika tider i historien? Ann och Henrik färdas till 1600-talets bondesamhälle där Henrik får prova hur det känns att bli bortgift mot sin vilja. De gör också nedslag i antikens Grekland där Ann inte alls trivs utan försvinner till vikingatiden. De provar också på medeltidens heroiska kärlek där man fick se men inte röra. Vi följer också familjens utveckling från bondesamhälle fram till industrisamhälle och som vanligt dyker historikern Greger upp och ger en del svar.
Strömmande på SLI (från 10 år, 13 min)
Arbetsblad och Lärarhandledning

Sexbyrån: Kär
Program för särskolan. Hur känns det att vara kär? Och hur närmar man sig den man gillar på ett bra sätt? Att ta kontakt är inte alltid lätt och ibland kan man behöva uppvakta länge innan den man gillar nappar. Så var det för Stefan som flirtade med Anna under två år innan de till slut blev ett par. Att bli handlöst förälskad i sin idol är vanligt, vi träffar Sonja som har flera platoniska kärlekshistorier. Och så reder vi ut begreppen kring olika sexuella läggningar.
Strömmande på SLI (från 13 år, 8 min)
Lärarhandledning


Förr eller senare exploderar jag
Hazel och Gus är två ovanliga tonåringar som har en hel del gemensamt; en kvick och syrlig humor, ett förakt för det traditionella och enkärlek som tar med dem och oss på en oförglömlig resa.
DVD på SLI (från 12 år, 126 min)
Lärarhandledning

 

 

Tänk till snackar stress: kärlek
Kärlek är svårt. Den kan lyfta en och få varje dag att kännas underbar, men den kan också få en att må jättedåligt, om man till exempel inte får sin kärlek besvarad. Henrik Thorsson berättar om sin kärlek och hur den får honom att må. Psykiatriforskaren Emma Frans förklarar varför man blir mindre smart när man är kär och svarar på om man kan dö av brustet hjärta.
Strömmande på SLI (från 13 år, 12 min)

 

Dela vidare!Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterEmail this to someonePin on Pinterest

Det pratas om källkritik

Enligt debattartikeln Svenska elever måste få bättre utbildning i källkritik i DN från 3/2-2017, ansågs Facebook, enligt ungdomar mellan 16-25 år, under förra året vara en viktigare informationsplattform än vanliga medier. De sociala medierna erbjuder mängder av möjligheter att hitta information, men även sätt att kommunicera och förmedla. Den information som dyker upp i de sociala medierna kan komma från vem som helst, alla som har en åsikt kan förmedla den oavsett avsikt. DN skriver fortsatt i samma artikel att ” [n]är informationen filtreras genom sociala medier och sökmotorers algoritmer finns risken att man enbart möter information, sann eller falsk, som bekräftar och aldrig utmanar ens egen världsbild. Sociala medier har blivit arenor för dem som vill sprida falska nyheter och propaganda”.

För att kunna verka i ett demokratiskt samhälle ska elever ges möjligheter att utveckla förmågor för att klara detta skriver Skolverket. En viktig del är informationskunnigheten – där ingår bland annat att kritiskt värdera och analysera information man hittat men även kunna skapa information. Eleven måste även kunna ta reda på vem som delar informationen och vad avsändaren har för syfte (2017). Skolverket skriver på sin hemsida att ”[v]i vill uppmana rektorer, kommuner och ansvariga för fristående skolor att ge lärarna förutsättningar att utveckla sin kompetens och därmed förbättra undervisningen i källkritik” (2017).

Det finns många olika klassiska bilder med synvillor, är det en anka eller en hare, en bro eller ett skepp eller bilden nedanför. Ser du tre eller fyra stavar?

Kan båda vara rätt? Det beror på från vilket håll man ser på problemet.

Bilden visar att all information inte behöver vara felaktig och att det finns olika sätt att angripa ett problem. Att gå till källan är alltid viktigt, avsikten med informationen är a och o.

Källkritik är på tapeten och det skrivs just nu om ämnet i såväl dags- som kvällspress. Trelleborgs Allehandas debattartikel Gör källkritik till obligatoriskt ämne i grundskolan, från 8/2-2017, behandlade även den källkritik. Artikeln hänvisade till viss del till DNs redan nämnda artikel, men nämner också att ämnet till och med tas upp i Bamse, en serietidning för barn om världens starkaste björn. Ett rykte sprids om ett monster som finns i mörka skogen, men frågan är om det är sant och vem startade ryktet? Källkritik måste läras ut i relativt låg ålder, barn och unga måste lära sig att vara kritiska mot den information de får. Med det informationsklimat som råder krävs kunskap i att sålla bland all information man stöter på. Barn och unga måste lära sig att sortera, våga tvivla på information och kunna söka information på fler än ett sätt. TA skriver vidare ”Vi – Svensk Lokalmedia! – är ett nätverk av lokala mediehus som lever nära lokalsamhället, vi kommer att göra vad vi kan för att bidra till skolans arbete med källkritik. Erbjuda studiebesök, föreläsningar och diskussioner som ankrar frågan nära eleverna i lokalsamhället.”

DN skriver att ”[f]örmågan till källkritik handlar i förlängningen om hela Sveriges säkerhet” och att källkritik bör finnas med på skolschemat. Olika undersökningar vilka är genomförda av bland annat skolverket och kartläggningar från statens medieråd visar att elever på högstadiet själva anser sig vara källkritiska på nätet och att undervisningen i ämnet ligger bra till, men eleverna uppvisar brister i förmågan att värdera källorna.  Samtidigt anser fyra av tio lärare att de behöver kompetensutveckling i ämnet. För att hjälpa pedagoger, men även bibliotekarier har skolverket startat en utbildning i källkritik på nätet och statens medieråd har tagit material för att lära ut källkritiskt tänkande.

Vad det gäller kunskap och utbildning inom källkritik så finns vi skolbibliotekarier att tillgå i Trelleborgs kommun. Vi arbetar med de kommunala grundskolorna och kommer gärna ut till skolorna och utbildar både elever som pedagoger i ämnet.

Länkar till ovanstående nämnda artiklar:

Trelleborgs allehanda

Dagens Nyheter, DN

Vill du få tips och inspiration, följ oss på Facebook:  Skolbibliotekarierna i Trelleborg

Vill du få boktips för 13 år och upp, följ oss på Instagram: @baraettkapiteltill

Skolbibliotekarierna i Trelleborg

Dela vidare!Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterEmail this to someonePin on Pinterest

Ny funktion i AppWriter (talsyntes)

Nu har det kommit en ny funktion i Appwriter. Om du vill veta vad ett ord betyder i en text behöver du bara markera ordet och sedan klicka på ”boken”, se bilden, för att få en förklaring. Du får även veta vilken ordklass det tillhör och hur man böjer ordet. Denna funktion finns enbart när du väljer svenska.

– för en tillgänglig utbildning

Dela vidare!Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterEmail this to someonePin on Pinterest
No tags for this post.

Ta bort skymmarna!

Förutom gemensamma samarbeten i klassrummen, eller på huvudbiblioteket arbetar vi skolbibliotekarier också med att utveckla och organisera skolbiblioteken. Vi har sedan starten arbetat mycket med att se över skolornas bokbestånd och har på vissa skolor gallrat och omorganiserat biblioteken. Gallra innebär att böcker som inte längre fyller en funktion i skolbiblioteket kastas. Vi förstår om det kan se brutalt ut när mängder av böcker samlas i högar för att kasseras, därför kan det vara läge att berätta lite om varför vi gör detta på skolorna. För oss är detta inte särskilt dramatiskt utan snarare en nödvändighet. Att slänga böcker kan väcka starka känslor och det kan kännas svårt.

Varför måste böckerna tas bort?

Den enklaste anledningen är att många böcker är skadade eller utslitna. Även faktaböcker som innehåller information som inte längre är aktuell, eller som rent av är direkt felaktig, är också självklar att ta bort. Inaktuella faktaböcker kommer inte att bli moderna igen. Även skönlitteratur blir föråldrad. Samma riktlinjer gäller här (skadade och utslitna exemplar ska slängas) vi vuxna behöver även jobba med vår nostalgi och samlarlust, minnen av bra böcker kommer tyvärr inte att få eleverna att läsa dem.

Är det bara nya böcker som ska finnas i biblioteket då?

Nej, det är det inte. Det finns en del äldre litteratur, både fakta- och skönlitteratur, som fungerar. Här kan vi inte gissa oss fram utan vi måste gå efter vad som faktiskt lånas eller vad som är användbart. I de allra flesta fall är äldre skönlitteratur inte intressant att bevara, därför måste den lämna plats åt nyare böcker. Översyn av skolbibliotekets bestånd bör ske kontinuerligt.

Varför kan inte de gamla böckerna förvaras på biblioteket, där finns ju plats!

Björn Ericsson beskriver detta så här i sin magisteruppsats: ”Material som inte används är viktigt att gallra för att det skymmer sikten och hindrar användarna från att hitta fram till det som intresserar dem. Stora samlingar upplevs mestadels vara något negativt och förmodligen ett resultat av bristande gallring.” (sid.29) Magisteruppsatsen heter ”Att ta bort skymmarna” och det är just det som är effekten av väl genomförd gallring. Aktuell litteratur måste synas och ska inte skymmas av utdaterade böcker som hindrar eleverna att hitta det som intresserar dem. Ungefär en fjärdedel av hyllan bör användas till att ställa upp böcker och exponera utvalda exemplar. Exponerade böcker gör det lättare att hitta och fungerar som intresseväckare.

Som vi redan nämnt kan det vara svårt att gallra. Tveka inte att använda oss som bollplank! Det går även bra att kontakta oss för att boka en översyn, då kommer vi ut till biblioteket och går igenom er skolas bokbestånd.

 

Vill du få tips och inspiration, följ oss på Facebook: Skolbibliotekarierna i Trelleborg

Vill du få boktips för 13 år och upp, följ oss på Instagram: @baraettkapiteltill

Skolbibliotekarierna i Trelleborg

Dela vidare!Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterEmail this to someonePin on Pinterest

Feed forward på gruppnivå

Mia Smith, språklärare och föreläsare, har i inlägget Feed forward på gruppnivå diskuterat hur vi som lärare kan effektivisera vår feedback. Hon inleder:

”Hur många gånger har vi lärare inte suttit sena kvällar (och nätter) med personlig, individuell feedback för att eleverna ska utveckla sitt skrivande, sitt tänkande och sitt lärande. Och efter några timmar kommer väl den där tanken farande att det man skriver till en elev säkert skulle gagna flera elever. Och att vi skriver samma saker på flera olika ställen. Hur kan vi maximera effekten av detta? Hur når vi ut så att alla elever kan lära maximalt, utan att slösa bort lärarens tid alltför mycket?”

Mia Smith tipsar om att läraren kan färgmarkera olika delar av prov eller uppgifter som eleverna har gjort för att sedan kunna följa upp gruppvis. ”Ni som fått en lila lapp, kom till mig så ska vi gå igenom en sak lite till.” ”Ni som har fått gula lappar kan tänka lite extra på att koppla ihop era exempel med varandra för att fördjupa resonemanget.” Det går snabbt att färglägga hela eller delar av texten i ett Google Dokument.

Mia Smith visar även egna exempel på hur hon skapat filmer till eleverna med feedback på gruppnivå. Under tiden som hon kommenterade elevernas texter noterade hon positiva exempel och utvecklingsområden. Avslutningsvis sammanställdes elevernas goda exempel och lärarens tips till filmer till eleverna med feedback på gruppnivå. Mia Smith gjorde bakgrunden till genomgångarna i en presentation på datorn och filmade med ett skärminspelningsprogram. Hon laddade sedan upp filmerna på youtube och delade dem med eleverna, som fick tid på lektionen för att se dem.

Fördelen med detta förfarande är att eleverna kan lära av varandra, både av misstag och av goda exempel, och att de kan gå tillbaka och titta på filmerna igen för att repetera, till exempel inför skrivandet av nationella prov i vår.

Tips på skärminspelningsprogram: Screencastify

Här ser ni en av de filmer som Mia Smith använde för att ge feedback till sina elever.

 

Dela vidare!Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterEmail this to someonePin on Pinterest

Förintelsens minnesdag, boktips

Naturligtvis finns det också en hel del bra ungdomsböcker om förintelsen.

Om man till exempel vill ha något som liknar Anne Franks dagbok kan man välja:

Om livet i koncentrationsläger:

Om livet i Warszawas ghetto:

   

Om ”andra sidan”, att leva som tyskt barn:

Och sist en bilderbok för alla åldrar, som dessutom kommer med lärarhandledning:


Ännu fler böcker finns så klart om andra världskriget, ett ämne vi också kan bokprata om!

 

Vill du få tips och inspiration, följ oss på Facebook:  Skolbibliotekarierna i Trelleborg

Vill du få boktips för 13 år och upp, följ oss på Instagram: @baraettkapiteltill

Skolbibliotekarierna i Trelleborg, skolbibliotekarier@trelleborg.se

Dela vidare!Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterEmail this to someonePin on Pinterest

Förintelsens minnesdag den 27 januari

Den 27 januari samlas människor över hela världen i en årlig manifestation. Det är den internationella minnesdagen för förintelsens offer – samma datum som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945. Minnesdagen uppmärksammar kampen mot främlingsfientlighet, rasism och antisemitism.

Forum för levande historia är en svensk myndighet som arbetar för att främja demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter, med utgångspunkt i förintelsen. Här hittar du fakta, fördjupning och arbetsmaterial för undervisning i klassrummet. Du kan även skriva ut miniutställningen Anne Frank – ”Om jag bara får vara mig själv”. Den kan du sätta upp på skolan i samband med förintelsens minnesdag.

Vi på AV-Media har tagit fram några starka, mycket sevärda filmer relaterat till ämnet som ni kan se strömmande på SLI.

Fler filmer och länkar inom temat Andra Världskriget och förintelsen hittar ni på Resursbanken

Belle & Sebastian
Året är 1943 och i den lilla alpbyn Saint Martin bor Sebastian och hans familj. En dag träffar Sebastian på en stor vit fårhund som lever ensam i vildmarken. Alla i byn är rädda för besten men Sebastian närmar sig hunden, som han kallar för Belle. De blir vänner och tillsammans räddar de livet på en grupp människor som flyr undan nazisterna under en strapatsrik vandring över snötäckta alper.
Strömmande på SLI (från 10 år, 98 min)

 

Krigshemligheter
Andra världskriget, sommaren 1943. Nederländerna är ockuperat av Tyskland. Två tolvåriga pojkar som är goda vänner, blir kompis med en ny tjej i klassen. Hon bär på hemligheten att hon är judinna, men hon berättar det bara för den ena pojken. Pojkarnas vänskap hotas plötsligt av att den enes föräldrar visar sig tillhöra motståndsrörelsen och den andres har nazistsympatier.

Strömmande och DVD på SLI (från 11 år, 95 min)
Lärarhandledning

The Courageous heart of Irena Sendler
Det episka dramat The Courageous Heart of Irena Sendler berättar den sanna historien om Irena Sendler, kvinnan som blev känd som Warszawas svar på Oscar Schindler.
Strömmande och DVD på SLI (från 15 år, 95 min)

 

 

Sauls son
Debutregissören László Nemes skakande drama Sauls son följer den ungerske Auschwitzfången Saul Auslander under hans fasansfulla jobb med att bränna liken av sitt eget folk. Övertygad om att en av de avrättade är hans egen son gör han allt för att finna en rabbi och ge sin son en värdig begravning.
Strömmande på SLI (från 15 år, 107 min)

 

Varje ansikte har ett namn
Det är en ovanlig blandning av överlevande som står på kajen i Malmö den 28:e april 1945. Alla är de överlevande från de tyska koncentrationslägren och alla är de förenade i frihetens ögonblick. Deras första steg i frihet filmas av svenska nyhetsfotografer. 70 år senare får de överlevande se dessa filmbilder för första gången. De återupplever känslorna av lycka, men också förvirringen och osäkerheten.
Strömmande på SLI (från 13 år, 76 min)
Lärarhandledning

Sverige i historien: Andra världskriget – neutral till varje pris
Den här filmen visar med historiska arkivbilder, intervjuer och grafik hur Sverige egentligen agerade under det andra världskriget. Var vi så neutrala som många tror?
Strömmande och DVD på SLI (från 13 år, 19 min)
Lärarhandledning

 

 

Dela vidare!Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterEmail this to someonePin on Pinterest

Hjälpmedel för undervisning i kvinnohistoria

Det har länge nu påvisats att de svenska läroböckerna i historia innehåller alldeles för få kvinnor. De senaste åren har flera initiativ tagits för att skapa komplement till historieundervisningen, både för mellan- och högstadiet. Bland annat kom 2014 en nyutgåva av Kristina Lindströms efterfrågade bok Flickornas historia: från Igelkottsflickan på stenåldern till Julia i vår tid. Där ligger fokus på Sveriges historia från stenåldern fram till nutid. 2o15 kom också Lindströms Flickornas historia: världen, där fokus ligger på olika tidsepoker runt om hela världen.

  

Ett annat initiativ har Skarhults kulturminne genomfört, där 6 st kortfilmer lanserats för att fritt kunna användas i undervisningen. Dessa rekommenderas som ett komplement och innefattar även tillhörande instuderingsfrågor. Filmerna kan ses här och har titlarna:

-Lektion 1 – Kvinnohistoria: Inte bara män

-Lektion 2 – 1500-tal: Änka med makt

-Lektion 3 – 1600-tal: Köpstark krigardotter

-Lektion 4 – 1700-tal: Självständig grevinna

-Lektion 5 – 1800-tal: Maktlös torpardotter

-Lektion 6 – 1900-tal: Förebild för unga husfrun

 

Vill du få tips och inspiration, följ oss på Facebook:  Skolbibliotekarierna i Trelleborg

Vill du få boktips för 13 år och upp, följ oss på Instagram: @baraettkapiteltill

Skolbibliotekarierna i Trelleborg, skolbibliotekarier@trelleborg.se

 

Dela vidare!Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterEmail this to someonePin on Pinterest
  • Om

    Pedagogtrelleborg är en sida för pedagoger i Trelleborgs kommun och drivs av AV-Media, Skoldatateket, Systemavdelningen och bibliotekets skolbibliotekarier.