DETTAÄRETTBRALÖSENORD: Nya principer för säkra lösenord!

Jag har alltid lärt mig att säkra lösenord bör innehålla siffror, specialtecken, versaler och gemener för att göra dem svårare att knäcka, men nu kommer nya rekommendationer. Det viktigaste är längden på lösenordet:

Cybersäkerhetsexperten Jani Kirmanen håller med om att korta lösenord med många specialtecken inte längre är att föredra.

– Det viktigaste är att använda lösenord som är så långa som möjligt, minst 20 tecken, säger Kirmanen.

Om man har ett lösenord på under 10 tecken så har det ingen skillnad hur många specialtecken man använt, enligt Kirmanen.

– Det är endast längden på lösenordet som är avgörande och som gör det svårare för en dator att knäcka lösenordet. (svenska.yle.fi)

Glöm det där med siffror, stora bokstäver och specialtecken – nu gäller nya principer för ett säkert lösenord

Ett annat viktigt tips som är svårt att efterleva är ju att ha olika lösenord på olika tjänster så att man inte gör sig sårbar på alla sina digitala arenor om ett lösenord skulle hackas/komma på fri fot.

I läroplanen för teknik hittar vi det här nya centrala innehållet:

  • Årskurs 1-6: Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel vid överföring av information i digitala miljöer.
  • Årskurs 7-9: Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel lagring och skydd av data.

 

Webbinarium om undervisning på fritidshemmen

Skolinspektionen bjuder på webbinarium om fritids klockan 10:00 den 23/2 utifrån deras granskning där de konstaterar att fritidshemmens verksamhet ofta är osynlig på skolorna. Du kan läsa deras granskning här.

Fritidshemmen har sedan 2010 ett tydligt uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande. Men fritidshemmens undervisning är ofta osynlig i skolans praktik, eftersom många rektorer inte prioriterar styrning och ledning av verksamheten.

Vår övergripande slutsats är att det finns stora möjligheter att stimulera elevernas utveckling och lärande inom ramen för fritidshemmens undervisning, men att dessa möjligheter inte tas tillvara i tillräcklig grad. Det är viktigt för elevernas utveckling att det lärande uppdraget blir tydligt och prioriterat på fritidshemmen.

Under webbinariet kommer Lena Stadler och Hanna Antonsson som utgjort projektledning för granskningen att berätta om granskningens resultat. Du kommer också att ha möjlighet att ställa frågor och få svar från dem och Ingela Aksell från Skolverket.

Mer information kring deltagande.

Digital kompetens på fritids

 

 

 

 

 


Den 14/2 var det fortbildningsdag för fritidspedagogerna i Trelleborg och vi på AV-Media fick äran att bjuda på IKT-inspiration hela förmiddagen. Fokus låg på digital kompetens, nyheter i läroplanen och hur man kan arbeta med IKT och media på fritids.

Skolverkets ambition att fånga in digital kompetens brett och i läroplanernas första del, värdegrund och uppdrag, framgår det att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att:

Förstå digitaliseringens påverkan på samhället
Kunna använda och förstå digitala verktyg och medier
Ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt
Kunna lösa problem och omsätta idéer i handling

Och eftersom att digital kompetens skrevs in i del ett innebär att det är allas ansvar.

Skolverket har inte gjort några ändringar i kap 4 som gäller för fritids, men i det centrala innehållet finns det redan en hel del digitalt.

Här hittar du alla ändringar i läroplanen + lektionstips

 


Under förmiddagen fick pedagogerna en hel del tips på appar till iPad och Chromebook. Alla appar som nämndes hittar du i den handout som delades ut, den finns även här

Säkert internetanvändande

Boktips:
IKT – Möjligheter och utmaningar

fritidhem_ikt_omslag-kopia

Källkritik

Se/lyssna på URskola

Programmering
Programmera mera
Titta på Programmera Mera på URskola

 

 

Gå en kurs (ensam eller tillsammans med elever/kolleger)

 

Boktips:
Bildresultat för hej ruby bok Bildresultat för hej ruby bok

Skapande

Rörelse

Musik

Film

Använd projektorn

Källkritik i grundskolans läroplan

AmatörNimis av Ola Nilsson, CC-BY

För att enkelt kunna överblicka vilka mål och syfte som berör källkritik i grundskolans läroplan gjorde vi en enkel sammanställning som kanske kan vara av intresse för några.

Vi har utgått från de reviderade kursplanerna som börjar gälla höstterminen 2018. Det är inte helt enkelt att avgöra vilket centralt innehåll eller delar av syftet som ska vara med och det är ju hela tiden en tolknings- och definitionsfråga där kanske någon annan hade gjort helt egna tolkningar. Bredare MIK-ansatser är ju intressant i sammanhanget men har (överlag) valts bort i denna sammanställning. Vi ger inga som helst garantier på att vi tolkar begreppet eller kursplanerna på samma sätt som ni!

Källkritik i läroplanen

1 Skolans värdegrund och uppdrag

Skolans uppdrag

Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet, med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska information, fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. […]

De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.

2 Övergripande mål och riktlinjer

2.2 Kunskaper

Mål

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

Bild

Syfte

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid.

Centralt innehåll

Årskurs 4-6

  • Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.
  • Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar.
  • Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Årskurs 7-9

  • Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas.
  • Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas.
  • Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Biologi

Syfte

Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

Centralt innehåll

Årskurs 4-6

  • Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

Årskurs 7-9

  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi, såväl i digitala som i andra medier.

Engelska

Syfte

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor.

Årskurs 4-6

  • Olika sätt att söka och välja texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier

Årskurs 7-9

  • Olika sätt att söka, välja och värdera texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier

Fysik

Syfte

Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. […]

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,

Centralt innehåll

Årskurs 4-6

  • Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel, artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

Årskurs 7-9

  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik, såväl i digitala som i andra medier.

Geografi

Centralt innehåll

Årskurs 1-3

  • Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg

Hem- och konsumentkunskap

Centralt innehåll

Årskurs 7-9

  • Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor

Historia

Syfte

Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap. […]

  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,

Centralt innehåll

Årskurs 1-3

  • Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg

Årskurs 4-6

  • Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
  • Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
  • Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Årskurs 7-9

  • Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Idrott och hälsa

Syfte

  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil

Kemi

Syfte

Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

Centralt innehåll

Årskurs 4-6

  • Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

Årskurs 7-9

  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi, såväl i digitala som i andra medier.

Matematik

Inget tydligt centralt innehåll eller syfte kring källkritik.

Moderna språk

Inget tydligt centralt innehåll eller syfte kring källkritik.

Modersmål

Inget tydligt centralt innehåll eller syfte kring källkritik.

Musik

Inget tydligt centralt innehåll eller syfte kring källkritik.

Religionskunskap

Syfte

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att kunna tolka kulturella uttryck med anknytning till religiösa traditioner. Eleverna ska också ges möjligheter att utveckla kunskap om hur man kritiskt granskar källor och samhällsfrågor med koppling till religioner och andra livsåskådningar.

  • söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll

Årskurs 1-3

  • Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg.

Samhällskunskap

Syfte

Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information om samhället från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer. […]

  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
  • söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet […]

Centralt innehåll

Årskurs 1-3

  • Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg.

Årskurs 4-6

  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.

Årskurs 7-9

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
  • Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

Slöjd

Inget tydligt centralt innehåll eller syfte kring källkritik.

Svenska och svenska som andraspråk

Syfte

Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. […]

  • söka information från olika källor och värdera dessa

Centralt innehåll

Årskurs 1-3

  • Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

Årskurs 4-6

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Årskurs 7-9

  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Teknik

Inget tydligt centralt innehåll eller syfte kring källkritik.

Wikiwand gör Wikipedia (mer) användarvänlig

Wikiwand med förhandsvisning av länk

Wikiwand är ett tillägg till Chrome webbläsare och gör Wikipedia mycket mer användarvänlig och grafiskt tilltalande.

  • Med Wikiwand installerat öppnas alla Wikipedia-länkar i tillägget.
  • Layouten blir snyggare och mer lättläst. Du kan ändra flera inställningar själv.
  • Innehållsförteckningen fixeras till vänsterkanten, och alla andra ”val” finns i en ikonrad längst upp.
  • Länkarna har en snygg förhandsvisning, vilket gör att du kan stanna kvar på huvudsidan men ändå få ytterligare information. Detta gör navigeringen mycket smidig.
  • Det går att spara bokmärken.
  • Det går att återgå till Wikipedia genom att klicka på W i ikonraden.

Motsvarande text i Wikipedia

Ute på skolorna hörs ofta diskussioner om Wikipedias trovärdighet – alla kan trots allt ändra i innehållet. Eleverna ska uppmärksammas om detta och tillämpa sitt vanliga källkritiska förhållningssätt. Det betyder inte att Wikipedia är en dålig källa, dock. Innehållet på Wikipedia håller oftast en hög kvalitet, eftersom de flesta människor som skriver där har stor kunskap inom sitt ämne och en passion att hålla ordning på fakta på Wikipedia. Rena felaktigheter rättas oftast snabbt till och kontroversiella ämnen är låsta.

Många är även lärarna som förfaras över att eleverna fastnat i det snabba ”copy paste”-förfarandet, gärna med Wikipedia som källa. Jag kan återigen konstatera att faktasökning och faktahantering är svårt och måste tränas.

  • Öva att söka tillsammans med eleverna. Vill du ha tips på hur du kan göra detta; kontakta Skolbibliotekarierna om Samtalsgoogling.
  • Förklara hur du gör när du söker och bedömer om en källa är användbar och trovärdig.
  • När tillämpar du översiktsläsning och sökläsning när du bedömer källor och letar efter information på en webbplats? (Dessa två strategier övas i svenskämnet, men görs det specifikt på text på skärm?)
  • Hur gör du när du väljer ut fakta ur en text/film och hur noterar/antecknar du den medan du läser/ser/lyssnar? Vissa klistrar in hela stycken i ett dokument för att senare bearbeta, men många tar stödord med penna och papper. Post it-lappar för smidigare disposition? Fler sätt?
  • Till sist: Hur sammanställer du din fakta? Vilka sätt passar just ditt ämne och den här uppgiften?

Läs mer om att använda Wikipedia som källa.

Testa sina sökkunskaper i A Google a day.

Läs om Wikiwand på Wikipedia.

Wikiwand

Mikoteket: Strålande ny resurs kring sökteknik, sökkritik och källkritik

För någon dag sen lanserades webbsidan Mikoteket som innehåller ett alldeles utmärkt kursmaterial för att arbeta med och undervisa kring sökteknik, sökkritik och digital källkritik. Texterna är genomarbetade och pedagogiska och innehåller en mängd små uppgifter för att själv vässa sin förståelse kring hur sökning på nätet och digital källkritik fungerar. Sidan är skapad av Martin Törnros ursprungligen som en fortbildningsplattform för fortbildning av bibliotekspersonal men är nu fri att använda i icke-kommersiell verksamhet. Nu hoppas vi bara att någon sponsrar honom så att sidan byggs ut med mer resurser!

 

Spännande tävling: Hemmet 2030

Hur ser ditt hem ut år 2030?

Teknikutvecklingen går snabbt framåt och samhället förändras! Att ha robotar hemma blir allt mer vanligt. Det finns allt från dammsugarrobotar till talande hjälpredor. Vi undrar hur kommer ert hem att se ut 2030? Vad vill ni ha hjälp med och vilka robotar kommer att finnas? Tävlingen anordnas av Skola Arbetsliv Trelleborg och gäller elever i hela kommunen.

Photo by Linus Ekenstam on Unsplash

Hur deltar ni i tävlingen?

Ta chansen att vara med i årets häftigaste tävling! Go crazy och skapa någonting som vi inte i vår vildaste fantasi kunnat föreställa oss! Vi vill exakt veta hur galen du tror att framtiden kommer bli! Hur kommer det se ut hemma hos dig 2030?

Var kreativa – vi vill se era idéer presenteras med prototyper,
modeller eller varför inte en sång? Ni får använda vad ni vill för material, kanske lera eller kartong? Kombinera det med tekniska saker som kretskort och lampor? Illustrera era idéer på nya vis och jobba gärna ämnesintegrerat.

Juryn kommer att bedöma era bidrag utifrån två perspektiv, det ena handlar om konceptet och idéhöjden. Det andra handlar om utförande och teknisk höjd. Vi utser två vinnare, en för bästa idé och en för bästa teknik.  För att bedöma idéhöjden kollar vi bland annat på er skapandeprocess, och hur originell idén är, vi vill se något nytt! Inom teknik kollar vi bland annat på materialval, programmering, vilka verktyg ni använt. Det får gärna vara digitalt och futuristiskt!

 

Här hittar ni informationsblad till Realcase Hemmet 2030

Komma igång-tips

 

Anmäl era elever redan idag!

Photo by Johannes Plenio on Unsplash

Tävlingen pågår från den 7 februari till den 4 maj. Anmäl dina elever/klass senast 20 april till Skola Arbetsliv Trelleborg, ssa@trelleborg.se.
Lycka till!

Den virala lögnen är inte ny

Den virala lögnen känns kanske som något nytt. Men det är fel. Fenomenet har en historia, till och med en lärorik sådan.

Vi vill tipsa om Kulturnytt på P1 som idag sände författaren och kulturskribenten Mattias Hagbergs reflektion/essä om  den amerikanske poeten Kevin Youngs studie av bluffens historia: ”Bunk”, med undertiteln ”The Rise of Hoaxes, Humbug, Plagiarists, Phonies, Post-Facts, and Fake News”. Mattias Hagberg utgår från insikterna i Youngs studie och kopplar dem till bl.a. bluff-bilder från nyårsfirande i Rinkeby, Trumps delningar på Twitter och historiens rasbiologiska tankesätt. 

Vill ni läsa Hagbergs essä istället för att lyssna på den, hittar ni den här.

 

 

Analoga och digitala perspektiv i bild

Vi har tidigare skrivit om elever som skapat hus i 3D-animationsappen Tinkercad, och naturligtvis finns det fler användningsområden i skolan för 3D-animering. Nu flyttar vi oss in i bildsalen för ännu ett upplägg där det digitala utvecklar och förtydligar det analoga.

 

Sagas perspektivbilder

Dessa två bilder har samma motiv och är skapade på papper respektive i Tinkercad. Bildläraren Jenny Paulin Lindbergh på Vannhögskolan i Trelleborg beskriver arbetsområdet så här:

I läroplanen står det under Bildämnet att eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. De ska skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg. Det har jag försökt smälta samman i den här uppgiften.

 

Eleverna har först fått göra bilder i en-punkts-perspektiv. För att göra en annorlunda bild valde jag att de skulle prova göra en stad sedd underifrån. När bilden var klar fick eleverna återskapa sin stad i Tinkercad-programmet för att kunna vända och vrida på sin stad och se den ur olika vinklar. På så sätt har de fått fördjupa sin förståelse för hur stora deras hus egentligen är (det blev väldigt höga hus för att kunna matcha den tecknade bilden). Den digitala bearbetningen av bilden blev en förlängning av uppgiften och en tydlighet, vilket var givande.

Har du använt digitala verktyg i undervisningen och vill dela med dig av dina erfarenheter, så hör gärna av dig till oss på ulrica.linde@trelleborg.se.

 

  • Om

    Pedagogtrelleborg är en sida för pedagoger i Trelleborgs kommun och drivs av AV-Media, Skoldatateket, Systemavdelningen och bibliotekets skolbibliotekarier.