#dinröst-galleriet på SVT/skärmdump

Med hashtaggen #din röst uppmanar SVT sina tittare att skicka in en film eller text om sina tankar kring vad gemene man, politiker och företag kan göra för att gynna klimatet och mildra konsekvenserna av vår miljö- och klimatpåverkan.. Att utgå från dessa filmer, reflektera och själva skapa berättelser som skulle kunna publiceras blir ett värdeskapande lektionsupplägg i hållbar utveckling med autentisk mottagare och syfte. Dessutom berör arbetet viktiga aspekter av digital kompetens, såsom förmågan att kommunicera i digitala medier, att ha ett ansvarstagande och källkritiskt förhållningssätt till digitala medier samt att värdera hur digitaliseringen påverkar oss människor, våra attityder och demokratiska processer.

Att våra ungdomar kan göra skillnad och har möjlighet att påverka är något vi behöver påminna både dem och vuxna om. Läs mer i denna krönika i Expressen av Lars Lindström i vilken han resonerar kring vuxnas kritik på sociala medier mot bl.a. Greta Thunbergs klimatengagemang. Han skriver att ”…det fria ordet har blivit det fria hånet”. Har eleverna erfarenheter av detta? Lindström avslutar:

”Även barn och unga kan genom kamp och protest bidra till att förändra sin egen situation. Det är inte jag som har formulerat det, utan Nobelkommittén, när de gav fredspriset till Malala Yousafzai. Jag håller bara med.” (Expressen 2018-12-10)

I det offentliga #dinröst-galleriet visar SVT utvalda filmer och texter från de inskickade texter/filmer. Det är alltså väldigt viktigt att vårdnadshavarna ger sitt godkännande om ni väljer att skicka in elevernas alster. Kanske kan klassen skapa en gemensam film eller text, som ett sätt att medverka i debatten med stöd av varandra. Det kan även vara värt att nämna att det inte går att kommentera filmerna och texterna i galleriet.

Upplägg

Utgå från läromedelstexter och filmer för att skapa faktakunskaper i ämnet. En serie som visar olika aspekter av hållbar utveckling är UR-serien Härifrån till hållbarheten. Här får vi höra experter och uppfinnare men också olika ”vanliga” personer som försökt ändra på utvecklingen. Prylar, boende, kläder och matsvinn är ämnen som berörs och i lärarhandledningen finns både diskussionsuppgifter och bra resurstips samt uppslag för hur eleverna tillsammans kan gå från teori till praktisk handling. Gymnasiet kan bredda perspektivet med filmen En global värld: En hållbar globalisering på SLI, där det visas hur globaliseringen påverkar miljön och frågan ställs om det kan finnas en annan globalisering som bygger på hållbara alternativ och rättvisa.

Samla elevernas åsikter och idéer i Padlet. Vilka tankar har de själva om sin egen förmåga att påverka sig själv och andra till en förändring? Vilka möjligheter finns? Vilka hinder? Hur utnyttjar vi respektive kommer vi runt dessa? En följdfråga kan vara: Varför ska ni ungdomar agera när många vuxna inte anser att det finns ett problem? Dela resultaten i Classroom så att alla kan ta del av dem i sitt fortsatta arbete.

Klimatkontot.se

Eleverna kan även beräkna sin egen eller en påhittad persons påverkan på miljön, det så kallade ekologiska fotavtrycket. Här finns tester:
• Svalna (svalna.se)
• Världsnaturfondens Klimatsmartkalkylator (wwf.se)
• Stockholm Environment Institute, Min klimatpåverkan
(sei.se)
•Klimatkontot (klimatkontot.se)

I detta skede kan det vara dags att gå in på SVT och ta del av de berättelser som finns på #dinröst-galleriet. Vilka tankar och åsikter uttrycks? Vilka grupper finns representerade? Tycker t.ex. pensionärer lika? Finns personer från föreningar representerade?

Ett moment kan också vara att få SVT att besvara frågor om hur de gör sitt urval bland tittarbidragen, huruvida bakgrundskontroller görs på de personer som skickar in (t.ex. för att upptäcka en politisk agenda) samt vad syftet med detta galleri är. Varför ska SVT låta ”vanliga människor” komma till tals? Har inte begreppet public service berörts tidigare i undervisningen så kan det vara bra att gå igenom detta nu. SVT får även rättigheter att använda ert klipp i olika nyhetsinslag eller debattprogram. Hur ser ni på det? Är det ett rimligt krav för att vi som tittare ska få komma till tals? Är det bra eller dåligt?

Det går naturligtvis även att resonera kring var och hur diskussionen om klimatförändringar sker på andra sociala medier. Granska gärna:

• Vad kännetecknar en konstruktiv diskussion?
• Var sker den mest konstruktiva diskussionen?
• Vilka grupper om klimatförändringar finns på Facebook – finns både för och emot?
• Hittar ni inlägg med SVT:s hashtag #dinröst?
• Känner ni till några andra hashtags som har skapats för att sprida ett budskap? Vill ni läsa mer om hashtags kan ni läsa här på teknifik-bloggen.
• Hur ser vi skillnad på åsikt och fakta?
• Misstänker vi att en del statistik och bilder används felaktigt eller är manipulerade? Läs gärna Viralgranskarens granskning av ett välcirkulerat inlägg med Nasa-bilder på polarisen. I detta exempel har enstaka nedslag använts som bevis men man har (medvetet) inte tagit med långtidstrenden. I ett tidigare inlägg här på bloggen går det att läsa om statistiklögner i en multimodal värld. Vi tipsade då om ett inlägg med den talande titeln ”USA Temperature: can I sucker you?, i vilket det visas hur det går att luras med statistik och grafer.

Till sist är det dags att återgå till #dinröst för att sätta igång med själva skapandet:

• Texten får vara som mest 2000 ord och filmen max 2 minuter lång.
• Bestäm syftet med text/film: Att väga för och emot, argumentera, uppmana till handling, berätta om hur du gör i din vardag eller berätta om dina upplevelser av debatten.
• Gå igenom genretypiska drag, disposition, retoriska knep och andra effektiva sätt att få fram ett budskap.
• Text: Stilistisk nivå, korrekturläsning, signatur
• Film: Diskutera filmformat (liggande), kameravinklar och ev. hur vi för över media från telefon till dator.  Filmriket har små instruktionsfilmer om olika aspekter av filmskapandet. I Trelleborg kan vi redigera film i programmet Cartonnist.

Exempel på #dinröst på SVT

Så delar du med dig av din film eller text på SVT #dinröst

”Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor.
Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.” Lgy 11