Veckans vidareläsning: Inspiration för bildämnet

Denna vecka har jag varit med på bildlärarnas nätverksträff för att prata om den digitala delen av ämnet. I detta blogginlägg får ni ta del av tankar och länkar att surfa vidare på.

Inspiration

  • Har du koll på vilka Facebookgrupper som finns i ditt ämne? Hitta annars en kollega/någon som inspirerar dig och se vilka grupper hen är med i.
  • Lilleholmsskolan har en inspirerande webbplats där de visar elevernas alster och beskriver arbetsmetoder. Mycket av arbetet har ett ämnesövergripande upplägg. Här hittar du exempel på hur ett ordspråk resulterar i en målad bild av ett djur som digitalt redigeras in i ett foto: Mitt djur och jag. I Slumpfilmer har eleverna skapat filmer med musik där processen blir en del av konstverket. Här finns mycket att inspireras av!
  • Bildläraren Kristina Rilbe, som även är ämnesspanare på LR:s ämnesbloggar, har en webbplats för sitt arbete med eleverna på Björkhagens skola. Att arbetet är digitalt präglat förstår vi eftersom adressen är http://bildflip.blogspot.se/. Även här finns mycket inspiration!

 

Fomer i Assembly.

  • Gratisappen Assembly tillåter eleverna att skapa vektorbilder med hjälp av form och färg. Appen kan även användas för att hitta former som i exemplet ovan. Följ Assemblyapp på Instagram för mer inspiration.

  • Arbeta med tredimensionell konst både analogt och digitalt, t.ex. en skulptur: Rita på papper, designa i 3D i t.ex. Tinkercad samt skapa sedan i lera eller papier maché.
  • Tips för bildämnet på Resursbanken
  • SLI har en hel program som passar bildämnet, t.ex. serien Artityd (Vi gillar avsnittet Artityd perspektiv om Selfie och självporträtt), serien i tre avsnitt om amerikansk konst och  Ramp höjdare: Teknik och skapande, som visar unga uppfinnare, klädskapare, konstnärer och designer som använder teknik i sitt skapande.
  • För mer information om upphovsrätt: Se Skolverket, LR:s ämnesblogg och Webbstjärnas film.

Digitaliseringen i skolan

Även om kursplanen för bildämnet inte reviderats inför läsåret 2018/19 gällande digitalisering så rör redan en stor del av ämnets mål och centrala innehåll det digitala skapandet. I Skolverkets skrift “Få syn på digitalisering på grundskolenivå” tas följande punkter upp om bildämnet utifrån de fyra huvudaspekterna av digital kompetens:  

Att förstå digitaliseringens  påverkan på samhället
  • Hur bildbudskap utformas i olika medier. Denna förmåga utvecklas genom det egna framställandet av informativa och samhällsorienterade bilder och digital bearbetning av foto/andra typer av bilder.
Att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier
  • Skapa med digitala verktyg
  • Framställa och presentera egna bilder m olika metoder, material och uttrycksformer
  • Kommunikativt ämne där digitala tekniker och verktyg är en vanlig uttrycksform för att kommunicera.
  • Exempelvis: Fotografera med lärplatta, använda digitala verktyg för att efterbehandla alster  och designa med 3D
Att ha kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt

Här står ingenting om bild under denna digitaliseringsaspekt, men på träffen tog vi upp att åtminstone denna punkt i det centrala innehållet var aktuell här:

Rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder samt yttrandefrihet och integritet i medier och övriga sammanhang

Att kunna lösa problem o och omsätta idéer i handling
  • Utveckla egna idéer i eget skapande. Kreativitet
  • Kan använda medier och digitala verktyg
  • I processer arbeta på undersökande eller problemlösande sätt, t.ex. utforska frågeställningar utan givna lösningar

Skriften i sin helhet kan ni läsa här: “Få syn på digitalisering på grundskolenivå” .

Fira med Finland

Idag, den 6 december 2017, firar Finland 100 år som självständig nation. Detta uppmärksammas i både Finland och Sverige och många tänder ett ljus i fönstret för att hedra minnet. Här på bloggen vill vi tipsa om att det på SLI finns många filmer om Finland och nedan följer ett urval av strömmande filmer som kan visas i klassrummet idag.

Foto: www.pixabay.se

F-9

Finland – Världens länder i korthet – Norden (5 min, fr 10 år) En kort introduktion till Finland.

Finland – fyra S och mycket mer (20 minuter, textad när de pratar finska men då kan filmen pausas och läraren återberättar)

Jakten på språket: finska förklarar varför finskan är ett av Sveriges officiella minoritetsspråk (14 minuter, fr 13 år).

Gymnasiet och vuxenutbildning

Min revolution 1917: Frihet – en helt ny film som släpps idag och som handlar om de skeenden som föregick Finlands självständighetsförklaring.

Serien Lagom mycket finsk, fyra avsnitt à 28 minuter som lämpar sig för 19 år och uppåt.

 

 

Vill du testa dina kunskaper om Finland, kan du göra Svenska Dagbladets quiz här.

Vinnare av Läslovstävlingen 2017

Nu är årets Läslovstävling avgjord, och den stora fina Läslovspokalen gick i år till åk 1-3 på Pilevallskolan! På måndagsmorgonen överraskade vi dem med den glada nyheten och biblioteksrådet fick komma fram och ta emot ett alldeles särskilt pris. Nytt för i år var nämligen att den vinnande skolan även vann en check på 5000 kronor till sitt skolbibliotek. Med input från eleverna ska det nu köpas in nya böcker till skolans bibliotek för hela summan! I årets tävling har alla tävlande elever i Trelleborgs kommun tillsammans läst i hela 7044 timmar, vilket är en ökning med nästan 1500 timmar från förra året. På Pilevallskolan hade det under de två veckorna lästs i 902 timmar, vilket motsvarar ungefär 7 h/ elev. Grattis Pilevallskolan och superbra jobbat alla elever i Trelleborg!

   

Veckans vidareläsning

Internetdagarna 2017

Hade du, som jag, inte möjlighet att besöka Internetdagarna i år? Misströsta inte alltför mycket, här hittar du ett flertal keynotes och föreläsningar filmade. Själv ska jag när tid finnes titta och lyssna på dragningarna om filterbubblor och om GDPR.

Våld och trakasserier mot på nätet mot kvinnor i Sverige

Den senaste tiden har sexuellt våld och trakasserier mot kvinnor uppmärksammats stort genom #metoo. Kvinnor i alla åldrar har tröttnat på att hålla tyst om de övergrepp och kränkningar de utsätts för på jobbet, i vardagslivet och i nöjeslivet. Det tycks inte finnas några fredade zoner – inte ens hemma, ensam framför datorn.

Amnesty har undersökt hur trakasserier mot kvinnor ser ut på nätet i Sverige, en viktig fråga att ta upp och diskutera i skolan, framförallt nu i ljuset av #metoo.

13 röster om digitaliseringen av skolan

RISE samlar 13 skolröster om digitaliseringen av skolan och de kommande ändrade läroplanerna.

Veckans URtips

Idag tipsar vi i Veckans URtips om en programserie att lyssna på som handlar om barn som på något sätt har påverkat andra eller förändrat något i världen. Serien heter passande Barnen som förändrade världen och består av fem avsnitt à 15 minuter från 2017 lämpade för åk 4-6 och berättar om fem intressanta barn runt om i världen. 

Foto: Malte Wingen

Här kan du lyssna på ett klipp ur avsnittet om Gloria Ray, som i den amerikanska södern på 1950-talet var ett av de första svarta barnen som fick plats på en skola som tidigare bara tagit emot vita barn. 

Att diskutera i klassrummet i samband med serien

  • Sammanfatta vad barnen i programmet har gjort. Det kan vara med ord eller bild.
  • Hur kan barn förändra världen? Barn kan ju inte bestämma i riksdag eller företagsledning, så vad kan de göra?
  • Finns det något  eleverna vill förändra? Hur kan de göra?
  • Kan klassen enas om en sak den vill ändra på och försöka genomföra den förändringen? Det kan vara att skriva ett mail till en makthavare eller göra bild eller film med ett positivt budskap, till exempel.

micro:bot med micro:bit: en första titt

I dom nya läroplanerna som börjar gälla nästa höst finns det en en del skrivningar i det centrala innehållet som behandlar att man ska styra föremål med programmering. I årskurs 4-6 ska man

  • […] styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering

och i årskurs 7-9 ska man bygga egna

  • konstruktioner där man tillämpar styrning och reglering, bland annat med hjälp av programmering.

På marknaden finns det en mängd olika produkter som man skulle kunna använda som t.ex. Blue Bots och Bee Bots för dom fyngre och Lego Educations fina programmeringsbara robotar. Produkter som är bra men som kanske kan vara lite dyra att köpa in klassuppsättningar av. Vi valde att köpa in en kartongrobotbil från Technology Will Save Us för att utvärdera om den skulle kunna vara något för skolan.

Halvvägs genom bygget.

I paketet ingick två hjul, två servomotorer, batterilåda och kablaget som behövs för att koppla ihop allt. Chassit till roboten vek och skar man ihop av boxen komponenterna kom i vilket resulterade i en inte superstadig konstruktion med lite wobblig hjulupphängning. Man skulle lika väl kunna bygga in allt i Lego eller dylikt dock. Instruktionerna för hur man bygger ihop den var föredömligt enkla och pedagogiska och hämtades från deras webbsida. Själva micro:biten som styr roboten ingick inte utan den får man införskaffa på annat håll.

 

Konstnärligt robotresultat

 

När roboten var färdigbyggd så var det dags att programmera den och försöka klura ut hur koden som styr servomotorerna fungerar. Kodexempel hittades också på deras sida och vill man bara testa är det bara att flytta över koden till micro:biten och köra. Det första som testades var att sticka en penna genom roboten och programmera dess körmönster så att den ritade något på ett papper. Det funkade rent teoretiskt men jag gav snart upp för att istället ge mig på att att fjärrstyra roboten genom bluetooth och en annan micro:bit, något som var relativt enkelt och med ett hyfsat resultat även om gyrostyrningen inte riktigt var supereffektiv.

Möjligheterna kombinationen av den programmerbara micro:biten och en robot är stora och jag tror att den här lösningen skulle kunna vara ett alternativ för skolan. Nästa steg: bygga en robot som känner av sin omgivning så att den inte krockar.

Den färdigbyggda micro:boten.

Årets radiojulkalender i undervisningen

Foto: Sveriges Radio/ Illustratör: Arslan Tursic

Årets radiojulkalender från Sveriges Radio heter Marvinter, och på webbplatsen beskriver SR själva kalendern så här:

”Ett äventyr i 24 delar fullt av väsen, snö och magi!  Hugo och hans farmor ska fira jul på ett pensionat långt uppe i norr. Men det blir inte så lugnt som Farmor har lovat. Pensionatet är nämligen fullt av märkliga väsen och den mäktiga Maran smider onda planer…”

Tjuvlyssna på årets julkalender!

I år finns ett spel till Barnradions julkalender utgår från en app. Om klassen har tillgång till surfplattor så kan  du som lärare använda spelet som ett sätt att prata om hur vi kan uppleva berättelser på olika sätt med olika sinnen. Det står även att spelet kan användas för att illustrera hur och skapa förståelse för hur det är att ha en syn- eller hörselnedsättning. 

På lärarsidan  har SR samlat tips för hur du kan arbeta med kalendern i klassrummet – även utan spelet.

På denna sida beskrivs hur spelet kan användas för att prata om hur vi upplever berättelser med olika sinnen: Eleverna tar del av spelet med eller utan text, ljud och bild. Därefter får de reflektera över upplevelsen och diskutera med varandra.

Julkalendern har föga överraskande premiär den 1 december och varje avsnitt kommer ut kl 06.00 på webben och i Sveriges Radio Play. Vill du lyssna i mobilen så söker du efter ”Marvinter” i appen Sveriges Radio Play.

Bamse och källkritik för dom yngsta

© Egmont Publishing

Även de yngsta barnen behöver lära sig källkritik, delvis för att kunna tolka och möta saker de stöter på på internet men också för att förbereda dem för deras informationstäta uppväxt. Bamse har givit ut på två specialnummer om källkritik som skulle fungera utmärkt att använda som enkel introduktion till ämnet.

Tyvärr är tidningen slutsåld men du hittar en pdf med serier från tidningen samt lärarhandledning längst ner här.

I sammanhanget rekommenderar vi som vanligt URs serie Är det sant? som på ett lättsamt och pedagogiskt sätt förklarar källkritikens grunder. Lärarhandledning för serien hittar du här.

För dom ännu yngre barnen har UR serien Hur vet du det? (handledning) och radioprogrammet Tisdagskollen med Farzad.

Marknadsmässig kurragömma? Barn, unga och dold reklam

Barn, unga (och vuxna) befinner sig online en mängd timmar varje dag. Från deras användande av datorer i skolan till deras användande av privata telefoner, plattor och andra digitala enheter. ”Alla” är online. En stor del av ungas liv pågår där och dom påverkas av saker dom möter där, inte minst marknadsföring. Statens Medieråd släppte för någon tid sen rapporten Marknadsmässig kurragömma? Barn, unga och dold reklam som undersöker detta och som vilken valda delar sammanfattas här.

Svenskarna har blivit mer reklamtrötta överlag vad gäller konventionell reklam vilket också företagen till exempel märker på att fler och fler väljer att installera  annonsblockeringsverktyg. Företagen har då behövt hitta nya vägar för att nå ut med sin marknadsföring där det som kallas dold marknadsföring är ett av sätten att nå ut. Ett exempel som de flesta känner till är produktplacering i filmer där till exempel populära tv-serien Solsidan sticker ut. Vill man få ett övertydligt exempel på hur det kan fungera är det bara att titta lite på filmen där alla produktplaceringar från filmen Transformers har klippts ihop. Det är också en bra övning att titta på en sådan här sammanställning, har man väl sett och förstått hur vanligt det är så blir det lättare att uppmärksamma i andra sammanhang.

Det finns många sorters dold marknadsföring men vad som förenar den är att företagen betalar för marknadsföring som inte  tydligt märks ut som reklam.

Att marknadsföra genom det som kallas social influncers, dvs. genom bloggar, youtube-kanaler och social media drivna av personer med många följare och stor genomslagskraft. Vilka dessa är i Sverige bland våra unga kan du läsa om här. Vad som är lurigt med denna typ av marknadsföring är att den sällan eller aldrig märks ut med att det är reklam det handlar om. Branchpressen sammanfattar tanken tydligt:

I ett influencer-samarbete är det inte nödvändigtvis fina bilder och korrekt stavning som driver resultat, tvärtom så ökar trovärdigheten och därmed konverteringen om materialet inte är perfekt.

Innehåll som styrs för hårt av annonsören upplevs som reklam och inte någons personliga rekommendation

Vad gäller ny teknik så hänger lagstiftningen sällan med, t.ex. har vi ett förbud mot riktad reklam mot barn under 12 år men detta gäller ju inte barnens mest populära medieplattform Youtube.

Andra sätt att komma ifrån den traditionella reklamen på nätet som i princip inga klickar på och har låg verkningsgrad är att baka in den i tjänsten man använder. Söker jag på flygresor på Google får jag betalda länkar högst upp, Facebook skickar anpassade annonser utifrån vad deras algoritmer kan klura ut om mig (att jag borde plugga på universitetet, köpa leksaker, gå på massage och köpa jeans med märkliga broderidetaljer på – algoritmerna känner mig inte helt…) eller att youtubers recenserar och rekommenderar olika produkter.

Youtubers har idag ett enormt omslag bland unga som är svårt för oss lite äldre att förstå. Youtubern Therese Lindgren följs till exempel av nästan varannan flicka mellan nio och 18 och har ett större genomslag än all annan traditionell media i åldersgruppen. Vill man få en större förståelse över hur företagen jobbar tillsammans med unga influencers rekommenderas kapitel fyra varmt. Vi som jobbar med barn måste bli duktigare på att förstå och veta vilken typ av media som barn och unga konsumerar, men det är svårt. Jag citerar ett långt stycke ur Gustav Martners mycket läsvärda text som sätter fingret på problemet.

Under de år jag ägnat tid åt influencer-frågan har jag gång på gång förstått att vuxna – även de som arbetar med barn, medier eller marknadsrätt – konsumerar mycket lite av allt det som influencers producerar. Jag förstår dem: styrkan i småbarnens favoriter Babblarna på Youtube, elvaåringarnas musica.ly-klipp och de ändlösa filmerna med PewDiePies datorspelande är superoptimerat innehåll mot en viss ålder och ett visst kön. Det är ingen bred familjeunderhållning för bioduken eller platt-tv:n. Tvärtom. Innehållet är svaret på att medielandskapets hårdvara och mjukvara är individualiserad. Alla i familjen sitter med varsin enhet och varsitt innehåll, och familjens sista gemensamma medieupplevelse är Melodifestivalen där den gamle Owe Thörnqvist och nybakade youtubers samsas i en välförpackad kompromiss från linjärtelevisionen.

I och med att traditionell reklam blir mer och mer impopulärt lär vi fortsätta se fler exempel på hur stora företag försöker nå ut med sin reklam till små och stora barn på ett sätt som maskerar att det är reklam det handlar om och det blir viktigt att vi som jobbar i skolans värld pratar om och diskuterar frågorna. Att reklamen fungerar vet vi ju, annars skulle företagen inte fortsätta.

Rapporten fortsätter med flera läsvärda kapitel om reklam i spel, hur mycket unga påverkas av reklam, marknadsföringslagen och juridik och är mer än väl värd att ögna igenom om man jobbar med barn och unga.

Marknadsmässig kurragömma? Barn, unga och dold reklam

Jag avslutar med Gustav Martners råd till föräldrar från SVTs sammanfattning av rapporten:

– Jag tycker att föräldrar ska titta på influencers tillsammans med sina barn, veta vad ens barn tittar, – orka hänga med, säger Gustav Martner.

– Då kan själv bestämma vad man vill prata om [sic]. För det finns mycket i den här världen som är väldigt bra, men det finns också dåliga sidor . Om vi ska förhandla fram en lösning som är bra för alla, måste vi först veta vad fan vi snackar om, säger Gustav Martner.

 

 

#vannhögmotkränkningar

Skolprojekt #metoo #vannhög #vannhögmotkränkningar (Inget ljud)

Ett inlägg delat av #vannhogmotkrankningar (@grodanborjemotkranknigar)

Ett inlägg från Vannhögskolans elever, en scen som har gjorts med blockprogrammering i Scratch. 

I team 7 på Vannhögskolan arbetar eleverna med värdegrund och diskuterar hur vi tillsammans kan motverka kränkningar. Klasserna har läst om #metoo, lyssnat på Linnéa Claesons sommarprat och använt film som utgångspunkt för diskussioner. Diskussionerna har utmynnat i tankar som visas i bild, ord, ljud och film med syfte att väcka känslor och uppmana till positiva handlingar och förändring hos barn och vuxna. Men hur ska eleverna nå ut med sitt budskap? Hur sprider vi budskap i dagens samhälle? Var formas våra uppfattningar? Ett självklart svar på den frågan är via sociala medier och därför publicerar eleverna sina inlägg på Instagram med hashtaggen #vannhögmotkränkningar.

Att lära eleverna att de kan göra sin röst hörd i olika forum och media är en del av skolans uppdrag. Vår digitaliserade värld har vidgat möjligheterna från att skriva en insändare i Trelleborgs Allehanda och hålla tal inför klassen, till att skicka mail till makthavare, göra inlägg på Instagram och spela in, och sända, podcasts. Eleverna kan skapa konton på Twitter, följa makthavare och andra intressanta personer samt själva twittra. Elever kan vlogga och blogga. Möjligheterna är nästan oändliga. Varje forum har sitt syfte och sin publik och diskuteras med fördel med genrepedagogiskt perspektiv. Det är också högst relevant att diskutera hur digital media förändrar och påverkar samhälle och individ, något som också står i de nya skrivelserna i läroplanen som träder i kraft i juli nästa år.

Att dela sina tankar och alster med andra utanför skolan är exempel på värdeskapande lärande. Att göra något som har betydelse för någon annan ökar motivationen för lärande och utvecklar elevernas entreprenöriella tänkande. Förutom att publicera inlägg på Instagram kommer eleverna i Team 7 på Vannhög även att visa upp sina Harry Potter-alster på stadsbiblioteket. Det är vernissage på onsdag den 29 november kl.13 och utställningen fortsätter i alla fall veckan ut. 

Gå gärna in på Instagram, sök på #vannhögmotkränkningar och markera att ni gillar elevernas budskap. Det värmer att få likes.

 

 

 

  • Om

    Pedagogtrelleborg är en sida för pedagoger i Trelleborgs kommun och drivs av AV-Media, Skoldatateket, Systemavdelningen och bibliotekets skolbibliotekarier.