Är du en läsare?

Under gårdagens konferens i Kristianstad, ”Att göra sig själv till läsare” framkom det att det inte är så självklart som det kan låta. Att vara en läsare innebär inte att det plötsligt en dag uppstår. Det krävs lite hjälp på vägen, men det är inte heller så självklart vad den hjälpen består i. Ett barn som har läsande föräldrar kan bidra, likaså om föräldrarna läser högt för barnen. Det sistnämnda är ett enormt plus. Lärarna i skolan måste vara läsande förebilder för att bygga upp elevers läsande självförtroende. En lärare som inte är aktivt närvarande vid elevernas närläsning, som inte läser högt för eleverna i klassrummet eller visar intresse då skolbibliotekarierna håller i exempelvis bokprat kan inte heller inspirera eller motivera.

Är du en läsare?

 

Har det någon betydelse vad som läses? Nä, egentligen inte. Bara det ökar motivationen och inspirerar. Det ska ju leda till läslust och glädje. Läsningen ska inte kännas plågsam eller påtvingat och orsaka ångest. En elev som inte knäckt läskoden men visar intresse är lätt att motivera, men att sedan använda den bok eleven till slut lärt sig läsa som en lärobok för substantiv och verb kan lika snabbt ta kål på läsglädjen. Saknas lust och intresse fullständigt gäller det så klart att hitta elevens intresseområde och på något vis komma in i den sfären.

De författare som igår berättade om sina upplevelser att bli läsare är inte den väg de flesta går. Att det upplevs som en enkel nästan snitslad stig där texter och böcker befann sig längs denna nästan redan förberedda stig, det är nog få förunnat. Själv kan jag inte minnas min första bok eller mina första författare. Mina föräldrar läste mycket själva och min mamma läste mycket för mig. Men inte på svenska då jag inte växte upp i Sverige. Jag minns inte texterna eller sagorna, men jag minns att hon läste. Jag minns även att när jag började i skolan där fick vi lära oss ord som var tryckta på små lappar. Det ord jag hade svårast för ordet ”the”. Kunde aldrig tyda vad det stod eller vad det kunde betyda. Inte när det stod på lappen, men när jag läste en hel text var det som att jag glömde bort att jag inte kunde. När jag väl kom till Sverige igen som 6-åring och skulle börja förskoleklass så kunde jag redan läsa och skriva, men det uppmuntrades inte av mina lärare för min kunskap kunde skrämma mina klasskompisar hette det. Så jag fick träna hemma.

 

Uppmuntra läsning

All kunskap ska främjas, all form av läsning ska peppas och som både skolbibliotekarier, lärare och andra vuxna som har närhet till barn ska uppmuntras. Ett barn kan inte göra sig själv till en läsare. Se till att du själv är en förebild och gläds åt varje litet framsteg som görs. Glöm inte att uttryck till läsning kan visas i både bild och text.

 

Boka Skolbibliotekarierna innan sommaren!

Vill du få tips och inspiration, följ oss på Facebook:  Skolbibliotekarierna i Trelleborg

Vill du få boktips för 13 år och upp, följ oss på Instagram: @baraettkapiteltill

Skolbibliotekarierna i Trelleborg

Dela vidare!Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterEmail this to someonePin on Pinterest

Sommarpepp och lästrendspaning

Inför sommaren har vi tagit fram ett läslustpaket för pedagoger som kan bokas i sin helhet eller som fristående delar. Vi erbjuder följande:

 

Ett inspirerande bokprat för pedagoger

Vi träffar er i skolan eller på huvudbiblioteket och presenterar våra allra bästa boktips inför sommaren. Vi inleder med att ta tempen på hur barn-och ungas lästrender ser ut just nu och avslutar med att överösa er med goa lästips.

Läsande förebilder

Efter sommarlovet hjälper vi er att omsätta er läsning till att färga av sig i ert skolbibliotek eller på en annan plats i skolan. Ni blir till läsande förebilder genom att på ett kreativt sätt visa, eller berätta om, era läsupplevelser för eleverna. Hur vi gör detta anpassas efter era önskemål men naturligtvis kan vi bidra med massor av tips och idéer. Ni kan antingen utse en eller två på skolan som samordnar detta och håller kontakt med oss, eller boka in ett nytt tillfälle då vi möts igen och gör detta tillsammans i en workshop. Detta går också att anpassas och exempelvis göras som en extra motivation inför Läslov 2017.

Boka Skolbibliotekarierna innan sommaren!

 

Vill du få tips och inspiration, följ oss på Facebook:  Skolbibliotekarierna i Trelleborg

Vill du få boktips för 13 år och upp, följ oss på Instagram: @baraettkapiteltill

Skolbibliotekarierna i Trelleborg

Dela vidare!Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterEmail this to someonePin on Pinterest

Källkritikens dag

Idag den 13 mars är det källkritikens dag. Det finns många bra övningar att göra i klassrummet för att göra eleverna till källkritiska internetanvändare. Surfa in på tidningen Metros sida med källkritiska artiklar så finner du många uppslag.

Du kan också titta på filmen nedan som Metros Viralgranskaren och organisationen Nätmarta har tagit fram som en del av skolmaterialet Lilla Viralgranskaren. Materialet till fiilmen hittar du på http://lillaviralgranskaren.se/.

 

 

Dela vidare!Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterEmail this to someonePin on Pinterest

Det rör på sig i skolbiblioteksvärlden…

…både nära och fjärran, i vår kommun och i andra.

Vi skolbibliotekarier har i dagarna varit på Skolverkets konferens Skolbibliotek för lärande, som bland annat handlade om säker och kritisk användning av nätet, där också Digitaliseringslyftet presenterades. Ett liknande arbetssätt som med Matte- och Läslyft, med olika moduler.

Här i Trelleborg har nu Skolbiblioteksplanen blivit antagen som ett redskap att utveckla skolbiblioteksverksamheten, och kartläggningar med nulägesbeskrivning ska göras på samtliga grundskolor innan sommaren. För den hugade finns här den gemensamma planen för gymnasium och grundskola: Skolbiblioteksverksamheten i Trelleborgs kommun

Vill man ha mer inspiration kan man lyssna på en klok skolledare, i ett samtal från bokmässan 2016, nämligen Edward Jensinger, en av två gymnasiechefer i Malmö. Han pratar till exempel om vikten för pedagoger att använda skolbibliotekarierna som den pedagogiska resurs vi är. Bjud in oss i klassrummet helt enkelt!

 

 

 

 

Mer om Malmös skolbibliotek kan man läsa om på Skolbibliotek Syds blogg, Skolbibliotek Syd

i en intervju med grundskoledirektör Anders Malmquist. Bland annat säger han ”Vi ser ett tydligt samband mellan skolor med utvecklad biblioteksverksamhet och högre måluppfyllelse”.

Kloka ord det också!

 

Vill du få tips och inspiration, följ oss på Facebook:  Skolbibliotekarierna i Trelleborg

Vill du få boktips för 13 år och upp, följ oss på Instagram: @baraettkapiteltill

Skolbibliotekarierna i Trelleborg

 

 

 

Dela vidare!Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterEmail this to someonePin on Pinterest

Huset – ämnesövergripande, digitalt och lärorikt

I Team 6 på Vannhögskolan arbetar eleverna just nu tematiskt kring ett flerfamiljshus. Temat är ämnesövergripande och inkluderar ämnena svenska, samhällskunskap, teknik, idrott och hälsa, hemkunskap samt biologi. Eleverna har själva fått hitta på huset samt hyresgästerna. Delar av arbetet kommer att ha ett storyline-upplägg, d.v.s. att eleverna utgår från en av hyresgästerna i sina diskussioner och ställningstagande.

Under arbetets gång presenteras olika uppdrag och uppgifter kopplade till personerna som bor i huset och hittills har eleverna skrivit beskrivande och resonerande texter, räknat ut budget för ett hushåll samt gjort reklam. Uppgifterna presenteras på en hemsida som eleverna skapar i nya Google Sites. Hur en av hemsidorna ser ut ser du här: Vintergatan 56.

I arbetet med hemsidan lär eleverna sig om upphovsrätten och hur de väljer bilder som har rätt användningsrättigheter. De lär sig att bygga upp en hemsidas navigationsstruktur samt hur de infogar och bäddar in objekt samt publicerar hemsidan.

Eleverna har gjort en skiss över sitt hus och har nu  börjat bygga sina modeller. Framöver kommer eleverna att koppla in elektricitet i husen.

Att arbeta med ämnesövergripande teman ser vi som ett naturligt sätt att skapa ett sammanhang för de kunskaper och förmågor vi vill lära ut. Att digitalt presentera elevernas texter på en hemsida ger autentiska mottagare i form av klasskamrater och föräldrar.

 

Förresten, du vet kanske att många av Trelleborgs skolor och förskolor går att följa på Instagram? På Instagram heter Vannhög @vannhogskolan.

Dela vidare!Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterEmail this to someonePin on Pinterest

Bokprat och läsning som social aktivitet

Att få barn och unga att läsa är något som vi nog alla kan hålla med om är viktigt. Inte bara för att utöka sina språkliga färdigheter, utan också för det sociala samspelet och möjligheten att sätta sig in i andras situationer. En klassisk del i bibliotekens läsfrämjande insatser är bokpraten, där bibliotekarier samlar ihop och läser några böcker som de kan berätta om på ett lättillgängligt sätt. Här är samarbetet med lärare en viktig del i att göra läskunniga elever till läsare, att locka fram en motivation och nyfikenhet hos eleverna till att veta mer om berättelserna och karaktärerna. Arbetet med de presenterade böckerna slutar inte vid bokpratets slut, utan kan fortsätta som en social aktivitet på många olika vis t.ex genom samtal och kreativa verkstäder. Vad som också bör kommas ihåg är att alla vi vuxna som befinner sig i barns närhet bör fungera som läsande förebilder genom att visa ett intresse för böckerna och de aktiviteter som sker kring dem. Att visa att vi faktiskt tycker det är kul med läsning och att det inte bara är nyttigt, även om det såklart väger tungt.

Nyligen publicerade Kultur Skåne/Region Skåne rapporten Fakirerna och vi – en studie om bokprat som läsfrämjande insats (2017), där det går att läsa mer om just detta. Rapporten bygger på en studie av bokprat på folk- och skolbibliotek genomförd av Catarina Schmidt, universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Här ges det en utförlig beskrivning, både teoretisk och praktisk, kring just bokprat. Konkreta exempel ges genom observationer av bokprat, samt tips och råd till lärare och bibliotekarier. Rapporten går att ladda ner gratis här.

 

Vill du få tips och inspiration, följ oss på Facebook:  Skolbibliotekarierna i Trelleborg

Vill du få boktips för 13 år och upp, följ oss på Instagram: @baraettkapiteltill

Skolbibliotekarierna i Trelleborg

 

Dela vidare!Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterEmail this to someonePin on Pinterest

Den svenska kulturskatten

På Kattebäckskolan i årkurs 1, arbetar lärarna med ”Den svenska kulturskatten” som ett stort tema som sträcker sig över hela läsåret med fokus på olika kända författare.

Vi skolbibliotekarier blev inbjudna att vara med på deras tema och vi var med och höll i två olika aktiviteter kopplade till det här temat.

Såhär ser målen ut för temat i stort:

  • Läsa och skriva fakta om Elsa Beskow, Alice Tegnér, Lennart Hellsing, Inger & Lasse Sandberg och Georg Riedel
  • Lyssna till deras sagor och sånger
  • Lära oss om sagors struktur
  • Skapa sagor
  • Ha boksamtal
  • Göra en bildanalys
  • Lära oss några sånger
  • Lära oss enkla skrivregler
  • Lära oss några lässtrategier
  • Lära oss om hur det var att vara barn förr

De olika aktiviteterna som vi genomförde var kopplade till författarna Sven Nordqvist och Inger & Lasse Sandberg.

Skrivarverkstad – Sven Nordqvist

Sven Nordqvist – Var är min syster? Framsida av boken.

 

Sven Nordqvist är en författare vars fokus ofta ligger på bilderna i hans berättande och han har ju bland annat skapat Pettson & Findus och illustrerat Mamma Mu.

De flesta barn har kommit i kontakt av någon av dessa kända karaktärer och därför valde vi att fokusera på ett lite mindre känt verk som heter ”Var är min syster?”.

Sven Nordqvist – Var är min syster?

Vi läste boken högt i helklass och visade upp alla detaljrika bilder på storbild. Efter detta pratade vi om vad som hade hänt i boken och vi hade på förhand valt ut en bild som vi hade ett boksamtal om. Eleverna fick vara med och berätta vad de såg på bilden och utifrån just denna bilden skapade vi tillsammans en saga.

När vi hade gjort detta fortsatte vi att arbeta vidare med eleverna genom att de alla fick en ny bild att själva utgå från när de nu skulle skriva sin alldeles egna saga. Eleverna fick också gärna illustrera till sin saga.

Allas sagor kommer att bli en egen bok.

 

Författarpresentation – Inger och Lasse Sandberg

Författarpresentation

 

När eleverna i samma klasser skulle gå vidare med temat och börja arbeta med nästa författare, Inger och Lasse Sandberg, var vi på plats för att hålla en författarpresentation och introducera eleverna till just deras författarskap och böcker.

Vi höll en presentation om författarna och deras verk och karaktärer där vi varvade fakta om författarna, fakta om de mest kända böckerna, filmerna och karaktärerna, filmklipp och högläsning av några av författarnas böcker.

 

 

Det här är ett exempel på hur vi kan arbeta tillsammans med ett tema och där vi, lärare och skolbibliotekarier, kan ta hjälp av varandras kompetenser för att ge eleverna en fördjupad och lärorik kunskap inom ett specifikt tema.

Dessutom är det himla roligt 🙂

 

Vill du få tips och inspiration, följ oss på Facebook:  Skolbibliotekarierna i Trelleborg

Vill du få boktips för 13 år och upp, följ oss på Instagram: @baraettkapiteltill

Skolbibliotekarierna i Trelleborg

 

Dela vidare!Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterEmail this to someonePin on Pinterest

Kärleksfulla filmtips från AV-Media

Inför alla hjärtans dag vill vi på AV-Media bjuda på lite film- och programtips inom temat kärlek. Vill du ha mer har vi samlat det på Resursbanken.

Kånkan: och kärleken
Vem blir man kär i mest? Är det nån som är bäst? Hur känns det i kroppen när du vet att en kille eller tjej tänker på dig? Och vad gör man egentligen när man är kär? Kånkan brakar in hos femåringarna Lovisa, Gabriel och Aston samt bibliotekarierna Karin och Ylva som alla tänker högt om kärlek.
Strömmande ljud på SLI (från 4 år, 11 min)

 

Livet i bokstavslandet: kärlek
ABC-program med sketcher om bokstäver och ord för barn som har knäckt läskoden och nu behöver få upp sitt läs- och skrivflyt. Innehållet passar barn i årskurs 3 och har ljudstridiga stavningar, meningsbyggnad och ordkunskap i fokus. Sketcherna bygger på pedagogiska moment och är fulla av humor, lekfullhet och musik. Vi möter de självsäkra men inte särskilt skickliga ordläkarna som opererar trasiga ord. Här finns också Dick och Doris som arbetar i Bokstavsbutiken. Bobby och Epa i Ordförrådet lånar ut ord till krävande kunder och i fabriken Meningsbygget byggs meningar. Samtidigt sliter showartisterna på Bokstavsteatern för att få ihop den stora sång- och dansfinalen som avslutar varje avsnitt.
Strömmande på SLI (från 6 år, 14 min)

 
Jörgen + Anne= sant
Anne Lunde går i femte klass och har förut varit mest upptagen av att retas med och tävla mot de andra killarna i klassen men när Jørgen Ruge kommer ny till klassen förälskar hon sig huvudstupa i honom. Jørgen flyttar in i byns spökhus, ett hus som inga andra barn vågar gå i närheten av men det hindrar inte Anne. Hon är beredd att gå längre än de flesta för att få den hon vill. Men när klassens snyggaste tjej, Ellen, också förälskar sig i den nyanlände Jørgen ställs allt på sin spets.
Strömmande och DVD på SLI (från 10 år, 83 min)
Lärarhandledning

 

En rolig historia, Kärlekens historia
Ann och Henrik ser ett historieprogram på tv och börjar fundera över det där med kärlek. Hur var det förr, fick man leva ihop med den man var kär i? Eller har man haft olika syn på kärleken under olika tider i historien? Ann och Henrik färdas till 1600-talets bondesamhälle där Henrik får prova hur det känns att bli bortgift mot sin vilja. De gör också nedslag i antikens Grekland där Ann inte alls trivs utan försvinner till vikingatiden. De provar också på medeltidens heroiska kärlek där man fick se men inte röra. Vi följer också familjens utveckling från bondesamhälle fram till industrisamhälle och som vanligt dyker historikern Greger upp och ger en del svar.
Strömmande på SLI (från 10 år, 13 min)
Arbetsblad och Lärarhandledning

Sexbyrån: Kär
Program för särskolan. Hur känns det att vara kär? Och hur närmar man sig den man gillar på ett bra sätt? Att ta kontakt är inte alltid lätt och ibland kan man behöva uppvakta länge innan den man gillar nappar. Så var det för Stefan som flirtade med Anna under två år innan de till slut blev ett par. Att bli handlöst förälskad i sin idol är vanligt, vi träffar Sonja som har flera platoniska kärlekshistorier. Och så reder vi ut begreppen kring olika sexuella läggningar.
Strömmande på SLI (från 13 år, 8 min)
Lärarhandledning


Förr eller senare exploderar jag
Hazel och Gus är två ovanliga tonåringar som har en hel del gemensamt; en kvick och syrlig humor, ett förakt för det traditionella och enkärlek som tar med dem och oss på en oförglömlig resa.
DVD på SLI (från 12 år, 126 min)
Lärarhandledning

 

 

Tänk till snackar stress: kärlek
Kärlek är svårt. Den kan lyfta en och få varje dag att kännas underbar, men den kan också få en att må jättedåligt, om man till exempel inte får sin kärlek besvarad. Henrik Thorsson berättar om sin kärlek och hur den får honom att må. Psykiatriforskaren Emma Frans förklarar varför man blir mindre smart när man är kär och svarar på om man kan dö av brustet hjärta.
Strömmande på SLI (från 13 år, 12 min)

 

Dela vidare!Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterEmail this to someonePin on Pinterest

Det pratas om källkritik

Enligt debattartikeln Svenska elever måste få bättre utbildning i källkritik i DN från 3/2-2017, ansågs Facebook, enligt ungdomar mellan 16-25 år, under förra året vara en viktigare informationsplattform än vanliga medier. De sociala medierna erbjuder mängder av möjligheter att hitta information, men även sätt att kommunicera och förmedla. Den information som dyker upp i de sociala medierna kan komma från vem som helst, alla som har en åsikt kan förmedla den oavsett avsikt. DN skriver fortsatt i samma artikel att ” [n]är informationen filtreras genom sociala medier och sökmotorers algoritmer finns risken att man enbart möter information, sann eller falsk, som bekräftar och aldrig utmanar ens egen världsbild. Sociala medier har blivit arenor för dem som vill sprida falska nyheter och propaganda”.

För att kunna verka i ett demokratiskt samhälle ska elever ges möjligheter att utveckla förmågor för att klara detta skriver Skolverket. En viktig del är informationskunnigheten – där ingår bland annat att kritiskt värdera och analysera information man hittat men även kunna skapa information. Eleven måste även kunna ta reda på vem som delar informationen och vad avsändaren har för syfte (2017). Skolverket skriver på sin hemsida att ”[v]i vill uppmana rektorer, kommuner och ansvariga för fristående skolor att ge lärarna förutsättningar att utveckla sin kompetens och därmed förbättra undervisningen i källkritik” (2017).

Det finns många olika klassiska bilder med synvillor, är det en anka eller en hare, en bro eller ett skepp eller bilden nedanför. Ser du tre eller fyra stavar?

Kan båda vara rätt? Det beror på från vilket håll man ser på problemet.

Bilden visar att all information inte behöver vara felaktig och att det finns olika sätt att angripa ett problem. Att gå till källan är alltid viktigt, avsikten med informationen är a och o.

Källkritik är på tapeten och det skrivs just nu om ämnet i såväl dags- som kvällspress. Trelleborgs Allehandas debattartikel Gör källkritik till obligatoriskt ämne i grundskolan, från 8/2-2017, behandlade även den källkritik. Artikeln hänvisade till viss del till DNs redan nämnda artikel, men nämner också att ämnet till och med tas upp i Bamse, en serietidning för barn om världens starkaste björn. Ett rykte sprids om ett monster som finns i mörka skogen, men frågan är om det är sant och vem startade ryktet? Källkritik måste läras ut i relativt låg ålder, barn och unga måste lära sig att vara kritiska mot den information de får. Med det informationsklimat som råder krävs kunskap i att sålla bland all information man stöter på. Barn och unga måste lära sig att sortera, våga tvivla på information och kunna söka information på fler än ett sätt. TA skriver vidare ”Vi – Svensk Lokalmedia! – är ett nätverk av lokala mediehus som lever nära lokalsamhället, vi kommer att göra vad vi kan för att bidra till skolans arbete med källkritik. Erbjuda studiebesök, föreläsningar och diskussioner som ankrar frågan nära eleverna i lokalsamhället.”

DN skriver att ”[f]örmågan till källkritik handlar i förlängningen om hela Sveriges säkerhet” och att källkritik bör finnas med på skolschemat. Olika undersökningar vilka är genomförda av bland annat skolverket och kartläggningar från statens medieråd visar att elever på högstadiet själva anser sig vara källkritiska på nätet och att undervisningen i ämnet ligger bra till, men eleverna uppvisar brister i förmågan att värdera källorna.  Samtidigt anser fyra av tio lärare att de behöver kompetensutveckling i ämnet. För att hjälpa pedagoger, men även bibliotekarier har skolverket startat en utbildning i källkritik på nätet och statens medieråd har tagit material för att lära ut källkritiskt tänkande.

Vad det gäller kunskap och utbildning inom källkritik så finns vi skolbibliotekarier att tillgå i Trelleborgs kommun. Vi arbetar med de kommunala grundskolorna och kommer gärna ut till skolorna och utbildar både elever som pedagoger i ämnet.

Länkar till ovanstående nämnda artiklar:

Trelleborgs allehanda

Dagens Nyheter, DN

Vill du få tips och inspiration, följ oss på Facebook:  Skolbibliotekarierna i Trelleborg

Vill du få boktips för 13 år och upp, följ oss på Instagram: @baraettkapiteltill

Skolbibliotekarierna i Trelleborg

Dela vidare!Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterEmail this to someonePin on Pinterest
  • Om

    Pedagogtrelleborg är en sida för pedagoger i Trelleborgs kommun och drivs av AV-Media, Skoldatateket, Systemavdelningen och bibliotekets skolbibliotekarier.