Pedagog Trelleborg

Valåret i skolan (del 2): Faktakoll med Faktiskt.se

Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (Grundskolans läroplan, första stycket, sida ett).

Den nionde september är det val i Sverige och som vanligt finns det mycket att jobba med och prata om i förhållande till det i skolan. Vi påbörjar därför en serie bloggposter där vi tipsar om material och filmar och försöker hitta intressanta infallsvinklar och lektionstips till er att använda i er undervisning.

Nu har den gemensamma faktakollsidan Faktiskt.se lanserats (och inte en viss kopia med en annan toppdomän). Faktakollar från flera medier – Sveriges Radio, SVT, DN, SvD och KIT kommer att samlas på en gemensam sajt. Faktakollarna kommer att utarbetas av en metod framtagen av International Fact-Checking Network och torde kunna användas som en utgångspunkt för att delvis diskutera hur det sliras med sanningen och vem som gör det nu i valtider där mängden desinformation kan antas öka i olika sociala och traditionella medier. Ekot skriver om varför den här typen av faktakollar är viktigt:

En huvudanledning är att den digitala informationsrevolutionen lett till att antalet påståenden som når en vanlig medborgare varje dag fullkomligt exploderat. I sociala medier har avsändarna mångfaldigats och olika typer av innehåll blandas hej vilt. Såväl makthavare som särintressen kommunicerar direkt med allmänheten utan att faktakollas eller ifrågasättas av utbildade journalister.

Den här utvecklingen är positiv och demokratiskt vitaliserande på många sätt. Men vi vet att det finns avarter och krafter som i propagandistiska eller destabiliserande syften aktivt sprider falska eller manipulerande påståenden. Det är väl belagt att budskap från ett stort antal falska konton på plattformar som Facebook och Twitter nådde hundratals miljoner användare i samband med val i USA, Storbritannien, Tyskland och Frankrike.

Även i Sverige finns en rad exempel på påhittade eller förvanskade nyheter som fått stor spridning och påverkat samhällsdebatten. Flera myndigheter varnar inför valet den 9 september för att den typen av påverkansförsök kommer att öka jämfört med tidigare valrörelser.

De deltagande medieföretagens presentation av sin roll i projektet:

Sajten kan också tjäna som en ingång till att diskutera varför sådana här initiativ behövs. Hur mycket är det ok att slira på sanningen i politisk reklam? Hur kan man vinkla nyheter för att passa ens syfte? Kommer sidan fylla något behov, kommer faktakollarna spridas till de som behöver läsa dem?

Valåret i skolan på PedagogTrelleborg

Valåret i skolan (del 1): Purfärsk statistik från SOM-institutet

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Podden – möjligheternas medium på mellanstadiet

Bild skapad i Canva. Foto från Pixabay av TheAngryTeddy

Vad är en podd?

Idag vet de flesta vad en podd är men en liten förklaring får plats här ändå. En podcast (poddsändning, podradio eller pod) är ett enkelt sätt att sprida och prenumerera på ljud- eller videofiler via nätet. Till skillnad från radioutsändningar så väljer lyssnaren själv när hen ska ta del av podden och vilka hen vill prenumerera på. Många poddar är gratis att lyssna på men det finns även de som kostar.

Det är ganska enkelt och billigt att skapa och publicera en podcast, men kommersiella företag och ambitiösa podcast-utsändare satsar pengar på bättre utrustning och t.ex. reklam.

Podden i svenskundervisningen

I syftesformuleringen i svenskämnets kursplan för grundskolan står det att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift; att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften; att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang; att urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer; och att söka information från olika källor och värdera dessa. Alla dessa punkter går att behandla i arbetet med podcasts, när eleverna både är konsumenter och producenter – det som ibland kallas prosumenter.

Detta inlägg riktar sig främst till mellanstadiet, eftersom de exempel som ges passar detta åldersspann.

Malte Wingen

Podden i undervisningen – eleverna lyssnar

Det finns naturligtvis många intressanta poddar att lyssna på ute på nätet, med olika teman, upplägg och innehåll. I klassrummet kan vi lyssna på poddar med berättande text, intervjuer, dramatiseringar, reflektioner och analyser och mycket mycket mer. Vi kan diskutera podcast, digitala media och hur det går att nå ut till många på detta sätt. Vad tycker eleverna om att lyssna, t.ex. jämfört med att se film och Youtube-klipp? Med hjälp av poddar kan eleverna träna hörförståelsestrategier när de lyssnar, hur de kan pausa och försöka minnas, hur de kan ta anteckningar, sammanställa information och sammanfatta innehållet i det de precis har lyssnat på. Eleverna kan öva på att sammanfatta innehållet i en podd på ett lockande och säljande sätt, både med ord och bild. Bra träning i momentet att kombinera olika media.

Nedan hittar du förslag på podcasts att använda i undervisningen:

SR poddpaket 9-13

Först ut vill vi tipsa om Sveriges radios poddpaket för åldrarna 9-13. SR har här samlat ihop olika klipp och berättelser under olika teman, såsom Kompispaketet, Sommarpaketet, Humorpaketet och Läskiga paketet. Dessa paket ger stor mängd lyssnarglädje och inspirerar till fortsatt läsning, eftersom de innehåller utdrag ur böcker som eleverna sedan vill läsa vidare. Längden på paketen varierar från 30 till 70 minuter.

Novellklubben i Barnkanalen

Träna hörförståelse och öva på strategier för att minnas och återberätta utifrån dessa noveller. Diskutera texttyp och stilistiska drag.

Noll Koll

Underhållning för barn. Undervisning för vuxna. Två 12-åringar förklarar olika ungdomstrender för Josefine Craaford, t.ex. Snapchat, Fortnite och Man’s Not Hot.

I klassrummet kan ni lyssna på podden och sedan diskutera: Håller eleverna med om killarnas beskrivningar och åsikter? Nästa steg blir att eleverna själva gör ett eget avsnitt där ni pratar om något som trendar och är populärt. Hur behöver man förbereda sig för att prata om t.ex. ett spel eller en Youtuber?

Superpodden

Lyssna på P3:s roliga dramaserie Superpodden, om Delia och Chloe som startar en podd för att redovisa ett skolarbete. Tjejerna är inte mobbade, men de beskriver sig som “osynliga” i klassen. De är dock ensamma tillsammans – och dessutom har de iPhonefunktionen Siri som sällskap. Sedan blir de signade av P3 och på den vägen är det… På ett humoristiskt sätt pratar tjejerma om ditten och datten, samtidigt som lyssnaren guidas genom podcastens format och dos and don’ts. Varje avsnitt är 15 minuter långt. I klassrummet kan ni diskutera vad tjejerna gör bra och vad som kan bli bättre? Kanske inspireras klassen till att göra en podcast om sin skola. Denna podd är en bra startpunkt när klassen ska börja med att göra egna podcasts.

Podden i undervisningen – eleverna spelar in

En podcast är i princip som en muntlig redovisning där läraren och/eller eleverna kan bestämma innehåll. Eleverna tränar sig i att disponera ett tal, göra manus och förbereda stödord. Med hjälp av digitala verktyg spelar de in sin podd och kan sedan redigera den och kanske komplettera med musikjingel, omslagsbild och säljtext. I samband med skapandet av podd passar det att ha en diskussion kring kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till medier och internet.

Förslag till användningsområden:

Redovisningsmetod vid ett temaområde. Presentera fakta och diskutera.
Öva intervjuteknik samt hur man sammanfattar och återger information. Genomför intervjuer och presentera den intervjuade. Sammanfatta intervjun i slutet.
Reflektera över saker i elevernas vardag, t.ex. värdegrundsfrågor.
Omvandla en faktatext till ett samtal. Vilka frågor ger de svar man vill ha?
Prata om litteratur: Boksamtal och läsprojekt. Inspireras av projektet Litteraturpodden.
Spela in radioteater. Skriv en berättelse och läs in.
Skapa ett ramprogram till en faktaredogörelse, intervju eller berättelse. Hur kan dessa element vävas ihop?
Gör en omslagsbild till podcasten, gärna kvadratisk. Använd t.ex. Canva eller Pixlr.
Förbered en säljtext som ska locka folk till podden.

Att spela in podcast

Som sagt, att spela in en podd kan både vara enkelt och billigt, eller mer avancerat och dyrt. I skolans världs röstar vi på enkelt och billigt… Därför kan vi rekommendera Soundtrap till Chromebook, som i gratisversionen låter dig arbeta med upp till fem projekt åt gången. Här kan du både spela in tal, redigera, använda flera ljudspår och lägga på musik.

Tänk på följande moment:

Bestäm tema och innehåll.
Skriv manus. Öva.
Skapa en studio, gärna med mycket textilier – eller en kasta en filt över eleven…
Spela in talet: Använd gärna mikrofon (mobilhörlurar med mikrofon fungerar). Ha ingen tystnad. Koppla ur Chromebookens strömsladd (så undviker du störningar). Lyssna på inspelningen i hörlurar, eftersom de flesta lyssnar på pod i hörlurar.
Redigera och lägg till fler spår. Instruktionsfilmer finns här.
Att publicera och sprida podcasten kan diskuteras med eleverna (fördelar, nackdelar, vem kan lyssna, hur sprider man information till många, upphovsrätt o.s.v.), men är inte att rekommendera med tanke på den kommande GDPR-lagen. Eleverna kan dela podcasten via en icke-nedladdningsbar länk (giltig i 7 dagar) eller så kan eleven spara sin podd som MP3-fil på din Drive.

Centralt innehåll i svenska åk 4-6

I det centrala innehållet för åk 4-6 ingår följande punkter som kan behandlas i arbetet med poddar:

Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen.
Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola.
Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation.
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier och i olika sammanhang.

Vidareläsning/-lyssning

Jenny Edvardsson, Årets svensklärare 2017, som arbetar med podd i undervisningen, både för att själv inspirera elever att läsa och prata om litteratur och för att eleverna ska lära sig skapa podd. Läs mer här http://jennypawendes.blogspot.se/2018/03/att-spela-in-podd-med-elever-eller.html

Lärlabbet om Olika bedömningsunderlag – Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag?

Läs mer om uttrycket prosument på Wikipedia och i Det är bara att Googla ( Filippa Mannerheim, Katarina Fast Ehrlén, 2018, Sanoma Utbildning)

Fler tips om podcasten i klassrummet ger Skolspanarna.

Didaktorn – lärarpodden på URskola. Smalt, nördigt och viktigt.

SR poddpaket för åldrarna 3-8

Hör gärna av er till oss på AV-Media om ni vill veta mer om podcasts.

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Valåret i skolan (del 1): Purfärsk statistik från SOM-institutet

Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (Grundskolans läroplan, första stycket, sida ett).

SOM-institutet som är en opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet publicerar varje år en mängd intressant statistik kring Sverige och svenskars inställning i frågor kring samhälle, opinion och medier. Just nu pågår deras årliga seminarium och på deras Twitter-konto kan man följa en mängd spännande statistik som de lägger upp efter hand under dagen. Varför inte kolla igen deras olika grafer med klassen och se om ni hittar något som överraskar dom? Varför inte genomföra en klassundersökning med deras frågor och jämföra resultat? Med Google Formulär är det enkelt ordnat.

Nedan ser vi vad vi svenskar oroar oss för. Vad oroar dina elever?

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Veckans URtips: Du är bäst

Du är bäst är en serie för förskolan som lämpar sig att använda i värdegrundsarbetet. Serien från 2016 består av fyra avsnitt à fyra minuter där femåringar får berätta om sina upplevelser och tankar om hur det är att vara en bra kompis.

Varför inte låta eleverna berätta om vänskap genom att spela in stopmotion-filmer? Läs mer i detta inlägg om hur man kan arbeta med animering i förskolan. Hör av er om ni behöver stöd.

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Världsbokdagen 23 april 2018

”Låt oss ta upp våra böcker och pennor. De är våra mest effektiva vapen” – Malala Yousafzai, mottagare av Nobels Fredspris 2014

På Världsbokdagen den 23 april uppmärksammar Unesco böckers, författares och upphovsrättens betydelse för att sprida idéer och kunskap och för att bidra till förståelse och tolerans mellan människor. Böcker är viktiga både i kampen mot fattigdom och i kampen för fred. Läs mer på UNESCO.

Uppmärksamma gärna dagen i klassrummet:

Läs ett stycke ur den bok du läser just nu eller din favoritbok och prata en bok eller dikt som du håller nära hjärtat. Själv kommer jag aldrig att glömma min universitetslärare i engelska som, när hon reciterade Shakespeare kända rader ”Full fathom five”, hade tårar som föll utmed kinderna i strid ström utan att hon torkade bort dem. Grät gjorde vi elever också. Litteratur berör.
Gör som Anne-Marie Körling, lärare och föreläsare som brinner för läsglädje: Få igång spännande diskussioner kring litteratur genom att gå runt med en bok nedstoppad i byxan…
Skapa ett personligt bokmärke med t.ex. vectorbildappen Assembly (iOS) eller för hand. Ha gärna med en bild/symbol som syftar på elevens bästa bok.
Prata om Malala Yousafzai och låt hennes historia inspirera. Vad tror eleverna hon menar när hon säger att böcker och pennor är våra effektivaste vapen?
Skapa en litterär tipsrunda utifrån de böcker klassen/eleverna har läst – eller vill läsa. Dela med er till andra klasser.
Låt eleverna vara med och bestämma hur just ni ska uppmärksamma denna dag. Skapa en klasstradition i litteraturens tecken.
Prata om upphovsrätten. Läs om upphovsrättslagen på Webbstjärnan och på Skolverket. På Mediekompass finns ett upplägg med ett quiz som är bra underlag för diskussion.
Tipsa elever från 13 och uppåt om Skolbibliotekariernas Instagramkonto baraettkapiteltill. Här tipsar de om bra böcker, varav en hel del naturligtvis handlar om sociala medier, teknik och skola. Vill ni ha tips på litteratur för de allra minsta finns t.ex. kontot barnboktipset. Passa samtidigt på att visa och prata lite om Instagram.

#hatarallautomdig är något så ovanligt som en roman med endast sms och mejl! Vilket faktiskt funkar utmärkt. Författarna är komiker vilket märks, varning för plötsliga gapskratt!! Men mitt bland det roliga (som oftast är självironi eller den typen av ärlig humor som bara finns mellan de en har riktigt nära) finns också allvaret. Alla sms och mejl skrivs av Ava och Gen som är på väg till college. Som personer är de väldigt olika vilket allt mer märks i takt med att de kommer in i sina nya liv. Avas tvångssyndrom förvärras och hon får svårt att hitta sin plats, dessutom saknar hon Gen något så fruktansvärt mycket. Gen däremot får en tillvaro med mycket dramatik, relationer och upplevelser. Från att ha varit två personer med ett liv och samma tankar, blir de ganska snabbt medvetna om att de är på väg att formas om. Så småningom träffas de, och då blir det alldeles tyst för läsaren, tills de börjar skriva igen och vi förstår att något inträffat. //Sofi #ihateeveryonebutyou av #alisonraskin & #gabydunn #boktips #boktipsungdom

Ett inlägg delat av Skolbibliotekarierna Trelle (@baraettkapiteltill) 28 Mar 2018 kl. 2:30 PDT

You Won’t Believe What Obama Says In This Video!

Tidningen Buzzfeed har tillsammans med komikern och skådespelaren Jordan Peele skapat videon ovan där det till synes ser ut om att Barack Obama säger en massa saker han normalt inte skulle ha sagt. Detta är ett exempel på tekniken som kallas deep fakes som vi skrivit om innan där man på ett relativt enkelt sätt kan fejka rörlig video och t.ex. sätta ens eget ansikte på någon annans kropp och få ett hyfsat naturligt resultat.

Detta leder till nya utmaningar i det källkritiska arbetet och när man inte längre kan ”lite på” att politikern eller makthavaren verkligen har sagt det som yttras blir den grundläggande frågan om ”är det rimligt” allt viktigare. Detta och andra tekniker för manipulation av röst, video och bild innebär att vi måste bli än mer kompetenta i att sätta uttalande och påstående i en kontext för att kunna avgöra sanningshalten i median. Vem är avsändaren av budskapet? I vilken kontext sprids det? Vilken effekt vill budskapet uppnå bland sin publik?

Det tar idag en rätt kraftig dator och en hel del tid och know-how för att skapa realistiska resultat med tekniken men det dröjer nog inte länge förrän det finns en smidig liten app för din telefon som gör samma. Vad kommer detta ha för påverkan på medieklimatet på och utanför sociala medier? Visa gärna videon och diskutera denna typen av frågor med dina elever!

Hur kan man då undvika att bli lurad av sådana här fejkvideos? Craig Silverman på Buzzfeed tipsar:

Dra inga förhastade slutsatser och avvakta att dela vidare material som är sensationellt, vänta och se vad som kommer fram om materialet efterhand från andra.
Undersök källan. Var kommer klippet från? I vilket sammanhang är det postat?
Kolla upp var klippet också delas för att få en uppfattning om vilka sammanhang den används och hänvisas till.
Kolla hur munnen rör sig och beter sig för att avgöra anomalier.
Mata fram videon bildruta för bildruta eller kör den på slow-motion, det blir då mycket lättare att upptäcka små glitchar och felaktigheter som uppstått i processen.

Kameraövervakning, ansiktsigenkänning och integritet i skolan

Photo by Niv Singer on Unsplash

Lagom till att de första övervakningskamerorna sattes upp i London för 25 år sen har tekniken utvecklats så mycket att vi nu har möjlighet att också automatiskt identifiera vilka som syns på kamerabilderna med hjälp av ansiktsigenkänningsteknik. Kina hävdade i dagarna att deras kameraövervakningssystem med avancerad ansiktsigenkänning lyckades identifiera en efterlyst i ett publikhav på 60 000 personer vid en popkonsert. Kina bygger nu världens största system för kameraövervakning och har redan nu runt 170 miljoner övervakningskameror installerade. När tekniken nu blivit så avancerad att den kan identifiera människor i ett publikhav och mängden övervakningskameror ökar öppnar det upp för intressanta diskussioner om personlig integritet och datasäkerhet. Är det ett problem att vara övervakad överallt?

Uppslag och material

Lyssna på avsnittet av P3-serien Dystopia med Jack Werner och Anna Davour som diskuterar hur övervakningen ser ut i Sverige och Kina och vilka risker som kan finns med den allt mer sofistikerade övervakningen. Programmet lär öppna upp för en mängd olika frågor och infallsvinklar till diskussioner.
Titta på det korta klippet från när deltagarna på en övervakningskamerakonferens blir filmade av demonstranter. Vad vill organisationen DFRI? Vad har dom för invändningar mot kameraövervakning? Vilka är politikernas argument?
Den så kallade ”knarkrondellen” i Malmö där langare samlades för att sälja narkotika fick tillstånd att kameraövervakas, vad fick det för effekt? Diskutera gärna innan och läs sen artikeln från Lokaltidningen. Är problemet löst?
Se videon från BBCs reportage i Kina där dom får besöka ett av kameraövervakningskontrollrummen. Diskutera om det är problematiskt att staten i princip hela tiden kan identifiera vem och var du är?
UR-serien Big Cities avsnitt Övervakad på gott och ont handlar om England och London i synnerhet som har en mängd övervakningskameror. Se den korta filmen med eleverna och diskutera.
- Citat från filmen: ”Övervakningskameror stör mig inte. De höjer säkerheten. Har man inget att skämmas för så är de inte ett problem”, och: ”De inkräktar på privatlivet men gör oss tryggare, så de är bra”. Detta är en typ av argument man ofta känner igen, hur resonerar dom? Stämmer det? Håller eleverna med?
- Var blir eleverna filmade? Upplever dom det som problematiskt? Vet dom vem som filmar? Hur skulle dom känna om kameratekniken direkt kunde se vem den var med hjälp av ansiktsigenkänning?
- Scotland Yard berättar att dom är rätt så framgångsrika i att identifiera folk som begår brott och som blir fångade på kamerorna, men varför begår människor brott om de vet om att det finns kameror där? Varför förhindrar inte kameror brott?
- Kan de hitta exempel på brott som lösts med hjälp av kaneraövervakning i Sverige?
- Tycker polisen att frågor om integritet är viktigt?
- Vad vill organisationen Big Brother watch? Vad har dom för argument mot kameraövervakning?
- Varför menar forskaren att det är viktigt att man vet vad filmerna används till?
Webbstjärnan har ett arbetsmaterial kring integritet där man kan hitta uppgifter och övningar väl relaterade till frågan.
Överkurs: Läs och diskutera vad Nomineringskommittén skriver om elever, skolor och integritet i kartläggningen Hur står det till med den personliga integriteten?

Relaterat centralt innehåll

Samhällskunskap 7-9

Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.
Digitaliseringens betydelse för samhällsutveckling inom olika områden, till exempel påverkan på arbetsmarknad och infrastruktur samt förändrade attityder och värderingar.

Religionskunskap 7-9

Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik.
Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.

Teknik 7-9

Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel lagring och skydd av data.
Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel.

Nyhetsvärdering – Varför är det så tunnsått med positiva nyheter?

Medicinske doktorn och förkämpen mot faktaresistens Emma Frans har startat Twitterkontot Alternativa flashar där hon postar ”Nyheter som inte genererar flashar men som är viktiga ändå.”

Kontot öppnar upp för en del intressanta diskussioner kring nyhetsvärdering och mediekritik där grundfrågan på något sätt är varför vissa typer av nyheter inte får samma genomslag som andra. Nedan presenteras några förslag på uppslag med utgångspunkt från Emma Frans konto och längst ner hittar du andra färdiga uppgifter och uppslag.

Uppslag

Inventera någon eller några av våra större dagstidningars (SvD, DN, GP, Sydsvenskan, eller varför inte Trelleborgs Allehanda) webbsidor (bestäm hur många rubriker dom ska räkna, kanske 20) och kategorisera nyheterna efter kategorierna:
- Positiv händelse, rapportering om något som har blivit bättre
- Negativ händelse, rapportering om något som blivit sämre eller en konflikt
- Varken eller eller ej tillämpbart
Kan man se någon skillnad på de olika tidningarna?
Kolla på Emma Frans Twitterkonto Alternativa flashar för exempel på positiva nyheter som inte fått så stor rapportering
- Låt eleverna välja varsin nyhet och undersök hur mycket rapportering/spridning de har fått genom att exempelvis söka på nyhetens rubrik.
- Prova även att välja ut de viktiga orden från rubrikerna och sök med dessa på de stora tidningarnas webbsidor för att se om dessa har skrivit om händelsen.
- Diskutera om hennes påstående kring att de inte fått något större genomslag stämmer.
Diskutera med klassen om vad deras resultat beror på? Vem bestämmer vad som ska rapporteras? Vad är en nyhet?
Spelar det någon roll vilka nyheter som publiceras? Vilket ansvar har tidningarna? Går det att ta reda på hur tidningarna ser på sitt publicistiska uppdrag (DN, SvD, GP, Sydsvenskan och Trelleborgs Allehanda)
Finns det något problem med att vi får läsa en mängd negativa nyheter, påverkar det oss på något sätt?

Kriterierna för nyhetsvärdering, dvs. vad som är en nyhet och ska lyftas fram för allmänheten, varierar i litteraturen. Journalisten Erik Fichtelius har i sin bok Nyhetsjournalistik: Tio gyllene regler (2008) (hittad i ”Clownattackerna” och nyhetsvärdering av Kim Rundgren) satt samman de kriterier han anser viktigast.

Viktig Viktighets- och relevanskriteriet. Måste medvetet sträva efter att få med det som har stor betydelse för medborgarna, deras livsbetingelser samtmöjligheter för att första och tolka sin omvärld.
Färsk Ju nyare nyhet, desto hetare och nyhetsvärdet klingar snabbt i takt med att tiden rinner iväg.
Okänd Ett avslöjande av ett för allmänheten tidigare okänt förhållande är en nyhet, även om det inte är en händelse som inte precis inträffat. Ur publikens perspektiv rör det sig om något nytt.
Nära Det som händer i vår geografiska eller kulturella närhet är en större nyhet än det som inträffar längre bort. Nyhetsvärdet avtar i kvadraten på avståndet.
Ovanlig Det är det avvikande, det ovanliga, udda och överraskande som blir nyheter, inte det som inträffar jämt. En nyhets kan ha ett underhållningsvärde utan att nyheterna i sig är att betrakta som underhållande.
Kvarstående missförhållanden Icke-förändringar kan vara betydelsefulla nyheter. En utredning vars
förslag aldrig genomför kan också vara en nyhet.
Personlig Intressanta och spännande personer är bättre nyhetsstoff än tråkiga och ointressanta. Det behöver inte alltid vara allmänt kända personer, utan det gäller att upptäcka de nya personligheterna också.
Spännande Nyheten ska gå att berätta för andra, det ska vara en intresseväckande historia. Ett pågående skeende kan vara spännande att följa, inte minst för att publiken ska få veta hur det går. Berättarvärdet i en historia påverkar nyhetsvärdet.
Egen En viktig och fullt förstålig personlig drivkraft för många reportrar är att vara först och ensam med en nyhet, en redaktion eller reporter som tagit fram en egen nyhet prioriterar vanligen denna i första hand. Allmänheten går ibland miste om viktiga nyheter som bara publicerats av en redaktion.

Visa och diskutera kriterierna med eleverna, håller dom med om att nyheter överlag platsar på listan?
Välj ut första nyheten på tidningarnas webbsidor och jämför dem med listan? Kan man bocka av alla kriterierna?
Låt eleverna skriva en påhittad nyhet som prickar alla kriterierna på listan, hitta passande bild att illustrera den med. Låt gärna eleverna redovisa sina nyheter för varandra! Man kan också testa det omvända, att låta eleverna försöka skriva antitesen till en viktig nyhet vilket nog kan leda till intressanta resultat

Relaterat centralt innehåll (reviderade läroplanen)

Samhällskunskap 7-9:

Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.

Svenska 7-9:

Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.
Texter i digitala miljöer med länkar och andra interaktiva funktioner.
Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett
källkritiskt förhållningssätt.

Samhällskunskap 1b:

Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och
nyhetsvärdering.

Mer uppgifter och uppslag om nyhetsvärdering

Statens medieråd: Vad blir en nyhet?

Mediekompass: Varför hamnar cricket på förstasidan i Australien? Övningar i nyhetsvärdering

Mediekompass: Analysera nyhetsvärderingen

MTM: Nyhetsvärdering – Varför är artikeln med i tidningen?

Amnesty: Övning om nyhetsvärdering

Statens medieråd: MIK-rummet med en mängd övningar och uppgifter kring media

Veckans URtips: Justitia om förtal på internet

Photo by João Silas on Unsplash

Vad händer egentligen om man förtalar någon i sociala medier? I detta avsnitt av serien Justitia får vi följa ett autentiskt rättsfall – Instagramupploppet, där flera hundra ungdomar protesterade mot att två flickor hängt ut (förtalat) ungdomar på Instagram.

Den här serien passar främst att använda i samhällskunskap på gymnasiet eftersom programmen tar upp delar i det centrala innehållet både i Rättigheter och rättsskipning och i Samhällsresurser och fördelning. Med rätt förarbete och genomgång av begrepp kan avsnittet även användas på högstadiet, eftersom diskussionen är väldigt relevant även med elever i denna ålder.

Serien som består av totalt åtta avsnitt. Även avsnittet om Internettrakasserier är relevant i sammanhanget. Avsnittet handlar om ett autentiskt rättsfall där en flicka polisanmäler trakasserier och hot som hon fått både i riktiga livet och på nätet.

Till serien finns lärarhandledning och till varje avsnitt finns det ett specifikt arbetsmaterial. Arbetsmaterialet innehåller centrala begrepp och olika uppgifter, som t.ex. frågor på innehållet i avsnittet och vidareforskning. Vi får också ett påhittat fall att utgå från i vidare diskussioner.

Att diskutera

Hur arbetar du med sociala medier i klassrummet?
Hur diskuterar vi både möjligheter och risker med sociala medier?
På vilka sätt kommunicerar eleverna med sociala medier?
Vilka medier kan användas i klassrummet – och med vilket syfte?

Cambridge Analytica, Facebook och integritet – Lite uppslag att använda i klassrummet

Man har inte kunnat missa rapporteringen om skandalen kring företaget Cambridge Analytica, Facebook och datainsamling de senaste veckorna. Men vad är det då som har hänt? Hur skulle vi kunna använda denna händelse för att diskutera frågor kring integritet på (och utanför) nätet med eleverna, Facebooks genomslag och påverkan, säkerhet på nätet och en mängd relaterade frågor?

I ämnet Svenska 7-9 har vi t.ex. det nya centrala innehållet:

Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.

I Teknik 7-9 har vi relevant innehåll i form av:

Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och begränsningar.
Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel lagring och skydd av data.

Vad har hänt?

Cambridge Analytica är ett brittiskt analysföretag som jobbar mycket med regeringar, partier och andra politiska organisationer. Företaget jobbar med datautvinning, det vill säga att samla in en mängd uppgifter om en mängd människor för att sen kunna sammanställa och analysera dessa på olika sätt och sen använda denna data för att påverka. Att samla in data om en och skicka ut riktad reklam är ju en av Facebooks affärsmodeller, varför blev det då en sån skandal kring Cambridge Analytica? En av anledningarna är att företaget också samlade in en massa andra människors persondata och upp till 50 miljoner människors data och information har samlats in på ett oetiskt sätt.

Hur gick det till?

32 000 personer personer gjorde ett betalt politiskt personlighetstest. De var tvungna att logga in på Facebook för att kunna genomföra det.
Testet samlade också in personlig information från Facebook-kontot tillsammans med information om ens vänner.
Testresultaten kombinerades med information från Facebookprofilerna för att skapa detaljerade bilder över personerna.
Personerna mottog sen personaliserad politisk reklam som passades just deras personligheter.

Det har sen uttryckts oro över att företaget lyckats påverka delvis det amerikanska valet och Brexit-utfrågningen även om folk är oense om hur mycket de egentligen kunnat påverka. Agenda sammanfattar också skandalen pedagogiskt i introduktionen (tre första minuterna) till en diskussion med digitaliseringsminister Peter Eriksson. Vill man ha en ännu lättare förklaring fungerar ett klipp från Lilla Aktuellt också alldeles utmärkt. I videon från BBC nedan förklaras det än mer genomgående och pedagogiskt hur data sen användes för att påverka det amerikanska valet (dock på engelska).

I och med skandalen kring detta och oron över Facebooks makt blev Mark Zuckerberg kallad till ett fem timmar långt förhör av de amerikanska senatorerna.

Uppslag till frågor och uppgifter

Hur stort genomslag har Facebook? Hur många människor använder Facebook?
- Kolla på statistiksidan Alexa för att se hur populär sidan är i världen? Hur lång tid besöker människor sidan i genomsnitt? På vilken plats ligger Facebook på den svenska topplistan?
- Hur många av jordens befolkning är medlemmar på Facebook? Kolla t.ex. Wikipedia för att ta reda på hur många som använder tjänsten.
- Vilka andra digitala tjänster äger Facebook (Instagram, WhatsApp, Messenger)
Låt eleverna själva inventera vad det är för saker dom delar med sig om sig själva på deras sociala medier?
- Finns det information där som de inte hade velat att deras föräldrar, lärare, far- och morföräldrar hade känt till?
- Hur mycket vet de sociala nätverken om dem som personer?
Varför delar en mängd människor med sig av en massa information i sociala medier? Exempelvis namn, var man bor, skolor man gått på, var man jobbar, vad man gillar, saker man ska göra, vilken partner man har, var man har varit, hur man ser ut, vilka ens kompisar och föräldrar är, vilken politisk uppfattning man har osv.
- Diskutera vad integritet är. Vilken typ av information hade eleverna inte velat att företagen kände till om dem?
Går det att enkelt hitta vad SnapChat, Instagram, Facebook osv. sparar och delar vidare om dem? Står det beskrivet någonstans i tjänsterna?
- Brukar dom läsa avtalen innan dom godkänner appen/tjänsten?
Är det ett problem att Facebook är så gigantiskt stora och har så mycket information om människor. Vad skulle de kunna använda denna makten till?
- Spekulera fritt! Vad skulle du kunna göra om du hade all denna information om så stor del av världens befolkning?
På Facebook och andra sociala medier förekommer det en mängd hot, kränkningar och rasism. Har företaget något ansvar för att reglera och ta bort sådant? Eller är det upp till dess medlemmar att bete sig schysst?
- Vad tycker Facebook om problemet: ”Senator Coons asks a good q: why does Facebook shift the burden of reporting bad/hateful/discriminatory content to users? Zuckerberg refers to the ”sheer volume of content” on the platform. Essentially: we’re too big to handle it ourselves.” (Kevin Roose)
Vet eleverna vad en cookie är? Känner dom igen att dom brukar få upplysningar på sidor att sajten använder cookies? Läs mer exempelvis här och diskutera om tredjeparts-cookies kan vara problematiskt.
- Installera chrome-tillägget Redmorph och använd deras funktion spyderweb och visualisera hur mycket information som skickas vidare från din dator till andra när man besöker olika sidor.
Hur mycket vinst har en användare genererat åt Facebook?
- Deras vinst delat med antal medlemmar
- Om man istället skulle betala denna summa för att få använda tjänsten och vara helt privat och slippa reklam, hade människor gjort det?
Vad betyder citatet från utfrågningen nedan? Vad vill senator Durbin säga med frågan?
- Senator Durbin asks Zuckerberg if he’d be comfortable sharing the name of the hotel he stayed in last night. Zuckerberg: ”Uh……no.”Durbin: ”That might be what this is all about: your right to privacy.”
Om nu en massa människor är bekymrade över Facebooks och andra sociala medier storhet, Facebook är ju i princip ett monopol, varför använder dom inte andra tjänster? Måste man använda just Facebook?
Överkurs (gymnasiet): Läs och diskutera Rasmus Fleischers debattartikel Facebook är ett farligt vapen i fel händer.

Vidareläsning/fortbildning

Hur tjänar Facebook pengar?

Cambridge Analytica-skandalen förklarad

Faktagranskning av Mark Zuckerbergs uttalande i senaten

12 saker alla borde känna till om teknik

Mer om utfrågningen från Bloomberg

UR-serien Bella loggar in berör relaterade frågor bra

Följ oss gärna på just Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Om

Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring och om pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se

Valåret i skolan (del 2): Faktakoll med Faktiskt.se