Ett förändrat och försämrat internet? Eventuella konsekvenser av artikel 11 och 13 för skolan

Igår röstade Europaparlamentets utskott för juridiska frågor ja till att föra vidare bland annat artikel 13 och 11 vidare till beslut i plenum. Denna omröstning sker förmodligen i juli. Förslagen har fått hårt kritik från en mängd tunga universitet, utbildningsinstanser, nationalbibliotek och NGO:er som Human Rights Watch och Reportrar utan gränser.

Vad innebär då förslagen och vilka konsekvenser kan de få för vår verksamhet i skolan?

Artikel 11: Utökad upphovsrätt för nyhetsproducenter (av kritiker benämnd länkskatt, link tax)

Alla som använder utdrag (snippet, rubrik, kanske bild, och ett kort textstycke/ingress) av journalistiskt innehåll på nätet måste få en licens från utgivaren/producenten. Kommissionen vill med detta skapa inkomster till mediahusen som då kan kräva uttalade mål som Facebook, Google, Twitter och Pinterest på avgifter när deras användare länkar till något.

Konsekvenser: (tagna ur EU-parlamentarikern Julia Redas sammanställning):

  1. Det kommer förmodligen misslyckas: Detta är ett försök att på EU-nivå replikera liknande

    Ett vanligt utdrag

    lagstiftning som redan misslyckats i Tyskland och Spanien.

  2. En attack på på hyperlänken: Läsare behöver veta vad en länk innehåller och leder innan man klickar, de flesta sidor bifogar därför ett utdrag (snippet) som en del av länken. En begränsning av detta är också en begränsning av en av internets grundläggande funktionalitet.
  3. En begränsning av yttrandefriheten och tillgången till information: Regelverket kommer inte bara begränsa företag utan också individer som publicerar nyhetsutdrag, t.ex. bloggare. Regelverket kommer också skydda korta utdrag som t.ex. rena rubriker. Exempelvis en länk av det här slaget till Sydsvenskans artikel: Ökad skånsk oenighet kring skånska spår
  4. Ökning av fake news: Om det blir legalt snårigt eller kostsamt att länka (med utdrag) till trovärdiga nyheter finns det en risk att fake news, propaganda och disinformation blir mer synliga på sociala nätverk

    Den mindre tidningen Eskilstunakuriren mitt emellan jätten Aftonbladet

    då de inte lär ta betalt för länkandet.

  5. Det blir svårare för nyhetsrelaterade start-ups att etablera sig: Nya affärsmodeller, fakta-kollare och start-ups för med sig nya kostnader i form av länkskatten som lär vara hämmande för tillväxten på området.
  6. Nackdel för små nyhetsaktörer: Nyhetsaggregatorer såsom t.ex. Omni jämnar ut förutsättningarna för att även små nyhetsaktörer ska kunna nå ut.
  7. I konflikt med Bern-konventionen: Det internationella fördraget garanterar rätten att citera nyhetsartiklar och att skapa sammanfattningar.

Konsekvenser för skolan:

Om det kommer finnas några undantag för reglerna i utbildningsverksamhet vet jag inte men som förslaget ser ut nu kommer allt arbete kring MIK-relaterade förmågor bli mycket svårare om den digitala nyhetsinfrastrukturen förändras och hämmas. Det kommer förmodligen bli svårare att använda, länka till och jobba med nyheter i skolan. Det kommer bli svårare att omvärldsbevaka, så som vi gör i t.ex. den här bloggen, och det kollegiala lärandet och informationsutbytet kommer försvåras. Det finns en risk för att mängden desinformation, propaganda och fake news ökar på dina och elevernas sociala medier, detta ställer nya och större krav på dig som lärare kring din och dina elevers källkritiska förmågor.

Artikel 13: Uppladdningsfilter (av kritiker benämnd censurmaskinen, censorship machine)

Internetplattformar som tillhandahåller stora mängder användaruppladdat material måste filtrera uppladdningar för att identifiera och förebygga publicerandet av upphovsrättsskyddat material. Kommissionen vill med detta stärka musikindustrins förhållande till Youtube och öka den ekonomiska förtjänsten för upphovsmän som är liten i förhållande till exempelvis Spotify.

Konsekvenser: (tagna ur EU-parlamentarikern Julia Redas sammanställning):

  1. Begränsning av yttrandefriheten: Uppladdningsfilter kan inte se skillnad på upphovsbrott och lagliga användningar så som parodier. Filter fungerar också ofta tekniskt dåligt. Lagligt innehåll kommer att tas bort.
  2. Fristående skapare kommer att hämmas: Plattformarna kommer få instruktioner av de stora kommersiella rättighetsinhavarna kring vilket material som ska tas bort. Detta kommer leda till att fristående skapares material också försvinner på grund av algoritmers feltolkningar. Detta har vi sett hända en mängd gånger på t.ex. Youtube som har ett automatiserat filter på plats. Att få sitt material återpublicerat är en tidsmässig och ekonomiskt kostsam process.
  3. Risk för övervakning: Förslaget innebär installation av mjukvara att likna vid övervakningsteknologi. På grund av höga utvecklingskostnader kommer troligen övervakningsteknologin outsourcas till ett antal amerikanska utvecklare som stärker sin position än mer och som ger dem direkt tillgång till alla EU-invånares nät-användande på en rad plattformar.
  4. Svårt för start-ups: Nya leverantörer av tjänster på internet kommer få svårt att etablera sig på grund av höga ekonomiska kostnader filter medför. Konkurrensen med de dominerande amerikanska IT-företagen snedvrids än mer.
  5. Oavsiktliga konsekvenser för nätaktörer: Projekt som till exempelvis Wikipedia behöver implementera filter även om de bara accepterar fria licenser. Tjänster som tillhandahåller fri programmeringskod likaså samt vetenskapliga artikelbaser.

Konsekvenser för skolan:

För elever och lärare kommer det troligtvis bli en begränsning av antal tjänster de kan hitta information och material från då mindre aktörer kanske kommer att stänga ner. Internet kan än mer komma att begränsas till vissa amerikanska stora aktörer och deras tjänster. Mängden tillgängligt material att använda på och från internet kommer begränsas. Det blir svårare för elever att publicera och sprida arbete de gjort i skolan som kanske ibland är lite svajiga ur upphovsrättsmässiga aspekter. Sveriges elever blir ur informationstillgänglighetssynpunkt än mer beroende av ett fåtal amerikanska aktörer. Tillgången av fri information, kod och forskning påverkas. Tjänster som låter användare ladda upp material kan komma bli avgiftsbelagda alternativt läggas ner så som t.ex Kahoot, Prezi osv.

Article 13 takes an unprecedented step towards the transformation of the Internet, from an open platform for sharing and innovation, into a tool for the automated surveillance and control of its users. (Ur ett upprop bland annat underskrivet av WWW:s skapare Tim Berners-Lee och Wikipediagrundaren Jimmy Wales)

Sammanfattningsvis kan sägas att om förslaget går igenom i plenum kommer ett nytt och annorlunda internet möta oss och våra elever i skolan. Vad det kommer innebära är inte säkert men vi kan räkna med att öppenheten och mängden tillgängliga tjänster radikalt kommer försämras.

En annan intressant fråga är hur Bonus presskopieavtalet som gör det möjligt för svenska lärare och elever att använda digitala förlagor i undervisningen kommer att påverkas?

Läs mer:

Gizmodo – The End of All That’s Good and Pure About the Internet

Julia Reda – EU copyright reform/expansion

Emanuel Karlsten – ”Applåderna var ett slags farväl till internet som vi känner det”

Emanuel Karlsten – Ny EU-lag kan förändra allt: ”En ödesfråga för internet”

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Veckans URtips – Badsmart

Skånskt sommarvatten, CC0

Här kommer ännu ett URtips, även om vi sagt att det inte skulle komma fler denna termin… Veckans URtips är alltså det sista (?) före sommaren och kanske är det något för fritidshemmen att visa. Och just sommaren blir temat även på detta tips, nämligen programserien Badsmart från 2013. Programledaren Gurgin Bakircioglu badar och simmar i bassäng, hav och sjö. Han träffar barn som tränar livräddning och åker båt med sjöräddningen. Vi möter barn som har varit med om nödsituationer med lyckliga slut, och barn vars största intresse är aktiviteter i och på vattnet. Så här i sommartid passar avsnitten Simma, Under vatten, Vid havet och I båten.

Förhoppningsvis ska serien ge upphov till givande diskussioner om säkerhet vid, i och på vattnet.

Arbetsmaterial finns här.

Spegla Google kalender till vårdnadshavarna – en enkel lösning för tydlig kommunikation

Med etiketten ”Uppstart”  kommer vi att samla inlägg som på olika sätt berör arbetet före terminsstarten, t.ex. målsättning för arbete med digital teknik,  planering och struktur med fokus på digital teknik och MIK. Fokus är att visa digitala lösningar som underlättar en lärares arbete samt möjliggör en lyckad undervisning med digitala verktyg och medier. Dagens inlägg förklarar hur Googles Classroom-kalender kan användas som klasskalender för prov och händelser för flera lärare samt hur denna kalender går att visa för föräldrar på en webbplats skapad i Google sites. Först kommer en skriftlig genomgång med bildstöd, och på slutet följer två instruktionsfilmer. 

Det sätt att informera vårdnadshavare som vi beskriver i detta inlägg är tänkt att minimera dubbelarbete eftersom tid är en bristvara och dubbelarbete ökar felmarginalerna. Upplägget utgår från:

  • en Google site där en klass-Classroomkalender speglas för vårdnadshavare.

Att skapa en webbplats med Google Sites går både snabbt och enkelt. Dessutom är det ett nyttigt digitalt verktyg att använda i undervisningen, så varför inte passa på att lära sig tillsammans med kollegorna.

  • att läxor och prov görs till tidsbestämda uppgifter i det Classroom som används.

Att lägga läxor och prov som tidsbestämda uppgifter i det Classroom vi använder i våra ämnen/teman/klass har ett antal fördelar: Eleverna ser det i sitt flöde och påminns om det; När det börjar närma sig det utsatta datumet dyker en påminnelse upp i rutan bredvid flödet; Eventuellt material inför läxan/provet kan bifogas så att eleverna inte behöver undra var informationen finns; Provet syns som uppgift i elevens kalendrar samt; Vi behöver inte fylla i en speciell provkalender i ett annat verktyg eller på ett annat ställe.

  • att dessa uppgifter sedan genom ett enkelt klick även tilldelas ett klass-Classroom, där alla lärare är lärare.

 I många kommuner, t.ex. vår egen, så har lärplattformen som grundskolan använder ingen kalenderfunktion så olika lösningar finns för att informera om läxor och prov till vårdnadshavare – och andra lärare. De flesta lösningar innebär dock dubbelarbete. Det vill vi undvika!  Genom att skapa ett separat klass-Classroom kan lärare från olika ämnes-Classroom även tilldela prov till klassens prov- och läx-Classroom med ett enkelt klick. Därför blir den kalender som föräldrarna ser en sammanställning över alla ämnen. Inte flera olika ställen att skriva samma sak, alltså.

Den allra största pedagogiska vinsten med att använda Classroom-kalendern med eleverna skulle fås om vårdnadshavare kunde sitta ner med barnet och tillsammans gå igenom den kommande veckan utifrån elevens egna kalender, som en del i progressionen i elevens ansvarstagande för sina studier. Detta må vara ett mål att eleven ska hantera sina läxor och prov själv, men på vägen dit bör vi inte uppmuntra vårdnadshavare att logga in på sina barns edu-konton (ajabaja) eller lämna allt ansvar på en elev som inte har den förmågan. Därför erbjuder vi en offentlig kalender.

Google kalendern

Google kalendern är smart upplagd med olika kalenderar som syns som olika lager av färgkodade overheadblad (transparanger, som mina lärare sade på den tiden det begav sig). Du kan aktivt välja vilka du vill se genom att bocka i och ur. 

  • Du har en egen grundkalender.
  • Sedan kan du ha ett antal kalendrar som du själv eller andra skapar (t.ex. skolans kalendarium)
  • För varje Classroom (Cr) du är med i bildas en Cr-kalender som syns i din Google kalender. Alla Classroom som du har skapat genererar alltså en Cr-kalender som hamnar under ”mina kalendrar” i Google kalender, medan de där man är inbjuden lärare/elev hamnar under ”andra kalendrar”.  Detsamma gäller för eleverna. 

Din Google kalender hittar du under Alla appar.  För mer information om (nya) Google kalender kan du läsa detta inlägg o detta eller titta in på Google kalender support.

Google kalendervy

Classroom-kalendern

Classroom-kalendern genereras alltså när ett Classroom skapas. Classroom-kalendern hittar eleverna genom att klicka på de tre strecken till vänster och sedan kalender alternativt gå till OM-sidan i ett Classroom och välja Classroom-kalender. Här kan de också välja Google kalender.

När Cr-kalendern är öppnad visas färgkodade uppgifter från alla elevens Cr. I en Cr-kalender syns de uppgifter som tilldelas ett inlämningsdatum, men inte meddelanden eller frågor. Uppgifterna i kalendern är färgkodade och om eleven klickar på ett block så kommer hen till rätt Cr. CR-kalendern visar bara tidsbestämda uppgifter från Classroom och det går alltså går inte att lägga till något direkt i Cr-kalendern. Lärarnas Cr-kalender fungerar på samma sätt.

Classroom-kalendervy

 

Skapa ett Classroom

Konstigt nog börjar arbetet med vår  ”offentliga klasskalender” med skapandet av ett Classroom. Varför då, kan man undra? Jo, genom att utgå från ett Classroom får vi ett antal fördelar varav den största är att vi slipper dubbelarbete. Häng med så ska vi förklara hur. 

Vi skapar ett Classroom, för enkelhetens skulle kallat för Prov och läxor 5a. Automatiskt har det även genererats en Cr-kalender. Det är detta Classrooms kalender som vi kommer att visa för föräldrarna utåt. Eleverna ska inte gå med i detta Classroom! Vi kommer alltså inte aktivt att använda detta Cr, utan uppgifter som vi skapar i andra Classroom, som vi faktiskt använder, tilldelar vi även detta Cr. Låter det rörigt? Jag ska förklara hur senare men först ska vi ta en titt på kalenderns inställningar.  

Ställ in kalendern så att den kan visas offentligt

Nu är det dags att gå till Google kalender för att ändra inställningarna på vår läx- och provkalender.

 

Scrolla ner tills du ser Åtkomstbehörigheter. Här ska du klicka i Gör tillgänglig för alla, annars kan endast de föräldrar som har en edu-adress i Trelleborg se kalendern…

Nästa steg är att skapa en webbplats så att vi kan bädda in kalendern och visa den därifrån. (Förvisso fungerar den delbara länken (som syns på bilden) men bara om föräldrarna har en egen Google-kalender att öppna den i, vilket vi ju inte kan kräva.) 

Skapa en webbplats med Google sites

En liten manual för hur du skapar en webbplats med Google sites finns här nedan och i slutet av den finns även instruktionsfilmer. Publicera med inställningen för alla.

 

Infoga kalender

Nu har du publicerat webbplatsen och det är dags att infoga kalendern. Google har gjort det väldigt enkelt och vi behöver inte bry oss om inbäddningskoder eller något sådant. Det är bara att klicka på infoga kalender, välja Prov och läxor 5a och infoga.

 

När kalendern är på plats ser den inte så snygg ut… Det ändrar vi med hjälp av inställningskugghjulet ovanför kalendern. Testa dig fram, men att visa titel och datum är bra, liksom att välja visningsläge månad. Tryck på klar.

Klicka på publicera igen och sedan är arbetet med webbplatsen klart! Du behöver inte göra något med den mer (om du inte vill) utan kalendern uppdaterar sig själv. Allt du behöver göra är att dela webbplatsens länk med föräldrarna.

 

Känns det osäkert med många steg som kan gå fel? Gör det tillsammans med en kollega och testa länken till webbplatsen i gästläge/inkognitoläge. Då ser du om webbplatsen och kalendern har rätt inställningar.

 

 Vill ni se hur resultatet blev? Titta in på Läxor och prov 5a.

Att använda kalendern på effektivt sätt

Skapa uppgifter, tidsbestäm och tilldela två Classroom samtidigt

Sedan ett tag tillbaka har en av finesserna med Classrom varit att det går att tilldela uppgifter till mer än ett Cr samtidigt (samt endast till endast vissa elever vilket kan vara användbart i andra sammanhang), vilket gör att vi inte behöver fylla i två olika kalendrar.  När vi i det aktuella Cr, t.ex. Svenska HT19, tilldelar en läsläxa till nästa torsdag, så tilldelar vi även denna uppgift till vårt Cr Prov och läxor 5a. Det gör vi uppe till vänster där det står För genom att klicka på drop down-menyn, klickar i Prov och läxor 5a. Glöm inte fylla i inlämningsdatum, annars syns uppgiften inte i kalendern!

 

Skapa händelser i Google kalender som syns i Cr-kalender

Vill man skapa en händelse utan att gå via Classroom kan det naturligtvis göras direkt från Google kalendern. Då väljer du vilken kalender som händelsen ska publiceras i, i detta fall Prov och läxor åk 5, och skapar. Kanske passar detta tillvägagångssätt för händelser som t.ex. friluftsdagar, utflykter och studiedagar. Dessa kommer då att synas i elevens CR-kalender men inte i flödet.

 

Instruktionsfilmer

 

 

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Det lutande tornet PISA* – Kritik mot provet och dess påverkan

Inledning

Det internationella skolrankingverktyget PISA är inte obekant för någon verksam inom skolan eller som har lyssnat med ett halvt öra på skoldebatten de senaste tio åren. Sveriges fallande, stigande och fluktuerande resultat används som belägg och intäkt för att rådande skolpolitik och policies är rätt alternativt fel. Senast i dagarna i Alliansens skolmanifest inför valet kan vi läsa att:

Vi vill genomföra reformer för att Sverige inom tio år ska vara bland de tio bästa kunskapsmätningen Pisa.

Efter 2016 års PISA-resultat delgivits kommenterade Gustav Fridolin resultaten så här:

PISA-resultatet är ett styrkebesked för Sveriges lärare och elever. Hårt arbete gör skillnad, det vet man i klassrummen och det bevisas nu i förbättrad behörighet från nian och bättre resultat i två oberoende kunskapsmätningar.

Figuren visar Sveriges relativa (standardiserade) position i förhållande till de 33 OECD-länder som deltagit i samtliga fyra PISA-undersökningar sedan 2006 i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.

Från olika politiska håll och även från de två stora lärarfacken används PISA och Sveriges placering i rankingen som ett kvitto på kvaliteten på undervisningen. Med retoriken följer att visa länders skolsystem, till exempel Finlands och Singapores, är bättre än andra då de ofta ligger i toppen i rankingen.

I våras deltog 228 utvalda skolor och c:a 7300 elever i årets PISA-undersökning där resultatet släpps i december. PISA (säger sig) mäta 15-åringars

  • förmåga att sätta kunskaper i ett sammanhang, förstå processer, tolka information och lösa problem,
  • förmåga att förstå, använda och reflektera över texter för att bland annat kunna delta i samhället och utveckla sin egen kunskap,
  • förmåga att formulera, använda och tolka matematik i olika sammanhang,
  • kunskaper om naturvetenskapens begrepp och förmåga att tillämpa ett naturvetenskapligt förhållningssätt och
  • engagemang och motivation att lära sig ämnena.

I och med dess viktiga roll som slagträ i debatten och i förlängningen grund för eventuella policyförändringar i hur den svenska skolan drivs är det väl värt att uppmärksamma något som sällan eller aldrig dyker upp i debatten: mäter PISA det de utger sig för att mäta? Går det att använda denna ranking och resultatet däri som intäkt för vad ett bra och väl fungerande skolsystem är? Det vill säga kritik mot själva undersökningen och rankingen. För om det är som så att PISA-verktyget inte är helt tillförlitligt kanske vi borde vara lite försiktiga med att dra för långtgående slutsatser utifrån resultatet? Kanske också vara lite ödmjuka inför det faktum att skollagen sedan år 2010 anger att all utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och då kanske fundera lite extra på om PISA verkligen uppfyller de kriterierna?

Det finns en uppsjö akademisk och icke-akademisk kritik mot PISA och dess resultats reliabilitet och validitet som man ju ödmjukt hoppas på skulle dämpa hänvisandet av resultat däruti av de olika aktörerna i skoldebatten. I kritiken mot PISA går det att utröna två huvudspår: (1) Är mätningarna och rankingen korrekta utifrån vad provet anser sig mäta, och (2), går det att använda resultaten, rankingen, och på senare år OECD:s egna skolpolicyförslag, för att förbättra skolan?

Vad är då problemet med PISA och dess ranking?

Mäter de det de säger sig mäta? Är det rimligt att anta att ett tvåtimmarsprov skrivna av en delmängd av landets 15-åringar kan tjäna som en måttstock i jämförelse med 70 andra länders diametralt olika utbildningssystem?

”Over the past decade, the OECD Programme for International Student Assessment, PISA, has become the world’s premier yardstick for evaluating the quality, equity and efficiency of school systems.” (PISA-rapporten 2015)

Pedagogiska magasinet sammanfattar grundproblemet:

”Det här är ju inga småsaker. Kvalitet, likvärdighet, effektivitet. Om Pisa faktiskt lyckas mäta allt detta är det lätt att förstå det enorma inflytandet undersökningen fått. Men kan vi verkligen ta det bokstavligt? Kan man besvara alla dessa frågor baserat på två och en halv timmes skriftligt testande av 15-åriga elever, som sitter var och en för sig, utan kommunikation med varandra eller med internet och besvarar en uppsättning frågor som i princip är identiska i alla 70 deltagande länder?”

TL;DR

  • Elevers motivation till att anstränga sig när man tar provet har en reell påverkan på resultaten, denna motivation fluktuerar vid olika provtillfälle
  • Det finns kritik mot frågors utformning
  • Det finns kritik mot att testet kanske mäter länders kultur och inte dess skolsystem
  • Det finns kritik mot de statistiska modeller och verktyg OECD använder för att komma fram till resultaten
  • Det finns kritik mot att OECD presenterar förslag på god skolpraxis och att länder anpassar sig efter detta

Anstränger sig eleverna på provet?

Vad som är än viktigare kan ju sägas vara elevernas motivation till att göra bra ifrån sig på provet? Vad får dom ut av att anstränga sig och göra sitt bästa? Tja, i princip ingenting. PISA-svaren är anonyma och samlas in vid provtillfällets slut. Eleverna får inte reda på sitt resultat och kan inte diskutera det med sina lärare. Testet har som Pedagogiska magasinet uttrycker det ingen betydelse för den enskilda eleven, läraren, klassen eller skolan. Vi tar det igen: testet har ingen betydelse för den enskilda eleven, läraren, klassen eller skolan. 

Hanna Eklöf vid Umeå universitet har forskat mycket om frågan om elevers motivation kan påverka deras resultat och skriver  ett långt, men mycket läsvärt intervjusvar till mig:

”[…]Vad vi kunde se där när det gäller självrapporterad ansträngning i PISA 2003 vs 2012 (mätt med en ”ansträngningstermometer” som användes internationellt i PISA) så skattade svenska elever i absoluta termer en rimligt hög grad av ansträngning i PISA, i relativa termer dock lägre än många andra länder. Vi kunde också se att det såväl 2003 som 2012 fanns ett positivt samband mellan skattad ansträngning och prestation, alltså ju högre ansträngning – desto högre prestation (generellt sett). Vidare kunde vi se att eleverna 2012 skattade en lägre grad av ansträngning 2012 jämfört med 2003, och detta skulle kunna förklara en del av den resultatnedgång vi såg i PISA mellan 2003 och 2012. Utifrån de analyser vi gjorde i just den studien drog vi dock slutsatsen att den (ganska begränsade) minskningen i rapporterad ansträngning inte kunde förklara hela (den kraftiga) nedgången i resultat, så mycket mindre ansträngning rapporterade inte eleverna, även om de svenska eleverna var bland dem som rapporterade lägst genomsnittlig ansträngning , och så kraftig effekt på prestation har inte den rapporterade ansträngningen att vi kunde hävda att den minskade ansträngningen var hela boven i dramat, även om den kunde vara en delförklaring.

Efter PISA 2015 gjorde vi en liknande studie där vi jämförde elevers rapporterade provmotivation (nu mätt med en provmotivationsskala, alltså ett annat mått än i ovanstående studie vilket man måste komma ihåg, studierna blir inte direkt jämförbara) mellan 2012 och 2015 och undersökte om förändringar i motivation kunde förklara förändringar i prestation. I PISA 2015 såg vi en resultatförbättring, och vi såg också, något förvånande, en ganska kraftig ökning av rapporterad provmotivation, de svenska eleverna rapporterade alltså en betydligt högre grad av motivation att göra sitt bästa på provet 2015 jämfört med vad de gjorde 2012. Våra statistiska analyser av dessa data visade att ökningen i provmotivation kunde förklara i princip hela resultatökningen – statistiskt sett, vi testade en begränsad modell där inga andra variabler fick påverka, ”i verkligheten” är det nog inte så enkelt att den ökade motivationen kan förklara hela resultatuppgången men liksom tidigare vill vi nog påstå att den kan vara en faktor i sammanhanget.

Så för att svara på dina frågor mer övergripande: I samtliga studier vi har gjort har vi sett ett samband mellan elevers självrapporterade motivation att göra sitt bästa på provet och deras provprestation. Provmotivation verkar således vara en viktig faktor att ta hänsyn till. I våra studier har vi också sett att den självrapporterade motivationen är lägre för så kallade ”low-stakes” prov (PISA, TIMSS) än den är på mer ”high-stakes” prov (nationella prov, Högskoleprovet), men samtidigt att många elever faktiskt rapporterar att de gör sitt bästa även på low-stakes prov: argumentet att eleverna struntar i provet om det inte är viktigt för dem personligen gäller inte för alla elever, men sannolikt för en grupp elever, och det kan vara nog så viktigt. Sambandet mellan motivation och prestation är tydligt, men inte jättestarkt, det finns andra viktiga variabler som också påverkar prestationen. Man ska också komma ihåg att alla våra studier hittills baseras på självrapport, vi vet inte om elevers rapporterade motivation är färgat av hur bra de tyckte att det gick på provet.

Man kan alltså säga att generellt har det sett ut så att elevers motivation i low-stakes test situationer är lägre, men kanske inte direkt låg, vi kunde i tidigare PISA-studier se att svenska elever verkade ligga lägre än elever i många andra länder men i såväl senaste PISA som senaste TIMSS rapporterar eleverna en högre motivation, det verkar alltså som att något hänt, att eleverna nu inser betydelsen av dessa test/att det råder en mer allmän positiv kultur i skolan jämfört med för några år sedan/att de har bättre kunskaper och därför känner att de är mer motiverade att försöka/att i PISA:s fall kanske de tyckte det var mer spännande att göra ett datorbaserat prov etc..

Jag tror som du säger att skol- och nationell kultur kan bidra till testdeltagarnas motivation att göra bra ifrån sig, att det finns skillnader mellan länder och att detta kan påverka resultatet, men som jag har varit inne på, jag tror inte effekten är så stark att den invaliderar hela PISA-studien. Utformningen gör ju också så att eleverna sannolikt lider mindre av test anxiety och stress, som ju också kan påverka resultaten i negativ riktning.

Så ja, elevers motivation kan påverka testets resultat och därmed validiteten i tolkningen, men påverkan tycks inte vara så stark att hela resultatet ska kunna anses som invalitt.

Det finns en debatt där de som generellt är emot studier av typen TIMSS och PISA menar att brist på motivation är ett allvarligt hot (se ex Svein Sjöberg) och där de som är för denna typ av studier tenderar att vifta bort motivationsfrågan som utredd och oviktig. Själv tror jag kanske att sanningen ligger någonstans däremellan.

Det tycks vara flera saker som påverkar elevers motivationsgrad, dels mer personliga egenskaper (”pliktkänsla”, att man alltid ska göra sitt bästa, att om man ändå sitter och skriver så anstränger man sig), dels ”den allmänna atmosfären”, hur presenteras och kommuniceras provet, hur är den allmänna retoriken kring prov och elevers kunskaper, elever kan påverkas genom att omgivningen har en ”peppande inställning”, att provet inte upplevs alltför svårt, varför det kan finnas ett samband mellan kunskaper och motivation, känner man att det är helt omöjligt kanske man inte försöker om där inte ligger något i potten för en själv sas.”

För att sammanfatta Hanne Eklöfs studier så vet vi att elevernas motivation till att skriva bra på PISA är lägre i Sverige än i många andra länder men att det enligt henne inte är ett så stor skillnad att det invaliderar prover. Motivationen fluktuerar vid olika provtillfälle och de anstränger sig mer vid provtillfälle som uppfattas som high-stakes. Det kan ju då diskuteras om PISA-testet kanske inte (bara) mäter effektiviteten av ett lands skolsystem utan också plikttrogenhet och lojalitet? Detta är en kritik som återkommer längre ner i texten. Om motivationen till att göra bra ifrån sig på testet är olika från prov till prov är det också svårt att dra några longitudinella slutsatser om resultatet och landets ranking.

En relativt ny studie i USA visar att mutor fungerade utmärkt som incitament för att eleverna skulle anstränga sig i ett prov som av dem uppfattades som low-stakes. De amerikanska elever som i övrigt låg nära bedömningssnittnivån höjde sig markant när de hade ett ekonomiskt incitament (avdrag för felaktiga svar och överhoppade frågor). Hade alla amerikanska nivåer, oavsett kunskapsnivå, svarat på frågorna på toppen av sin förmåga utifrån effekterna studien visade på skulle det påverkat USA:s ranking i systemet markant:

”The researchers also simulated the impact on U.S. performance for the PISA assessments to understand how those scores might have been affected. The results were remarkable. ”We estimate that increasing student effort on the test itself would improve U.S. mathematics performance by 22-24 points, equivalent to moving the U.S. from 36th to 19th in the 2012 international mathematics rankings,” the researchers asserted.” (The Journal).

PISA:s utformning

PISA är inte anpassat efter ett enskilt lands skolsystem och går således inte att använda som en utvärdering över hur väl den inhemska skolan presterar. Men ändå används resultaten som så. PISA mäter inte skolkunskaper. Pedagogiska magasinet: ”Och helt explicit står att de inte får vara knutna till landets läroplan eller vara utformade som traditionella skoluppgifter. Ändå presenterar OECD resultaten som universellt giltiga mått på kvaliteten i ett lands skolsystem. Det är inte helt lätt att greppa logiken.” Vad mäter de då? Det har också riktats kritik mot att de så viktiga laborativa delarna inom naturvetenskap av naturliga skäl inte går att testa. Kritik har också riktats mot en del frågors utformning och översättningarna mellan alla olika språk som används. Frågorna är till stor del hemliga efter testen även om den frisläpps efterhand, detta gör det svårt att granska dem.

De danska statistikerna Inge Henningsen och Peter Allerup riktar skarp kritik mot PISA och de resultat de säger sig komma fram till. Grundproblemet ligger i provutformningens målsättning att provets frågor ska vara universella i svårighetsgrad. Frågorna ska vara lika svåra för elever från Sverige, Thailand och USA vilket de menar är en omöjlighet vilket i slutändan leder till att de statistiska resultat som dras inte har validitet.

”PISA viser altså ikke noget om detaljerne bag elevernes forståelse og viden. Og det er dermed meget vilkårligt, hvad testene måler. Og derfor også hvilke resultater, der fremkommer.

”Vi ved reelt ikke, hvilke kompetencer, PISA tester. De statistiske modeller, man har valgt at bruge, kan formelt levere en rangordning, men de giver ingen nuancer,” pointerer Inge Henningsen.

PISA viser altså ikke noget om detaljerne bag elevernes forståelse og viden. Og det er dermed meget vilkårligt, hvad testene måler. Og derfor også hvilke resultater, der fremkommer.

”Analyserne viser, at det er ligegyldigt, hvor mange penge man bruger på skolen. Klassekvotienten spiller heller ikke ind, og involverende undervisning giver ifølge PISA-undersøgelserne dårligere resultater, fordi man sammenligner totalt heterogene grupper. Men al anden erfaring siger jo det modsatte,” siger Inge Henningsen.” (Århus Universitet)

Statistisk validitet

Det finns också en en uppsjö framförallt akademisk kritik kring om OECDs statistiska underlag för rankingsystemet är korrekt och ger en rättvis bild över resultatet:

”In 2013, TES revealed damning new allegations against Pisa from statistical and mathematical experts who said that what had become the world’s most influential education league tables were, in fact, “useless”, produced “meaningless” rankings and were compiled using techniques that were “utterly wrong”.

In response, the OECD admitted that “large variation in single country ranking positions is likely” because of the methods it used. For example, in 2009 the organisation said that the UK’s Pisa ranking out of a total of 74 countries was between 19th and 27th for reading, between 23rd and 31st for maths, and between 14th and 19th for science.” (TES)

Den danske statistikprofessorn Svend Kreiner visar att han kunde med andra statistiska metoder och tolkningsmodeller få nästan alla länder att placera sig på helt olika platser på ranking-listorna. (Is the foundation under PISA solid?)

Efter en mängd akademisk kritik mot deras statistiska modeller och tolkningar har nu PISA valt att lämna den modell som kallas RASCH. Men vad gör detta med de longitudinella slutsatserna? Hur kan man dra några slutsatser om ett lands prestationer och eventuella reformers verkningsgrad om tidigare undersökningar bygger på undermålig statistisk analys?

OECD som policyskapare

Resultat och placering i rankingsystemet ger på många håll i landet konkret verkan på landets utbildningssystem. I England har matematikundervisningen anpassats för att likna de länder som vanligtvis presterar högt i PISA, Tyskland och Wales har reformerat sitt utbildningssystem och Japan har låtit bli att reformera sitt efter en liten dipp i rankingen. Resultatet i undersökningarna och landets ranking har för många länder direkt bäring på hur man reformerar sitt utbildningssystem och används av politiker och tyckare jorden runt som en intäkt för vad som funkar och inte funkar. Det finns också tendenser att länder försöker anpassa sig för att bli topprankade i undersökningen:

“We are increasingly getting requests from governments from all corners of the world saying ‘Help’ and ‘How can we improve our position in the league tables for Pisa?’ But, obviously, they just want us to force them to teach to the test.” TES

PISA går nu ännu längre i sin strävan och publicerar rena förslag på vad de utifrån sin statistik kategoriserar som god undervisningspraktik. Det är dock värt att hålla i åminnelse att det statistiska underlaget de utgår från är vad elever svarar i frågeformulär och inte klassrumsbesök eller annan typ av empiri. Tysk kritik menar att OECD i sina policyförslag paketerar om redan kända effektiva metoder under nya namn och samtidigt tolkar data felaktigt och drar djärva slutsatser. (Zeit Online).

PISA används också som intäkt för att öka mängden av standardiserade prov i t.ex. USA. PISA mäts vart tredje år och dess resultat leder till att politiker försöker sig på snabba fixar för att snabbt kunna stiga i rankingen trots att skolforskning visar att förändringar i skolsystem kan ta årtionde innan de ger resultat och utslag på mätningar enligt undertecknarna i uppropet OECD and Pisa tests are damaging education worldwide. De skriver också, bland mycket annat intressant, om problemet med att bara mäta vissa typer av klassrumskunskaper:

”By emphasising a narrow range of measurable aspects of education, Pisa takes attention away from the less measurable or immeasurable educational objectives like physical, moral, civic and artistic development, thereby dangerously narrowing our collective imagination regarding what education is and ought to be about.”

Det kan ju vara problematiskt att titta på PISA-resultaten då man kanske väljer att prioritera de kompetenser och ämne som testet mäter?

Unlike United Nations (UN) organisations such as UNESCO or UNICEF that have clear and legitimate mandates to improve education and the lives of children around the world, OECD has no such mandate. Nor are there, at present, mechanisms of effective democratic participation in its education decision-making process. (OECD and Pisa tests are damaging education worldwide)

Kultur eller klassrum?

En studie granskade andra generationens invandrare med öst-asiatiskt ursprung utbildade i det australiensiska skolsystemet och deras resultat i PISA visade att den gruppen placerade sig högt i rankingen (andra-femte-plats) medan Australien som helhet placerade sig på nittonde plats. Om nu PISA mäter ett lands skoleffektivitet, borde inte också dessa elever placera sig där? Borde vi kanske då alla titta mer på Kina och deras utbildningssystem? Yong Zhao skriver i sin bok Who’s Afraid of the Big Bad Dragon? Why China has the best (and worst) education system in the world att det kanske inte är den bästa vägen att gå:

“Unless Pisa scores are the ultimate goal of education, there is no reason to admire, envy, or copy education in China,” he writes. “Behind the illusion of excellence is an insufferable reality that the Chinese have long been trying to escape…Chinese education stifles creativity, smothers curiosity, suppresses individuality, ruins children’s health, distresses students and parents, corrupts teachers and leaders, and perpetuates social injustice and inequity.” (TES)

Mer om PISA

YLE – Pisa-undersökningarna – ett relevant mått på kunskap?

Skolverket – PISA

Svenska dagbladet – Pisa urholkar skolan i tävlandets namn

* Ja, det är en trött och garanterad använd rubrik, men jag kunde inte låta bli.

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Kommer internet gå sönder på onsdag?

Den tjugonde juni kommer Europaparlamentets utskott för juridiska frågor hålla votering om EU:s nya direktiv om upphovsrätt.  Direktiven innebär att avgifter införs för att länka till upphovsrättsskyddat material (t.ex. en tidningsartikel) och att tjänster som erbjuder sina användare att ladda upp material (Facebook, Twitter, Instagram osv,) tvingas införa filtrering av materialet så att det inte innehåller upphovsrättsskyddat material. Kritiker av förslaget menar bland annat att detta kommer att hämma det offentliga samtalet och öppna upp för missbruk av upphovsrättsanspråk, så kallat copyfraud. En mängd universitet, högskolor, forskningsinstitut, bibliotek och andra organisationer så som Reportrar utan gränser, Human Rights Watch, Creative Commons och EFF har skrivit på protestbrev. Ur ett svenskt skol- och demokratiperspekiv kan direktivet ses som djupt bekymmersamt och det kommer påverka oss alla i hur vi kan bedriva undervisning i klassrummet. Efter votering i utskottet tas beslutet av parlamentet i plenum,

Läs mer om detta förslag och dess konsekvenser:

Rädda internet från EU:s länkskatt och nätcensur!

EU går vidare med förslag om automatisk avläsning av uppladdat innehåll

Europe’s New Copyright Rules Are Like YouTube’s Content ID System—for the Entire Internet

Bästa sättet att hålla sig ajour i processen är att följa Piratpartiets Julia Reda som skriver och följer processen.

 

 

 

”Sagns beretninger er aldrig vidnesbyrd” – Anteckningar ur Källkritik på nätet

‘Ivory model of a human skull with moving parts, Europe, undated’ by Science Museum, London. Credit: Science Museum, London. CC BY

I Skolverkets lärmodul Kritisk användning av nätet sammanfattar Helena Francke och Monika Johansson från Högskolan i Borås förtjänstfullt källkritik på nätet och dess utmaningar i skolan i modulens tredje del. Nedan följer lösa anteckningar, citat och urklipp från dokumentet som jag fann särskilt intressanta, vill man ha ordentliga källhänvisningar hänvisas man tillbaks till modulens text. Texten är mycket väl värd att läsa i sin helhet och denna bloggpost är mer att betrakta som ett kom-ihåg-dokument för oss i vår profession men kan kanske vara användbart för andra också.

  • Informationsmängden som daglig tillgång till internet medför för elever gör att skolan måste skapa förutsättningar för att elever ska kunna hantera och förstå alla olika bilder av verkligheten som variationen av källor och dess röster ger uttryck för. Källkritik är här ett viktigt verktyg.
  • Att skapa möjligheter för eleverna att utveckla källkritiska förmågor en viktig del i skolans demokratiska uppdrag. Förmågor att kritiskt granska och värdera källor och anspråk och kunna inse konsekvenserna av vad man väljer att lita på krävs för att kunna ta en aktiv del i demokratin. Relaterat är frågor kring hat och hot på nätet och vad det gör med människors vilja att delta i det offentliga samtalet viktiga att diskutera och problematisera ur en demokratiaspekt.
  • I självskattningar så uppskattar äldre elever att de är relativt bra på källkritik medan yngres elever kompetens, som uppskattats av lärarna, är sämre.
  • Omständigheterna för källkritisk bedömning förändras i och med internets kombination av olika modaliteter,  text, bild, film, spel och kombinationer av dessa, samt de olika genrer av information som utgör internets innehåll.
  • Konsumtionsvanorna av information på internet skiljer sig från äldre mediekonsumtion (tidningen vid frukostbordet, TV-nyheter i soffan).
  • Hänsyn behöver tas till att information på internet kan ha förändrats eller förvanskats, något som var svårare med äldre teknik och medier.
  • Källkritik i grunden handlar om vi kan lita på den information som framställs i en källa, om den framställer riktiga förhållande och krävs när vi ska använda oss av eller förlita oss på en källa som inte bygger på våra egna upplevelser.
  • Vi har alltid behövt förlita oss på andrahandskällor men mängden vi har tillgång till idag har aldrig varit större. Detta medför nya utmaningar.
  • Personer, dokument eller ting som vi väljer att lita på kan benämnas kognitiva auktoriteter och förändras över tid och kulturer. Att identifiera och ifrågasätta sina egna och andras kognitiva auktoriteter är en viktig del i den källkritiska processen.
  • Källkritik som metod växte fram inom historievetenskapen under 1800-tal och tidigt 1900-tal som en kritisk ansats som syftade till att ifrågasätta den historieskrivning som byggde på berättelser, legender och propaganda snarare än på uppgifter som kunde verifieras. Klassiska källkritiska krav kan sägas vara äkthetskravet, är källan den den utger sig för att vara, samtidskravet, är källan tidsmässigt nära skeendet den beskriver, oberoendekravet, källorna har inte samma ursprungskälla, tendensfrihetskravet, är källan tendensiös.
  • Källkritiska checklistor ger en bra grund för att genomföra en källkritisk analys men de kan inte stå för sig själva utan kräver vanligen både en djupare förståelse för källkritisk analys och ämneskunskaper.
  • Det finns dock en risk att checklistor leder till ett teknokratiskt sätt att närma sig trovärdighet som att
    det handlar om en relativt enkel distinktion mellan bra och dåliga resurser.
  • Källor är sällan svart-vita och relevans blir viktigt; hur ska trovärdigheten bedömas i relation till syftet med att utnyttja källan? Studier har visat att det är här som det ofta uppstår problem för elever att genomföra källkritisk analys, även om eleverna är väl förtrogna med riktlinjer.
  • Sökprocessen ingår som en del i den övergripande processen vad gäller källkritik på internet.
  • I processen, som ibland är av iterativ karaktär, att man behöver gå tillbaka och omvärdera tidigare källor för att man lärt sig något nytt, så pratar man ibland om förutsägande bedömningar (predictive judgments) och utvärderande bedömningar (evaluative judgments). Den förutsägande är den som sker när man scannar av informationen man får av ett sökresultat gällande domän, ingresstext osv. Den sistnämnda är den som sker när vi granskar källan.  Det kan handla om information om vem som är författare, hur en artikel har
    sakkunniggranskats, när en webbsida uppdaterades eller naturligtvis en bedömning av källans betydelsebärande innehåll i form av text, bild eller ljud.
  • Även om vi ofta gör snabba källkritiska bedömningar baserade på tumregler så är de ofta nära knutna till och i många fall beroende av kunskap om ämnet och om det syfte för vilket informationen ska användas. Se t.ex. studien från Uppsala Universitet. Detta gäller framför allt i bedömningen av budskapets trovärdighet, till exempel att kunna identifiera olika positioner i en kontroversiell fråga eller satiriska framställningar men också när det gäller att avslöja rena fejk-källor av olika slag.
  • Källkunskap bör integreras i respektive ämne och inte undervisas separat (annan forskning visar dock på att en kombination av generell källkritik och ämnesspecifik är den metod som ger bäst resultat).
  • Information är inte bara något som utbyts neutralt mellan människor utan värdet och betydelsen av information formas i det sammanhang i vilket den kommer till användning. Detta understryker vikten av att diskutera hur källkritiska analyser formas av den situation och det sammanhang i vilket informationen ska användas, men också i relation till det sammanhang i vilket källan skapades.
  • Socialt baserade tumregler eller intuitiva antagande om trovärdighet baseras på att avsändaren är känd eller har ett gott rykte, att någon de litar på rekommenderar den, får goda omdöme av många personer eller att flera rekommenderar samma källa. En sidas layout, språklig utformning, det utsända budskapet och tendiöst innehåll (inklusive reklam) gör att misstro väcks.
  • Genom att källkritiska resonemang övas och tas upp i undervisningen i relation till olika
    kunskapsbehov kan elevernas kompetens alltså övas tillsammans med lärande av ett ämne.
  • Om undervisning och bedömning utformas så att källkritik tillämpas och utvärderas kontinuerligt blir källkritik också en del i vad det är att skapa kunskap om ett ämne. Det är då inte alltid nödvändigt att framhålla att ”nu arbetar vi med källkritik” eller att uppmana eleverna att ”glöm inte att granska dina källor noga” utan det handlar snarare om att vilja veta mer och att vilja fråga ”varför”.
  • Samarbete med andra kompetenser så som skolbibliotekarier och IKT-pedagoger är fruktsamt men man ska vara varsam så att det inte blir ett avklarat temablock av det.
  • Enligt Skolverkets undersökning IT-användning och IT-kompetens i skolan (2015) uppger sex av tio lärare att eleverna i årskurs 1-3 är mindre bra eller inte alls bra på att ta reda på om den information de hittar på internet är tillförlitlig.  Yngre elevea har få redskap för att förhålla sig kritiskt till information som de
    sökt på internet, trots att de redan när de börjar i skolan är relativt vana internetanvändare. Samtal om hantering av internet, säkerhet och olika källor förs inte i någon större utsträckning i skolans vardag.
  • Enochsson (2007) trycker på betydelsen av att visa tilltro till att elever kan klara av informationssökning på internet, så att de inte undanhålls möjligheten att lära sig. Hon visar i studier där hon följt elever från förskoleklass till år 9 att ett medvetet arbete där kritiska resonemang förs mellan elever och lärare är betydelsefulla för att utveckla kritiskt tänkande. Yngre elever förstår källkritik, men utifrån sin nivå.
  • Det kan vara givande att diskutera om källor innehåller avgränsade fakta, mer resonerande information eller värderande synpunkter. Det kan även vara tacksamt att utgå från elevernas omedelbara omgivning vid arbete med källkritik, exempelvis platser och företeelser som eleverna själva känner till. Då kan också första- och andrahandskunskap få komplettera varandra, och kanske kan elevernas förstahandskunskap hjälpa dem att avslöja mindre lämpliga källor. Yngre elever kan på så vis engageras genom att de får agera detektiver eller vara hjälpredor till en påhittad figur.
  • Äldre elever kan med fördel jämföra och analysera olika genrer och medietyper och diskutera vilka professionella, ekonomiska, ideologiska och/eller kulturella faktorer som styrt resursens tillkomst.
  • I anslutning till sådana diskussioner kan eleverna exempelvis undersöka hur politik och nyheter (t ex
    politiska val) kommuniceras av olika aktörer och i olika kanaler, exempelvis i tv-kanaler, dagstidningar av olika slag, längre reflekterande tidskriftsartiklar, blogginlägg av politiska kommentatorer, tweets från kandidater och partier, videoklipp som blir virala på Facebook, artiklar på Wikipedia, satirresurser och hatsidor. Kring just detta har vi publicerat en hel del uppslag på bloggen.
  • Ett annat kompetensområde som kan studeras på detta vis är det som ibland kallas science literacy. Utgångspunkt kan tas i en vetenskaplig frågeställning som har motbevisats eller som är kontroversiell och som kopplas till ämnesstudier och hur den kommuniceras i olika källor. Ett exempel är den påstådda (men motbevisade) kopplingen mellan MPR-vaccin och diagnoser inom autismspektrumtillstånd. Det kan leda till diskussioner om hur vetenskaplig kunskap produceras och kommuniceras mellan forskare och till allmänheten liksom hur både vetenskapliga rön och egna erfarenheter lyfts fram som argument på olika organisationers webbplatser och i sociala medier.
  • Elevernas informations- och källkritiska kompetens är något de också får användning av utanför skolan då agens informationssamhälle kräver utvecklade kritiska förmågor kopplade till medie- och
    informationskunnighet något de reviderade kursplanerna påvisar.
  • Det är dock inte självklart att det källkritiska resonemang som övas i en situation kan föras över till andra
    situationer, eller att en källa som betraktas som trovärdig i ett sammanhang också är det i ett annat sammanhang, den så kallade transferproblematiken

Källkritik på internet

Rubriken kommer förresten från historikern Edwin Jessen som vid 1800-talets mitt brutalt avfärdar de isländska sagorna som källor med dessa ord. (Ur Rolf Arvidssons Lauritz Weibull och litteraturhistorien – En replik)

Se också om skolverkets modul:

(Not a) ”simple type- and- click operation” – Lösa anteckningar om informationssökningskompetens

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Boktips: Barn- och ungdomslitteratur med tema teknik, programmering och sociala medier

Photo by Gaelle Marcel on Unsplash

Den reviderade läroplanen har öppnat upp för nya infallsvinklar på både ämnesinnehåll och val av texter/litteratur/film och därför har vi gjort en sammanställning av skönlitteratur och film på tema teknik, programmering och sociala medier lämpade för barn och ungdomar. Sammanställningen kan vara användbar när höstterminen börjar – eller kanske behöver du något att läsa i hammocken eller på stranden i sommarsolen.

Urvalet här är högst selektivt och subjektivt och naturligtvis finns massor av litteratur och film kvar att upptäcka på temat.  Jag vill tacka Skolbibliotekarierna i Trelleborg för deras bidrag till litteraturlistan.

I slutet av inlägget finns kopplingar till läroplanen samt diskussionsfrågor. Du hittar en sammanställning av skönlitterära böcker, filmer och TV-serier med tema teknik, programmering och sociala medier för vuxna i vårt tidigare inlägg Heta tips för lata sommarstunder: Teknik och sociala medier i litteratur och film

 

Barn- och ungdomsböcker om spel, programmering och datalogiskt tänkande

Cline, Ernest, Ready Player One (eng, tonår) Spelet OASIS är en virtuell utopi och är viktigare än livet självt i en dyster framtid. 

Dahlin, Petrus, Dataspelet (lättläst, fr. 8 år)

Durango, Juloa, the Leveller (eng, tonår) Nixy Bauer is a bounty hunter in a virtual-reality gaming world–and she’s frequently hired by irritated parents to pull kids out of the mazelike MEEP universe.

Floreen, Tim, Wilful Machines (eng, tonår) In the near future, the closeted son of an ultra-conservative president must keep a budding homosexual romance secret from his father while protecting himself from Charlotte, the artificial human, a new form of life, scientists have created. All goes well until Charlotte escapes, transfers her consciousness to the Internet, and begins terrorizing the American public.

Frensborg, Maria, IRL – ilskan, rädslan, löftet (fr. 10 år)

Halling, Thomas, Köra tevespel (lättläst, fr. 9 år)

Isaac Asimov, I, Robot – novellsamling

Johansson, KG, Nivå 13 (fr. 11 år)

Nivå 1000 (fr. 11 år)

Smart för en dag (fr. 12 år)

Lindström och Lind, Leo och dataspelet (lättläst, 7 år)

Liukas, Linda, Hej Ruby och Hej Ruby och datorns hemliga port (fr. 7 år) Följ med Ruby in i datorn och träffa Masslagringen, Muspekaren och RAM för förstå hur allt hänger ihop. Berättelsen blandas med gåtor och uppdrag (som kan användas i undervisningen).

Meyer, Marissa, the Lunar Chronicles. Detta är en futuristisk romanserie som är baserad på klassiska sagor med lite extra allt av cyborger, genetiskt modifierade varg-män, försvunna prinsessor, rymdskepp och mycket mer. Första delen, Cinder, utgår från Askungen och i den möter vi Cinder, en cyborg som lever under slavliknande förhållande med sin styvmor och styvsystrar.

Tezuka, Osama, Astroboy. Denna mangaklassiker är signerad gudfadern av japansk seriekonst Osamu Tezuka följer androiden Astroboy och hans äventyr när han kämpar mot robothatare, rymdinvasioner och galna robotar. Kul och charmigt för stora och små och en absolut klassiker.

Trevayn, Emma, Coda och Gamescape: Overworld (eng, tonår) By encoding music with addictive and mind-altering elements, the Corp holds control over all citizens, particularly conduits like Anthem, whose life energy feeds the main power in the Grid.

Wendt, Moström och Bergting, Curly Bracket – den gömda koden och Corpuratus hemlighet (serieromaner) Curly Bracket är en cool och logiskt tänkande tjej som tar sig an olika utmaningar. Boken är berättad i serieform och läsaren får tillsammans med Curly lösa de olika kniviga problemen. Längst bak finns uppgifterna med ledtrådar och facit.

Curly Bracket-serien har bara börjat.  Provläs här.

Onlineklassikern XKCD behandlar teknik och naturvetenskap på ett underhållande och utbildande sätt, ibland krävs det dock en hel del teknisk kompetens för att förstå skämten.

Barn- och ungdomsböcker om internet och  sociala medier

Ankh, Catrin – Festen (tonår)

Duedahl, Marie, Nina skickar SMS (börja läsa, fr. 7 år)

Ekensten, Ann-Charlotte, Taggad på Insta (lättläst, fr. 9 år)

French, Sofia, Sötaste Klara (chatt, grooming, tonår)

Gunnarsson, Camilla, #tillsammans #utanför (lättläst fr. 9 år)

Hammer, Agnes, Näthat blues (tonår)

Hansson och Bengtsson, Beas blogg (fr. 9 år)

Jacobsson, Ritta, Afrodite och hämnden (tonår)

Jensen, Jörn, Serien: Spårlöst borta (tonår)

Kadefors, Sara, Sandor slash Ida (tonår) En ungdomsroman från 2001, belönad med Augustpriset i barn- och ungdomslitteraturklassen samma år. En vilsen tonårstjej och en balettintresserad kompis finner varandra på nätet, men ingen av demär helt ärliga. Hur ska det gå när de träffas? Finns även som film med handledning.

Löfgren-Mårtenson, Lotta, Snyggast på nätet (tonår)

Nilsson, Johanna, Gilla hata horan (tonår) – en ögonöppnare om internets inverkan i ungdomars liv. Friends lärarhandledning till boken.

Spont och Björnstjerna, Emres handbok i konsten att bli känd (Fr. 9 år)

En serie med humorböcker med rolig layout och många illustrationer, lite i samma stil som Dagbok för alla mina fans. Handlingen utspelar sig i svensk förortsmiljö som handlar om Emre, som går på lågstadiet. Han är trött på att känna sig osynlig och bestämmer sig för att bli känd på Youtube. Provläs här.

Sugg, Zoe, Girl online och Zoe Girl online On Tour (tonår)

Svensson, Martin, Sanningen om Dixie (Youtube, lättläst fr. 11 år)

Wahldén, Christina, Det här är privat! (lättläst, tonår).Plötsligt finns nakenbilderna som Jojos pojkvän tagit på henne på ett Instagramkonto. Vem har lagt upp dem där?

Wahldén, Christina – För bra för att dö (tonår)

Wahldén, Christina – Är det någon där? (tonår)

Widerberg, Siv, Ingen är så söt som du 😉 (tonår)

Milewski, Jenny, Den tusende följaren (näthat, tonår)

Myracle, Lauren – Ttyl (tonår) “ttyl” är en internetförkortning för “Talk to you later” och det tillsammans med tre emojis på bokens omslag indikeras att denna frispråkiga ungdomsroman är skriven i chattform. Boken  är första delen av tre i serien “the Internet Girls”.

Oates, Joyce Carol – Två eller tre saker jag glömde berätta för dig (tonår)

 

Vi tipsar även om ett par filmer och serier på temat:

Big Hero 6

high tech-staden San Fransokyo uppfinner underbarnet Hiro microbotar för att komma in på en populär teknikskola. Hans uppfinning blir stulen och nu måste han använda all sin påhittighet och sin brors uppfinning, hälsoroboten Baymax, för att rädda världen.

IRL

IRL (In real Life) är en svensk film om ondska bland tonåringar i en värld fylld av sociala medier. Elias kommer inte undan sina plågoandar. De finns överallt, i skolan, på tunnelbanan och spyr sitt hat över honom på nätet. Han flyr in i The Secret World, ett onlinespel med tusentals spelare där Elias ikläder sig den oövervinnerlige krigaren S:]iles skepnad. I spelet möter han Sc4rlet, en skicklig och vacker tjejsoldat. Tillsammans erövrar de sin våldsamma digitala värld. Sc4rlet vill träffa Elias IRL.

Ready Player One

Filmen släpps på DVD i början av augusti, men innan dess kan du läsa boken som filmen är baserad på (skriven av Ernest Cline). Spelet OASIS är en virtuell utopi och är viktigare än livet självt i en dyster framtid.

Tron

Denna film från 1982 handlar om en datahacker som kidnappas till en digital värld och tvingas delta i gladiatorliknande spel. Hans enda chans att fly är med hjälp av ett hjältemodigt säkerhetsprogram.

Tron Legacy

Uppföljaren

Wall-E

Disneyklassiker som berör teknikens utveckling och dess betydelse för människan i framtiden och kan med fördel användas i temat hållbar utveckling. Handledning finns.

SKAM

Denna norska succéserie har väl ingen missat? Avsnitten går att följa parallellt med karaktärernas fiktiva liv på sociala medier och på ett äkta sätt kan vi bilda oss en uppfattning om ungdomsliv (fr. 15 år?), både i verkligheten och på nätet. Läs mer på webbplatsen.

Koppling till styrdokument:

Övergripande mål och riktlinjer
  • Skolans mål är att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen.
  • Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt /…/ och kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt.
Syftesbeskrivningarna för svenska, samhällskunskap, matematik och teknik

Genom undervisningen ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
att utveckla sin förmåga att

  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften (sv),
  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar (sh),
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv (sh),
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser (sh),
  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder (ma),
  • föra och följa matematiska resonemang (ma),
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer (tk),
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö (tk), och
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid (tk).

Att diskutera:

  • Hur kan vi synliggöra och diskutera internetvanor/språkbruk med våra elever?
  • Hur diskuterar vi sociala medier med våra elever?
  • Hur gör vi det möjligt för eleverna att dela sina/andras upplevelser utan att känna sig utpekade?
  • Hur synliggör vi teknikens möjligheter och risker för eleverna?
  • Hur kan läsning av skönlitteratur/att se filmer på temat bidraga till nya perspektiv och utökad förståelse?
  • Hur kan vi göra för att använda litteratur som stoff i ämnen utöver svenska, t.ex. teknik, matematik och samhällskunskap? Utdrag ur böcker? Ämnessamarbete? Ämnesövergripande teman?

 

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Veckans URtips: Vi förklarar digitala begrepp

Skapad i Canva.

Vårterminens sista URtips blir denna nya serie från 2018: Vi förklarar digitala begrepp.  Tjugo korta filmer (ca 2 minuter), med en säker illustratör och en pedagogisk berättarröst, ska förhoppningsvis stärka den digitala kompetensen i klassrummet.

Avsnitten kan ses i vilken ordning som helst:

Augmented reality

Algoritm

Brandvägg

Cookie

CPU

Domännamn

E-post

Filterbubbla

Formatera

Gigabyte

HTML

Internet

IP-adress

Moln

Router

Streaming

Tvåfaktorsautentisering

VR

Webcrawler

Wifi

 

Uppgiftstips

När ni har sett ett program, stäng av ljudet och visa filmen igen. Låt denna gång eleverna berätta det de minns utifrån illustrationerna.

Låt eleverna göra egna små ritfilmer som t.ex. ritar och visar en mobil eller delarna på en laptop. Rita först, prata sen.

Unga anmäler hat och hot i sociala medier. Rapport + resurser

Pixabay CC0

Statens medieråd har genomfört två statistiska datainsamlingar under 2016 och 2017 bland ungdomar mellan 15 och 18 år om anmälningar av hat och hot på sociala medietjänster samt hur anmälningarna behandlas av de sociala medietjänsterna och polisen. I dagarna släpptes rapporten Ungas anmälningar av hat och hot i sociala medier.

Jag anser att rapportens huvudpunkter är som följer:

  • Andelen unga som har anmält hot och hat till sociala medietjänster har ökat sedan 2016. Då hade
    8 % anmält något riktat mot dem själva och 17 % något riktat mot en annan person. 2017 var
    motsvarande siffror 14 % respektive 19 %.
  • De vanligaste anmälningsorsakerna är ospecificerade hot och mobbning. Båda har minskat över tid, något som möjligen kan bero på förändrat språkbruk .
  • Sexism och sexuella trakasserier har en svag ökning. Andelen tjejer som anmäler har nästan fördubblats medan andelen killar i princip är identisk. 2017 kom således 83 % av anmälningarna från tjejer.
  • Anmälningar som uttryckligen gäller rasism är få och har inte ökat nämnvärt mellan de två undersökningarna. Än mer sällsynt är homo/transfobiska uttryck medan religiöst motiverade anmälningar och funkofobi är nästintill icke-existerande.
  • Hösten 2017 riktades en stor majoritet (87 %) av alla anmälningar till de sociala medietjänster där regelöverträdelserna skett. Endast 11 % av de unga som anmält har vänt sig till polisen. En rimlig förklaring kan vara att det rent praktiskt är betydligt enklare att anmäla något direkt på den plattform man befinner sig. En annan anledning kan vara att det är ett betydligt större steg att blanda in polisen, än att bara rapportera någon för en regelöverträdelse på plattformen.
  • Sett i proportion till hur många som faktiskt använder en tjänst, visar det sig att variationerna mellan de olika sociala medietjänsterna är små.
  • En fjärdedel av anmälningarna inte leder till någon åtgärd och att hälften av respondenterna inte vet vad
    anmälningen fått för resultat.
  • Anmälningar till polisen leder något oftare till åtgärder (än anmälningarna till de sociala medierna), och ökningen mellan 2016 och 2017 är marginell (en procentenhet)
  • Det konstateras avslutningsvis att det behövs fler studier på området.

 

Frågor att diskutera

  • Hur kan vi synliggöra och diskutera internetvanor med våra elever?
  • Hur diskuterar vi sociala medier med våra elever?
  • Hur gör vi det möjligt för eleverna att dela sina/andras upplevelser utan att känna sig utpekade?
  • Vilket språkbruk möter eleverna på internet? Vad är okej och vad är det inte?
  • Diskutera vad som är okej att skriva/göra på nätet. Vad är olagligt?
  • Hur ska eleverna göra om de blir utsatta eller ser någon bli utsatt på nätet?
  • Hur ger vi eleverna mod att säga ifrån? Vilka strategier finns att undkomma en otrevlig situation?
  • Hur kan läsning av skönlitteratur/att se filmer på temat bidraga till nya perspektiv och utökad förståelse?

Resurser

  • Läs hela rapporten Ungas anmälningar av hat och hot i sociala medier från Statens Medieråd.
  • Vi har  tidigare tipsat om två avsnitt av serien Justitia för gymnasiet som tar upp förtal på internet samt internettrakasserier.
  • Hur olaglig var min dick-pic? Film från SVT edit.
  • Livet i mobilen (på SLI) Uppgifter finns här.
  • Jag tror jag är lite kär i dig – en film om grooming. Läs mer i inlägget Grooming och sexuella övergrepp på nätet.
  • Mitt perspektiv: näthat (på SLI) Mitt perspektiv är en filmserie för högstadiet och gymnasiet.  I filmen behandlar ungdomar ämnet Näthat och berättar sina självupplevda historier. Lärarhandledning
  • IIS har lektioner i nätvett och säkerhet lämpade för högstadiet.
  • Ses offline? – Ett metodmaterial om unga, sex och internet är ett utmärkt med fokus på ungas sexualitet och internet med bra övningar och metoder för att nå fruktsamma diskussioner. Viss förkunskap kring ungas internetvana är bra men är inget som krävs. Materialet är uppbyggt kring fyra lektioner med tillhörande filmer som går att hitta på Youtube.

  • Statens medieråds Jag <3 internet – dina rättigheter och skyldigheter online är ett elev- och lärarmaterial för högstadiet och gymnasiet. Materialet innehåller praktiska övningar och lektionsupplägg och handlar om allt från bilder, upphovsrätt, internetsäkerhet, hat och mobbning till sex och porr på internet.

  • No Hate i skolan från Statens medieråd är ett metodmaterial som du kan jobba med i klassrummet. Materialet innehåller fem övningar för högstadiet och gymnasiet. De är kopplade till skolans värdegrunds- och demokratiuppdrag och består av en lärar- och en elevdel.
  • Duckface/Stoneface – om mediebruk, bilder & könsnormer är en lärarhandledning som baseras på rapporten ”Duckface/Stoneface” och tar bland annat upp frågan om hur ungas syn på sig själva och andra påverkas av bildkommunikationen i sociala medier.

  • Hat på nätet – Vad får du inte skriva på nätet diskuteras juridiken kring näthat, det vill säga om hot, trakasserier och kränkningar på internet, vilka regler om ansvar som gäller för vad vi säger och skriver i sociala medier eller i andra internetsammanhang.”
  • Internetstiftelsens Unga och internet.  ”I guiden kommer vi att ta upp ett antal ganska vanliga scenarier som kan inträffa i stort sett var som helst. På skolan, i hemmet eller i kompiskretsen. Ofta är det kombinationen av de olika arenorna som gör det än mer delikat. Vi resonerar kring huruvida digital kommunikation och sociala medier kan vara ett bra komplement och stöd i vardagen med barn och unga. Har man inom den egna organisationen genomtänkta riktlinjer och/eller policys, och finns det en tanke kring var ens professionella ansvar tar slut och var privatlivet börjar?”
  • Statens medieråds digitala broschyr Inte okej är ett stöd till oss som vill motverka näthat. Här finns information, stöd och råd till alla barn och unga som vill motverka näthat, utsätts för näthat eller ser någon annan utsättas.
  • Statens medieråd har gjort affischen ”Är nätet ett laglöst land?” med bra diskussionspunkter.
  • Statens medieråd har även en poddserie Vad gäller juridiskt på nätet? Här finns även ett metodmaterial till serien.
  • Didaktorn – De destruktivt väluppfostrade barnen. En podd där Elza Dunkels diskuterar att lydiga barn löper större risk att utsättas för näthat och sexuella övergrepp på nätet.
  • Koll på nätet är ett webb-spel som handlar om kommunikation på sociala medier, näthat och nätmobbning, samt gromning. Verktyget består av sex korta berättelser om den fiktiva karaktären Alex. Framförallt riktiad till unga med NPF men användbart även för andra. Lärarhandledning och mer om unga med NPF och nätet.
  • På Skolverkets lärportal finns modulen Säker användning av nätet med en del bra och en del mindre bra. Se dock gärna videoexempel från hur en klassrumsdiskussion kring dessa frågor kan se ut.

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Kritiskt tänkande i skolan – en generell eller ämnesspecifik förmåga?

Pixabay CC0

Är kritiskt tänkande en generell förmåga som går att applicera på olika ämne i skolan eller är den ämnesspecifik? Krävs det goda ämneskunskaper för att vara duktig på kritiskt tänkande? En ny studie från Uppsala Universitet har försökt svara på dessa frågeställningar genom att undersöka nationella prov-uppgifter relaterade till kritiskt tänkande.

”Forskningsstudien har gjorts av en forskargrupp med fem forskare i ämnesdidaktik vid Uppsala universitet som har studerat kritiskt tänkande i fyra ämnen: svenska, historia, fysik och matematik. Forskarna har studerat nationella prov för 76 elever i årskurs nio. Utifrån den bland forskare mest vedertagna definitionen av kritiskt tänkande har forskarna identifierat de frågor i proven som testar elevernas kritiska tänkande och jämfört samma elevs svar och resultat i olika ämnen.” (Press-release)

I studien använder de Faciones definition av begreppet kritiskt tänkande:

”en ändamålsenlig, självreglerande bedömning som resulterar i tolkning, analys, utvärdering och slutledning samt
förklaring av de evididentiella, konceptuella, metodologiska, kriteriologiska eller kontextuella överväganden som bedömningen bygger på. (Min översättning, i orginal: “to be purposeful, self-regulatory judgment which results in interpretation, analysis, evaluation, and inference, as well as explanation of the evidential, conceptual, methodological, criteriological, or contextual considerations upon which that judgment is based”)

Denna definition täcker in mycket av det vi brukar prata om kring informationssökning och källkritik och de andra förmågorna som går in under MIK-paraplyet men kan ju också sägas vara ett bredare begrepp som fångar in fler kompetenser.

I studien konstateras att forskarna inte kunnat se någon överföringseffekt inom kritiskt tänkande hos eleverna mellan ämnena, det vill säga att förmåga till kritiskt tänkande i till exempel historia inte har applicerats på matte.

I  press-releasen dras kanske dras lite tydligare slutsatser av studiens resultat än i studiens mer försiktiga resultat-del. Jämför ”I studien ser vi att [sic] krävs goda kunskaper i ämnet som helhet för att eleverna ska kunna tänka kritiskt[…]” med att forskarna uppmanar till försiktighet kring att dra för stora slutsatser av studiens resultat:

”However, we call for caution in drawing overly farfetched conclusions from this rather limited data set. First of all, the final grades are based on years of interaction and opportunities for assessments between the involved students and their assessing teachers. In contrast, the scores on critical thinking are based on individual, or a few written test items, which were chosen by us as researchers (based on descriptions of what the items were supposed to test), and can be expected to yield higher variability. In addition, the assessment of the test items is based on a less fine-grained-grading scale than the final grades, and assumptions of how to translate them to numerical values.”

Thomas Nygren som intervjuas i press-releasen svarar per e-post på min fråga kring detta:

”Med gedigna ämneskunskaper menar jag både faktakunskaper och förmågor kopplade till ämnet. Precis som påpekas i pressmeddelandet ser vi ingen motsättning mellan ämneskunskaper och färdighetsträning. Kritiskt tänkande och ämneskunskaper hänger rimligen ihop precis som du nämner. Att betrakta kritiskt tänkande som en förmåga oberoende av ämneskunskap är däremot tveksamt. Därför är det utifrån studiens resultat viktigt att fokusera på ämneskunskap – både innehåll och processer.”

Och vidare:

”Eftersom kritiskt tänkande kan ta sig mycket olika uttryck är det rimligt att behandla olika ämnesspecifika didaktiska utmaningar som främst ämnesknutna. Att kritiskt tänkande hänger ihop med elevernas ämneskunskaper är det som vi synliggör och därför är det rimligt att anta att kunskap i ämnet liksom färdigheter och förmågor från undervisningen i ämnet är av betydelse. Till exempel: för att tänka kritiskt kring klimatfrågan är det bra att ha goda kunskaper i ämnet och reflekterat kring detta på ett specifikt sätt.”

Forskarteamet har för avsikt att studera detta närmare i klassrum framöver för att få ett bättre grepp om detta men menar att resultaten än så länge tyder på ett samband mellan ämneskunskaper och kritiskt tänkande och att det är domänspecifika tankeprocesser det handlar om. Samtidigt lyfts tanken att resultaten kan tolkas som att kritiskt tänkande faktiskt skulle kunna vara en allmän färdighet med ett antal specifika, underordnade färdigheter. Oavsett vilket, så består utmaningen i att hjälpa eleverna att tänka kritiskt över ämnesgränserna och få med sig kunskaperna ut i samhället.

Vad för denna studie med sig för oss som jobbar med dessa frågor i skolan?

  • Vi bör inventera vårt ämnesspecifika innehåll relaterat till kritiskt tänkande och reflektera över hur det blir en naturlig del av elevernas undervisning och vardag. En sammanställning hittar du här.
  • Vi bör reflektera över vilka förmågor kring kritiskt tänkande som (kanske) är ämnesspecifika för vårt skolämne.
  • Vi bör kollegialt diskutera vilka (om de finns) kritiska förmågor som kanske är generella? Vilka MIK-relaterade förmågor kan ha en transfer-effekt över disciplinerna?
  • Vi bör kanske på liten skala testa om det sker en transfereffekt om vi jobbar med kritiskt tänkande i till exempel geografi och om det får något genomslag i till exempel historia.
  • Vi kanske kan jobba ämnesövergripande utifrån relaterat centralt innehåll kring MIK-förmågor för att förstärka elevernas uppfattning om att kritiskt tänkande inte är isolerat till bara ett uppgift eller ämne.
  • Vi bör diskutera vilka kritiska förmågor som krävs för att kunna orientera sig i vårt brusiga digitala medieklimat.
  • Vi bör diskutera hur lärare och elever inte faller i den vetenskapsrelativistiska fällan och blandar ihop kritiskt tänkande med att vara kritiskt mot allt. Läsa gärna Vetenskap och Folkbildnings debattartikel.
  • Vi bör diskutera om vi behöver fortbildning eller stöd för att jobba med dessa frågor generellt och ämnesspecifikt. Skolverkets modul Kritisk användning av nätet är en bra ingång. Man kan självklart också kontakta AV-Media Trelleborg (om man jobbar i Trelleborgs kommun, vill säga).

Studien i sin helhet (på engelska).

Press-releasen

Kritiskt tänkande i undervisningen

Vilket tillvägagångssätt är då bäst för att lära ut kritiskt tänkande i skolan? Studier visar (referenser här går att hitta i denna artikel) att den generella kritiska förmågan är svårare att utveckla än den ämnesspecifika. Allmänbildning (background knowledge) är dock en nyckel till framgångsrikt kritiskt lärande. Undervisning i kritiskt tänkande kan delas upp i fyra olika metoder: allmän (kritiskt tänkande är ett eget separat ämne), infärgning (infusion, kritiskt tänkande lärs ut explicit i en specifik ämneskontext), immersionkritiskt tänkande lärs ut implicit i en specifik ämneskontext, kritiskt tänkande blir en konsekvens av ämneskompetens) och den mixade metoden där den allmänna metoden blandas med den infärgande eller immersiva. En metastudie visar att den mixade metoden där generellt kritiskt tänkande kombinerades med det explicit ämnesspecifika var den som gav bäst effekt.

Några olika lärstrategier har visat sig vara förtjänstfulla för att öva elevers förmåga till kritiskt tänkande. Öppna frågor och uppgifter som kräver att eleverna använder kunskap om ett annat ämne, analyserar något och utvärderar och värderar har visat sig vara effektiva, till skillnad från slutna, enkla faktafrågor där eleven kan svara ja, nej, 1939-1945 eller Stefan Löfvén. Vidare konstateras att det är fördelaktigt för lärandet att man har mycket dialog i klassrummet och övar elevernas förmåga till självreflektion, gärna med uppgifter som av eleverna upplevs som autentiska.

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

  • Om

    Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring och om pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se