Digitaliseringen i samhället – uppslag till undervisningen

En av många etiska dilemman på Moral Machine

All tillgänglig teknik som är tillräckligt bra är som MAGI, har någon sagt, och det stämmer ju. Precis som vi fascineras av det vi inte förstår till fullo, kan vi även bli avskräckta av det. Som lärare kan det vara svårt att veta hur vi ska börja undervisa i digitaliseringens aspekter. Att hoppa rakt in och börja programmera kan vara ett sätt att närma sig ämnet, men naturligtvis kan vi även på andra sätt tillsammans med eleverna få syn på digitaliseringens påverkan i samhället, de problem som den kan lösa men även orsaka. Här kommer ett par korta uppslag att utgå ifrån.

Positioneringsteknik

Före jul rapporterade Ekot att SOS Alarm ska börja använda uppringarnas GPS för att snabbare kunna få veta var uppringaren befinner sig. Citat: ”Vi vill starta igång det här, för vi ser det nästan som oetiskt att inte använda den teknik som finns”. Instämmer ni? Läs mer på M3. Vad använder vi  positionsteknik till idag? (T.ex. Hitta min iPhone och geocaching) 

Ansiktsigenkänning

Ansiktsigenkänning har vi skrivit om tidigare och även om möjligheten att skapa fejkade filmer, s.k. Deep fakes.

Skellefteå kommun testar nu att använda närvarokontroll via ansiktsigenkänning från kameror och sensorer placerade i ingången till klassrummet. Enligt pressmeddelandet ser både lärare och elever det som positivt på denna arbetsbesparande lösning. Skellefteå kommun meddelar att på Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå lägger lärarna varje år 17 280 timmar, motsvarande tio heltidstjänster, på att registrera elever på lektionerna. Tycker eleverna detta låter bra? I vilka sammanhang tror eleverna att det går att använda ansiktsigenkänning? Finns det risker?

Teknik + människa = lycka?

Vad gör människan lycklig? Behöver vi teknik för det? Kan teknik hindra oss från att vara lyckliga? Djupa men relevanta frågor i dagens samhälle. Den senaste tiden har begreppet popcornhjärna cirkulerat på sociala medier, och det påstås bl.a. att hjärnan blir nöjd av de enkla belöningar som ungdomar får via skärmen och att vårt övriga liv påverkas bl.a. genom att ungdomar inte kan hantera sociala situationer. Vi får inte glömma att nätet för de allra flesta unga ÄR en social situation. Läs gärna Elza Dunkels inlägg Lagom är bäst för att få lite nyans. På SLI finns reportaget Livet i mobilen ständigt uppkopplad (fr. 13 år) med tillhörande handledning, och i det diskuteras lagar, integritet och beroende. 

Adam Sandlers raplåt Phone, Wallet, Keys är en liten rolig väg in i diskussionen om tekniska prylar och livet. Notera att språket inte är helt rumsrent utan i sig en källa till diskussion. Litteratur- och filmtips med tema teknik, programmering och sociala medier finns både för lärare och för elever.

En mer allvarlig approach ger kortfilmen I Forgot My Phone av Charlene deGuzman.

Det går även att göra en låtanalys av A Perfect Circles låt Disillusioned med tillhörande video. Vill du utgå från en film så kan du visa framtidsvisionen Lön utan arbete – en  50 minuter lång film (fr. 13 år) som målar upp ett framtidsscenarion där ingen behöver vara hungrig och behovet att äga saker är borta. 

AI och robotar

Området risker och etik i AI-kunskapsöversikt. Skärmdump från aiforskning.se

Forskning.se vill nå ut med resultat från offentligt finansierad forskning till allmänheten och drivs utan eget vinstintresse, i samarbete med landets lärosäten samt ett flertal andra forskningsaktörer. Forskningen gäller bl.a. samhälle och kultur, hälsa och medicin, natur och teknik, miljö samt utbildning och skola.

För webben har forskning.se tagit fram  aiforskning.se,  en kunskapswebb om artificiell intelligens, AI, baserad på aktuell forskning. Enligt hemsidan är syftet att väcka intresse för ämnet, visa var forskningen står idag och vilka konsekvenserna kan bli. Kunskapswebben erbjuder en eminent genomgång av artificiell intelligens där vi får förklaringar och exempel. Genom att klicka på pilen i nederkanten av skärmen så dyker det upp fler filmer med forskare som fördjupar resonemanget. 

Skärmdump från aiforskning.se

AI och självkörande bilar? På bloggen tog vi upp detta i samband med den föreläsning om framtiden och robotar som hölls av Fredrik Löfgren, robotutvecklare vid Linköpings universitet. Använd gärna Moral Machine för att diskutera de etiska val och konsekvenser som berörs när vi överlämnar våra beslut till tekniska konstruktioner. Det går även att skapa egna scenarion.

Röststyrd teknik i hem och klassrum – är det bra? Förra året kunde vi läsa om Amazons röstassistent Alexa som skickade ett inspelat samtal till någon på familjens sändlista – utan att ha fått order om det. Då väcktes diskussionen till liv ånyo om hur det står till med privatlivets integritet när vi släpper in digital teknik i våra liv. Läs om läraren som tränar eleverna i kommunikation med Alexa och samtidigt lär eleverna förhålla sig kritiskt till digital teknik.

Digital teknik som lösning på problem

Helena Kvarnsell har ett upplägg där eleverna får fundera över tekniska lösningar på vardagliga behov och problem. I teknikämnet är en stor del kopplat till teknikutvecklingsarbete (en tredjedel av kunskapskraven) dessutom ska eleven fundera runt teknikens betydelse för individ, samhälle och miljö, skriver Kvarnsell. Vi har även inspirerats av Lidingös exempel på elevers klimatsmarta lösningar.

Forskaren Ulrika Sultan menar enligt Podcasten Digitalsamtal att det går att skapa ett fortsatt intresse för teknik uppåt i åldrarna, speciellt bland tjejer, om undervisningen utgår från ett samhällsperspektiv, att först resonera kring problem som behöver en lösning och sen fundera på hur tekniken kan hjälpa till. Några exempel på hur det kan se ut finns i gratisboken Teknik – 10 lektioner i att förändra världen som hon varit redaktör för och som ges ut av Teknikföretagen. Boken innehåller korta intervjuer med kvinnliga tekniker samt lektionsupplägg som rör bl.a. Internet Of Things, vård och transport. Det finns även ett avsnitt om demokrati. 

Simone Giertz, känd från sin extremt populära Youtube-kanal där hon bygger ”dåliga” robotar. Hon pratar om varför det är viktigt med kreativitet och att göra meningslösa saker i sitt TEDTalk Why you should make useless things. Läs mer i vårt inlägg om värdelösa maskiner.

Teknik eller etik – vilket fokus ska skolan ha?

I Sydsvenskan har den senaste tiden haft debattinlägg gällande teknik, programmering och etik. Daniel Byström, partneransvarig på IT-företaget Suse skriver i sitt inlägg ”Etik är viktigare än kod” att programmering ska tas bort och istället ska fokus läggar på matematik, logik, kreativitet, kritiskt tänkande, etik, empati och filosofi. Byström menar att eleverna i en framtida teknisk karriär kommer att ha mer nytta av att i grundskolan ha fått fokusera på matematik, logik och förmågan att förstå och bryta ner problem i mindre delar, än på programmering. Fyra Lundaforskare inom teknik-området, Per Runeson, Björn Regnell, Monica Almqvist och Karl Åström, menar i sitt svarsinlägg att det inte råder ett motsatsförhållande mellan programmering och etik. Tillsammans förtydligar dessa inlägg digitalierings- och programmeringsskrivelserna i läroplanen. Du finner båda inläggen här. 

Mikro och Gasolin – skolbio för årskurs 7 i Trelleborg

Copyright Swedish Film

I mars är det dags för Skolbio i Trelleborg och för årskurs sju-eleverna är det den franska roadmovien Mikro och Gasolin som erbjuds. Filmen handlar om två 14-åringar, Mikro och Gasolin, som båda är lite udda karaktärer och blir kompisar via skolan. När sommarlovet börjar kommer de på att de kan bygga ett eget fordon med olika delar från ett skrotlager. Det blir en husbil och killarna ger sig ut på en händelserik road-trip i Frankrike. Regissören Michel Gondry har skapat en rolig och om ni varm skildring av ungdomligt utanförskap och vänskap.

Filmhandledningen tar upp olika teman i filmen och handledningen innehåller många intressanta frågor att diskutera, t.ex. vänskap/utanförskap, minoriteter och samhällsklasser samt att bli vuxen. Resa och mål är ett givet tema som det går att båda läsa om och arbeta mer med, t.ex. genren roadmovie, reseskildringar, resereportage och fotografisk dokumentation. Koppla till exempel till Karin Boyes dikt I rörelse och låt eleverna skriva en egen dikt eller önskeresa.  I slutet av detta inlägg hittar ni Skolbibliotekariernas lita med böcker som passar att läsa i samband med filmen. Kontakta gärna skolbibliotekarierna  skolbibliotekarier@trelleborg.se om ni vill ha fler tips på hur ni kan arbeta med kopplingen mellan film och litteratur, analyser, bildspråk, symbolik och handling.

Läs även vårt inlägg om filmanalys i skolan där det finns goda tips på arbetsmaterial. Vill ni arbeta med minoritetsspråk rekommenderar vi serien Jakten på språket som går igenom de svenska officiella minoritetsspråken. Avsnittet om svenska tar upp att vi har en lag som skyddar svenska språket och varför vi har minoritetsspråk.

Det går även att skapa trevliga digitala rese-berättelser i Creaza-verktyget Cartoonist som vi har kommunlicens både på Chromebook och som iPad-app. Instruktioner och inspiration finns i inlägget Kreativa Creaza och vi beskriver den uppdaterade ljudredigeringen här. Varför inte engagera lärarna i moderna språk och göra kortfilmer på dessa språk?

Filmen visas på biograf Grandbiografen. Beställ i god tid, då riskerar ni inte att föreställningen redan är fullbokad. Mikro och Gasolin kan även ses strömmande via SLI, om du som lärare vill förbereda dig.

När: 25 – 29 mars 2019

 

Bokningsinformation

Boka via mejl till kulturfritid@trelleborg.se.

Ange skolans namn, klass och antal barn, kontaktperson och telefonnummer. Föreställning kan ställas in om inte tillräckligt antal bokats. En separat bokningsbekräftelse skickats ut när bokningen registrerats.

När: 25 – 29 mars 2019

Tid: 103 minuter

Plats: Grandbiografen

Fler frågor? Kontakta kulturfritid@trelleborg.se

 

BOKTIPS
I samband med filmen Mikro & Gasolin
Lindström, Christina Hugo och kepskampen
Roca Ahlgren, Malin Julias superkrafter – en bok om asperger/högfungerande autism
Jägerfeld, Jenny Brorsan är kung!
Jönsson, Camilla Svart vatten
Trydal, Susanne Staden under berget
Jimi Stjärnenatt
Lorey, Dean Monsterhämnden
Pohl, Peter Anton, jag gillar dig
Bunting, Eve Spökbarnen
Danielson, Oscar Två av oss
Askling, Emma Definitivt okysst
Bredow, Katarina von Flyga högt
Ostertag, Molly Witchboy
Solberg, A. Audhild Kampen mot superbitcharna
Almond, David En sång till Ella
Berggren, Mats Det finns inga skridskor i öknen
Choyce, Leslie Två av oss
Dewar, Isla Den jag är
Edvardsson, Mattias Stå ut
Eggert, Anette Tisteltankar
Jakobsson Lund, Anna Equilibrium
McKay, Hilary Indigos stjärna
McKay, Hilary Rose
Nilsson, Per Du och du och du
Niven, Jennifer Vända världen rätt
Stadiford, Natalie Robothjärta
Glaser, Pernilla Under trottoaren
Höjer, Dan Stålmannen, Moses & jag

 

Min granne Totoro – skolbio för förskoleklassen i Trelleborg

Copyright Swedish Film

I mars är det dags för  Skolbio i Trelleborg och för förskoleklassen är det den fina Min granne Totoro som erbjuds. Denna japanska film handlar om systrarna Satsuki och Mei har precis flyttat till ett stort gammalt hus på landet med sin pappa. Mamman ligger på ett sjukhus i närheten, men alla längtar och hoppas att hon snart ska få komma hem. Först blir syskonen lite rädda i allt det nya men snart upptäcker de att det finns något magiskt i huset och runtom.

På en av sina promenader i skogen vid huset träffar de sin nya granne, Totoro, en stor lustig varelse som är skogens väktare. Tillsammans med honom och kattbussen, världens bästa transportmedel, börjar ett underbart äventyr.

Filmhandledningen tar upp olika teman i filmen och handledningen innehåller många intressanta frågor att diskutera. Det går att titta på genrerna anime och manga samt prata om sagor och fantasi. Kontakta gärna skolbibliotekarierna skolbibliotekarier@trelleborg.se för att hitta litteratur som kan passa in i undervisningen.

Läs även vårt inlägg om att börja med filmanalys i skolan och inlägget om enkla filmanalysfrågor i förskolan. Kanske vill klassen testa på att animera? Filmen Allt går att animera på SLI visar hur det går till. I  inlägget Filmskapande i förskolan beskriver vi stegen i processen när elever skapar animerade kortfilmer. Det går även att skapa trevliga digitala berättelser i Creaza-verktyget Cartoonist som vi har kommunlicens både på Chromebook och som iPad-app. Instruktioner och inspiration finns i inlägget Kreativa Creaza och vi beskriver den uppdaterade ljudredigeringen här.

Filmen är planerad att visas på biograf Grandbiografen. Beställ i god tid, då riskerar ni inte att föreställningen redan är fullbokad.

När: 18, 19, 20, 21 och 22 mars 2019 kl 9.15

 

Bokningsinformation 

Boka via mejl till kulturfritid@trelleborg.se.

Ange skolans namn, klass och antal barn, kontaktperson och telefonnummer. Föreställning kan ställas in om inte tillräckligt antal bokats. En separat bokningsbekräftelse skickats ut när bokningen registrerats. 

När: 18, 19, 20, 21 och 22 mars 2019 kl 9.15

Tid: 90 min

Plats: Grandbiografen

Fler frågor? Kontakta kulturfritid@trelleborg.se

Filmborgarmärket och andra vägar till film i skolan

Bild lånad från Filmcentrum.

Filmcentrum har tagit fram konceptet Filmborgarmärket, som är en utbildning i tio steg i elevernas visuella läskunnighet. De olika momenten rör olika aspekter av visuellt berättande och är en bra bas att utgå ifrån när man ska planera lektioner i MIK, media- och informationskunnighet. Till varje moment finns ett litet antal stödfrågor att använda i planeringen. Det finns även en PDF med information.

Momenten är:

  • Språk och berättande 1
  • Karaktärer och identifikation
  • Språk och berättande 2
  • Olika texter (skriven text jämfört med film)
  • Betydelse och motiv
  • Berättarperspektiv
  • Samhälle och sammanhang
  • Tolkning
  • Dramarturgi
  • Filmanalys

Filmcentrum själva anser att övningarna är lämpliga från åk 2 och uppåt.

Vill du ha mer stöd i arbetet rekommenderar vi Svenska Filminstitutets lilla broschyr Filmpedagogik – så funkar det! Den innehåller 11 praktiska övningar att göra i klassrummet, både med och utan film. Du kan även beställa broschyren här.

Vi har även i det tidigare inlägget Prata mer film i skolan! skrivit om hur vi kan arbeta med film i klassrummet.

Fler länkar i arbetet med filmanalys och filmproduktion:

Svenska filminstitutet – här hittar du pedagogiskt material att använda i undervisningen, t.ex. filmhandledningar, temaförslag och filmhistorik. Du hittar även ett filmpedagogiskt lexikon.

Publikationer från Svenska filminstitutet

Filmriket tillhandahåller instruktioner och manualer samt inspiration för hur vi kan skapa film i skolan.

SLI – Trelleborgs utbud av laglig strömmande media.

Only on Netflix – möjlighet att visa dokumentärer i klassrummet

Photo by Jakob Owens on Unsplash

Visste du att Netflix låter sina användare visa ett antal av deras originaldokumentärer i utbildningsmiljö, inklusive klassrummet?  Netflix tillåter engångsvisningar i utbildningssyfte och termen ”engångsvisning” definierar Netflix enligt följande: ”Engångsvisning innebär att du, som innehavare av ett Netflix-konto, inte får visa samma dokumentär flera gånger under samma dag eller vecka. Om du till exempel arbetar inom utbildningsväsendet och vill visa en viss dokumentär en gång per termin under flera terminer är det dock tillåtet.” (Netflix hjälpcenter, 2019-01-14).

Läs mer om villkoren för engångsvisningar av Netflix-produktioner.

Det är svårt att säga hur många dokumentärer det rör sig om för alla dokumentärer har inte ”rätt” licens och får alltså inte visas i utbildningssammanhang. Dokumentärerna är främst av amerikanskt ursprung men vissa har även märkningen ”global”. Det finns ingen sökfunktion i själva listan med Netflix originalproduktioner men den 42 sidor långa listan går att sortera enligt kategori, vilket underlättar lite. Klicka två gånger på Category, så dyker dokumentärer upp strax under anime series. Sedan är det ”bara” att välja en dokumentär, klicka och se om den har rätt visningsrättigheter. Det var ett ganska tidsödande arbete, bör tilläggas.

När jag sökte bland dokumentärerna fann jag bl.a. dokumentären Winter on Fire: Ukraine’s Fight for Freedom som skildrar när den mänskliga rättighetsrörelsen i Ukraina växte fram 2013-2014. 

 

 

 

Veckans URtips: dags för säsong 2 av Mattelandet

Livet i Mattelandet/foto: UR

Livet i Mattelandet är en serie för grundskolans åk F-3 och den tar på ett lättsamt upp olika situationer där matematiska begrepp och uträkningar spelar en viktig roll. Vi besöker bl.a. Bråktemplet, Geometribanken och Siffer.verkstaden.  Den 14 januari finns de nya avsnitten på UR Skola. Har du missat första säsongen så är det bara att sätta igång nu. Nedan ser du första avsnittet av säsong 1.

Veckans UR-tips: Let’s talk about 2018…

Foto Unsplash/CC0

Årets sista inlägg blir Veckans UR-tips inför sista språklektionen för året eller för terminsstarten 2019. Vad passar bättre än att avsluta med en avrundning av det gångna året eller att starta det nya året med att blicka tillbaka på det gånga med UR:s årskrönikor med nyheter från de spansk- engelsk- fransk- och tyskspråkiga delarna av världen?! Oavsett vilket, så innebär dessa avsnitt bra hörövning och det finns även arbetsblad och quiz till avsnitten.

 

Med detta önskar vi här på Pedagog Trelleborg våra läsare en god jul och ett gott nytt år.

¿Qué pasa? fácil, spanska för åk 7-9
¿Qué pasa?, spanska för gymnasiet

Newsreel Easy, engelska för åk 4-6
Newsreel, engelska för åk 7-9

Nouvelles en français facile, franska för åk 7-9
Nouvelles en français, franska för gymnasiet

Nachrichten auf Deutsch leicht, tyska för åk 7-9
Nachrichten auf Deutsch, tyska för gymnasiet

 

#dinröst på SVT – klimat, sociala medier och påverkan

#dinröst-galleriet på SVT/skärmdump

Med hashtaggen #din röst uppmanar SVT sina tittare att skicka in en film eller text om sina tankar kring vad gemene man, politiker och företag kan göra för att gynna klimatet och mildra konsekvenserna av vår miljö- och klimatpåverkan.. Att utgå från dessa filmer, reflektera och själva skapa berättelser som skulle kunna publiceras blir ett värdeskapande lektionsupplägg i hållbar utveckling med autentisk mottagare och syfte. Dessutom berör arbetet viktiga aspekter av digital kompetens, såsom förmågan att kommunicera i digitala medier, att ha ett ansvarstagande och källkritiskt förhållningssätt till digitala medier samt att värdera hur digitaliseringen påverkar oss människor, våra attityder och demokratiska processer.

Att våra ungdomar kan göra skillnad och har möjlighet att påverka är något vi behöver påminna både dem och vuxna om. Läs mer i denna krönika i Expressen av Lars Lindström i vilken han resonerar kring vuxnas kritik på sociala medier mot bl.a. Greta Thunbergs klimatengagemang. Han skriver att ”…det fria ordet har blivit det fria hånet”. Har eleverna erfarenheter av detta? Lindström avslutar:

”Även barn och unga kan genom kamp och protest bidra till att förändra sin egen situation. Det är inte jag som har formulerat det, utan Nobelkommittén, när de gav fredspriset till Malala Yousafzai. Jag håller bara med.” (Expressen 2018-12-10)

I det offentliga #dinröst-galleriet visar SVT utvalda filmer och texter från de inskickade texter/filmer. Det är alltså väldigt viktigt att vårdnadshavarna ger sitt godkännande om ni väljer att skicka in elevernas alster. Kanske kan klassen skapa en gemensam film eller text, som ett sätt att medverka i debatten med stöd av varandra. Det kan även vara värt att nämna att det inte går att kommentera filmerna och texterna i galleriet.

Upplägg

Utgå från läromedelstexter och filmer för att skapa faktakunskaper i ämnet. En serie som visar olika aspekter av hållbar utveckling är UR-serien Härifrån till hållbarheten. Här får vi höra experter och uppfinnare men också olika ”vanliga” personer som försökt ändra på utvecklingen. Prylar, boende, kläder och matsvinn är ämnen som berörs och i lärarhandledningen finns både diskussionsuppgifter och bra resurstips samt uppslag för hur eleverna tillsammans kan gå från teori till praktisk handling. Gymnasiet kan bredda perspektivet med filmen En global värld: En hållbar globalisering på SLI, där det visas hur globaliseringen påverkar miljön och frågan ställs om det kan finnas en annan globalisering som bygger på hållbara alternativ och rättvisa.

Samla elevernas åsikter och idéer i Padlet. Vilka tankar har de själva om sin egen förmåga att påverka sig själv och andra till en förändring? Vilka möjligheter finns? Vilka hinder? Hur utnyttjar vi respektive kommer vi runt dessa? En följdfråga kan vara: Varför ska ni ungdomar agera när många vuxna inte anser att det finns ett problem? Dela resultaten i Classroom så att alla kan ta del av dem i sitt fortsatta arbete.

Klimatkontot.se

Eleverna kan även beräkna sin egen eller en påhittad persons påverkan på miljön, det så kallade ekologiska fotavtrycket. Här finns tester:
• Svalna (svalna.se)
• Världsnaturfondens Klimatsmartkalkylator (wwf.se)
• Stockholm Environment Institute, Min klimatpåverkan
(sei.se)
•Klimatkontot (klimatkontot.se)

 

 

I detta skede kan det vara dags att gå in på SVT och ta del av de berättelser som finns på #dinröst-galleriet. Vilka tankar och åsikter uttrycks? Vilka grupper finns representerade? Tycker t.ex. pensionärer lika? Finns personer från föreningar representerade?

Ett moment kan också vara att få SVT att besvara frågor om hur de gör sitt urval bland tittarbidragen, huruvida bakgrundskontroller görs på de personer som skickar in (t.ex. för att upptäcka en politisk agenda) samt vad syftet med detta galleri är. Varför ska SVT låta ”vanliga människor” komma till tals? Har inte begreppet public service berörts tidigare i undervisningen så kan det vara bra att gå igenom detta nu. SVT får även rättigheter att använda ert klipp i olika nyhetsinslag eller debattprogram. Hur ser ni på det? Är det ett rimligt krav för att vi som tittare ska få komma till tals? Är det bra eller dåligt?

Det går naturligtvis även att resonera kring var och hur diskussionen om klimatförändringar sker på andra sociala medier. Granska gärna:

  • Vad kännetecknar en konstruktiv diskussion?
  • Var sker den mest konstruktiva diskussionen?
  • Vilka grupper om klimatförändringar finns på Facebook – finns både för och emot?
  • Hittar ni inlägg med SVT:s hashtag #dinröst?
  • Känner ni till några andra hashtags som har skapats för att sprida ett budskap? Vill ni läsa mer om hashtags kan ni läsa här på teknifik-bloggen.
  • Hur ser vi skillnad på åsikt och fakta?
  • Misstänker vi att en del statistik och bilder används felaktigt eller är manipulerade? Läs gärna Viralgranskarens granskning av ett välcirkulerat inlägg med Nasa-bilder på polarisen. I detta exempel har enstaka nedslag använts som bevis men man har (medvetet) inte tagit med långtidstrenden. I ett tidigare inlägg här på bloggen går det att läsa om statistiklögner i en multimodal värld. Vi tipsade då om ett inlägg med den talande titeln ”USA Temperature: can I sucker you?, i vilket det visas hur det går att luras med statistik och grafer.

Till sist är det dags att återgå till #dinröst för att sätta igång med själva skapandet:

  • Texten får vara som mest 2000 ord och filmen max 2 minuter lång.
  • Bestäm syftet med text/film: Att väga för och emot, argumentera, uppmana till handling, berätta om hur du gör i din vardag eller berätta om dina upplevelser av debatten.
  • Gå igenom genretypiska drag, disposition, retoriska knep och andra effektiva sätt att få fram ett budskap.
  • Text: Stilistisk nivå, korrekturläsning, signatur
  • Film: Diskutera filmformat (liggande), kameravinklar och ev. hur vi för över media från telefon till dator.  Filmriket har små instruktionsfilmer om olika aspekter av filmskapandet. I Trelleborg kan vi redigera film i programmet Cartonnist.

Exempel på #dinröst på SVT

Så delar du med dig av din film eller text på SVT #dinröst

För att visa era filmer och texter i SVT:s #dinröst-galleri ska ni mejla, både videoklipp och text, till dinrost@svt.se. Ni kan också använda hashtaggen #dinröst i sociala medier. Läs mer på SVT.

SVT publicerar ett urval av våra användares berättelser på SVT Nyheters webb och i tv. I #dinröst-galleriet hittar du alla hittills publicerade röster. Om SVT vill publicera din berättelse så kontaktar de dig. Notera att samtliga filmer SVT publicerar kan komma att visas i tv i samband med exempelvis nyhetsinslag eller debatter.

Att tänka på när du skickar din berättelse till SVT

•Bifoga dina kontaktuppgifter samt ange ålder och bostadsort.

•Om du är engagerad fackligt, i ett politiskt parti eller på annat sätt är drivande inom frågor som rör det ämne du skriver om ska detta framgå i ditt mejl.

•Bifoga gärna en bild på dig själv, helst i liggande format.

•Vid publicering kommer din bild, ditt förnamn, ålder och bostadsort framgå – om inget annat önskas.

•Vi publicerar inte kampanjmaterial.

Video:

•Filma gärna med mobiltelefon. Tänk då på att vända mobilen så att filmen blir i liggande format.

•Försök att hålla dig under två minuter.

Skriftligt:

•Håll din text så kort och koncist som möjligt, helst under 2 000 tecken. Om vi på SVT vill veta mer om ditt ärende kontaktar vi dig och ber dig utveckla.

•Vi ser gärna att du bifogar en bild på dig själv, helst i liggande format.

Om vi vill publicera din berättelse så kontaktar vi dig. Samtliga filmer vi publicerar kan komma att visas i tv i samband med exempelvis nyhetsinslag eller debatter.

 

Kopplingar till styrdokumenten

”Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.” Lgr 11

”Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor.
Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.” Lgy 11

När är det OK att fotografera och vad får jag dela med andra? – en reflektion i Luciatider

CC0/Pixabay

Det började egentligen med att jag skrev ett inlägg på Facebook, men nu blev länklistan så lång att det istället får bli ett inlägg här på bloggen.

Så, får man som privatperson fotografera barnens Lucia-tåg eller inte? I Datainspektionens vägledning är svaret ja, om du tar bilder för att använda i ditt privata album eller spara på din egen dator. Då gäller inte reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR).

Får jag sedan lov att sprida bilden på både Facebook, Instagram och Twitter i ett enkelt klick? Då står det att läsa följande: 

”…om du ska sprida bilderna till en större krets, exempelvis genom publicering på nätet, så måste du följa GDPR. Då behöver du göra en avvägning mellan ditt intresse av att sprida bilderna och av barnens intresse av att inte bli exponerade. Vad som avgör vilket intresse som väger tyngst beror bland annat på bilden, hur den sprids och i vilket sammanhang.

Tänk också på att barn eller deras föräldrar kan ha skyddad identitet, då ska bilderna inte spridas. Därför är det viktigt att respektera om skolan har några regler kring fotografering.

Personuppgifter om barn anses särskilt skyddsvärda i GDPR. Barn kan ha svårare att förutse riskerna med att lämna ifrån sig uppgifter och att förstå vilken rätt till skydd för sina uppgifter som de har.”

Det som inte står att läsa här är att förskolor och skolor har olika regler och naturligtvis ska dessa följas. I artikeln ”Många vuxna lägger ut bilder utan att tänka sig för” från Västerbottenskuriren idag poängterar forskaren Elza Dunkels de vuxnas roll som förebilder för barnen i den pågående digitaliseringsprocessen. Hur hanterar vi vuxna de regler och lagar som finns? Dunkels fortsätter:

– Om de vuxna inte vet hur man fotograferar ansvarsfullt i sammanhang där det finns barn, hur ska barnen lära sig? Idag pratar vi mycket om olämpligt innehåll på nätet, men ofta i termer av ungdomsproblem.

 

Hur kan vi då arbeta med eleverna för att synliggöra de etiska och lagliga perspektiven med fotografering och sociala medier? En viktig del i den sociala kompetens som eleverna ska utveckla under sin skoltid utgörs av ett ansvarsfullt förhållningssätt till nätet. Internetstiftelsen har en digital lektion som berör just detta, nämligen Får du fotografera här?. I lektionen finns bilder på olika platser som eleverna får diskutera utifrån just den frågan. Här finns även diskussionsfrågor och användbara länkar.

Varför inte fira in julen med en trevlig fotograferingsdiskussion just imorgon?!

 

Stava Rex i SvA-läge

I Trelleborg har vi rättstavningstillägget Stava Rex i Chrome och idag tänker jag berätta om en anpassning som kan underlätta för SvA-elever när de ska gå igenom språket i sina texter. När vi använder rättstavningsprogrammet så får vi se förslag på hur lättförväxlade ord ser ut i olika meningar, vilket kanske inte hjälper elever som har annat modersmål och begränsad vokabulär. I Stava Rex kan vi då istället välja att översätta orden till elevens modersmål. Detta görs i tilläggets inställningar.

 

Vi avslutar med ett gammalt tips: Du vet väl att tillägget Google translate låter dig översätta hela sidor och att detta även fungerar i Classroom? När du laddat ner tillägget hamnar Google translate-ikonen tillgängligt uppe till höger om adressfältet.  

  • Om

    Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring  pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se

    Allt material licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.