Natur och Kultur erbjuder nu en gratis liten guide som stöd till lärare i deras digitala undervisning. Guiden är framtagen i samarbete med Frida Monsén, författare till boken Digital kompetens – i skolan och i klassrummet (2017) och den består av sju delar:
Även i år är det dags för FN-dagen nu i oktober och FN har nu släppt sitt skolmaterial inför denna dag. Temat är matsäkerhet och klimat med underrubriken ”Mat, klimat och konflikt- så hänger det ihop”. I materialet finns korta faktatexter, begreppsförklaringar och diskussionsfrågor. Materialet består av tre olika delar, med ökande svårighetsnivå, allt från lågstadiet till gymnasiet. Självklart avgör du som lärare vilken eller vilka delar som passar din klass bäst. Bli inspirerad och känn dig fri att anpassa övningarna.
FN initierar även en klimatsmart skollunch-tävling där din klass/kursgrupp kan delta. Tävlingen går ut på att skapa det bästa klimatsmarta receptet för en skollunch.
Har du frågor om skolmaterialet? Det går att kontakta FN på fndagen@fn.se
Fler tips på undervisningsmaterial
Dollar street är ett verktyg som tillhandahålls av Gapminder, en svensk oberoende stilftelse. I bilder och siffror visas olika hushåll i världen utifrån olika premisser, t.ex. boende, sovställe, tänder eller mat. Det ger oss tillfälle att jämföra levnadsvillkor och vidga våra perspektiv. Läs mer här om Dollar Street.
Här ser ni en sökning på ”plates of food”, vilket anknyter till årets FN-skolmaterial.
Från 13 år, 26 minuter. Programmet, som till viss del består av intervjuer, redogör för FN:s mål och organisation. Vad är för- och nackdelarna med FN:s organisation?
Från 16 år, 6 minuter. Utgå från Sverige för att få perspektiv på världen. En av förutsättningarna för den svenska rättsstaten är alla människors lika värde. Men hur ser denna rättighet ut i praktiken? I en värld styrd av pengar blir resursfördelning avgörande för vilka som får leva och vilka som får dö.
Från 16 år, 6 minuter. De som drabbas hårdast i krig är civila – män, kvinnor och barn. Vi träffar Omar som drabbades när kriget kom till Syrien. Han fängslades och torterades, innan han slutligen lyckades fly. Vi får också träffa FN-medlaren Ulf Henricsson som menar att krig ibland kan vara berättigat.
Från 16 år, 29 minuter. 1948 antogs FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Den slår fast att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Vi möter Omar som bara var ett barn när han fängslades och torterades under kriget i Syrien.
Förra året skrev vi om IT-tävlingen Databävern/Bebras och nu är det dags igen. Nästan 9700 elever deltog i Databävern 2017 och i år kanske även du vill utmana din klass. Tävlingen anordnas på ett trettiotal länder i världen. För elever i Sverige och Finland drivs tävlingen i ett samarbetsprojekt mellan olika universitet (KTH, Linköping universitet, Lunds universitet, Uppsala universitet och Åbo Akademi) och Forsmarks skola.
Det finns fem tävlingsklasser;
Mini: klass 2-3
Benjamin: klass 4-5
Cadet: klass 6-7
Junior: klass 8-9
Senior: gymnasiet
Databävern 2018 genomförs 5-16 november, men redan nu kan ni öva med uppgifterna på sidan. Innan din klass/skola går med i tävlingen kan ni träna upp det logiska tänkandet genom att arbeta två och två med frågorna. Även om ni INTE vill delta i tävlingen kan frågorna vara användbara i undervisningen för att träna logiskt och datalogiskt tänkande genom att hitta mönster, generaliseringar ochabstraktioner. Denna typ av problemlösning är ett bra komplement till programmering för att utveckla elevernas digitala kompetens. Högst användbart och utvecklande.
Exempel på fråga åk 2-3
Tävlingen har 15 frågor med flera svarsalternativ (förutom Mini som har 10 frågor), och deltagarna har 40 minuter på sig att svara. Läs mer om tävlingsreglerna här. För att delta i tävlingen behövs en ansvarig lärare samt en dator, iPad eller liknande med internetuppkoppling för varje tävlande. Hela skolan behöver inte tävla på samma gång, t.ex. kan olika klasser tävla olika tider på dagen. Registrera dig på http://bebras.se/.
Vill du lära dig mer om datalogiskt tänkande så passar Lärlabbet om datalogiskt tänkande. Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.
Trelleborg har, som vi tidigare berättat, tecknat kommunlicens för Creaza, vilket ger oss som arbetar i skolan fantastiska möjligheter till både digitalt berättande, videoredigering och digitala tankekartor. Inom kort kommer även ljudredigeringsmöjligheter. Lärare, pedagoger och elever i kommunen har tillgång till verktygen i ett år framöver och vi loggar enkelt in med våra Google-konton. Med Creaza får vi två användbara digitala verktyg, Cartoonist och Mindomo. Det är enkelt att använda Cartoonist för att skapa digitala berättelser: Med bakgrund, rekvisita och figurer kan vi skapa olika miljöer utifrån olika teman. Det går även att bygga ut berättandet till något mer med hjälp av serieeffekter, text och talbubblor. Vi kan lägga till musik, ljudeffekter och tal.
Verktygen fungerar finfint med Chromebook och PC /Mac och finns även som app till iPads. Detta inlägg kommer att innehålla ett antal instruktionsfilmer till Cartoonist, men först kommer Skolverkets tankar om digitalt berättande och multimodala texter. Det andra verktyget som ingår i Creaza, den digitala tankekartan Mindomo, återkommer vi till i kommande inlägg.
Digitalt berättande och multimodala texter
Skolverket har en modul om digitalt berättande och där har Söderman och Klinga skrivit texten Vad är digitalt berättande och varför ska vi arbeta med det i undervisningen?. Skribenterna konstaterar att arbetet med digitala berättelser är ett mångsidigt arbetssätt med en autentisk puplik som gynnar motivation och kreativitet. Det är i stor utsträckning ett sätt att utveckla elevernas språkliga förmågor. Digitalt berättande kombinerar många olika typer av media, t.ex. stilla och rörliga bilder, musik, ljud berättarröst – resultatet blir en multimodal text.
På nätet möter elever många olika typer av multimodala texter, med olika avsändare och syften, och eleverna behöver hjälp att tolka dem. Genom att själva skapa multimodala texter lär sig eleverna hur de är uppbyggda, hur man skapar en sammanhängande enhet bestående av många olika element. Eleverna lär sig således använda multimodala texer för att få fram sitt budskap och kunna ta del i den offentliga kommunikationen.
Som alltid så är verktyget inte målet, utan endast ett medel som leder fram till målet. Att eleverna ska lära sig så många digitala verktyg som möjligt är aldrig målet, däremot ska de förstå målet med arbetet och vad de kan använda programmet till. Vad är då det pedagogiska syftet med att använda multimodala texter som vi skapar i Creaza? Nedan ser ni några användningsområden:
Muntlig presentation på olika språk – låt figurerna berätta istället för att eleverna redovisar”live”.
Grammatiska uppgifter, t.ex. prepositioner (place the ball under the chair) eller tempus (the girl sat down).
Låta eleverna fylla i tal/berättelsen utifrån bilder som de själva eller läraren väljer för att visa narrativa kunskaper.
Instruktionsvideor för flippat klassrum.
Lärare eller elever kan göra matematikproblem eller illustrera en frågeställning i t.ex. biologi eller fysik.
Mattesagor.
Bildsätta berättelser, sagor och dikter.
Ett sätt att introducera serier i undervisningen. Nästa steg kan vara att skapa egna serier på analogt sätt – eller genom att blanda analoga bilder med digital teknik.
Resumé av en bok eller en bokrecension. Bildstöd till boksamtal.
Viktigaste scenen i en bok.
Reklam – hur säljer vi ett budskap eller produkt?
Veckobrev – eleverna bildsätter själva det de arbetat med i skolan.
Muntlig labbrapport utifrån bilder eleven tagit/ritat under laborationen.
Intalad arbetslogg eller utvärdering med bildstöd.
Digitalt berättande – i Cartoonist
Cartoonist är Creaza-verktyget som vi använder för att skapa digitala berättelser. Det är inte svårt att lära sig och använda, och som stöd har vi gjort ett par instruktionsfilmer.
Grundläggande information
Tidslinjen
Lägga till ljud
Exportera och ladda ner den färdiga videon till datorn eller driven.
Filmredigering – i Cartoonist
När Youtube tog bort sina redigeringsmöjligheter efterlämnades ett tomrum (se dock PS i slutet av denna text). Wevideo har använts av många och det fungerar bra, även om det i gratisversionen ibland kan vara lite tungrott. Därför är vi glada att Creaza även kan användas till videoredigering. Ladda upp en video och sedan kan du beskära i början och slutet samt skapa videoklipp.
Cartoonist på iPad
Till iPads finns en Creaza-app att ladda ner i Appstore. Det går däremot inte att logga in med appen med vårt Google-inlogg. Därför får vi gå via Google Chrome, gå till www.creaza.com och logga in med Google där. När vi väljer Verktyg/Cartoonist/Skapa så kommer frågan Öppna i app upp. Välj det och du kan fortsätta arbeta i appen. Låter det komplicerat?! Bara lugn, vi har gjort en instruktionsfilm.
Du kan även välja att arbeta direkt i Chrome eller Safari, men det är inget vi rekommenderar: Då fungerar inte röstinspelning och det verkar inte gå att ladda ner filmen till iPadens bildbibliotek.
I övrigt behövs inga speciella instruktioner utan allt fungerar på samma sätt som vanligt.
Det vi önskar oss framöver ett utbud av övergångar mellan bilderna samt att ljudredigeringen utvecklas. Som det är nu finns en del buggar vad gäller ljudet, valmöjligheterna är begränsade och vissa inställningar går inte att påverka.
Nobelprisen delas ut för fullt och då passar Nobel Center C/O på att släppa digitala lektioner om Nobel och de olika priserna. Än så länge har Nobelprislektioner, Medicinpriset, Fysikpriset, Kemipriset och Fredspriset publicerats. Imorgon läggs Ekonomipriset ut.
Lektionerna består av fyra delar: Ett bildspel med manus, två kortfilmer, ett elevblad med frågor och denna lärarhandledning. Lektionen är beräknad att ta 45 minuter. Filmen om Nobel nedan finns med i alla lektioner.
Elevbladen innehåller information om Nobels pris samt frågor som uppmanar till resonemang med fokus på hur forskning kan hjälpa människor i världen, vilket ju är målet för Nobelpriset.
Inget Nobelpris i litteratur 2018
Den uppmärksamme kanske har noterat att det varit lite stridigheter inom den Svenska Akademien under det gångna året… Detta har föranlett att 2018 års Nobelpris i Litteratur kommer att utses och annonseras parallellt med 2019 års pristagare. Motiveringen i pressmeddelandet lyder:
Beslutet har fattats mot bakgrund av en numerärt försvagad Akademi och av ett minskat förtroende för Akademien i omvärlden. Prisarbetet har kommit långt och fortsätter under året som tidigare, men det är nödvändigt att Akademien får tid att återställa sin fulla styrka, engagera ett större antal aktiva ledamöter och återskapa förtroendet för sin verksamhet innan nästa litteraturpristagare utses.
Mer läsning om krisen i Svenska Akademien finns bl.a. här på SVT.
Detta tomrum i Nobelprissamlingen som Svenska Akademien lämnar i år kan med fördel fyllas ute på skolorna. Varför inte utlysa er skolas Nobelpris? Årets novell? Dikt? Vi föreslår att ni utlyser årets Adaption – transponera en text ni läst till ett annat medium i sann MIK-anda – alternativt vice versa: Använd en film eller en scen och skriv en berättande text. Här kan ni se hur klassen tillsammans kan öva på att gestalta i ord de känslor som visas i handling. Gör en novell till radioteater. Använd bilder, filmer, musik och röstresurser. Skapa en ny helhet.
Även ett par enstaka lektioner räcker för att haka på Nobelpris i litteratur-tanken: Skriv micro-noveller, kanske från egen idé eller möjligen genom att korta ner en novell eller roman ni har läst. Detta är ett kreativt sätt att verkligen hitta essensen i språket och ställer frågan om hur många ord som krävs för att locka en läsare – och även hur många ord som avskräcker en läsare… Micro innebär i sammanhanget kort, mycket kortare än en vanlig novell, ca 400 ord – kanske ännu kortare? Läs och få tips på Pedagog Stockholm. Malin Larsson, @visesiskolan, lät sina elever skriva SMS-micronoveller som sedan lästes in som en radionovell. Lyssna på elevexempel här under #radionovell.
Om ni föredrar lyrik så finns #micropoesi och #micropoetry, vilka är hashtaggar på Twitter med dikter på max 140 tecken.
Du har kanske redan sett Internetstiftelsens inlägg om att det snart är dags för Europe Codeweek? Att du och dina elever ska anta programmeringsutmaningen?
Nu är det skarpt läge: Europe Codeweek är i full gång och varar fram till den 21 oktober. Du och dina elever kan ta tillfället i akt och testa IIS Digitala lektioner, för om du möjligtvis har missat det så skänks 5 kronor per deltagande elev till Unicef så att fler barn ska kunna gå i skola i Nepal. Du och dina elever har alltså möjlighet att kombinera värdeskapande lärande med digital kompetens. Anta Internetstiftelsens utmaning och gör EN lektion före 21 oktober!
Support
Tvekar du? Gör inte det: Internetstiftelsen har under Code Week-kampanjen en support-mail öppen så att du kan få snabb stöttning ifall det är något du undrar över i samband med den digitala lektionen. Perfekt! Skicka frågorna till codeweek@digitalalektioner.se!
Digitala lektioner är en kostnadsfri lärresurs från Internetstiftelsen, framtagen för att hjälpa lärare att undervisa i digital kompetens. Digitala lektioner kräver inget inlogg. Här finns många pedagogiska lektioner i bl.a. digital källkritik, nätvett och så klart programmering. Lektionerna går att filtrera efter årskurs, skolämne samt ämnesinnehåll.
Här nedan finner du programmeringslektionerna, sorterade efter årskurs, men först ut är lektioner som inte kräver datorer. Dessa är en pedagogisk ingång till programmering.
Fatta historia är en serie som är tänkt att fungera som introduktion till högstadiets historieundervisning. I serien är språket anpassat för dem som inte har svenska som modersmål. Programledaren Arantxa Àlvarez utforskar tillsammans med två ungdomar historien på ett lekfullt sätt. Fakta förklaras med animerade inslag. Serien följer högstadiets kursplan med ett tillägg från mellanstadiet om svensk historia. De åtta avsnitten omfattar flodkulturerna fram till efterkrigstiden.
Lärarhandledning finns till serien och här tas även upp vilka kopplingar som finns till kursplanerna i historia och svenska som andraspråk. Här finns tips på aktiviteter före, under och efter tittandet. Till varje avsnitt finns även ett arbetsblad, med begrepp som ska förklaras både på svenska och på andra språk. För extra stöd ser vi gärna att ordlistan kompletteras med bildstöd, t.ex. skärmdumpar från serien eller bilder. Googla gärna tillsammans med eleverna och finn den bild som ni tillsammans tycker bäst representerar begreppet ni vill illustrera. Ni kan även skapa en gemensam interaktiv historisk karta på Thinglink eller en digital tidslinje med Tiki Toki. Se gärna Skolverkets film om språkligt stöd genom multimodalt textarbete.
Screencastify är ett skärminspelningsverktyg med vilket du kan spela in det som sker på skärmen. Programmet har även röst- och kamerainspelning. Screencastify fungerar bra på Chromebook och du hittar en kort instruktionsfilm här. Användningsområdena är många och personligen uppskattar jag skärminspelningar med inspelad röst därför att resultatet blir tydligare och får ytterligare ett par dimensioner än enbart text. Budskapet och instruktioner blir tydligare. Jag tycker att inspelningen ger en personlig touche som kan betyda mycket för förståelse och motivation. Tills sist ger röstinspelning elever som tycker det är obehagligt att tala inför folk goda möjligheter att öva och öva på att höra sig själv samt goda alternativ till vanlig redovisning inför helklass.
Många lärare drar sig för att göra dessa inspelningar med motiveringar som ”jag har aldrig gjort det förr”,”det är svårt att säga rätt” eller helt enkelt för att ”det är hemskt att höra sin egen röst”. Alla dessa är naturligtvis sanna – men samtidigt är skärminspelning och att tala in sin röst ett användbart och effektivt redskap som både vi och eleverna gynnas av att behärska. Så sänk ambitionen lite, harkla dig ordentligt och tänk ”kan jag, kan eleverna!”.
Screencastify har själva sammanställt sina 50 bästa pedagogiska tips. Detta inspirerade mig att göra en egen sammanställning, där jag delar in tips till lärare och tips till elever.
Dela enkelt i Classroom
Först berättar vi hur enkelt det är att dela sina Screencastify-filmer i Classroom. När filmen är klar går det enkelt att dela den i Classroom genom att klicka på Share-ikonen och sedan välja Drive – get link. Då skapas länken och CR-ikonen dyker upp. Välj var och hur du vill dela din inspelning.
Spela in instruktioner eller en genomgång, vilket är speciellt användbart vid planerad frånvaro.
Muntlig instruktion till stora arbeten/arbetsområden/läxor gör att föräldrar och elever förstår bättre än bara i skrift.
Genomgång av rutiner eller dylikt som klassen kan behöva återkomma till flera gånger samt självständigt kunna ta del av.
Modersmålslärare kan spela in instruktion/stöd/översättning till stöd för flerspråkiga elever
Elever
Eleverna kan förklara hur de räknar ut matematikuppgifter.
Spela in diskussioner/bokprat/parredovisningar. Använd webcam only för att spela in med kamera men utan att visa skärmen.
Öva på att hålla tal. Om du vill se att eleverna inte läser innantill så kan stödord/talmanus finnas i bild.
Ta en konversation, t.ex. filmdialog, och ersätt med eget tal (översättning, komik, modernisera). Här kan eleverna visa sin förmåga att använda moment som ni arbetat med, t.ex. gestaltning, adjektiv och hälsningsfraser – på svenska eller andra språk. Tips: För att få Youtubeklippets visningsyta att täcka en hel tab istället för hela skärmen – byt ut ”/watch” i URL mot ”/embed/” Stäng av ljudet på Youtube-klippet och sätt igång inspelningen.
Visa noter och spela in när du spelar på instrument.
Öva uttal. Öppna ett dokument och välj Verktyg/Röstinmatning. Välj målspråket, t.ex. engelska. Spela in uttalet och se om ditt uttal ger önskat resultat. Se hur här.
Låta elever ge sig själv feedback på inlämningsuppgifter före inlämning för att synliggöra ytterligare resonemang eller så att de själva kan berätta om frågor och utvecklingsmoment.
Komplettering till skriven resonerande text. Kanske kan eleven synliggöra delar av resonemanget som inte framgår i texten.
Öva flyt i högläsning. Läs en text för första gången och spela in. Öva sedan på texten som läsläxa och spela in högläsningen igen. Gå tillbaka och lyssna på förra veckans inläsning. Analysera om/hur/varför du har bättre flyt.
Samla elevens förkunskap, frågor inför arbetsområde eller formulera tes och mål i början av ett arbete. Både läraren och eleven kan sedan gå tillbaka o lyssna på vad eleven tänkte i början av processen för att kunna synliggöra hur väl arbetet lyckats och om målen nåddes.
Muntlig labbrapport utifrån bilder eleven tagit/ritat under laborationen.
Tala in arbetslogg eller utvärdering.
Låt eleverna spela in exitticket/kort utvärdering efter lektion eller arbetsområde.
Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg
URSkola presenterar nu fem nya kortsagor i serien Småsagor. Sagorna är bilderböcker för de yngsta som gestaltas av skådespelare med känsla för barnbokens speciella tilltal och humor. Med sina cirka tio minuter hinner sagorna fånga barnens fantasi och dra in barnen i berättelsen. I serien finns inlästa sagor från 1998 till de nyss tillagda daterade 2018. Bland de nya titlarna kan nämnas de fantasieggande Drakeld, Varulven är vaken och Se upp för argmonstret!
Småsagorna finns översatta till flera olika språk. QR-koderna ger barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik och öppnar upp för barnens nyfikenhet och lust att utforska vad som gömmer sig bakom kvadraterna.
Barnen kan själva öppna sagan på sitt språk och lyssna genom att läsa av koden med en QR-skanner. Skriv ut och klipp ut de sagor som ni vill använda. Sätt upp omslagsbilden tillsammans med QR-koden i en läshörna.
På ett fåtal dagar har Momo blivit en rikskändis i Sverige. Likt alla virala trender sprids budskapet om skräck, fasa och död snabbt bland läsarna och blir effektivt en snackis. Jag har sett minst tre olika varianter av varningar på sociala medier, med versaler, skrämmande bilder och värdeladdade ord. Alla delar och förfasas över detta nya hot. Alla vuxna, alltså. På Facebook. Att vuxna inte kan ta sitt källkritiska ansvar har vi tidigare diskuterat i inlägget Vem ska hjälpa barn att orientera i informationsröran?. Notera att det just nu är VARNINGEN om Momo-utmaningen som sprids. Inte själva utmaningen i sig, skrev Jack Werner @kwasbeb på Twitter för tre dagar sedan. I dagens inlägg här på bloggen tänkte jag utgå från det vuxenansvar som vi vuxna, föräldrar och lärare, har i situationer som denna, när rädsla sprids som en skrämselhicka på nätet.
Återkommande trend
I Trelleborg minns vi clown-skräcken 2016 och det gör säkert många andra också. Skrämmande kedjebrev och spökhistorier på nätet känner vi igen från de återkommande sms:en från Teresa Fidalgo och vandringssägnerna på nätet, s.k. creepypasta, som vi kan ta del av på Creepypodden med Jack Werner. Det är säkert en kombination av Jack Werners fascination för spökhistorier och hans källkritiska förhållningssätt som gör att han tar Momo-trenden med mer sans än andra vuxna på nätet (se mer nedan). Att det fanns skrämmande challenges som avslutas med en självmordsutmaning hörde jag talas om redan för ett par år sedan på ett föräldramöte. Det var en förälder som tyckte att vi skulle gå ut med en varning för utmaningen, som sades ha orsakat en ungdoms död i Ryssland. Spökhistorier och skrämmande utmaningar kommer säkert att återkomma igen och igen och vi vuxna måste se upp att inte gå i skrämselfällan.
Att ta sitt vuxenansvar
Linnea Malmsten, lärare, och Stina Hedlund, fritidspedagog, beskriver en liknande upplevelse på bloggen IKT-fritids – ett socialt och kulturellt fenomen. De påpekar att vuxna i rädsla och okunskap startar diskussionen med sina barn på fel sätt och orsakar mer oro. Värmdö kommun har nu gått ut med en varning till vårdnadshavarna med barn i kommunen där de varnar för Momo-utmaningen. Metro tog upp ämnet den 20 september och kompletterar dagen efter med information från Värmdös varning. Syftet med denna varning utgår jag från är att lugna vuxna och uppmana till samtal – men hur väl lyckas man? När Trelleborg drabbades av Stora clownskräcken 2016 gick bildningsförvaltningens chef ut med informationen till samtliga föräldrar i Trelleborgs kommun att INGA clowner setts men att skrämmande konton finns på social media och att personalen var informerad och ”redo”, liksom närpolisen. En varning som alltså i än högre grad skrämde upp föräldrar och i förlängningen deras barn för något som inte fanns, något som inte hänt. Det blev väldigt svårt för oss i skolan att arbeta med denna fråga och lugna dessa oroliga ungdomar när andra vuxna (oavsiktligt) målade upp en hotbild med sin (välmenande) information.
Vad innebär det då att ta sitt vuxenansvar? Naturligtvis är det viktigt att vi vuxna pratar med barnen om det som de upplever på nätet. Naturligtvis ska våra barn veta att vi finns där och lyssnar när de är vill prata. Men gör det inte i affekt, med detsamma när du läst något upprörande. Googla, läs vad andra skriver, var källkritisk och fundera över vilket som är det bästa sättet att prata med ditt barn eller dina elever om detta. Många av de inlägg som cirkulerar på sociala medier lockar med click-bait-rubriker eller skrämmande bilder. När vi läser vissa inlägg är de formulerade för att skrämma slag på vuxna och får dem i sin tur att skrämma livet ur sina barn. Som alltid är det viktiga att lyssna på sina barn och prata om vad de ser och gör på nätet, inte att skrämma skiten ur dem!
Ta inlägget från rosatraktor.com, som cirkulerat på Facebook, som exempel. Här är tonen hotfull och hela varningen från Värmdö kommun finns med, i rött. Inlägget avslutas med orden ”en varning till föräldrar är på sin plats, prata med era barn och ungdomar, detta kan eskalera till väldigt farliga nivåer.”. I texten nämns ett antal självmord och även mordförsök, men i Metros artikel konstateras det att det saknas riktiga bevis för kopplingar till dödsfallen. På Twitter den 21 september skriver Jack Werner bloggarens tidigare uttalanden med en underförstådd uppmaning till källkritiskt förhållningssätt. Vissa lever på rädsla och vill skrämma upp oss.
En varning för Momo på bloggen https://t.co/9s7FiZq4XG sprids just nu. Den bloggaren har tidigare beskrivit feminister som ”oförbätterliga horor till islam”, och sagt att #metoo var till för att ”säkerställa att svenska män hatas så mycket som möjligt”.
Momo är en sorts spökhistoria som barn tror på och blir rädda för, precis som de alltid blivit.
Det finns inga belagda fall av skador, självmord eller dataintrång kopplade till Momo.
Som vuxen är det bästa att hantera Momo som en spökhistoria, och lugna de barn som blivit rädda som om det var en spökhistoria som skrämt dem.
Werner skriver att rätt sätt att vara vuxen, förälder eller lärare (det som jag kallar att ta sitt vuxenansvar) är ”att vara trygg och säker, lugn och förstående, kort sagt: vuxen. Fel sätt är att själv bli rädd för Momo, skrika om den och försöka anmäla och hota bort den som om spökhistorien faktiskt var sann.”
Han gör en jämförelse med de skrämmande berättelser och utmaningar vi själva fascinerades av som unga, t.ex. Svarta Madame. Förstår vi fenomenet bättre då? Blir det mindre hotfullt? Det är inte en enskild, ondskefull person som sitter och hotar barn och ungdomar utan ”en idé som en massa människor iklätt sig och som har förvandlats till ett självspelande piano: barnen som närmar sig figuren förväntar sig att bli skrämda och de som tyckt det är roligt att skrämma barn har gjort det igen, nu med Momo istället för vandringssägner”. Inte heller är oron kopplad till det skrämmande ”digitala” berättigad: Momo kan varken hacka telefoner eller kapa ditt Facebook-konto.
Mår barnet bra, avslutar Jack Werner, så har det motståndskraft att hantera detta skräckinjagande fenomen, för Momo kan inte ”på något magiskt sätt förmå ditt barn till skadebeteende eller självmord. Mår barnet däremot inte bra, eller har ingen vuxen som lyssnar, lugnar och förstår, är det kärnan i problemet. Då är Momo bara en av väldigt, väldigt många saker som kan vara farliga, på nätet såväl som på gatan.”
Varning: Varna inte!
Elza Dunkels, som forskar och föreläser om barn och nätkulturer, konstaterar i inlägget Varning: Varna inte! att rykten bland barn om skrämmande saker inte är något nytt. Idag bidrar däremot föräldrar till och initierar ibland ryktesspridning om hemska saker på nätet. Internet i sig är lite skrämmande för vuxna, nämligen. Vuxna vill inte heller framstå som de enda som inte visste eller kände till något. Dunkels fortsätter med att förklara hur vi lärare bör agera:
”Det tryggaste för barn och unga är att de vågar prata med nån vuxen om det som oroar dem, om de känner sig hotade eller utsatta på annat sätt, om de sett nåt de inte orkar med, om de funderar på om en kompis mår dåligt. Det är vad forskningen säger är det som bäst kan skydda barn på nätet (även om det ger effekter utanför nätet också).”
Sammanfattningsvis. Jag menar att vi vuxna inte kan varna barn för ALLT som skulle kunna vara farligt, vare sig det finns på nätet eller utanför nätet. Vi vuxna ska vara lyhörda för barnets oro, inte främst vår egen. Vi ska ta vårt vuxenansvar och inte sprida rädsla och oro. Med Elza Dunkels avslutningsmantra:
Varna inte om du inte har på fötterna! Det kan vara farligare än att inte göra nåt alls.
…
Om
Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se
Allt material licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.
Välkomna!
Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg, en blogg för och av pedagoger i Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring pedagogik, teknik och media (MIK). Sidan drivs av IKT- och mediepedagoger på Central Stödorganisation (CSO) på bildningsförvaltningen i Trelleborgs kommun.
