• Pedagog Trelleborg

     

    På Pedagog Trelleborg delar förstelärarna i Trelleborgs kommun med sig av tips, uppslag, kunskap och erfarenheter för att inspirera sina kollegor såväl inom Trelleborgs kommun som i övriga landet. Allt material är licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.

Trygghet och studiero med hemklassrum

Efter ett års fortbildning i Skolverkets kurs “inkludering och delaktighet – eleven och lärmiljön i fokus” där pedagogerna delat sina kunskaper och erfarenheter med varandra ville vi inför uppstarten ht-19 se över klassrumsmiljön. Hur skulle vi med rådande förhållande kunna göra en skola för alla och tillgodose våra elevers olika behov på bästa sätt? Vi tog ett gemensamt beslut att skapa hemklassrum för årskurs 7-9.

Det ägnades tid både i och mellan arbetslagen för att få till en gemensam planering av möblering i våra klassrum samt skapa en samsyn på vad syftet och målet var. I våra klassrum har vi möblerat med syfte att skapa bra placeringar, luftigt, möjlighet till både samarbete och avskildhet. I alla klassrummen finns möjlighet att sitta enskilt vänd från klassen för att kunna avskärma sig och på så sätt hitta fokus och koncentration. Det finns också möjlighet att stå upp och jobba då det i alla klassrum finns tillgång till höga bord. Vi har arbetat med miljön i våra klassrum efter principen “att göra vad man kan av det man har”.

Vårt syfte och mål med hemklassrum för åk 7-9 är att skapa en tryggare miljö, studiero under lektionerna och öka elevernas ansvarskänsla. Utifrån ett inkluderande synsätt har det skapats en större möjlighet att tillgodose elevers anpassningar då material, eventuella hjälpmedel, etc. alltid finns tillgängliga för den enskilde eleven. För att förstärka tryggheten i det bekanta och återkommande har vi sedan tidigare alltid fasta placeringar i klassrummen och alla jobbar efter en gemensam lektionsstruktur där uppstart och avslut av lektionen ser likadan ut men innehållet varierar.

Att vi lagt ner så mycket tid och arbete på att färdigställa klassrummen gav ett positivt resultat i uppstarten. Vi upplevde att merparten av eleverna snabbt såg det positiva i och möjligheterna med ett hemklassrum.

Nästa steg i arbetet är att jobba med hur eleverna kan bli mer delaktiga i arbetet med att skapa studiero och ta ansvar för sin arbetsmiljö. Åk 8 har påbörjat detta arbete genom att i varje klass låta eleverna vara med och diskutera vad en bra arbetsmiljö är och vad det innebär att ha studiero. De har sedan punktat ner vad de kommit överens om och eleverna har signerat med sitt namn. Resultatet föll i god jord och arbetet i elevernas inflytande i sin klassrumsmiljö kommer fortsätta även i åk 7 och åk 9.

Nedan presenteras överenskommelsen i en klass åk 8:

1. Respektera varandra men också undervisande lärare
2. Vissa behöver hjälpmedel för att kunna lära sig
3. En trevlig miljö

Vill du veta mer? Kontakta förstelärare Christian Nolhed på Väståkraskolan.

Falsterbo Bird Show – en pedagogisk resurs

Ett temaarbete kring biologi och svenska under fem veckor, höstterminen 2019, i klass 4 och 5 på Serresjöskolan.

Vi fick möjligheten att komma till Falsterbo Bird Show med våra klasser under en dag i augusti. En bra chans att lära utanför skolan och där vi ser att vi kan väcka intresse och nyfikenhet hos eleverna innan, under och efter en sådan fältdag.

Förberedelser inför besöket:
Det var viktigt att eleverna var förberedda och nyfikna på vad de skulle få lära och uppleva i Falsterbo så vi började med att fundera kring följande frågor med hjälp av EPA (enskilt, par, alla):
● Varför flyger så många fåglar över just Falsterbo?
● Varför flyttar fåglar?
● Gör alla det?
● Vad kan det bero på?

Vi fick många funderingar från eleverna. Vi introducerade begrepp som stannfåglar och flyttfåglar. 

VÖL- schema och inventering fylles i av eleverna enskilt:
Vad vet jag om fåglar? Vad önskar jag veta? Vad har jag lärt mig? (fylls i efter arbetets slut).

Detaljstudie av fågelnäbbar, text och bilder i Biologiboken:
Hur är fåglarnas näbbar anpassade till maten de äter och miljön de lever i? Kan man se det på näbben?

Film om fåglar:
Vi lär oss om fåglar, sli.se. Filmen varade i cirka 12 minuter och under tiden eleverna tittade på filmen antecknade varje elev stödord. Filmen stoppades två gånger och då berättade eleverna för varandra i gruppen, vad de lärt sig.

Eleverna delades in i grupper om cirka 20 elever inför besöket. Eleverna fick reda på vilken grupp de skulle vara med i, vem som var ansvarslärare och vilka fyra stationer som gruppen skulle besöka under fältdagen och om det var någon särskilt utrustning som behövdes tas med.

Årskurs 4 och 5 från Serresjöskolan besökte Falsterbo Bird Show i augusti.

Besöket:
Varje grupp fick besöka fyra stationer och det var inte samma stationer för alla grupper. Eleverna fick titta på hur ringmärkning av fåglar går till, håva i havet, vara med på fågelbingo, kikarskola, flygexperiment, fågelpyssel, titta på småkryp i naturen och/eller titta på spår i naturen. Vi pedagoger fotograferade under besöket. Bilderna skulle sedan användas till dokumentation av fältdagen.

Efterarbete:
Efter besöket hade eleverna med sig ny kunskap till skolan och vi började med att delge varandra intressanta och nya saker som de hade fått till sig under fältdagen. Därefter var det dags att dokumentera sin fältdag i text och bild. Detta gjordes på olika sätt, till exempel digital presentation, affisch, löpande text om dagen, m m.

Varje elev fick en fågel att studera vidare kring. De använde http://www.fageln.se/ (en fågelbok på nätet) för att leta information till sin sexfältare med rubrikerna: typ av fågel, föda, förekomst, kännetecken, livscykel, övrigt intressant, som sedan användes till att skriva en beskrivande text.

VÖL-schemats sista kolumn fylls i och vi kan konstatera att vi har lärt en hel del om fåglar under temaarbetet.

Kommentarer från eleverna om studiebesöket:
”Det var en trevlig dag med många aktiviteter och det gjorde att det blev roligt.”

”De berättade väldigt mycket och länge om olika saker, så vi lärde oss mycket om fåglar och det var intressant.”

”Det var jättekul för man fick se olika fåglar och vi fick gissa olika djur och titta på spår efter djur.”

Bedömning:
Fältstudier, dokumentation av fältdagen, beskrivande text om en fågel, söka information och hur man använder informationen till att skapa texter, begrepp inom biologin, samtal och hur man skriver texttypen ”en beskrivande text”.

Utvärdering:
Vi har fått ett bra samarbete mellan biologi och svenska. Vi har arbetat språkutvecklande och inkluderande med stöttor i form av parläsning, lära tillsammans, samtal kring begrepp och ämnesspecifika ord och att redovisa för varandra. Vi har haft gemensamma upplevelser från dagen i våra grupper.

Lära tillsammans som leder till inkludering och trygghet:
Kooperativt lärande
Falsterbo Bird Show

För mer information kontakta Anna Janson och Jeanette Landgren på Serresjöskolan:
anna.janson@trelleborg.se
jeanette.landgren@trelleborg.se

Nytt läsår! – Trygghet och studiero i fokus

Nu har det gått lite mer än en månad sedan skolstarten. Vi funderar över vad som blivit bra och vad vi behöver göra annorlunda inför nästa skolstart. Här kommer en liten del av det vi funderat över:

På Liljeborgsskolan har vi tagit emot nya klasser och för att få en så bra start som möjligt har vi försökt vara väl förberedda i och utanför klassrummet, samt ha fokus på trygghet och arbetsro. De första veckorna har vi även satsat på att lära känna varandra och svetsa samman gruppen. Vi har lekt och haft samarbetsövningar. Detta har resulterat i att flertalet elever har kunnat känna sig trygga och hittat sin plats i gruppen. Dessa förberedelser hoppas vi leder till bland annat högre måluppfyllelse i slutänden.

Från dag ett har vi lagt ner mycket tid på att skapa goda relationer med såväl elever som vårdnadshavare. Som en del i detta har vår skola sedan ett par år valt att lägga utvecklingssamtalen redan i andra skolveckan, vilket gör att samarbetet med hemmet stärks i ett tidigt skede.

I arbetslaget strävar vi efter gemensamma rutiner och under de första veckorna har vi utvärderat och diskuterat sådant som inte fungerat fullt ut, till exempel ställa upp i led, klassrumsplacering och olika förflyttningar, för att prova andra lösningar.

Vi pedagoger har dessa första veckor varit ute extra mycket på raster för att skapa relationer och gemenskap i klassen samt förhindra eventuella konflikter. Vi har även stöttat upp klasserna i matsalen för att alla rutiner ska fungera. Trots detta har det ändå inte fungerat fullt ut. Det som har fungerat mindre bra är att det blir trångt i kapprummen efter rast vilket leder till knuffar och glåpord. Här behöver vi fortsätta hitta fler lösningar.

I varje ämne har eleverna en färgad mapp som överensstämmer med ämnets färg på schemat. I mappen läggs alla papper i ämnet. Systemet med mappar gör att elever lättare hittar sitt material i ett visst ämne och det är enkelt att ta fram rätt saker till en lektion. Något vi kan bli ännu bättre på är att fortsätta påminna om att allt material ska läggas i rätt mapp.

Lärarna använder även classroomscreen.com för att tydliggöra lektionens mål, innehåll och tid. Vi märker att eleverna uppskattar den typen av struktur då vi fått höra “Ska du inte sätta på smartboarden så vi kan se vad vi ska göra?” när den ibland släcks ner.

Här är ett exempel på hur en lektion kan se ut på classroomscreen.
Här är ett exempel på hur en lektion kan se ut på classroomscreen.

På vår skola har det tagits fram en gemensam lektionsstruktur. Detta bidrar till studiero genom att eleverna känner igen sig oavsett ämne eller lärare samt tydliggör lektionens innehåll. Läs mer om vår gemensamma lektionsstruktur.

En artikel som till viss del handlar om ovanstående och hur du kan bli en bra ledare i klassrummet kan du läsa i Skolvärlden (2017) där Sigrun Ertesvåg, professor i pedagogisk psykologi, påtalar vikten av de tre faktorerna emotionellt stöd, klassrumsorganisation och inlärningsstöd.

Vidare kan du även läsa mer om studiero på Skolinspektionens webbplats.

Nu börjar vi pedagoger och elever lära känna varandra och den första grunden för fortsatt lärande är lagd. Det vi i arbetslaget har tagit fasta på är att vi tillsammans ska hitta lösningar för vårt fortsatta arbete för att behålla trygghet och studiero för fortsatt lärande. Vi märker hur viktigt det är att arbeta tillsammans i arbetslaget för att skapa en bra arbetsmiljö för både oss pedagoger och elever.

Har du några funderingar så hör gärna av dig till birgitta.pahlman@trelleborg.se eller anne.hultqvist@trelleborg.se.

Skånsk allmogekonst + lysdioder = Lysande slöjd!

Ett sätt att arbeta med digitalisering i slöjd

I våras började våra 9:or sin slöjdundervisning med ett besök på kulturmagasinet här i Trelleborg. Där visade Åsa Bill lite av de unika hantverksskatter som annars ligger undangömda för att bevaras åt eftervärlden. Vi fick titta på rikt utsmyckad allmogekonst såsom exempelvis agedynor, kistor och klappträn. Eleverna fick fördjupade kunskaper om den skånska allmogekonsten och dess mönsterformer, tekniker och material. Eleverna avslutade besöket med att fotografera olika mönsterformer, som de sedan skulle arbeta vidare med på slöjdlektionerna.

Tillbaka i skolan plockade vi fram mycket av det material som kunde användas. Tyger, pärlor, knappar, band, garner, tovningsull, träskivor, metall, ståltråd, våra lysdioder och microkontrollers. För att få idéer om vad det skulle kunna bli av våra foton och skisser, tittade vi på tidigare elevers arbeten. Vi tittade i Slöjdportfolio och på verkliga slöjdarbeten.

Vi tittade även på filmen Idéutveckling som finns i det digitala Slöjdlexikon vi har licens till. Här visas ett väldigt smart sätt att arbeta fram en idé och hur man kan förändra uttrycket på den. Med allt detta på näthinnan tog eleverna fram sina foton från besöket på kulturmagasinet och började skissa på sina slöjdarbeten. De började med exempelvis ett foto på Bäckahästen, som sedan, efter förändringar, slutade som en flygande enhörning.

När sen alla hade en tydlig ritning på hur deras slöjdarbete skulle se ut, var det dags att fundera över hur de ville att det skulle lysa eller blinka. Till hjälp hade vi instruktionsfilmerna, ”Broderi med lysdioder” på Slöjdlexikon. De visar tydligt hur man gör ett kopplingsschema, sätter fast lysdioder och microkontroller samt hur man felsöker när de inte lyser.

För att eleverna skulle få kunskaper att omsätta sin ritning till ett slöjdarbete (applikation, yllebroderi, svarvad eller tovad figur) uppmanades eleverna att titta på instruktionsfilmer i Slöjdlexikon, Pinterest, YouTube eller där de själva hittade tydliga instruktioner på hur man exempelvis syr olika stygn.

Arbetet dokumenterades med fotografier som publicerades på vårt Instagramkonto vastervang.

Alla elever skrev också en redovisning av sitt arbete som publicerades med foton på Slöjdportfolio, så att alla skolor i Sverige, som är med i databasen, kan inspireras och få idéer till nya slöjdarbeten. Vi avlutade arbetsområdet med en utställning i vår matsalskorridor, där det passerar cirka 1000 elever varje dag.

Detta var ett arbetsområde med väldigt motiverade elever som försjönk långa stunder i ett meditativt skapande. Eleverna arbetade väldigt självständigt och med mycket gott resultat. Arbetsområdet gav stor frihet till elevernas kreativitet och möjlighet att pröva och ompröva, tills de blev nöjd med sitt resultat och sitt betyg.

Låter detta som något ni skulle vilja prova eller är ni mer nyfikna på hur vi gjorde?

Hör av er till asa.lindahl@trelleborg.se
Om ni vill boka en visning i kulturmagasinet gör ni det med ett mail till musped@trelleborg.se