Abortomröstning på Irland – #hometovote

Idag fredag den 25 maj håller håller Irland omröstning om att upphäva det åttonde tillägget som reglerar aborter. På Twitter under hashtaggen #hometovote kan man följa människor som reser hem till Irland för att rösta i omröstningen då man inte kan poströsta eller sköta röstandet på ambassad eller konsulat. Det är rörande läsning! Titta gärna på Twitter-hashtaggen och diskutera vilken funktion denna typ av berättelser kan tjäna. Varför delar man med sig av sina historier om varför man reser hem för att rösta?

Rösterna i omröstningen räknas på lördag och på söndag kommer vi få ett slutligt resultat. Det åttonde tillägget till konstitutionen likställer en gravid kvinnas liv med hennes foster och gör nästan all abort olagligt, även i fall av våldtäkt, incest och risk för kvinnans liv. Kvinnan på bilden ovans död kan ses som den utlösande faktorn till att omröstningen kom till skott. Savita Halappanavar kom in till sjukhuset med grava smärtor och läkarna konstaterade att missfall var oundvikligt men vägrade ändå genomföra abort. Hon dog några dagar senare på grund av blodförgiftning.

Sverige införde fri abort 1979 men lagstiftningen ser väldigt annorlunda runt om i världen. Visa gärna DNs förklarande video. i den tillhörande artikeln beskrivs det tabu som abort har och är på Irland och hur många kvinnor åker utomlands för att genomgå processen.

Diskutera gärna i klassen varför aborträtten är viktig och vilka argument nejsägarna har, vad bygger dessa argument på? Varför inte inventera vad nejsidan säger på t.ex. Twitter Hur går en abort till och hur fungerar det? Barnmorskan Åse Enervik förklarar i enkel fråga-svar-form.

Filmen Aborträtten på SLI 

Rätten till abort kan för somliga kännas självklar, men i Sverige har den rätten inte funnits mer än i 40 år. Det enda undantaget till att göra abort i Sverige var om kvinnans liv var i fara. Men olagligt var det fram till 1975, då den fria aborträtten lagstadgades. Hur ser resten av världen på abort? Vad anser de olika religionerna om abort och finns det stark motstånd mot den? I filmen får vi även träffa Ingrid Frisk, sexualpolitisk sakkunnig på RFSU, Ja till Livet samt Johanna Isaksson som genomfört 2 aborter.

 

Niceguzz – Konst, fotografi, vandalism och terror

Saga Berlin har under artistnamnet Niceguzz porträtterat stora delar av den svenska hip hop-eliten men har kanske i mainstream-media mest blivit känd för att ha omvandlat/vandaliserat Personnebadet i Stockholm till ett konstverk för att senare bli en av Akilovs offer vid terrorattacken på Drottninggatan. Konstverket kallades Uppfinn nått eller dö och idéerna bakom det beskrivs här.

 

 

 

 

 

 

 

Med utgångspunkt både ur Personnebadet och hennes fotoografi finns en mängd intressanta och relevanta frågor att diskutera utifrån grundskolans bildämnes centrala innehåll:

  • Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas.
  • Samtida konst- och dokumentärbilder samt konstverk och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer i Sverige, Europa och övriga världen. Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar.
  • Rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder samt yttrandefrihet och integritet i medier och övriga sammanhang.

Några uppslag

  • Diskutera den klassiska frågan om konst kontra vandalisering? Vem avgör om det är konst?
  • Lyckas hon med sin vision som beskrivs ovan? Kan man betrakta klotter som ett naturporträtt?
  • Låt eleverna titta på hennes porträttbilder på hennes sida? Vad känner de inför bilderna? Tycker de om dem?
  • På en fråga i Nöjesguidens intervju med henne säger hon att en tacksam person att fotografera är ”En människa med normbrytande egenskaper, som typ inte ens själv inser hur mycket den har det.” Vad menar hon med det?
  • I ett medborgarförslag kring att återställa konstverket skriver undertecknarna: Den offentliga platsen, gator, parker och torg, är demokratins viktigaste arena. Här har vi medborgare yttrandefrihet och mötesfrihet, medborgerliga rättigheter. Uppfinn nått eller dö i Västertorps utomhusbad ställer frågor om dessa rättigheter. Vad är vi som medborgare, och vad är vår stat? Vem har rätt till den offentliga platsen? Vem kan uttrycka sig var, hur?
    • Vad menar de? Kan man dra paralleller kring demokrati och yttrandefrihet till verket?
    • Diskussionen kring vem och vilka som har rätt att utsmycka/besudla det offentliga rummet är intressant. Varför accepterar vi reklamtavlor men i mindre grad klotter?

Män som hatar kvinnor – Jack Werner om incel-rörelsen

I Jack Werners artikel En kort introduktion till ett absolut mörker får vi följa rörelsen och människorna bakom två uppmärksammade massmord i USA och Kanada. Både Alek Minassian som körde ihjäl tio personer i Toronto och Elliot Rodger som mördade sex personer i Kalifornien 2014 kan räknas som anhängare av den misogyna märkliga nätkulturen incel, involuntary celibacy, som i korthet går ut på att hata alla kvinnor på grund av att man inte får ligga med någon. Läs gärna Jack Werners artikel i klassen och diskutera kvinnohat och nätkulturer. Är det här ett reellt problem också i Sverige?

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Forskning: Sociala medier viktiga för unga i hälsofrågor

#diet på Instagram omfattar 47 315 773 inlägg.

Forskning

Christopher Holmberg vid Göteborgs universitet har forskat om ungdomars relation till kommunikation om mat, kroppsvikt och hälsa i digitala medier samt hur ungdomar upplever att delta i en hälsofrämjande skolbaserad intervention med fokus på mat och fysisk aktivitet. Avhandlingen inom ämnet kostvetenskap har titeln Food, body weight, and health among adolescents in the digital age: An explorative study from a health promotion perspectiveAvhandlingen finner du här.

Ungdomar stöter i hög grad på ämnen som mat, hälsa, träning och dieter är vanliga ämnen i det sociala medieflödet, visar Christopher Holmberg. Han konstaterar i en intervju med Skolporten att det finns få studier om vilken roll sociala medier har relation till ungas syn på kost, vikt och hälsa. 

De viktigaste resultaten i undersökningen anser Holmgren vara följande:

  • De bilder som ungdomar sprider på sociala medier är ren och skär reklam för produkter, där produktens producent framgår tydligt. Merparten av bilderna visar onyttigmat.
  • Sociala medier utgör en stor inspirationskälla för såväl matlagning som träning och allmänna hälsofrågor: Bilder, recept, träningsprogram, dieter eller allmänna hälsotips.
  • Ungdomar söker information om mat, hälsa och viktnedgång på nätet och sociala medier, just för här kan de hitta ett forum som de känner sig hemma i, både vad gäller nivå, tilltal och form – film, bilder eller text.
  • Sociala medier konstaterades vara ett användbart verktyg i undervisningen vid det hälsointerventionsprojket som genomfördes som en del i Holmgrens forskning.
Sammanfattningsvis menar Holmgren att källkritik är  ”högst relevant även i ämnet hem- och konsumentkunskap. Källkritik är idag självklart i många andra ämnen, men inte lika ofta inom just hem- och konsumentkunskap”.

 

Källkritik, internet och sociala medier i HkK-undervisningen

Endast lärare ute på de svenska skolorna vet om Holmgren har rätt i sin observation att källkritik inte är en självklarhet i hem- och konsumentkunskapsämnet. Det är uppenbart att den centrala innehållspunkten ”reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers komsumtionsvanor” (åk 7-9)  berör internet, sociala medier och källkritik, och det finns även fler punkter i det centrala innehållet där diskussion, granskning, inspiration eller ställningstagande kan utgå från det eleverna träffar på via internet:  

  • Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor
  • Individuella behov av energi och näring, till exempel vid idrottande, samt hur måltider kan komponeras efter olika behov.
  • Hur man kan arrangera måltider och måltidens betydelse för gemenskap och välbefinnande.
  • Ungas privatekonomi, till exempel att handla över Internet, att låna pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang.
  • Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor.
  • Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel och resor utifrån perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
  • Jämförelser av produkter utifrån några olika aspekter, till exempel pris och kvalitet.

 

Här kommer lite förslag på vilka frågor som kan tas upp i samband med en granskning av nätet och sociala medier:

Reklam

  • Anser eleverna att det är för lite, lagom eller för mycket reklam i de medier de tar del av? Vad skulle det få för konsekvenser om reklamen minskades eller ökades?
  • Varför är det viktigt att känna till hur medier använder sig av reklam och hur reklam använder sig av medier?
  • Tycker eleverna att det ska finnas reklam för alla slags produkter och tjänster?
  • Fler perspektiv på reklam i ungdomarnas värld kan du få i vårt inlägg Marknadsmässig kurragömma: Barn, unga och dold reklam.
  • Gör en källkritisk granskning av Hjärta mjölks material för lågstadiet Sant och osant om mjölk. Detta är ett material producerat av svenska mjölkbönder och mejerier via LRF Mjölk  och går ut på att eleverna källkritiskt ska granska uppgifter om mjölk. För högstadieeleverna kan materialet fungera för källkritisk granskning utifrån vilket eleverna ska fundera över avsändare, syfte, budskap, mottagare och utformning. Du kan ladda ner materialet på Gratis i skolan
  • Läs mer om reklam hos Statens medieråd. Här finns filmer och undervisningsmaterial om reklam i media.

Granska en influencer

  • Vad är en influencer?  Lär mer i vårt inlägg Diskutera reklam utifrån elevernas instagramflöde.
  • Välj en influencer att granska. Vem är målgrupp? Vilka intresseområden har influencern?
  • Hur går det till när någon försöker ”sälja” produkter utan att ”uppenbarligen göra reklam”?
  • Är det etiskt rätt att ta emot gratisprodukter och sedan skriva om dem som bloggare/prata om dem som vloggare? Diskutera. 
  • Eleverna får vara influencer för en dag och ska så obemärkt som möjligt göra reklam för ett utvalt antal saker, gärna en produkt för god kost, motion eller hållbar utveckling.

Kost, träning och hälsa

  • Granska den syn som sökningar på internet och sociala medier ger oss vad gäller kost, träning och hälsa. På Instagram gav en sökning på #diet  över 47 miljoner träffar och när jag sökte på #healthy food fanns wienerbröd, strawberry daiquiri och café latte med bland de översta 10 bilderna (Kanske spelar algoritmer och mina tidigare sökningar in här, men det är en annan diskussion…). Att vi är många som tycker om att frossa i matbilder bevittnar existensen av hashtaggen #healthyfoodporn tydligt om.
  • Vilka kroppsideal finner vi på Instagram och nätet?
  • Granska bilderna ni finner och diskutera bildredigering och -manipulering. Låt eleverna redigera egna bilder av mat för att få dem att se så lockande ut som möjligt. Gör undersökningar med olika bilder för att se vilka som ser mest tilltalande ut. Hur undviker man att bli lurad till köp/handling? Hur genomskådar man bildpåverkan?

Värdeskapande lärande är enligt forskning relevant för eleverna eftersom det skapar motivation hos eleverna genom att de gör något som har värde för någon annan än sig själv och läraren.  Då kan internet användas på följande sätt:

  • Eleverna får publicera bilder på sina fint arrangerade måltider på skolans Instagramkonto. Gärna med uppgifter om receptet (se nedan)
  • Eleverna skapar klassens digitala kokbok i Bookcreator, med bilder och instruktioner, och publicerar för sig själv eller alla.
  • Eleverna samlar den kunskap de lärt sig och de recept de använt och godkänt på en webbplats, skapad i Google sites.
  • Eleverna gör en webbplats, eller vlogg, med kost- och träningstips.
  • Eleverna skapar en hashtag för att sprida ett positivt budskap om t.ex. kost.  Inspireras av #vannhögmotkränkningar.

 

Att diskutera

Ger arbetet med sociala medier nya perspektiv och infallsvinklar i Hem- och Konsumentkunskapsundervisningen?

Hur kan vi effektivt arbeta med källkritik och påverkanskrafter i ämnet?

Kan det ge eleverna ökad insikt i den påverkan de kan utsättas för på nätet och i medier, sociala och andra, om arbetet med källkritik samtidigt tar upp aspekter från svenska, samhällskunskap, bild, biologi och hem- och konsumentkunskap?

 

 

 

SVT-tipset: The State

Hur blir man IS-krigare? Detta vill brittiska regissören Peter Kosminsky undersöka i miniserien The State som just nu kan ses på SVTPlay. Parallellerna till vårt tidigare tips The Handmaid’s Tale är tydliga och mycket av ideologierna och världsbilderna är samma även om utgångspunkterna är annorlunda. Tipset är väl mest riktat till er lärare men serien torde också fungera på gymnasiet, men titta gärna på den själv innan, den är otäck och obehaglig och man bör ta i beaktande eventuella elever i klassen som kan ha flytt från IS terror. Längst ner i inlägget tipsar vi om några relaterade dokumentärer.

Fyra unga brittiska muslimer reser till Syrien för att ansluta sig till IS. Bästa vännerna Jalal och Ziyad sätts i en fyra veckor lång utbildning under ledning av överbefälhavaren Abu Omar. Före detta läkaren Shakira försöker övertala husföreståndaren Umm Walid att hon ska få börja arbeta på det lokala sjukhuset. Under tiden kämpar tonåriga Ushna med stressen som förändringarna innebär, och söker stöd hos Shakira.

Läs mer om The State på bloggen TVdags.

Serien på SVTPlay.

Mer om IS och terror

IS propagandakrig från UR (SLI, URSkola) För vuxna

Krigssituationer, avrättningar och hot mot fångar. IS propagandafilmer och klipp sprids för att rekrytera nya anhängare och sprida skräck. Genom tiderna har olika politiska system använt sig av media för att värva, manipulera och skrämma. Dokumentärfilmare och filmkritiker ger här sin bild av materialet och analyserar hur IS använder massmedia i propagandasyfte.

Den onda cirkeln (SLI) Från 13 år.

Vem är den oväntade jihadisten? Ungdomar från hela Europa radikaliseras i det tysta, utan att deras föräldrar eller skolan märker något. De fiskas upp på internet och indoktrineras av extremister. När de reser till Syrien är det redan för sent. De lämnar sitt land och sin familj för att bli martyrer i det heliga kriget. Rachel växte upp i en välutbildad judisk familj. Hon brukade spela musik, hade bra betyg i skolan och var en allmänt lycklig ung tjej. Tills en okänd kraft övertygar henne att konvertera till islam och bli en radikal jihadist, färdig att åka till Syrien och ge sig in i den militära kampen.  Genom Rachels berättelse, och andra unga människors historier, får vi uppleva hur påtryckningar kan få unga människor att radikaliseras och slutligen åka till ett land med en främmande religion som de inte vet något om. Dokumentären visar också hur samhället och moderna muslimer försöker agera mot detta fenomen.

Islamiska staten (SLI) Från 13 år, handledning finns.

Terroristorganisationen Den Islamiska staten, IS, uppstod ur det syriska inbördeskrigets kaos samt från en gren av al Qaida, men orsakerna kan spåras till USA:s invasion i Irak 2003, då Saddam Hussein avsattes. Extremism gynnades ofrivilligt av USA:s misstag. Tidigare hade Husseins bathparti förtryckt shiiter och favoriserat sunnimuslimer. 2003 ändrades maktbalansen och USA:s närvaro bidrog till att en muslimsk extremistisk armé föddes som 2014 tog sig över till Syrien. IS fick initialt framgångar genom finansiering från olja, kidnappningar samt PR via sociala medier. Att få bort IS är svårt och ordföranden i The International Crisis Group Jean-Marie Guéhenno menar att det är politik som besegrar terrorism, inte militär styrka. Hur ska utsatta nås innan de ansluter sig till extremistgrupper? Den amerikanska serien Internationella händelser belyser globala händelser med en reflekterande blick och utifrån flera länders perspektiv.

City of Ghosts (SLI) Från 15 år

Raqqa is Being Slaughtered Silently (RBSS) är en grupp medborgarjournalister som riskerar sina liv för att delge omvärlden de grymheter som terrorororganisationen IS utsätter Syrien för i detta nu. City of Ghosts skildrar deras mod, slit och hängivenhet, och resultatet är årets mest akuta film. City of Ghosts belönades med Stora jurypriset på Sheffield Doc/Fest som är en av världens främsta dokumentärfestivaler, den är redan Oscarstippad och har hyllats unisont av kritikerna. Filmen är regissör Matthew Heinemans uppföljning efter Cartel Land, som handlade om Mexikos drogkrig, vilken gav honom en Oscarsnominering för Bästa dokumentär.

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Trelleburgo.se är en av vinnarna i årets Webbstjärnan!


Som ni ser i läraren Adriana Sturessons glada tweet igår så vann hennes och elevernas webbplats trelleburgo.se Allmänhetens pris. Spanskeleverna på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg har under ett år nu skapat en turistsida på spanska, trelleburgo.se, och har därmed fyllt ett tomrum: ingen turistinformation om Trelleborg fanns tidigare på spanska.

Syftet med multimodalt och digitalt arbete

 Adriana Sturesson, lärare på Liljeborgskolan och Söderslättsgymnasiet men även representant för spanskämnet i Språklärarnas riksförbunds styrelse, har tidigare skrivit om sitt arbete med multimodala texter och hur det berikar språkundervisningen. Inom kort publiceras artiklar i tidskrifterna Lingua och Alfa om trelleburgo.se-projektet och hur projektet kombinerar olika kompetenser, språkliga såväl som kommunikativa och digitala.  På webbplatsens OM-sida står det att läsa om syftet med arbetet:

”Enligt läroplanen ska

”Eleverna  ges möjlighet att, genom språkanvändning i funktionella och meningsfulla sammanhang, utveckla en allsidig kommunikativ förmåga.”

Genom projektet utvecklar eleverna förmågan att skriva autentiska digitala texter från närområden på målspråket: spanska i ett autentisk och meningsfullt sammanhang.

Det kommer att finnas nya krav i läroplanen fr. hösten 2018:

”Utbildningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens och ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.”

Med projektet tränar vi inte endast skriftlig produktion på spanska, vi lär oss hur vi kan anpassa språket i olika sammanhang,  till olika mottagare och situationer. Vi försöker skapa tydliga digitala texter med sammanhang som kan lätt läsas av olika personer från spansktalande länder. Genom att använda webben tränar vi också förmågan att få mer språkligt säkerhet att få förståelse om hur man söker, värderar, väljer och tillägnar sig innehåll från olika källor.”

skärmdump av trelleborgo.se

Utvärdering av arbetet

Eleverna anger själva vid utvärderingen att de har lärt sig mycket om många olika saker: de har lärt sig mer spanska, utvecklat både grammatik och ordförråd,  att formulera sig på svenska och sedan översätta och omformulera sig på spanska. De har lärt sig söka och välja information samt utveckla sina faktatexter. De har lärt sig om upphovsrätt samt hur de laddar upp bilder på webbplatsen enligt upphovsrätten. Eleverna har lärt sig hantera olika aspekter av arbetet med webbplatser samt hur en webbplats navigationsstruktur är uppbyggd. På köpet har de lärt sig mer om sin hemstad och skapat något som har värde för andra.

Pedagog Trelleborg frågade läraren Adriana vad hon tycker är det mest givande med att arbeta på detta sätt?

Projektet har tillåtit mig att sätta i praktik vad jag själv har forskat om och skrivit en avhandling om. Som lärare måste du kunna variera undervisningen om du ska verkligen nå eleverna och låta dem utnyttja hela sin potential.

På frågan om hon tänker fortsätta arbeta med webbtexter och Webbstjärnan svarar hon ”Ja!”. Det finns många nya idéer om saker man kan arbeta med på trelleburgo.se och hennes årskurs sju-elever har redan frågat om de får lov att göra något nästa läsår. Adriana vill bygga ännu fler samarbeten och har pratat med Trelleborgens personal om att göra ett informationsblad om borgen.

Vad händer då med webbplatsen när ett år gått ut, den tiden tävlingen pågår? Det går att återanmäla sig till tävlingen till hösten och då finns webbplatsen kvar. Adriana Sturesson hoppas att Bildningsförvaltningen på sikt kan stödja eleverna och köpa domänen. För endast några hundralappar per år bidrar det både till spansk-elever och kommunens turistnäring.

Uppdaterat: Adriana Sturesson pratar om digitalt skapande i språkundervisningen på Techmeet i Trelleborg.

Om Webbstjärnan

Genom Webbstjärnans satsning på att skapa en webbplats i skolan kan du tävla med skolarbetet och vinna pengar till klasskassan. Tävlingen är pricken över i:et, främst ges möjligheten att lära mer om internet och att publicera på webben. Du får en ”.se”-domän under ett år samt många olika guider och kostnadsfri support.

Läs mer här på bloggen i inlägget Webbstjärnan – inspiration att jobba med bloggar.

Webbstjärnan har öppet augusti till februari och avslutas varje år med en uppskattad prisutdelning. Vi kommer att återkomma här på bloggen vid höstterminens start med information och inspiration inför nästa tävlingsomgång. Kanske är det dags för din klass att vara med och tävla?!

Strålande Jord: Plocka svamp för vetenskapen med din klass

Uppsala universitet genomför under hösten projektet Strålande Jord som syftar till att inventera om det finns radioaktivt cesium i svenska svamp som en följd av Tjernobylolyckan. Nu söker dom hjälp av svenska högstadieklasser som vill plocka svamp i skogen och sen mäta cesiumhalten med en strålningsdetektor som man bygger ihop i klassrummet.

Ta chansen att delta i ett vetenskapsprojekt med din klass! Läs mer och anmäl er här.

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

 

Skolverket introducerar bildreportage och ny modul

Photo by Jason Leung on Unsplash

Skolverket har nu utvecklat sitt läslyftsmaterial för förskola och har kompletterat modulerna med bildreportage. Bildreportage är en ny form som enligt Skolverket ska konkretisera olika teorier i modulerna. Ett bildreportage är en grafiskt tilltalande mix av bilder, metod, citat och reflektion. Att grafiskt stöd i form av bilder eller symboler är ett effektivt sätt att tydliggöra struktur, information eller text har vi tidigare skrivit om i inlägget Visualisera mera med bildstöd, där vi även tipsar om olika digitala verktyg att använda.

Vill du se exempel på Skolverkets bildreportage kan du ta en titt på Lek med verb och vattnets faser i modulen Natur, teknik och språkutveckling.

Skolverket meddelar även att det i juni publiceras fyra nya läslyftsmoduler, där Utforska skriftspråket är ny för förskolan. Inom kort kommer även en utvärdering av läslyftet för förskolan och grundskolan att publiceras.

Att diskutera

Kan bildreportage användas som metod i undervisningen, t.ex. som elevredovisning i grundskolan?

I slutet av bildreportaget står det att ”experimenten har också dokumenterats i förskolans lärarloggar, i nyhetsbrev och på bloggen”. Hur mycket dokumentation är rimlig med tanke på tid och arbetsuppgifter? Är kommunikationsvägarna (internt och externt) på er arbetsplats tydliga för alla och används på rätt/effektivt sätt?

Finns det behov av att läsa Utforska skriftspråket på er avdelning?

Elva problem med Internet och skolans roll

Alexios Mantzarlis skriver på ofta läsvärda Poynter om alla dessa saker som är problematiska på internet idag: Facebook anklagas för att sabotera demokratiska processer runt om jorden, Youtube pushar konspirationsvideos, hat och hot sprids på sociala medier osv. För att lösa problemen med desinformation på nätet kommer han fram till en lista med elva punkter som måste åtgärdas och adresseras:

  1. Att desinformation sprids effektivt viralt.

  2. Mer sofistikerade fejk-konto och fejk-användare på social media.

  3. För låg digital kompetens kring källkritik och relaterat (digital literacy) bland användare av social media.

  4. Hat och trollande.

  5. De stora plattformarnas grundstruktur (The incentive structures of the major platforms as they relate to producing content.)

  6. Statspropaganda.

  7. Polariseringen som sker i grupper online.

  8. Cambridge Analytica-liknande skurkstreck.

  9. Avsaknaden för ekonomiska incitament för kvalitetsinformation på nätet.

  10. Monopolsituationen kring söktjänster och sociala nätverk.

  11. Bristande tilltro till mediaorganisationer och deras innehåll.

Allt detta är saker som påverkar oss som jobbar i skolan och våra elever. Det är denna nät-verklighet de ska orientera sig i och möter till vardags och det är då viktigt att vi är medvetna om alla dessa problem och utmaningar. Revideringarna kring digitalisering i de uppdaterade läroplanerna bemöter på ett sätt dessa frågor och utmaningar. De fyra aspekterna av digital kompetens som beskrivs i läroplanen är på ett eller annat sätt alla relaterade till internets problem av idag:

  • förstå digitaliseringens påverkan på samhället
  • kunna använda och förstå digitala verktyg och medier
  • ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt
  • kunna lösa problem och omsätta idéer i handling

Hur väl internet fungerar påverkar elevernas förmåga att hitta, tolka, granska och använda information, det påverkar också hur vi i skolan ska jobba med dessa elevkompetenser. Vi måste lära eleverna hur man blir ansvarstagande mediekonsumenter (och producenter) och vi måste ta hänsyn internets egenheter och problem av idag. Hur väl internet fungerar påverkar oss vidare direkt i skolan, detta måste vi ta hänsyn till och reflektera över. De nya skrivelserna i läroplanerna är ett steg i detta ledet.

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

 

Veckans vidareläsning: Samhällets digitalisering, bildstöd och värdelösa maskiner

Stefan Pålsson på RISE sammanställer några olika röster kring de kommande förändringarna i styrdokumenten i Samhällskunskap. Bland annat tas Ann-Britt Enochssons undersökning av svenska elever (och lärares) informationssökningskompetens upp:

”I relation till läroplanens mål och det europeiska ramverket DigComp 2.1 står det klart att det finns utrymme för förbättring. Det som flest elever klarade, var att hitta efterfrågad information i en lång text. Att organisera ett sökande i flera steg visade sig vara svårare. Att argumentera utifrån fakta relaterat till källkritik var också komplicerat, då många elever hade svårt att reda ut skillnaden mellan innehåll (eventuella fakta) och stället där detta publicerats (som av många kalldes källa fast det inte alltid var originalkälla). Det fanns helt klart luckor i elevernas kunskaper i det praktiska handhavandet. En testomgång med en grupp lärare gjorde detta resultat fullt förståeligt. Av 17 lärare var det bara ett fåtal som klarade att genomföra testet med acceptabelt resultat och då handlar det om kunskaper som rimligtvis kan förväntas av niondeklassare. Utan statistiska analyser konstaterades att elevernas och lärarnas luckor var av samma art.”

Hur kan man underlätta för eleverna att samtala om film man sett i klassrummet? Fredrik Sandström bloggar om hur förtjänstfullt det kan vara att använda bildstöd i sammanhanget. Hans blogg om digitala verktyg och svenska är för övrigt en varm rekommendation.

Simone Giertz, känd från sin extremt populära Youtube-kanal där hon bygger ”dåliga” robotar, pratar om varför det är viktigt att göra meningslösa saker i sitt TEDTalk Why you should make useless things.

”In this joyful, heartfelt talk featuring demos of her wonderfully wacky creations, Simone Giertz shares her craft: making useless robots. Her inventions — designed to chop vegetables, cut hair, apply lipstick and more — rarely (if ever) succeed, and that’s the point. ”The true beauty of making useless things [is] this acknowledgment that you don’t always know what the best answer is,” Giertz says. ”It turns off that voice in your head that tells you that you know exactly how the world works. Maybe a toothbrush helmet isn’t the answer, but at least you’re asking the question.””

 

Besök gärna Simone Giertz Youtubekanal och låt dig och dina elever inspireras av hennes fantastiska robotar. Det finns något väldigt befriande i att lyssna på hennes tankar kring hur viktigt det kan vara att låta kreativiteten styra och inte bry sig så jättemycket om slutresultatets funktionalitet. Låt eleverna klura ut och försöka bygga dumheter! Dagens Industri intervjuar henne i sin serie Startup stories för mer om henne.

  • Om

    Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring och om pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se