Världen online är en ny programserie från URskola där programledarna Idun och Samson tar reda på barn och ungas perspektiv och syn på internet. De träffar influencers och forskare som förklarar och svarar på frågor om nätet och dess påverkan på barn och unga.
Jag tycker att serien främst passar mellanstadiet, men serien passar även föräldrar, lärare och alla som vill veta mer om unga och medie- och informationskunnighet (MIK). Än så länge har tre avsnitt sänts och de handlar om kreativitet på nätet, spel och sociala medier. I kommande avsnitt kommer även källkritik och framtidens internetanvänding att tas upp.
I första avsnitten träffar vi Skilltwins men även internetforskaren Elza Dunkels och hjärnforskaren Katarina Gospic. I detta klipp kan du höra vad forskarna säger. I avsnittet om sociala medier diskuteras vad som händer i hjärnan när vi får likes och vi får höra vad både barn och vuxna tycker om sociala medier. Avsnittet tar även upp bilders betydelse och selfiens varande och utveckling. I detta klipp från avsnittet beskrivs en studie beskrivs där deltagare fått se bilder med likes. Det visade sig att antalet likes påverkar vår inställning till bilderna. Kanske kan eleverna göra liknande experiment för att testa om det stämmer i deras ålder. Och vad betyder det för oss om studien stämmer? Hur kan vi väga upp betydelsen av en like i vårt vanliga liv? Vad är viktigt i ditt liv utanför skärmen?
I avsnitten får vi höra många barn och ungdomars röster om nätet, vilket ger underlag till många intressanta frågor i klassrummet.
Hur använder barn och unga nätet? Hur använder du nätet?
Är det bra med så mycket skärmtid? Vad tycker du är lagom? Vad tycker vuxna?
Blir man asocial av att spela dataspel? Eller kanske superteknisk och bättre på engelska?
Påverkas hjärnan av att man spelar? Hur påverkas du?
Vad kan man lära sig av att vara på nätet? Har du lärt dig något?
Vår historia i konsten – om att väcka känsla och förståelse
Facebook-gruppen Art, Artists, Artwork tar upp konst ur olika vinklar, nu senast om History Channels serie där historiska skeenden slagits samman med samtida bilder från samma plats. Kanske kan bilder som dessa skapa förståelse för historien och dess bäring i nutiden. Kanske kan eleverna skapa liknande bilder själva, en mix mellan gammal och ny tid, med hjälp av gamla foton från hemstaden. För Trelleborg finns många gamla bilder och stort kunnande i Facebook-grupper som Foton och gamla minnen från Trelleborg och Gamla Trelleborg.
Nedan ser ni en tweet på samma historiska tema, nämligen en konstnär som med sin konst hyllar de fallna soldaterna från Slimbridge i Gloucestershire från första världskriget. Ni kan läsa mer om konstverket, elva mansskulpturer i hönsnät som står vid soldaternas gravar, på BBC News. Konstverket beskrivs som mycket känslosamt. Låt eleverna skapa ett konstverk i sin närmiljö eller digitalt sätta in ett element i en bild från omgivningarna för att väcka en känsla, t.ex. vördnad, saknad eller glädje.
100 år sedan kanonerna tystnade
En konstnär i England har rest 11 spöklika figurer gjorda av hönsnät till minne av de stupade. pic.twitter.com/r2NQsoDf2k
När vi senast skrev om Creazas digitala verktyg Cartoonist nämnde vi att en utveckling av ljudredigeringen var på gång. Nu när uppdateringen är på plats är det dags för en ny instruktionsfilm – om ni inte fick nog sist, vill säga… Kortfattat innebär den nya ljudredigeringen:
att vi kan ha tre eller fler ljudspår
att ljudet kan läggas på, oberoende av bildrutorna.
att ljud kan klippas, delas och tonas in/ut
att ljudspårens egenskaper kan påverkas, t.ex. volym.
Visste du att eleverna såväl som lärarna kan samarbeta i Creaza, både i Cartoonist och i Mindomo? Det gör du enkelt genom att öppna Mitt innehåll,. Välj det projekt du vill dela, välj Visa och ändra och sedan Samarbeta. Kopiera länken och dela den med samarbetspartnern. I Visa och ändra vyn kan du även skriva ut, exportera till MP4 samt dela projektet i visningsvy genom att först publicera det.
Framöver kommer ett inlägg om Mindomo, Creazas verktyg för tankekartor. I inlägget tar vi upp hur verktyget fungerar samt ger exempel på hur vi kan använda tankekartor i undervisningen.
Pick a colour är en serie på engelska med flera pedagogiska moment som är effektiva för språkinlärning: sång, musik, humor, identifikation och reception. Programmen tar upp ämnen som ligger nära barns vardag och utgår ifrån det centrala innehållet i kursplanen för engelska i åk 1-3.
Den nya säsongen vänder sig till elever som kan lite mer engelska då det finns en språklig progression jämfört med den första säsongen: ordförrådet ökar, dialogerna är längre och mer engelsk text syns i bild.
Lärarhandledning – säsong 2
Natur och Kultur erbjuder nu en gratis liten guide som stöd till lärare i deras digitala undervisning. Guiden är framtagen i samarbete med Frida Monsén, författare till boken Digital kompetens – i skolan och i klassrummet (2017) och den består av sju delar:
Även i år är det dags för FN-dagen nu i oktober och FN har nu släppt sitt skolmaterial inför denna dag. Temat är matsäkerhet och klimat med underrubriken ”Mat, klimat och konflikt- så hänger det ihop”. I materialet finns korta faktatexter, begreppsförklaringar och diskussionsfrågor. Materialet består av tre olika delar, med ökande svårighetsnivå, allt från lågstadiet till gymnasiet. Självklart avgör du som lärare vilken eller vilka delar som passar din klass bäst. Bli inspirerad och känn dig fri att anpassa övningarna.
FN initierar även en klimatsmart skollunch-tävling där din klass/kursgrupp kan delta. Tävlingen går ut på att skapa det bästa klimatsmarta receptet för en skollunch.
Har du frågor om skolmaterialet? Det går att kontakta FN på fndagen@fn.se
Fler tips på undervisningsmaterial
Dollar street är ett verktyg som tillhandahålls av Gapminder, en svensk oberoende stilftelse. I bilder och siffror visas olika hushåll i världen utifrån olika premisser, t.ex. boende, sovställe, tänder eller mat. Det ger oss tillfälle att jämföra levnadsvillkor och vidga våra perspektiv. Läs mer här om Dollar Street.
Här ser ni en sökning på ”plates of food”, vilket anknyter till årets FN-skolmaterial.
Från 13 år, 26 minuter. Programmet, som till viss del består av intervjuer, redogör för FN:s mål och organisation. Vad är för- och nackdelarna med FN:s organisation?
Från 16 år, 6 minuter. Utgå från Sverige för att få perspektiv på världen. En av förutsättningarna för den svenska rättsstaten är alla människors lika värde. Men hur ser denna rättighet ut i praktiken? I en värld styrd av pengar blir resursfördelning avgörande för vilka som får leva och vilka som får dö.
Från 16 år, 6 minuter. De som drabbas hårdast i krig är civila – män, kvinnor och barn. Vi träffar Omar som drabbades när kriget kom till Syrien. Han fängslades och torterades, innan han slutligen lyckades fly. Vi får också träffa FN-medlaren Ulf Henricsson som menar att krig ibland kan vara berättigat.
Från 16 år, 29 minuter. 1948 antogs FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Den slår fast att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Vi möter Omar som bara var ett barn när han fängslades och torterades under kriget i Syrien.
Förra året skrev vi om IT-tävlingen Databävern/Bebras och nu är det dags igen. Nästan 9700 elever deltog i Databävern 2017 och i år kanske även du vill utmana din klass. Tävlingen anordnas på ett trettiotal länder i världen. För elever i Sverige och Finland drivs tävlingen i ett samarbetsprojekt mellan olika universitet (KTH, Linköping universitet, Lunds universitet, Uppsala universitet och Åbo Akademi) och Forsmarks skola.
Det finns fem tävlingsklasser;
Mini: klass 2-3
Benjamin: klass 4-5
Cadet: klass 6-7
Junior: klass 8-9
Senior: gymnasiet
Databävern 2018 genomförs 5-16 november, men redan nu kan ni öva med uppgifterna på sidan. Innan din klass/skola går med i tävlingen kan ni träna upp det logiska tänkandet genom att arbeta två och två med frågorna. Även om ni INTE vill delta i tävlingen kan frågorna vara användbara i undervisningen för att träna logiskt och datalogiskt tänkande genom att hitta mönster, generaliseringar ochabstraktioner. Denna typ av problemlösning är ett bra komplement till programmering för att utveckla elevernas digitala kompetens. Högst användbart och utvecklande.
Exempel på fråga åk 2-3
Tävlingen har 15 frågor med flera svarsalternativ (förutom Mini som har 10 frågor), och deltagarna har 40 minuter på sig att svara. Läs mer om tävlingsreglerna här. För att delta i tävlingen behövs en ansvarig lärare samt en dator, iPad eller liknande med internetuppkoppling för varje tävlande. Hela skolan behöver inte tävla på samma gång, t.ex. kan olika klasser tävla olika tider på dagen. Registrera dig på http://bebras.se/.
Vill du lära dig mer om datalogiskt tänkande så passar Lärlabbet om datalogiskt tänkande. Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.
Trelleborg har, som vi tidigare berättat, tecknat kommunlicens för Creaza, vilket ger oss som arbetar i skolan fantastiska möjligheter till både digitalt berättande, videoredigering och digitala tankekartor. Inom kort kommer även ljudredigeringsmöjligheter. Lärare, pedagoger och elever i kommunen har tillgång till verktygen i ett år framöver och vi loggar enkelt in med våra Google-konton. Med Creaza får vi två användbara digitala verktyg, Cartoonist och Mindomo. Det är enkelt att använda Cartoonist för att skapa digitala berättelser: Med bakgrund, rekvisita och figurer kan vi skapa olika miljöer utifrån olika teman. Det går även att bygga ut berättandet till något mer med hjälp av serieeffekter, text och talbubblor. Vi kan lägga till musik, ljudeffekter och tal.
Verktygen fungerar finfint med Chromebook och PC /Mac och finns även som app till iPads. Detta inlägg kommer att innehålla ett antal instruktionsfilmer till Cartoonist, men först kommer Skolverkets tankar om digitalt berättande och multimodala texter. Det andra verktyget som ingår i Creaza, den digitala tankekartan Mindomo, återkommer vi till i kommande inlägg.
Digitalt berättande och multimodala texter
Skolverket har en modul om digitalt berättande och där har Söderman och Klinga skrivit texten Vad är digitalt berättande och varför ska vi arbeta med det i undervisningen?. Skribenterna konstaterar att arbetet med digitala berättelser är ett mångsidigt arbetssätt med en autentisk puplik som gynnar motivation och kreativitet. Det är i stor utsträckning ett sätt att utveckla elevernas språkliga förmågor. Digitalt berättande kombinerar många olika typer av media, t.ex. stilla och rörliga bilder, musik, ljud berättarröst – resultatet blir en multimodal text.
På nätet möter elever många olika typer av multimodala texter, med olika avsändare och syften, och eleverna behöver hjälp att tolka dem. Genom att själva skapa multimodala texter lär sig eleverna hur de är uppbyggda, hur man skapar en sammanhängande enhet bestående av många olika element. Eleverna lär sig således använda multimodala texer för att få fram sitt budskap och kunna ta del i den offentliga kommunikationen.
Som alltid så är verktyget inte målet, utan endast ett medel som leder fram till målet. Att eleverna ska lära sig så många digitala verktyg som möjligt är aldrig målet, däremot ska de förstå målet med arbetet och vad de kan använda programmet till. Vad är då det pedagogiska syftet med att använda multimodala texter som vi skapar i Creaza? Nedan ser ni några användningsområden:
Muntlig presentation på olika språk – låt figurerna berätta istället för att eleverna redovisar”live”.
Grammatiska uppgifter, t.ex. prepositioner (place the ball under the chair) eller tempus (the girl sat down).
Låta eleverna fylla i tal/berättelsen utifrån bilder som de själva eller läraren väljer för att visa narrativa kunskaper.
Instruktionsvideor för flippat klassrum.
Lärare eller elever kan göra matematikproblem eller illustrera en frågeställning i t.ex. biologi eller fysik.
Mattesagor.
Bildsätta berättelser, sagor och dikter.
Ett sätt att introducera serier i undervisningen. Nästa steg kan vara att skapa egna serier på analogt sätt – eller genom att blanda analoga bilder med digital teknik.
Resumé av en bok eller en bokrecension. Bildstöd till boksamtal.
Viktigaste scenen i en bok.
Reklam – hur säljer vi ett budskap eller produkt?
Veckobrev – eleverna bildsätter själva det de arbetat med i skolan.
Muntlig labbrapport utifrån bilder eleven tagit/ritat under laborationen.
Intalad arbetslogg eller utvärdering med bildstöd.
Digitalt berättande – i Cartoonist
Cartoonist är Creaza-verktyget som vi använder för att skapa digitala berättelser. Det är inte svårt att lära sig och använda, och som stöd har vi gjort ett par instruktionsfilmer.
Grundläggande information
Tidslinjen
Lägga till ljud
Exportera och ladda ner den färdiga videon till datorn eller driven.
Filmredigering – i Cartoonist
När Youtube tog bort sina redigeringsmöjligheter efterlämnades ett tomrum (se dock PS i slutet av denna text). Wevideo har använts av många och det fungerar bra, även om det i gratisversionen ibland kan vara lite tungrott. Därför är vi glada att Creaza även kan användas till videoredigering. Ladda upp en video och sedan kan du beskära i början och slutet samt skapa videoklipp.
Cartoonist på iPad
Till iPads finns en Creaza-app att ladda ner i Appstore. Det går däremot inte att logga in med appen med vårt Google-inlogg. Därför får vi gå via Google Chrome, gå till www.creaza.com och logga in med Google där. När vi väljer Verktyg/Cartoonist/Skapa så kommer frågan Öppna i app upp. Välj det och du kan fortsätta arbeta i appen. Låter det komplicerat?! Bara lugn, vi har gjort en instruktionsfilm.
Du kan även välja att arbeta direkt i Chrome eller Safari, men det är inget vi rekommenderar: Då fungerar inte röstinspelning och det verkar inte gå att ladda ner filmen till iPadens bildbibliotek.
I övrigt behövs inga speciella instruktioner utan allt fungerar på samma sätt som vanligt.
Det vi önskar oss framöver ett utbud av övergångar mellan bilderna samt att ljudredigeringen utvecklas. Som det är nu finns en del buggar vad gäller ljudet, valmöjligheterna är begränsade och vissa inställningar går inte att påverka.
Nobelprisen delas ut för fullt och då passar Nobel Center C/O på att släppa digitala lektioner om Nobel och de olika priserna. Än så länge har Nobelprislektioner, Medicinpriset, Fysikpriset, Kemipriset och Fredspriset publicerats. Imorgon läggs Ekonomipriset ut.
Lektionerna består av fyra delar: Ett bildspel med manus, två kortfilmer, ett elevblad med frågor och denna lärarhandledning. Lektionen är beräknad att ta 45 minuter. Filmen om Nobel nedan finns med i alla lektioner.
Elevbladen innehåller information om Nobels pris samt frågor som uppmanar till resonemang med fokus på hur forskning kan hjälpa människor i världen, vilket ju är målet för Nobelpriset.
Inget Nobelpris i litteratur 2018
Den uppmärksamme kanske har noterat att det varit lite stridigheter inom den Svenska Akademien under det gångna året… Detta har föranlett att 2018 års Nobelpris i Litteratur kommer att utses och annonseras parallellt med 2019 års pristagare. Motiveringen i pressmeddelandet lyder:
Beslutet har fattats mot bakgrund av en numerärt försvagad Akademi och av ett minskat förtroende för Akademien i omvärlden. Prisarbetet har kommit långt och fortsätter under året som tidigare, men det är nödvändigt att Akademien får tid att återställa sin fulla styrka, engagera ett större antal aktiva ledamöter och återskapa förtroendet för sin verksamhet innan nästa litteraturpristagare utses.
Mer läsning om krisen i Svenska Akademien finns bl.a. här på SVT.
Detta tomrum i Nobelprissamlingen som Svenska Akademien lämnar i år kan med fördel fyllas ute på skolorna. Varför inte utlysa er skolas Nobelpris? Årets novell? Dikt? Vi föreslår att ni utlyser årets Adaption – transponera en text ni läst till ett annat medium i sann MIK-anda – alternativt vice versa: Använd en film eller en scen och skriv en berättande text. Här kan ni se hur klassen tillsammans kan öva på att gestalta i ord de känslor som visas i handling. Gör en novell till radioteater. Använd bilder, filmer, musik och röstresurser. Skapa en ny helhet.
Även ett par enstaka lektioner räcker för att haka på Nobelpris i litteratur-tanken: Skriv micro-noveller, kanske från egen idé eller möjligen genom att korta ner en novell eller roman ni har läst. Detta är ett kreativt sätt att verkligen hitta essensen i språket och ställer frågan om hur många ord som krävs för att locka en läsare – och även hur många ord som avskräcker en läsare… Micro innebär i sammanhanget kort, mycket kortare än en vanlig novell, ca 400 ord – kanske ännu kortare? Läs och få tips på Pedagog Stockholm. Malin Larsson, @visesiskolan, lät sina elever skriva SMS-micronoveller som sedan lästes in som en radionovell. Lyssna på elevexempel här under #radionovell.
Om ni föredrar lyrik så finns #micropoesi och #micropoetry, vilka är hashtaggar på Twitter med dikter på max 140 tecken.
Du har kanske redan sett Internetstiftelsens inlägg om att det snart är dags för Europe Codeweek? Att du och dina elever ska anta programmeringsutmaningen?
Nu är det skarpt läge: Europe Codeweek är i full gång och varar fram till den 21 oktober. Du och dina elever kan ta tillfället i akt och testa IIS Digitala lektioner, för om du möjligtvis har missat det så skänks 5 kronor per deltagande elev till Unicef så att fler barn ska kunna gå i skola i Nepal. Du och dina elever har alltså möjlighet att kombinera värdeskapande lärande med digital kompetens. Anta Internetstiftelsens utmaning och gör EN lektion före 21 oktober!
Support
Tvekar du? Gör inte det: Internetstiftelsen har under Code Week-kampanjen en support-mail öppen så att du kan få snabb stöttning ifall det är något du undrar över i samband med den digitala lektionen. Perfekt! Skicka frågorna till codeweek@digitalalektioner.se!
Digitala lektioner är en kostnadsfri lärresurs från Internetstiftelsen, framtagen för att hjälpa lärare att undervisa i digital kompetens. Digitala lektioner kräver inget inlogg. Här finns många pedagogiska lektioner i bl.a. digital källkritik, nätvett och så klart programmering. Lektionerna går att filtrera efter årskurs, skolämne samt ämnesinnehåll.
Här nedan finner du programmeringslektionerna, sorterade efter årskurs, men först ut är lektioner som inte kräver datorer. Dessa är en pedagogisk ingång till programmering.
Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se
Allt material licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.
Välkomna!
Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg, en blogg för och av pedagoger i Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring pedagogik, teknik och media (MIK). Sidan drivs av IKT- och mediepedagoger på Central Stödorganisation (CSO) på bildningsförvaltningen i Trelleborgs kommun.
