• Pedagog Trelleborg

     

    På Pedagog Trelleborg delar förstelärarna i Trelleborgs kommun med sig av tips, uppslag, kunskap och erfarenheter för att inspirera sina kollegor såväl inom Trelleborgs kommun som i övriga landet. Allt material är licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.

Skönlitteratur som engagerar

Treorna på gymnasiet ska snart ut i livet. Skolan har haft dem under sina vingar i tretton år. Under dessa år ska vi ha rustat dem till demokratiska, engagerade medborgare som vågar göra sina röster hörda.

Som svensklärare har man många möjligheter att marinera eleverna i demokratiska värderingar genom att välja skönlitteratur som sätter igång tankarna, vidgar perspektiven och väcker ett engagemang kring frågor som bland annat alla människors lika värde, individens frihet och integritet, solidaritet och jämställdhet mellan kvinnor och män.

Jag och min kollega Åsa Hanning valde nu i höst att läsa spänningsromanen Gänget av Katarina Wennstam med våra treor i Svenska som andraspråk. Gänget handlar om en gruppvåldtäkt som får förödande konsekvenser för offret och i förlängningen även för förövarna och deras familjer.

Vi startade upp arbetet med att lyssna på Katarina Wennstams sommarprat. Eleverna förde anteckningar för att senare kunna använda dessa i den avslutande examinationsuppgiften. Därefter tog tre veckor av läsning vid. Klasserna fick en gång i veckan svara på innehållsfrågor och skriva reflektioner. Varje vecka arrangerade vi boksamtal i mindre grupper, sammansatta utifrån deras svar och reflektioner. I boksamtalen fick gruppen utmanande frågor att diskutera.

När hela boken var läst var det dags för den, för många, största utmaningen; en debatt med båda våra klasser. Åsa och jag delade in eleverna i grupper om fem, och varje grupp fick sin egen fråga. Eleverna fick ut sin fråga i god tid för att kunna komma väl förberedd och tala för sin sak.

Exempel på debattfrågor:

  • Anneli gjorde inget motstånd. Hon var berusad och ganska lättklädd. Får hon skylla sig själv? Ska hon bära en del av skulden för brottet som andra begick?
  • Kan alla, oavsett kön, bejaka, leva ut och njuta av sin sexualitet idag? Om det finns gränser för vad som är tillåtet, vem sätter dem?

Det fanns tid avsatt för debatt inom gruppen och dessutom en kort stund där publiken kunde ge sig in i diskussionen. Eleverna visade ett enormt engagemang. De allra flesta kom väl förberedda och pålästa. Många deltog och argumenterade skickligt. Många vågade höja rösten även om frågan var jobbig.

Den avslutande uppgiften för eleverna var att skriva en argumenterande text kring en fråga som väckts under läsandets gång. Resultatet blev överlag helt fantastiska argumenterande texter som hade platsat som debattinlägg i vilken dagstidning som helst. Det finns hopp om framtiden och för Trelleborg, när vi har så många kloka unga människor i vår stad på väg ut i vuxenlivet.

För mer information kontakta Eva Lindgren på Söderslättsgymnasiet:

eva.lindgren@trelleborg.se

En didaktisk undervisningsmodell i matematik

Forskning säger att det är viktigt att eleverna vet vart de är på väg och var de befinner sig i sin matematiska utveckling vilket betyder att eleverna själva ska få vara delaktiga i lärprocessen och att bedömningen bör vara mångsidig. De viktigaste momenten som bör inträffa under varje matematiklektion och som omfattar vad syftet med undervisningen bör vara, är följande:

  • Se tillbaka på föregående lektion
  • Presentera dagens problem
  • Låt eleverna jobba individuellt eller i grupper
  • Diskutera lösningsmetoder
  • Belys och summera de viktigaste punkterna

Om eleverna ska vara delaktiga i lärprocessen ställer det krav på att undervisningen utformas så att den öppnar alla dörrar för eleverna och ger dem möjlighet att bidra med sina frågor och reflektioner, samtidigt som det öppnar för oss att använda sig kontinuerligt av den formativa återkopplingen i klassrummet. För att åstadkomma detta är en kombination av den japanska modellen (http://ncm.gu.se/media/ncm/matematiklyftet/shimizu.pdf) och Singaporemodellen (http://www.admeraeducation.se/singaporemodellen/) att föredra. I båda dessa modeller är själva undervisningen och lärarens roll samt förhållningssätt i klassrummet av central betydelse. Grundsynen att alla kommer till tals, stimuleras till att delta i matematiska aktiviteter och har möjlighet att lära sig matematik genomsyrar pedagogiken och undervisningen bygger på resonemang/diskussion både i mindre grupper, par och helklass.

– Förslag på ett lektionsupplägg utifrån ovanstående resonemang:

Ifall det är ett nytt moment man ska behandla inleds lektion med en startuppgift för att gemensamt utforska nya begrepp som är i fokus. Därefter inleds lektionen med en eller några matematiska problem på tavlan. När eleverna läst problemen avgör läraren om alla har förstått. Om så inte är fallet får eleverna eller läraren ställa fler frågor för att klargöra problemen. Läraren kan också be någon ge en inledande idé om hur man skulle kunna angripa problemet för att ge alla en chans att sätta igång. Därefter delas eleverna i par eller grupper med slumpgeneratorn (https://webtools.itgonline.se/). Lärarens roll blir under den avsatta tiden de jobbar att guida med utmanande och utvecklande frågor men även iaktta olika lösningsförslag. Efteråt ber läraren olika grupper presentera sina lösningar på tavlan där de sätter ord på vad de åstadkommit medan andra kommenterar deras lösning eller bidrar med frågor eller mer effektiva lösningar. Under den tiden agerar lärare en bollplank och styr diskussionen åt rätt håll för att så småningom summera det hela. Om tiden ges jobbar eleverna själva i några minuter med liknande problem i sina läroböcker med uppgifter valda utifrån deras förståelse. Ifall det handlar om ett område där läraren känner att eleverna är (väl) insatta i innehållet från början (tex tillämpningar inom ett område) inleds lektionen med tillbakablick på gårdagen och därefter direkt med dessa problem på tavlan. Lyckas man ibland även få in de digitala resurser i det hela då har man kanske åstadkommit ännu bättre lektion. Nedanstående blid förklarar det kanske ännu bättre:

Det finns självklart tillfällen då det kanske inte passar att jobba på det här sättet men dessa bör inträffa mer sällan för jobbar man på det här sättet ges eleverna möjlighet att utveckla och visa nästan alla de matematiska förmågor som förekommer i ämnets kursplan men framförallt problemlösnings-, resonemang- och kommunikationsförmågan vilka ibland kan bli svåra att uppvisa på enbart traditionella skriftliga kunskapstester.

Denna undervisningsmodell ställer stora krav på läraren inte minst i urvalet av uppgifterna/problem eleverna ska jobba med men även på hens didaktiska förmåga att hantera en lektion av denna typ. Men det ställs även krav på eleverna att komma förberedda till matematiklektioner för att sådana aktiviteter ska genomföras med ett lyckat resultat. Dessutom måste eleverna inse, med vår hjälp, att det här sättet att jobba på ger dem så mycket mer än att bara sitta och jobba själva i sina matematikböcker där de inte får möjlighet att dela med sig sina tankar och resonemang. Visserligen resulterar det i att tragglandet och rena övningsuppgifter måste kanske göras hemma eller någon annanstans om man ska/vill hinna med alla uppgifter men det skapar däremot en förutsättning till vidareutveckling. Sist men inte minst måste vi lärare våga tro på detta och inte ge oss när eleverna ber om att räkna själva.

Det handlar alltså om en undervisningsmodell som är tydligt lärarledd men som ger eleverna möjlighet och utrymme för reflektion. Internationellt visar forskning att eget arbete gynnar eleverna. Men det ska inte vara helt självständigt arbete. För att ge goda resultat ska det göras enligt forskningen http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1040950?programid=412 i genomtänkt kombination med lärarlett arbete.

edin.mutic@trelleborg.se

Poesi från ett transspråkande perspektiv

Figur 1. Källa: Cummins och Natur & Kultur 2017.

Majoriteten av eleverna i svensk skola kan anses som flerspråkiga då de behärskar det egna modersmålet samt även något eller några andra språk. För svensktalande elever brukar det andra språket vara engelska, för elever med ett annat modersmål kan det vara svenska, engelska och något/några andra språk. Flerspråkighet har blivit en norm. Sedan länge har den internationella forskningen betonat att alla språk är till för lärande. Enligt Cummins ingår alla språk i en gemensam underliggande språkförmåga, common underlying proficiency. Språken överlappar varandra och bygger vidare på varandra.

Den språkliga mångfalden i skolan skapar utmaningar men även möjligheter för pedagoger att påverka elevernas inlärning positivt. Elevernas livslånga lärande stärks när eleverna får möjlighet att använda hela sin språkliga repertoar för språk-, kunskaps- och identitetsutveckling.

Ett sätt att skapa ett meningsfullt och effektivt lärande är att använda elevernas modersmål i diktskrivning. Kunskaper och förmågor överförs från modersmålet till svenska eller något annat språk. Eleverna läser, analyserar och skapar dikter kring aktuella samhällsfrågor på modersmålet och översätter till målspråket. Det övergripande syftet är att stimulera flerspråkiga elevers skrivprocesser på flera språk och utmana avancerade tankeprocesser. Genrepedagogiken erbjuder ett språkutvecklande arbetssätt som vi har valt att använda i detta sammanhang.

Bygga upp kunskap genom att studera olika dikter

Syftet med den här fasen är att eleverna definierar det centrala begreppet poesi och möter förebilder för diktskrivande. Stimulerande material (dikter, bilder m.m.) fungerar optimalt om det provocerar eleverna till att uttrycka egna tankar och skapa en livlig och meningsfull diskussion. Eleverna får t. ex. några citat som förklarar vad poesi är:

  • “Poesins roll är att tala om det som andra håller tyst om.” – Andrzej Sapkowski
  • “Rytmisk skapande av skönhet med hjälp av ord” – Edgar Allan Poe

De läser, reflekterar och berättar för varandra om de håller med påståenden. De uppmanas att ge argument för att stödja sitt sätt att tänka. Arbetssätten kan variera och t.ex. följa EPA-metoden (enskilt-par-alla) eller andra strukturer inom kooperativt lärande. Läraren stöttar eleverna och ger stödord (t.ex. rim, vers, rad, strof, budskap). Dessa centrala ämnesrelaterade begrepp skrivs ner synligt för alla (t.ex. på tavla eller i gemensamt dokument) på alla språk som eleverna har med sig. Beroende på elevernas ålder och språkliga kompetens kan läraren få hjälp med översättningar av eleverna själva, modersmålsläraren, föräldrarna eller använda digitala verktyg.

En gemensam dikt

I nästa fas skriver eleverna en dikt tillsammans med läraren. En bild används som inspiration. Eleverna beskriver bilden med ord eller fraser som delas in i grupper t.ex. smak, lukt, syn, ljud och känsla alternativt substantiv, verb, adjektiv. Lärarens kreativitet sätter gränser.

Läraren stöttar eleverna med språkliga formuleringar och elevernas förslag skrivs ner synligt. Den skapade dikten översätter eleverna från språk 1 till språk 2. Det väcker reflektioner kring likheter och skillnader mellan språken som kan diskuteras i klassen vid ett annat tillfälle.

Elevernas egna dikter

Eleverna skriver en egen dikt till en vald bild, kopplad till någon samhällsfråga, och följer samma arbetssätt. Här kan eleverna välja språket de vill skriva på. Avslutningsvis översätter eleverna  dikten från språk 1 till språk 2. Arbetsgången avslutas med reflektioner över arbetssättet och det egna lärandet.

Läraren kan välja mellan många olika former för poesiskrivning för att kunna anpassa uppgiftens svårighetsgrad till elevernas förutsättningar bl.a. bokryggspoesi, blackout poesi, cirkeldikt, formdikt eller haiku. En utmaning kan vara att omvandla andra typer av texter till en dikt. Varför ska en faktatext inte bli en dikt?

Lärandeeffekter

Eleverna utvecklar sina språk i ett meningsfullt och autentiskt sammanhang. Läraren skapar en inkluderande lärandemiljö där elevernas flerspråkighet utvecklas och bekräftas.

Källor:

Cummins, Jim (2017). Flerspråkiga elever. Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur.

Genrepedagogik

https://www.andrasprak.su.se/om-oss/vanliga-fr%C3%A5gor/grundskola/vad-%C3%A4r-genrepedagogik-1.96361

Transspråkande

https://www.andrasprak.su.se/om-oss/vanliga-fr%C3%A5gor/grundskola/vad-inneb%C3%A4r-translanguaging-1.265067

Kooperativt lärande

https://kooperativt.com/

För mer information kontakta Dagmara Dosz-Nyberg eller Lena Eriksson på modersmålsenheten:

dagmara.dosz-nyberg@trelleborg.se

lena.eriksson2@trelleborg.se

Mattescreening, onödigt eller användbart?

Varje höst när de nya ettorna på gymnasiet börjar, genomför vi en mattescreening i inskolningsdagarna. Varför gör vi detta? Vad ska man använda den till? Varför är det mentorerna som ska göra det?

Vår tanke bakom att vi gör en screening på de nya eleverna är att matematikläraren som ska ha gruppen ska veta ungefär var klassens kunskaper ligger. Mitt uppdrag är att sammanställa klassens resultat samt hur det ser ut på de olika enheterna Bastionen och St Nicolai. Vi är fullt medvetna om att vissa elever kanske hade presterat annorlunda en annan dag eller att det är direkt efter sommarlovet men man får en fingervisning om läget i klassen.

Vi gör den på inskolningsdagarna då den nya klassen är med sina mentorer. Det finns en tanke bakom detta att det är mentorerna som genomför screeningen och inte matteläraren. För många elever ser det som ett prov och är rädda att det kommer att gå på deras betyg i mattekursen. Vi tror att det avdramatiseras om det är mentorn som genomför screeningen än om det är det första de gör i mattekursen.

När läraren sedan får sammanställningen över sin klass kan han/hon lägga upp en strategi hur undervisningen ska ske. Har man låga resultat i hela klassen så undervisar man utifrån detta. Det innebär inte att man ska sänka kraven för målen i kursen utan att man kanske får förklara på ett annat sätt för att få med sig eleverna.  Har man höga resultat kan man lägga undervisningen utifrån det.

Resultatet på screeningen kan också vara en del av bedömningen om eleven behöver stöd i någon form.

Vill ni veta mer? Hör gärna av er till catharina.augustsson@trelleborg.se

Idrott & Hälsa, hopp- och lekämnet där man kan springa av sig?

Klassrummet ser inte ut som alla andra, möblerna är annorlunda och det finns inte tillgång till skrivbord och stolar. Var och varannan lektion möbleras klassrummet om för den årskurs som ska delta i undervisningen, från en åk 9 första lektionen till en åk 1 andra lektionen. Är detta då en kontrast mot de teoretiska ämnena? 

På sista frågan vill jag svara nej, men alla håller inte med mig om detta och här kommer en beskrivning på hur vi jobbar med idrott & hälsa på Pilevallskolan. 

Varje lektion följer en gemensam struktur som alla årskurser är väl införstådda med. 

  • En gemensam samling med fasta platser och genomgång av lektionen med syfte och mål.
  • Aktiviteten, som kan variera beroende på vilket arbetsområde vi arbetar med.
  • Avslutet, där vi samlas och går igenom hur det gått på aktiviteten med förbättringsområden och utvärdering. 

Eleverna ser planeringen på vår whiteboard, som vi rullar fram varje dag. Här finns även bildstöd till texterna som presenteras. Vid behov så använder vi även vår bärbara projektor för att visa en film, presentation eller texter. Alla dessa genomgångar får eleverna tillgång till digitalt. 

Inför varje arbetsområde, skapar vi en LPP i Unikum som delas med eleverna i Classroom och här kan de följa den arbetsgång samt hur bedömningen kommer gå till. Vi lärare har en deadline mot våra elever och den är att senast två veckor efter avslutat arbetsområde så ska bedömningen finnas på Unikum. 

Inom vissa arbetsområden lägger vi ut filmer som visar på olika kunskapsnivåer, detta för att eleverna ska ha något att förhålla sig till då de arbetar med kamrat- och självbedömning. 

Vid självbedömning får eleven möjlighet att argumentera utifrån kunskapskravet på vilken nivå de ligger och detta medför givande diskussioner som stärker dels eleverna och även oss som pedagoger. Vi märker att eleverna har blivit mer insatta i bedömningarna då de nyfiket frågar om vi lagt ut det i Unikum. 

Eleverna är väl insatta i våra strukturer, lektionsupplägget, bedömningarna, lärpar, bildstöd, Unikum och Classroom och vi jobbar inte så mycket med penna och papper utan förmedlar det mesta digitalt, även de teoretiska prov vi har. 

Vi känner att eleverna är med i arbetsområdena och att vi arbetar formativt för att skapa en nyfikenhet och vilja att lära sig mer och välja sin individuella nivå för att nå målet. Vi är i ständig dialog med eleverna för att de ska vara medvetna om var de ligger i förhållandet till de centrala innehållen och kunskapskraven. Vi försöker förmedla att vi tillsammans ska nå målet och det innebär att man själv “väljer” vilken ambitionsnivå man vill ligga på i bedömningsskalan. 

I idrott & hälsa har vi den förmånen att kunna undervisa på det sättet att vi har en teoretisk genomgång med både visuella och auditiva inslag och sedan får eleverna prova det praktiskt och vi ser tydligt om våra instruktioner når fram och hur de tolkar dem.

Det måste tilläggas att vi valt att i ämnet alltid jobba två utbildade pedagoger i salen och tack vare att vi gör det, får eleverna större tillgång till stöd och utveckling. Dessutom blir bedömningen mer rättssäker. Vi kan göra detta genom att välja bort vår planeringstid mot att stötta varandra på lektionstid. Detta innebär att vi undervisar dubbelt så mycket som det är rekommenderat, men vi känner att vi mår mycket bättre själva och det speglar av sig på eleverna. Stressen är lägre och planeringen lägger vi in i de luckor som vi har. Då det är rättning och bedömning som ska skrivas in, görs denna då man har grupperna själv och när det passar in i arbetsområdet. 

Idrott & hälsa har kanske inget vanligt klassrum, men vi har en underbar miljö som skiftar från lektion till lektion och vi är inget ämne där man bara springer av sig lite grann. 

Vill du veta mer, kontakta mig:

Jonas.nerheden@trelleborg.se

/Jonas Nerheden, förstelärare Pilevallskolan

Unikum – ett kommunikations- och bedömningsverktyg

Under de senaste åren har vi i Trelleborgs kommun använt Unikum som kommunikations- och bedömningsverktyg. Vi har under en längre tid på Kattebäcksskolan upplevt att vårdnadshavarna i för liten utsträckning läser informationen som läggs ut på Unikum. Detta gäller både information som t.ex månadsbrev, bedömningar som görs löpande under läsåret samt det som görs på Unikum inför, under och efter IUP-samtalen. I kommunikation med vårdnadshavare hade det också framkommit att de ansåg att det var svårt att förstå strukturen på Unikum (var man hittar olika saker) samt även språket som användes. Vi tog därför beslutet om att skapa en handlingsplan för hur vi skulle få ett ökat användande av Unikum hos vårdnadshavarna. 

Inför läsåret 2018/2019 la vi in kollegiala träffar i vårt kalendarium där fokus skulle ligga på hur vi skulle skapa en gemensam samsyn och struktur kring pedagogernas sätt att skriva på Unikum. Vår tanke kring framgångsrika faktorer var att om vi pedagoger gör Unikum mer lättillgängligt och mer lättförståeligt för vårdnadshavarna så skulle det öka deras delaktighet och intresse.

Vi började från grunden i kollegiet att gå genom skriften “Dokumentation av elevers lärande” som kom från Trelleborgs kommun i samband med det läsårets uppstart. Vi kom överens om en gemensam struktur hur vi formulerar överenskommelserna samt bestämdes det även att vi länkar kunskapskraven från LGR 11. Vi tittade också på hur insatser som ges till elever formuleras och struktureras med datum och signatur av pedagoger.

Vi påbörjade även en struktur i hur vi skulle få de äldre eleverna, från årskurs 4, mer delaktiga i Unikum. Det bestämdes att eleverna vid två tillfällen per läsår skulle gå in och bedöma sina överenskommelser för att på så sätt kunna vara mer delaktiga i processen. Eleverna uppmanades även att visa och samtala kring detta hemma inför IUP-samtalen.

Trots kollegiala träffar och överenskommen struktur nådde vi inte den samsyn i kollegiet som vi hade önskat. Några orsaker som bidrog till detta kan vara personalomsättning, att vi inte arbetade fram en skriftlig rutin på tillvägagångssättet samt att vi använt oss av rutinen vid för få tillfällen så att den inte hunnit befästas. 

Till vårdnadshavarna framfördes det även under detta läsåret att Unikum är den kommunikationskanal som skolan använder och att all information läggs ut där. På IUP-samtalen som genomfördes i början av läsåret kollade vi av att alla vårdnadshavare hade giltiga inloggningar samt tryckte på vikten av att regelbundet gå in på Unikum. Detta ledde till att endast ett fåtal vårdnadshavare vid läsårets slut inte tog del av informationen på Unikum. De vårdnadshavare som fortfarande inte tog del av informationen på Unikum berodde till största delen på språkförbistringar samt avsaknaden av internet. 

Inför läsåret 2019/2020 startade vi upp likadant med att lägga in kollegiala träffar i kalendariet samt genomgång av den reviderade skriften “Dokumentation av elevers lärande”. Det vi gjorde annorlunda denna gång var att vi ägnade mer tid åt varje moment och var tydligare gentemot kollegiet att strukturen vi arbetat fram ska följas för att skapa en kontinuitet gentemot elever och vårdnadshavare. Eleverna och vårdnadshavarna ska känna igen strukturen så att de känner sig trygga och bekväma med användandet av Unikum. Alla pedagoger uppmanades också att samtala om Unikum på IUP-samtalen som genomfördes i september samt att aktivt visa de vårdnadshavare som signalerar osäkerhet hur det fungerar. 

Generellt kan vi säga att vårdnadshavarna vid höstterminens IUP-samtal uttryckt att de nås av informationen som läggs ut på Unikum och att de är nöjda med den information som läggs ut. Vi upplever också att de själva i större utsträckning använder Unikum för att kommunicera med oss pedagoger. Vad gäller eleverna så har vi uppmärksammat att de i mycket större utsträckning går in på Unikum för att ta del av information samt kunskapsbedömningar.

Arbetet fortskrider nu framöver under läsåret och är en levande process i ständig utveckling. Vi i kollegiet diskuterar kontinuerligt den gemensamma strukturen vi kommit överens om för att få vårdnadshavarna mer närvarande och delaktiga i elevernas utveckling.  

Av:

Anna Herrström och Josefin Persson

Förstelärare på Kattebäckskolan

Deckartema i ord och bild

I sal 11 på Fågelbäcksskolan råder febril aktivitet och kreativitet i klass 8a. Framme vid whiteboarden håller skolbibliotekarie Anna Åhlund en genomgång av bildredigeringsprogrammet creaza och eleverna provar bild, ljud, text i alla dess former. Vi befinner oss mitt i skolår åttas deckarprojekt och just nu skapar eleverna digitala boktrailers om de deckare de precis läst.

Under en hel termin ska eleverna läsa deckare, skriva deckare, träffa deckarförfattare, skapa digitala boktrailers och bokomslag och lära sig om källkritik. Upplägget kring att läsa och skriva deckare följer genrepedagogiken, för att inspirera och inkludera så många elever som möjligt:

  • Genrepresentation med skolbibliotekarierna. 
  • Titta på film och analysera deckarelement.
  • Läsa olika deckarromaner och arbeta med texternas innehåll och deckarelement. 
  • Skapa booktrailers i creaza om de deckare de läst, innehållande bild, text, ljud och musik.
  • Arbeta med textdisposition parvis och i helklass, för att lägga grunden för att skriva deckarnoveller.  
  • Workshop med författare och skolbibliotekarier kring research och texters trovärdighet och källkritik, för att utvidga elevernas texter med realistiska detaljer och autenticitet.
  • Skriva flera versioner av sina deckarnoveller och få formativ respons innan den slutliga versionen lämnas in.
  • Skapa bokomslag med olika bildtekniker, både för hand och digitalt. 
  • Releaseparty för elever och föräldrar på stadsbiblioteket. Uppvisande av texter, filmer och bokomslag.

Detta är tredje gången vi genomför deckarprojektet på Fågelbäcksskolan. Fördelar vi sett är att många elever tycker att läsa och skriva blir mer intressant när det varvas med mer praktiska och digitala inslag. Alla elever kommer igång direkt med sitt skrivande och skapande tack vare att man arbetar fram tydliga elevexempel tillsammans.

Vill du veta mer om hur vi arbetar med våra deckarprojekt? Kontakta förstelärarna Annica Lander och Karin Edensten på Fågelbäcksskolan.

Trygghet och studiero med hemklassrum

Efter ett års fortbildning i Skolverkets kurs “inkludering och delaktighet – eleven och lärmiljön i fokus” där pedagogerna delat sina kunskaper och erfarenheter med varandra ville vi inför uppstarten ht-19 se över klassrumsmiljön. Hur skulle vi med rådande förhållande kunna göra en skola för alla och tillgodose våra elevers olika behov på bästa sätt? Vi tog ett gemensamt beslut att skapa hemklassrum för årskurs 7-9.

Det ägnades tid både i och mellan arbetslagen för att få till en gemensam planering av möblering i våra klassrum samt skapa en samsyn på vad syftet och målet var. I våra klassrum har vi möblerat med syfte att skapa bra placeringar, luftigt, möjlighet till både samarbete och avskildhet. I alla klassrummen finns möjlighet att sitta enskilt vänd från klassen för att kunna avskärma sig och på så sätt hitta fokus och koncentration. Det finns också möjlighet att stå upp och jobba då det i alla klassrum finns tillgång till höga bord. Vi har arbetat med miljön i våra klassrum efter principen “att göra vad man kan av det man har”.

Vårt syfte och mål med hemklassrum för åk 7-9 är att skapa en tryggare miljö, studiero under lektionerna och öka elevernas ansvarskänsla. Utifrån ett inkluderande synsätt har det skapats en större möjlighet att tillgodose elevers anpassningar då material, eventuella hjälpmedel, etc. alltid finns tillgängliga för den enskilde eleven. För att förstärka tryggheten i det bekanta och återkommande har vi sedan tidigare alltid fasta placeringar i klassrummen och alla jobbar efter en gemensam lektionsstruktur där uppstart och avslut av lektionen ser likadan ut men innehållet varierar.

Att vi lagt ner så mycket tid och arbete på att färdigställa klassrummen gav ett positivt resultat i uppstarten. Vi upplevde att merparten av eleverna snabbt såg det positiva i och möjligheterna med ett hemklassrum.

Nästa steg i arbetet är att jobba med hur eleverna kan bli mer delaktiga i arbetet med att skapa studiero och ta ansvar för sin arbetsmiljö. Åk 8 har påbörjat detta arbete genom att i varje klass låta eleverna vara med och diskutera vad en bra arbetsmiljö är och vad det innebär att ha studiero. De har sedan punktat ner vad de kommit överens om och eleverna har signerat med sitt namn. Resultatet föll i god jord och arbetet i elevernas inflytande i sin klassrumsmiljö kommer fortsätta även i åk 7 och åk 9.

Nedan presenteras överenskommelsen i en klass åk 8:

1. Respektera varandra men också undervisande lärare
2. Vissa behöver hjälpmedel för att kunna lära sig
3. En trevlig miljö

Vill du veta mer? Kontakta förstelärare Christian Nolhed på Väståkraskolan.

Falsterbo Bird Show – en pedagogisk resurs

Ett temaarbete kring biologi och svenska under fem veckor, höstterminen 2019, i klass 4 och 5 på Serresjöskolan.

Vi fick möjligheten att komma till Falsterbo Bird Show med våra klasser under en dag i augusti. En bra chans att lära utanför skolan och där vi ser att vi kan väcka intresse och nyfikenhet hos eleverna innan, under och efter en sådan fältdag.

Förberedelser inför besöket:
Det var viktigt att eleverna var förberedda och nyfikna på vad de skulle få lära och uppleva i Falsterbo så vi började med att fundera kring följande frågor med hjälp av EPA (enskilt, par, alla):
● Varför flyger så många fåglar över just Falsterbo?
● Varför flyttar fåglar?
● Gör alla det?
● Vad kan det bero på?

Vi fick många funderingar från eleverna. Vi introducerade begrepp som stannfåglar och flyttfåglar. 

VÖL- schema och inventering fylles i av eleverna enskilt:
Vad vet jag om fåglar? Vad önskar jag veta? Vad har jag lärt mig? (fylls i efter arbetets slut).

Detaljstudie av fågelnäbbar, text och bilder i Biologiboken:
Hur är fåglarnas näbbar anpassade till maten de äter och miljön de lever i? Kan man se det på näbben?

Film om fåglar:
Vi lär oss om fåglar, sli.se. Filmen varade i cirka 12 minuter och under tiden eleverna tittade på filmen antecknade varje elev stödord. Filmen stoppades två gånger och då berättade eleverna för varandra i gruppen, vad de lärt sig.

Eleverna delades in i grupper om cirka 20 elever inför besöket. Eleverna fick reda på vilken grupp de skulle vara med i, vem som var ansvarslärare och vilka fyra stationer som gruppen skulle besöka under fältdagen och om det var någon särskilt utrustning som behövdes tas med.

Årskurs 4 och 5 från Serresjöskolan besökte Falsterbo Bird Show i augusti.

Besöket:
Varje grupp fick besöka fyra stationer och det var inte samma stationer för alla grupper. Eleverna fick titta på hur ringmärkning av fåglar går till, håva i havet, vara med på fågelbingo, kikarskola, flygexperiment, fågelpyssel, titta på småkryp i naturen och/eller titta på spår i naturen. Vi pedagoger fotograferade under besöket. Bilderna skulle sedan användas till dokumentation av fältdagen.

Efterarbete:
Efter besöket hade eleverna med sig ny kunskap till skolan och vi började med att delge varandra intressanta och nya saker som de hade fått till sig under fältdagen. Därefter var det dags att dokumentera sin fältdag i text och bild. Detta gjordes på olika sätt, till exempel digital presentation, affisch, löpande text om dagen, m m.

Varje elev fick en fågel att studera vidare kring. De använde http://www.fageln.se/ (en fågelbok på nätet) för att leta information till sin sexfältare med rubrikerna: typ av fågel, föda, förekomst, kännetecken, livscykel, övrigt intressant, som sedan användes till att skriva en beskrivande text.

VÖL-schemats sista kolumn fylls i och vi kan konstatera att vi har lärt en hel del om fåglar under temaarbetet.

Kommentarer från eleverna om studiebesöket:
”Det var en trevlig dag med många aktiviteter och det gjorde att det blev roligt.”

”De berättade väldigt mycket och länge om olika saker, så vi lärde oss mycket om fåglar och det var intressant.”

”Det var jättekul för man fick se olika fåglar och vi fick gissa olika djur och titta på spår efter djur.”

Bedömning:
Fältstudier, dokumentation av fältdagen, beskrivande text om en fågel, söka information och hur man använder informationen till att skapa texter, begrepp inom biologin, samtal och hur man skriver texttypen ”en beskrivande text”.

Utvärdering:
Vi har fått ett bra samarbete mellan biologi och svenska. Vi har arbetat språkutvecklande och inkluderande med stöttor i form av parläsning, lära tillsammans, samtal kring begrepp och ämnesspecifika ord och att redovisa för varandra. Vi har haft gemensamma upplevelser från dagen i våra grupper.

Lära tillsammans som leder till inkludering och trygghet:
Kooperativt lärande
Falsterbo Bird Show

För mer information kontakta Anna Janson och Jeanette Landgren på Serresjöskolan:
anna.janson@trelleborg.se
jeanette.landgren@trelleborg.se

Nytt läsår! – Trygghet och studiero i fokus

Nu har det gått lite mer än en månad sedan skolstarten. Vi funderar över vad som blivit bra och vad vi behöver göra annorlunda inför nästa skolstart. Här kommer en liten del av det vi funderat över:

På Liljeborgsskolan har vi tagit emot nya klasser och för att få en så bra start som möjligt har vi försökt vara väl förberedda i och utanför klassrummet, samt ha fokus på trygghet och arbetsro. De första veckorna har vi även satsat på att lära känna varandra och svetsa samman gruppen. Vi har lekt och haft samarbetsövningar. Detta har resulterat i att flertalet elever har kunnat känna sig trygga och hittat sin plats i gruppen. Dessa förberedelser hoppas vi leder till bland annat högre måluppfyllelse i slutänden.

Från dag ett har vi lagt ner mycket tid på att skapa goda relationer med såväl elever som vårdnadshavare. Som en del i detta har vår skola sedan ett par år valt att lägga utvecklingssamtalen redan i andra skolveckan, vilket gör att samarbetet med hemmet stärks i ett tidigt skede.

I arbetslaget strävar vi efter gemensamma rutiner och under de första veckorna har vi utvärderat och diskuterat sådant som inte fungerat fullt ut, till exempel ställa upp i led, klassrumsplacering och olika förflyttningar, för att prova andra lösningar.

Vi pedagoger har dessa första veckor varit ute extra mycket på raster för att skapa relationer och gemenskap i klassen samt förhindra eventuella konflikter. Vi har även stöttat upp klasserna i matsalen för att alla rutiner ska fungera. Trots detta har det ändå inte fungerat fullt ut. Det som har fungerat mindre bra är att det blir trångt i kapprummen efter rast vilket leder till knuffar och glåpord. Här behöver vi fortsätta hitta fler lösningar.

I varje ämne har eleverna en färgad mapp som överensstämmer med ämnets färg på schemat. I mappen läggs alla papper i ämnet. Systemet med mappar gör att elever lättare hittar sitt material i ett visst ämne och det är enkelt att ta fram rätt saker till en lektion. Något vi kan bli ännu bättre på är att fortsätta påminna om att allt material ska läggas i rätt mapp.

Lärarna använder även classroomscreen.com för att tydliggöra lektionens mål, innehåll och tid. Vi märker att eleverna uppskattar den typen av struktur då vi fått höra “Ska du inte sätta på smartboarden så vi kan se vad vi ska göra?” när den ibland släcks ner.

Här är ett exempel på hur en lektion kan se ut på classroomscreen.
Här är ett exempel på hur en lektion kan se ut på classroomscreen.

På vår skola har det tagits fram en gemensam lektionsstruktur. Detta bidrar till studiero genom att eleverna känner igen sig oavsett ämne eller lärare samt tydliggör lektionens innehåll. Läs mer om vår gemensamma lektionsstruktur.

En artikel som till viss del handlar om ovanstående och hur du kan bli en bra ledare i klassrummet kan du läsa i Skolvärlden (2017) där Sigrun Ertesvåg, professor i pedagogisk psykologi, påtalar vikten av de tre faktorerna emotionellt stöd, klassrumsorganisation och inlärningsstöd.

Vidare kan du även läsa mer om studiero på Skolinspektionens webbplats.

Nu börjar vi pedagoger och elever lära känna varandra och den första grunden för fortsatt lärande är lagd. Det vi i arbetslaget har tagit fasta på är att vi tillsammans ska hitta lösningar för vårt fortsatta arbete för att behålla trygghet och studiero för fortsatt lärande. Vi märker hur viktigt det är att arbeta tillsammans i arbetslaget för att skapa en bra arbetsmiljö för både oss pedagoger och elever.

Har du några funderingar så hör gärna av dig till birgitta.pahlman@trelleborg.se eller anne.hultqvist@trelleborg.se.