Veckans UR-tips: Let’s talk about 2018…

Foto Unsplash/CC0

Årets sista inlägg blir Veckans UR-tips inför sista språklektionen för året eller för terminsstarten 2019. Vad passar bättre än att avsluta med en avrundning av det gångna året eller att starta det nya året med att blicka tillbaka på det gånga med UR:s årskrönikor med nyheter från de spansk- engelsk- fransk- och tyskspråkiga delarna av världen?! Oavsett vilket, så innebär dessa avsnitt bra hörövning och det finns även arbetsblad och quiz till avsnitten.

 

Med detta önskar vi här på Pedagog Trelleborg våra läsare en god jul och ett gott nytt år.

¿Qué pasa? fácil, spanska för åk 7-9
¿Qué pasa?, spanska för gymnasiet

Newsreel Easy, engelska för åk 4-6
Newsreel, engelska för åk 7-9

Nouvelles en français facile, franska för åk 7-9
Nouvelles en français, franska för gymnasiet

Nachrichten auf Deutsch leicht, tyska för åk 7-9
Nachrichten auf Deutsch, tyska för gymnasiet

 

#dinröst på SVT – klimat, sociala medier och påverkan

#dinröst-galleriet på SVT/skärmdump

Med hashtaggen #din röst uppmanar SVT sina tittare att skicka in en film eller text om sina tankar kring vad gemene man, politiker och företag kan göra för att gynna klimatet och mildra konsekvenserna av vår miljö- och klimatpåverkan.. Att utgå från dessa filmer, reflektera och själva skapa berättelser som skulle kunna publiceras blir ett värdeskapande lektionsupplägg i hållbar utveckling med autentisk mottagare och syfte. Dessutom berör arbetet viktiga aspekter av digital kompetens, såsom förmågan att kommunicera i digitala medier, att ha ett ansvarstagande och källkritiskt förhållningssätt till digitala medier samt att värdera hur digitaliseringen påverkar oss människor, våra attityder och demokratiska processer.

Att våra ungdomar kan göra skillnad och har möjlighet att påverka är något vi behöver påminna både dem och vuxna om. Läs mer i denna krönika i Expressen av Lars Lindström i vilken han resonerar kring vuxnas kritik på sociala medier mot bl.a. Greta Thunbergs klimatengagemang. Han skriver att ”…det fria ordet har blivit det fria hånet”. Har eleverna erfarenheter av detta? Lindström avslutar:

”Även barn och unga kan genom kamp och protest bidra till att förändra sin egen situation. Det är inte jag som har formulerat det, utan Nobelkommittén, när de gav fredspriset till Malala Yousafzai. Jag håller bara med.” (Expressen 2018-12-10)

I det offentliga #dinröst-galleriet visar SVT utvalda filmer och texter från de inskickade texter/filmer. Det är alltså väldigt viktigt att vårdnadshavarna ger sitt godkännande om ni väljer att skicka in elevernas alster. Kanske kan klassen skapa en gemensam film eller text, som ett sätt att medverka i debatten med stöd av varandra. Det kan även vara värt att nämna att det inte går att kommentera filmerna och texterna i galleriet.

Upplägg

Utgå från läromedelstexter och filmer för att skapa faktakunskaper i ämnet. En serie som visar olika aspekter av hållbar utveckling är UR-serien Härifrån till hållbarheten. Här får vi höra experter och uppfinnare men också olika ”vanliga” personer som försökt ändra på utvecklingen. Prylar, boende, kläder och matsvinn är ämnen som berörs och i lärarhandledningen finns både diskussionsuppgifter och bra resurstips samt uppslag för hur eleverna tillsammans kan gå från teori till praktisk handling. Gymnasiet kan bredda perspektivet med filmen En global värld: En hållbar globalisering på SLI, där det visas hur globaliseringen påverkar miljön och frågan ställs om det kan finnas en annan globalisering som bygger på hållbara alternativ och rättvisa.

Samla elevernas åsikter och idéer i Padlet. Vilka tankar har de själva om sin egen förmåga att påverka sig själv och andra till en förändring? Vilka möjligheter finns? Vilka hinder? Hur utnyttjar vi respektive kommer vi runt dessa? En följdfråga kan vara: Varför ska ni ungdomar agera när många vuxna inte anser att det finns ett problem? Dela resultaten i Classroom så att alla kan ta del av dem i sitt fortsatta arbete.

Klimatkontot.se

Eleverna kan även beräkna sin egen eller en påhittad persons påverkan på miljön, det så kallade ekologiska fotavtrycket. Här finns tester:
• Svalna (svalna.se)
• Världsnaturfondens Klimatsmartkalkylator (wwf.se)
• Stockholm Environment Institute, Min klimatpåverkan
(sei.se)
•Klimatkontot (klimatkontot.se)

 

 

I detta skede kan det vara dags att gå in på SVT och ta del av de berättelser som finns på #dinröst-galleriet. Vilka tankar och åsikter uttrycks? Vilka grupper finns representerade? Tycker t.ex. pensionärer lika? Finns personer från föreningar representerade?

Ett moment kan också vara att få SVT att besvara frågor om hur de gör sitt urval bland tittarbidragen, huruvida bakgrundskontroller görs på de personer som skickar in (t.ex. för att upptäcka en politisk agenda) samt vad syftet med detta galleri är. Varför ska SVT låta ”vanliga människor” komma till tals? Har inte begreppet public service berörts tidigare i undervisningen så kan det vara bra att gå igenom detta nu. SVT får även rättigheter att använda ert klipp i olika nyhetsinslag eller debattprogram. Hur ser ni på det? Är det ett rimligt krav för att vi som tittare ska få komma till tals? Är det bra eller dåligt?

Det går naturligtvis även att resonera kring var och hur diskussionen om klimatförändringar sker på andra sociala medier. Granska gärna:

  • Vad kännetecknar en konstruktiv diskussion?
  • Var sker den mest konstruktiva diskussionen?
  • Vilka grupper om klimatförändringar finns på Facebook – finns både för och emot?
  • Hittar ni inlägg med SVT:s hashtag #dinröst?
  • Känner ni till några andra hashtags som har skapats för att sprida ett budskap? Vill ni läsa mer om hashtags kan ni läsa här på teknifik-bloggen.
  • Hur ser vi skillnad på åsikt och fakta?
  • Misstänker vi att en del statistik och bilder används felaktigt eller är manipulerade? Läs gärna Viralgranskarens granskning av ett välcirkulerat inlägg med Nasa-bilder på polarisen. I detta exempel har enstaka nedslag använts som bevis men man har (medvetet) inte tagit med långtidstrenden. I ett tidigare inlägg här på bloggen går det att läsa om statistiklögner i en multimodal värld. Vi tipsade då om ett inlägg med den talande titeln ”USA Temperature: can I sucker you?, i vilket det visas hur det går att luras med statistik och grafer.

Till sist är det dags att återgå till #dinröst för att sätta igång med själva skapandet:

  • Texten får vara som mest 2000 ord och filmen max 2 minuter lång.
  • Bestäm syftet med text/film: Att väga för och emot, argumentera, uppmana till handling, berätta om hur du gör i din vardag eller berätta om dina upplevelser av debatten.
  • Gå igenom genretypiska drag, disposition, retoriska knep och andra effektiva sätt att få fram ett budskap.
  • Text: Stilistisk nivå, korrekturläsning, signatur
  • Film: Diskutera filmformat (liggande), kameravinklar och ev. hur vi för över media från telefon till dator.  Filmriket har små instruktionsfilmer om olika aspekter av filmskapandet. I Trelleborg kan vi redigera film i programmet Cartonnist.

Exempel på #dinröst på SVT

Så delar du med dig av din film eller text på SVT #dinröst

För att visa era filmer och texter i SVT:s #dinröst-galleri ska ni mejla, både videoklipp och text, till dinrost@svt.se. Ni kan också använda hashtaggen #dinröst i sociala medier. Läs mer på SVT.

SVT publicerar ett urval av våra användares berättelser på SVT Nyheters webb och i tv. I #dinröst-galleriet hittar du alla hittills publicerade röster. Om SVT vill publicera din berättelse så kontaktar de dig. Notera att samtliga filmer SVT publicerar kan komma att visas i tv i samband med exempelvis nyhetsinslag eller debatter.

Att tänka på när du skickar din berättelse till SVT

•Bifoga dina kontaktuppgifter samt ange ålder och bostadsort.

•Om du är engagerad fackligt, i ett politiskt parti eller på annat sätt är drivande inom frågor som rör det ämne du skriver om ska detta framgå i ditt mejl.

•Bifoga gärna en bild på dig själv, helst i liggande format.

•Vid publicering kommer din bild, ditt förnamn, ålder och bostadsort framgå – om inget annat önskas.

•Vi publicerar inte kampanjmaterial.

Video:

•Filma gärna med mobiltelefon. Tänk då på att vända mobilen så att filmen blir i liggande format.

•Försök att hålla dig under två minuter.

Skriftligt:

•Håll din text så kort och koncist som möjligt, helst under 2 000 tecken. Om vi på SVT vill veta mer om ditt ärende kontaktar vi dig och ber dig utveckla.

•Vi ser gärna att du bifogar en bild på dig själv, helst i liggande format.

Om vi vill publicera din berättelse så kontaktar vi dig. Samtliga filmer vi publicerar kan komma att visas i tv i samband med exempelvis nyhetsinslag eller debatter.

 

Kopplingar till styrdokumenten

”Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.” Lgr 11

”Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor.
Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.” Lgy 11

När är det OK att fotografera och vad får jag dela med andra? – en reflektion i Luciatider

CC0/Pixabay

Det började egentligen med att jag skrev ett inlägg på Facebook, men nu blev länklistan så lång att det istället får bli ett inlägg här på bloggen.

Så, får man som privatperson fotografera barnens Lucia-tåg eller inte? I Datainspektionens vägledning är svaret ja, om du tar bilder för att använda i ditt privata album eller spara på din egen dator. Då gäller inte reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR).

Får jag sedan lov att sprida bilden på både Facebook, Instagram och Twitter i ett enkelt klick? Då står det att läsa följande: 

”…om du ska sprida bilderna till en större krets, exempelvis genom publicering på nätet, så måste du följa GDPR. Då behöver du göra en avvägning mellan ditt intresse av att sprida bilderna och av barnens intresse av att inte bli exponerade. Vad som avgör vilket intresse som väger tyngst beror bland annat på bilden, hur den sprids och i vilket sammanhang.

Tänk också på att barn eller deras föräldrar kan ha skyddad identitet, då ska bilderna inte spridas. Därför är det viktigt att respektera om skolan har några regler kring fotografering.

Personuppgifter om barn anses särskilt skyddsvärda i GDPR. Barn kan ha svårare att förutse riskerna med att lämna ifrån sig uppgifter och att förstå vilken rätt till skydd för sina uppgifter som de har.”

Det som inte står att läsa här är att förskolor och skolor har olika regler och naturligtvis ska dessa följas. I artikeln ”Många vuxna lägger ut bilder utan att tänka sig för” från Västerbottenskuriren idag poängterar forskaren Elza Dunkels de vuxnas roll som förebilder för barnen i den pågående digitaliseringsprocessen. Hur hanterar vi vuxna de regler och lagar som finns? Dunkels fortsätter:

– Om de vuxna inte vet hur man fotograferar ansvarsfullt i sammanhang där det finns barn, hur ska barnen lära sig? Idag pratar vi mycket om olämpligt innehåll på nätet, men ofta i termer av ungdomsproblem.

 

Hur kan vi då arbeta med eleverna för att synliggöra de etiska och lagliga perspektiven med fotografering och sociala medier? En viktig del i den sociala kompetens som eleverna ska utveckla under sin skoltid utgörs av ett ansvarsfullt förhållningssätt till nätet. Internetstiftelsen har en digital lektion som berör just detta, nämligen Får du fotografera här?. I lektionen finns bilder på olika platser som eleverna får diskutera utifrån just den frågan. Här finns även diskussionsfrågor och användbara länkar.

Varför inte fira in julen med en trevlig fotograferingsdiskussion just imorgon?!

 

Stava Rex i SvA-läge

I Trelleborg har vi rättstavningstillägget Stava Rex i Chrome och idag tänker jag berätta om en anpassning som kan underlätta för SvA-elever när de ska gå igenom språket i sina texter. När vi använder rättstavningsprogrammet så får vi se förslag på hur lättförväxlade ord ser ut i olika meningar, vilket kanske inte hjälper elever som har annat modersmål och begränsad vokabulär. I Stava Rex kan vi då istället välja att översätta orden till elevens modersmål. Detta görs i tilläggets inställningar.

 

Vi avslutar med ett gammalt tips: Du vet väl att tillägget Google translate låter dig översätta hela sidor och att detta även fungerar i Classroom? När du laddat ner tillägget hamnar Google translate-ikonen tillgängligt uppe till höger om adressfältet.  

Veckans URtips: Makeriet

Makeriet/bild från UR

I Makeriet kombineras teknikens värld, Maker-rörelsens kreativitet och digital slöjd. Grundförutsättningen i denna serie, lämpad för åk F-3, är Kajsa Wargs ”Man tager vad man haver” med modern twist och därefter kombinerar programledarna allt med modern teknik i olika former. Det är inspirerande kreativt! Programledarna Arantxa Álvares och Erik Rosales utforskar teknikens värld och skapar och uppfinner tillsammans med barnen som besöker dem i verkstaden. Serien har innehåll från ämnena teknik, slöjd, matematik och musik och serien berör ofta punkter som utvecklar elevernas digitala kompetens.

Avsnitten är 15 minuter långa och första avsnittet handlar om programmering. Musik och programmering hör ihop och här spelar de glatt på en zucchini – men hur?! Se själva!

Arbete med minoritetsspråk och digitala verktyg i förskolan – Huddinge vägleder

Photo by Duangphorn Wiriya on Unsplash

På minoritet.se kunde vi idag läsa om Huddinge kommuns arbete med minoritetsspråk i sina förskolor. Barn med modersmål på ett minoritetsspråk kommer att ha laglig rätt att få hela eller väsentliga delar av den pedagogiska verksamheten på sitt språk. Utforska språken! är en vägledning för flerspråkighet och är en del av det språkstrategiska materialet för Huddinge kommun som har tagits fram av Heidi Wasén, biträdande verksamhetschef på Huddinge förskolor, Nourten Armak och Maria Klasson, utvecklingspedagoger och Petra Petersen, doktorand och forskningsledare på Stockholms universitet. I intervjun på minoritet.se påpekar Petra Petersen att det är demokratiprojekt att alla barn på förskolan får vänja sig vid flerspråkighet är ytterst ett demokratiprojekt. Barnen lär sig att det finns fler sätt att uttrycka sig på än svenska. Projektet har varit lyckat och idag arbetar alla kommunala förskolor i Huddinge enligt samma modell.

En del av det språkstrategiska arbetssättet innebär att pedagogerna använder tekniska och digitala verktyg. Vägledningen innehåller intressanta avsnitt som ”Flerspråkighet ska synas varje dag i förskolan!”, ”Språk i förskolan ur ett multimodalt perspektiv”, ”Flerspråkiga aktiviteter med hjälp av digitala resurser” samt ”Dokumentera flerspråkigt och multimodalt!”. I ärlighetens namn tyckte jag det mesta var intressant! I avsnittet ”Flerspråkiga aktiviteter med hjälp av digitala resurser” beskrivs hur barn kan berätta och spela in sagor eller beskriva något de är intresserade på sina språk, rita till och sedan se och höra sin egen saga och kanske visa för sina vänner eller föräldrar med hjälp av digitala verktyg som t.ex.  Explain Everything (även app). Vi får också tipset om Skolverkets ”talande bildlexikon”, som barnen kan använda för att utforska en mängd ämnen på en mängd språk.

Vi får även en gedigen lista med Digitalt material på olika språk, vilket vi tacksamt tar emot.

Huddinge delar även med sig av sin lista med digitala flerspråkiga resurser./skärmdump

En digitaliserad lärmiljö

Hela vägledningen kan du läsa här och den kan fungera som ett led i att inspireras inför de nya skrivelserna gällande digitaliseringen i förskolan. Naturligtvis handlar vägledningen om mer än bara digitala verktyg och det är inspirerande att se hur det analoga och digitala kan komplettera och utveckla varandras aspekter, precis så som det är tänkt. 

Du kan även läsa våra tidigare inlägg om hur Visuellt stöd vid bildberättande kan stärka barnens förståelse vid högläsning samt om filmanalys i förskolan, som ett sätt att utveckla språk och fantasi. Vill du arbeta med att skapa film, vilket är en process som inkluderar hög språklig aktivitet och dessutom kan användas till att skapa flerspråkigt material, har vi skrivit om det också.

HoverCam Solo 8

 

”Inspirationsvägg” med Widgitbilder

Kattebäckskolan

Väståkra 7-9

CSO har hjälpt Kattebäckskolan och Väståkra 7-9 med att få var sin ”inspirationsvägg” uppsatt med tips och idéer på hur man kan använda Widgitbilder i sin verksamhet eller undervisning.  Arbetar du inom Trelleborgs förskola eller grundskola och är intresserad av ta del av tipsen och kanske få en egen vägg på din skola så hör av dig till CSO. cso@skola.trelleborg.se.

Alla förskolor och all personal på grundskolorna i Trelleborgs kommun har tillgång till bildstödsprogrammet genom eget inlogg.

Årets radiojulkalender i undervisningen

Freja Taavola som spelar Tonje. Foto: Anders Alm/Sveriges Radio.

Årets radiojulkalender heter Tonje i Glimmerdalen och i ett vintervitt Glimmerdalen får vi följa nioåriga Tonjes äventyr med supersparkar, nya vänner och okända hemligheter. I julkalendern möter eleverna en spännande produktion som övar hörförståelse, vidgar deras ordförråd och tränar förmågan att tolka en berättelse. Kalendern riktar sig till barn i åldrarna 6-13.

Det finns en lärarhandledning där undervisningen kring adventskalendern kopplas till styrdokumenten för åk 1-3 i svenska, samhällskunskap och bild.

Det finns även ett underlag till varje enskilt avsnitt, som tar upp: sammanfattning, nya ord, diskussionsfrågor (utifrån avsnittets tema, t.ex. skuld eller föräldrar) samt frågor. Denna pdf-fil kan du som lärare ladda ner gratis från utbudet.se tillsammans med affisch. 

Tips före första avsnittet

  • I lärarhandledningen finns en liten text som introducerar historien för eleverna. Denna kan gärna läsas för att skapa förförståelse.
  • Visa bilden över Glimmerdalen (illustrerad av Katarina Strömgård)  och prata om det ni ser.  I materialet ovan finns även en färgläggningsbild.
  • Lär känna karaktärerna  när de berättar om sig själva.
  • Orolig för hur du ska få lyssningen att fungera i klassrummet? SR ger dig bra tips på hur teknik och lyssnande ska fungera!
  • Titta in på denna sida för att läsa om Maria Parr, upphovskvinnanbakom historien om Tonje.

Alla vägar bär till julkalendern

Du kan lyssna på julkalendern på många olika sätt:

  • Sändningstider i P4: Vardagar kl 06:50 och 18:35, Helger och julafton kl 09:50 och 13:03
  • Surfa in på sverigesradio.se/julkalendern – där hittar du alltid dagens avsnitt överst på sidan tillsammans med dagens avsnittsbild som kan visas på inför klassen under lyssningen. Avsnittet kommer ut på webben/i appen kl.6 och varje måndag finns även helgens avsnitt här och i appen.
  • Vill du lyssna i mobilen så söker du bara på ”Tonje i Glimmerdalen” i appen Sveriges Radio Play så hittar du rätt.

 

Naturligtvis är det premiär den 1 december!

Programmering med IIS-lektioner på högstadiet

I klippet (från start till minut 30) ser ni Måns Jonasson från Internetstiftelsen (IIS) prata om de nya skrivelserna för högstadiet i matematik och teknik gällande algoritmer och programmering. Han hittar de gemensamma nämnarna i det centrala innehållet, diskuterar hur vi i klassrummet kan synliggöra den tekniska och digitala utvecklingen samt göra programmering förståeligt och intressant för eleverna. Undervisningen ska inte göra alla elever till programmerare utan vi ska använda programmering för att förstå matematik och teknik. Här förklarar han även progressionen i programmering från blockprogrammering i Scratch till kodspråket Javascript, en övergång som finns i en del av lektionerna.

IIS har tagit fram många användbara lektioner utifrån det centrala innehåll i styrdokumenten som rör digitaliseringen. Dessa lektioner finner du på Digitala lektioner, där du genom ett smidigt filter kan hitta de lektioner som passar just dig och ditt ämne. Lektionerna som rör programmering på högstadiet inleds med en film som sätter in programmering i en samtida eller historisk kontext med en uppgiftsintroduktion, som t.ex. i den här filmen om övergångsställen:

I vissa uppgifter finns en länk till ett påbörjat projekt i Scratch som eleverna ska bygga klart, utveckla eller felsöka.

En del uppgifter har även en praktisk del, som t.ex. den där eleverna ska bygga ett dörrlarm och sedan programmera det, d.v.s. eleverna lär sig programmera algoritmer för att de ska lära sig styra tekniska system och öva på programmering i teknik.

 

För en mer avancerad nivå kan extrauppgifter med övergång från blockprogrammering till kodspråket Javascript, som går att lösa i webbläsaren. Då finns även en liten instruktionsfilm som visar hur programmeringen skrivs, steg för steg. 

Känner du dig lite osäker på Scratch eller behöver introducera dina elever i blockprogrammering, så finns fem introduktionslektioner, lämpade för årskurs 4-9.

 

Läs mer om programmering här på Pedagog Trelleborg. 

Läs mer om programmering på vår webbplats, Programmering i läroplan 2018. Här hittar du länkar till resurser och kursutbud samt länkar till Micro:bit-relaterade sidor.

 

 

Veckans UR-tips: Världen online – sevärd ny serie om barn, unga och internet

Världen online/UR

Världen online är en ny programserie från URskola där programledarna Idun och Samson tar reda på barn och ungas perspektiv och syn på internet. De träffar influencers och forskare som förklarar och svarar på frågor om nätet och dess påverkan på barn och unga.

Jag tycker att serien främst passar mellanstadiet, men serien passar även föräldrar, lärare och alla som vill veta mer om unga och medie- och informationskunnighet (MIK). Än så länge har tre avsnitt sänts och de handlar om kreativitet på nätet, spel och sociala medier. I kommande avsnitt kommer även källkritik och framtidens internetanvänding att tas upp.
I första avsnitten träffar vi Skilltwins men även internetforskaren Elza Dunkels och hjärnforskaren Katarina Gospic. I detta klipp kan du höra vad forskarna säger. I avsnittet om sociala medier diskuteras vad som händer i hjärnan när vi får likes och vi får höra vad både barn och vuxna tycker om sociala medier. Avsnittet tar även upp bilders betydelse och selfiens varande och utveckling. I detta klipp från avsnittet beskrivs en studie beskrivs där deltagare fått se bilder med likes. Det visade sig att antalet likes påverkar vår inställning till bilderna. Kanske kan eleverna göra liknande experiment för att testa om det stämmer i deras ålder. Och vad betyder det för oss om studien stämmer? Hur kan vi väga upp betydelsen av en like i vårt vanliga liv? Vad är viktigt i ditt liv utanför skärmen?
I avsnitten får vi höra många barn och ungdomars röster om nätet, vilket ger underlag till många intressanta frågor i klassrummet.
  • Hur använder barn och unga nätet? Hur använder du nätet?
  • Är det bra med så mycket skärmtid? Vad tycker du är lagom? Vad tycker vuxna?
  • Blir man asocial av att spela dataspel? Eller kanske superteknisk och bättre på engelska?
  • Påverkas hjärnan av att man spelar? Hur påverkas du?
  • Vad kan man lära sig av att vara på nätet? Har du lärt dig något?
  • Om

    Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring  pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se

    Allt material licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.