Tankar kring den nationella digitaliseringsstrategin för skolan

Den nittonde klubbades den nya nationella digitaliseringsstrategin för skolan. Nedan följer lite funderingar och tankar kring denna samt lite av ett försök till en sammanfattning. Strategin är på 14 sidor så den går utmärkt att själv läsa igenom och bilda sig en egen uppfattning.

Redan i första meningen slås det fast att skolans digitalisering inte primärt är ett tekniskt självändamål utan ett demokratiprojekt:

Digital kompetens är i grunden en demokratifråga. I skolan lär vi oss förstå världen för att kunna förändra den. Alla barn och elever behöver få förståelse för hur digitaliseringen påverkar världen och våra liv, hur programmering styr såväl det informationsflöde vi nås av som de verktyg vi använder, liksom att få kunskap om hur tekniken fungerar för att själv kunna tillämpa den.

Målet är att ”[…] Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter” vilket ju innebär ett rätt styvt jobb för oss som jobbar i skolan och på många ställen bara är i startgroparna för en världsledande digital kompetens. Innebär detta att vi ska vara världsledande i demokrati, något man kanske skulle kunna påstå att den svenska skolan redan är, beroende på hur man definierar demokrati? Demokrati nämns för övrigt inte mer i dokumentet.

Digitaliseringen av skolan är i strategin delvis ett medel för att höja måluppfyllelsen och öka likvärdigheten i skolan men också något som ska lägga grunden för den framtida kompetensförsörjningen av Sverige.

Intressant är att de tar upp vikten av kostnadseffektivitet, beställarkompetens och vikten av samarbete för att undvika dubbelarbete, något vi inte direkt har varit bortskämda med i svenska skolan sen datorernas intåg.

Strategin innehåller tre huvudsakliga fokusområde som ska vara uppnådda 2022. Dessa är:

  • Digital kompetens för alla i skolväsendet
  • Likvärdig tillgång och användning
  • Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter

Fokusområde 1: Digital kompetens för alla i skolväsendet

 

 

 

 

 

 

Det kan här tyckas lite märkligt att delmål 2 och 3 ligger efter delmål 1. Jag har svårt att se att barn och elever ska få förutsättningar att utveckla sin digitala kompetens om inte först rektorer och huvudmän har kompetens att leda det digitala utvecklingsarbetet. Nu ligger ju kanske punkterna inte i implementeringsordning men det är svårt att få till förändringsarbete i skolan om huvudmännen inte är med på banan först. Delmål 1 blir bara möjligt om delmål 2 och 3 är uppfyllda först.

Under utvecklingen av delmål 1 belyser de vikten av medie- och informationskunnighet som ett verktyg för att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, vilket är bra.

Det är bra att de tar upp ett jämställdhetsperspektiv av digitaliseringen även om själva utgångspunkten om sökantal till IT-utbildningar kan tyckas vara lite märklig.

Digitaliseringskommissionen har pekat på att ökade inslag av it i undervisningen främjar flickors intresse för it och på sikt bidrar till att minska snedrekryteringen till högre utbildningar med it-inriktning. Inkluderandet av ett jämställdhetsperspektiv i arbetet med digitalisering har därmed betydelse för möjligheten att nå det jämställdhetspolitiska målet om jämställd utbildning.

För att lyckas med delmål 3 konstaterar dom att personalen måste få möjligheter och förutsättningar för kompetensutveckling:

Förskolechefer, rektorer och huvudmän behöver därför skapa förutsättningar för personalens kompetensutveckling så att eleverna ges möjligheter att stärka dessa kompetenser även i arbetet med digitala verktyg.

En annan kompetens som efterfrågas är kunskap om upphovsrätt på nätet och frågor om personlig integritet och här kan man ju fundera lite på var dom lägger vikten i en formulering som denna:

För att kunna utbilda ansvarsfulla internetanvändare är det även viktigt att förskollärare, lärare och annan personal har kännedom om vad som gäller upphovsrättsligt när man i undervisningen visar material från digitala källor, men även i frågor som rör personlig integritet

Själv kan jag tycka att frågor om personlig integritet är viktigare än upphovsrättsfrågor på nätet, men här får dom frågorna hålla sig till en bisats.

Fokusområde 2: Likvärdig tillgång och användning

 

 

 

 

 

 

 

Skolan ska ge alla likvärdiga förutsättningar att använda digital teknik. För att detta ska fungera måste det finnas en ändamålsenlig infrastruktur med teknisk och pedagogisk support i verksamheten. Det är intressant att de under delmål 4 lägger stort fokus på att de digitala verktyg som används ska underlätta för pedagogerna:

Genom digitaliseringen kan verktyg och metoder utvecklas som underlättar personalens administration samt planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av undervisningen. Digitaliseringens potential i det här avseendet måste realiseras. Arbetsmiljöer med exempelvis dåligt fungerande digitala verktyg, systemlösningar eller uppkoppling riskerar att leda till ökad administrativ börda för förskollärare, lärare och annan personal såväl som för förskolechefer och rektorer. Det riskerar även att ta värdefull tid från deras huvudsakliga uppdrag. De digitala lösningar som införs i verksamheterna bör vara användarvänliga och göra arbetet mer effektivt.

Observera det lilla ”måste” i andra meningen!

Fokusområde 3:

 

 

 

 

 

 

Här beskrivs att det är viktigt att det forskas mer på området samt att man kontinuerligt utvärderar och följer upp sitt arbete.

Funderingar

På det hela taget är det en bra och konkret strategi och det ska bli intressant att följa upp konkretiseringarna av delmålen som ska komma. På frågan om varför vi ska digitalisera skolan ger skolan en del olika svar vilket kan vara intressant att fundera över:

  • Demokrati
  • Höjd måluppfyllelse
  • Främja kunskapsutveckling
  • Ökad likvärdighet
  • Kompetensförsörjning

Att det inte nämns något om digitalt skapande och dess kopplingar till de estetiska ämnena känns som ett tråkig förbiseende eller att det rent av inte ses som något viktigt.

Läs gärna Edward Jensingers inlägg om strategin för en bra sammanfattning med många kloka funderingar.

(Nya) Google Kalenderskolan – Skapa och visa kalender

I och med att nya Google Kalender rullas ut snart för användare i Trelleborgs kommun tänkte jag dra igång en enkel skola med lite manualer om hur man använder verktyget. Kalendern har ju fått ett efterlängtat ansiktslyft vilket gör den trevligare att jobba med och överblicka, borta är den gamla plottriga vyn. Kalendern har ju tyvärr inte använts så mycket här i vår kommun men förhoppningsvis ska vi kunna visa lite på dess fördelar så att den kommer till nytta. Kalendern ger ju möjlighet till stora fördelar i form av överskådlighet, det är enkelt att skapa kalendrar med till exempel läsårsplaneringar, provtider och dylikt som alla kan ha tillgång till.

I denna första lilla videomanual kollar vi på hur man skapar en ny kalender och skapar en händelse i den. Har du använt Google Kalender innan så är det inga nyheter här direkt.

Kom igång med programmering

Den 9 mars tog regeringen beslut om ändringar i läro- och kursplaner som bland annat innebär att programmering införs som ett inslag i flera olika ämnen i grundskolan. Dessa kommer börja gälla hösten 2018.

Är du intresserad på att komma igång redan nu? Vi på AV-Media en hel del tips och inspiration till dig.

Här kommer några förslag på hur du kan jobba med programmering med dator, ipad eller helt analogt, dvs utan digitala verktyg

Åk F-3

Analogt

Titta och lyssna

Robot

  • BlueBot – se inspiration hur du kan arbeta med den här Resursbanken

iPad

  • Scratch Jr- Se inspiration här
  • Code Monkey
  • Light-Bot
  • Code.org
  • Light-Bot
  • A.L.E.X
  • Swift Playgrounds

Chromebook

Åk 4 – 9

Analogt

Titta

Chromebook/dator

Litteraturtips till dig som pedagog

  • Så funkar internet – Karin Nygårds, Johanna Kristiansson
  • Att undervisa i programmering i skolan : varför, vad och hur? – Linda Mannila
  • Koden till digital kompetens – Karin Nygårds
  • Digital kompetens i skolan och i klassrummet – Frida Monsén
  • Programmering för alla – Hands on Science

Kurstips till dig som pedagog

Mer tips och information hittar du på Resursbanken 

Ett efterlängtat ansiktslyft av Google Kalender

Nu har äntligen Google Kalender fått sig ett efterlängtat ansiktslyft och borta är den plottriga vyn för något mer modernt och överskådligt. Andra icke-kosmetiska nyheter är bland annat:

  • Klickar man på ett möte/händelse får man upp statusinformation om deltagare, eventuella bilagor och dylikt
  • För att skapa en händelse i kalendern är det bara att klicka på ett tomt utrymme
  • Nya visningsläge där man kan välja hur många dagar man vill se i sin vy. Dag-vyn låter dig se flera kalendrar bredvid varandra vilket är tacksamt för att hitta lediga mötestider

Läs mer på Googles sidor här och här.

Vi kommer inom en inte alltför avlägsen framtid rulla ut den nya kalendern för er som jobbar inom Trelleborgs kommun och vi kommer fortsätta att publicera videos och instruktioner för hur man skulle kunna använda detta kraftfulla verktyg i skolan.

Gamla Kalendern

Nya kalendern

En snabb titt på nya Google Kalender

Läslovspeppen är igång!

Nu är vi ute och läslovspeppar för fullt på skolorna! Allt för att eleverna ska bli sugna på att vinna pokalen. Förra årets vinnare, Östra skolan, var först ut, men vi har också varit på Pilevall och i Skegrie.

 

 

Nästa vecka, v. 43, kommer anmälda skolor få ut mer information och material, och läslovsfilm för spridning. Filmpremiär på måndag, kommer finnas här också! Missa inte!

/Annci

 

Vill du få fler tips och inspiration, följ oss på Facebook:  Skolbibliotekarierna i Trelleborg

Vill du få boktips för 13 år och upp, följ oss på Instagram: @baraettkapiteltill

Skolbibliotekarierna i Trelleborg

Svenskarna och internet 2017

Idag presenterar Internetstiftelsen sin årliga rapport; Svenskarna och internet 2017. Ca 3500 är tillfrågade om sina internetvanor och -förutsättningar och det finns mycket intressant statistik. Rapporten i sin helhet kan ni läsa genom att klicka på länken ovan, men här tar jag upp lite av det som var intressant.

Tillgång till internet

93 % av hushållen i Sverige har en dator. 85 % av användarna har en smartphone. Barnfamiljer har i genomsnitt 2 surfplattor. 51 % av användarna har tillgång till fiberanslutning.

Facebook, nyheter och infrastruktur

74 % av befolkningen använder Facebook någon gång, medan 53 % använder den dagligen. Vad använder vi Facebook till?  Flest använder Facebook för att kommunicera med Messenger, hela 81 %. Att 53% använder Facebook för att läsa nyheter är lite oroväckande, med tanke på filterbubblor, fake news och virala clickbaits. Här har skolan en viktigt uppgift att fortsätta lära ut källkritiskt resonemang. Äldre användare delar mest och det är även de som är minst källkritiska.

Internetstiftelsen spekulerade även i om Facebook fungerar mer som infrastrukturtjänst och massmedium: Användarna deltar i grupper och planerar event, bokar möten och sprider information. Endast 49 % av användarna skriver inlägg och 48 % delar inlägg, vilket tyder på att Facebook inte främst är social media längre.

Youtube

ALLA mellan 12-25 år använder Youtube. I inlägget Mäktigaste i digitala Sverige: Maktbarometern 2017 kan du läsa om vem som har inflytande över ungdomar och vilka medier de använder.

Digital kompetens och demokrati

Internetstiftelsen konstaterar att undersökningen visar att internetanvändarnas känsla av digital delaktighet i informationssamhället ökar med utbildningsgraden, d.v.s. de som har kortast utbildning upplever sig ha sämst digital kompetens och delaktighet.

3/4 av grundskolans och gymnasieeleverna i undersökningen säger sig ha fått utbildning i källkritik, och nästan alla anger att de fått denna utbildning i skolan. Däremot är det oroväckande att var fjärde elev inte upplever sig ha fått utbildning i källkritik. Med detta i åtanke känns det bra att grundskolans uppdrag för digital kompetens har fått ökat fokus i och med de nya skrivelserna i läroplanen 2018. Här lyfts källkritik och internets påverkan på individ och samhälle fram. Se AV-Medias sammanställning här

 

I slutet av genomgången sammanfattades innehållet i följande punkter:

  • Allt mer kommunikation sker på internet istället för via SMS och telefonsamtal.
  • Facebook fungerar mer som infrastrukturstjänst, istället för att bara vara social media.
  • Alla mellan 12 och 25 använder Youtube.
  • 500 000 i Sverige lever utanför internet, främst bland befolkningen som är äldre än 75 år. Ointresse anges som största orsaken.

 

Kortkommandokursen: Del tre!

Välkomna till del tre i kortkommandokursen där vi nu avancerar till att använda tre tangenter samtidigt!

Stäng aktuell flik

Stäng aktuell flik du har uppe istället för att behöva trycka på krysset.

Öppna nästa flik

Bläddra mellan dina flikar, smidigt!

Öppna föregående flik

Öppna föregående flik av dina öppna flikar.

Tidigare delar av kursen:

Kortkommandokursen: Del två!

Nu börjar kortkommandokursen, häng med från början!

Google translate underlättar för både lärare och elever

Många lärare har någon gång i sin karriär svurit över Google translate. Att eleverna översätter hela texter. Att eleverna inte anstränger sig utan tar den enkla vägen. Att elevernas översättningar knappt går att förstå p.g.a. Google translate.

När ni har läst detta inlägg så kan en hel del förhoppningsvis se på Google translate med lite mer positiva ögon.

Google translate är nämligen ett tillägg som kan översätta hela sidor till ett stort antal språk. Google translate blir alltså ett värdefullt redskap för elever som ännu inte har lärt sig tillräckligt med svenska för att till fullo kunna tillgodogöra sig undervisningsinnehållet. Med Google translate kan användaren med ett enkelt klick få alla sidor på internet översatta, t.ex. ett helt classroom, en nyhetssida och likaså alla Google dokument.

Börja med att ladda ner tillägget Google translate/översätt i Chrome Web Store.  

Google translate lägger sig som en ikon bredvid adressfältet. Klicka på ikonen och sedan på Översätt den här sidan.

Välj det språk du vill översätta sidans (flikens) innehåll till. För att återfå originalet väljer du Visa originalet.

Likaså kan du översätta Google dokument genom att välja Verktyg/Översätt dokument. Då skapas en kopia på din drive i det valda språket, medan originalet finns kvar på originalspråk.

 

När det gäller Google presentationer blir det lite mer komplicerat. Det går inte att använda tillägg som Google translate i presentationer (än).  När du har en Google presentation öppen, sätt markören någonstans inne i en av presentationens bilder (slide). Gå upp på Redigera och välj Markera alla. Detta markerar alla element inne i en bild. Är du slarvig och inte har klickat inne i en bild, så markeras hela presentationen istället och det fungerar inte att kopiera på detta vis, tyvärr.

När du har kopierat en bild kan du sedan klistra in den i ett Google dokument. Då får du en kopia av bilden, med textrutor och ´”bilder”(images). När du klistrat in allt kan du översätta genom att välja Verktyg och Översätt dokument.

 

Google translate är alltså ett redskap för lärare att snabbt och enkelt göra lektionsinnehållet tillgängligt för alla elever. Det är positivt, tycker jag. Vill du ha mer utbildning i hur tekniken kan hjälpa till i undervisningen, boka utbildning med AV-Media.

FN-dagen – 24 oktober

Den 24 oktober är det FN-dagen. Den dagen uppmärksammar och reflekterar vi kring allt FN gör i världen. Varje år presenterar FN-förbundet ett nytt skolmaterial inför FN-dagen. Årets material har tema flickors rättigheter och agenda 2030.

Materialet innehåller fakta, diskussionsfrågor och övningar som ni kan arbeta med i klassrummet. Det består av tre olika delar, med ökande svårighetsnivå, allt från lågstadiet till gymnasiet. Självklart avgör du som lärare vilken eller vilka delar som passar din klass bäst. Bli inspirerad och känn dig fri att anpassa övningarna.

Du kan även ladda ner och använda tidigare års skolmaterial för att arbeta med FN-frågor i skolan.
Förra året var temat utbildning och finns att ladda ner här.
År 2015 firade FN sin 70-årsdag, temat var skolmat, flicka och vatten, finns att ladda ner här.

Vi på AV-Media har samlat filmer, material, länkar och inspiration till dig som lärare.

Förskolan

Länktips:

Filmtips:

  • Ugglan och kompisproblemet
    Ämnena som tas upp är grupptryck, säga förlåt, vara utanför, hålla vad man lovar, inte skylla på andra, stå upp för sin kompis och vikten av att inte avbryta varandra.
    Finns strömmande på SLI och URSkola.

Mer material för FN-dagen på förskolan hittar du på Resursbanken

Åk F-3

Länktips:

    • Det här är dina rättigheter
      Ett häfte från Rädda barnen som tar upp tio av de grundläggande artiklarna i Barnkonventionen. Arbetet ger möjlighet att diskutera frågor som alla barns lika värde, respekt och tolerans.
      Inspirationsmaterial som ger förslag på hur du som lärare kan arbeta med häftet.

  • Barnkonventionen
    Affischer från Barnombudsmannen om FN:s konvention om barnets rättigheter för barn och ungdomar på ett enkelt sätt. Finns på språken Tigrinska, Somaliska, Engelska, Dari och Arabiska.

Apptips:

  • Alla barns rätt
    Interaktiv bilderbok om barns rättigheter. Appen är fylld av bilder, animationer och ljud som på ett enkelt och kreativt sätt förklarar artiklarna i barnkonventionen. Bläddra, peka och lyssna på författarens egen uppläsning.

Filmtips

  • Det lilla världslöftet
    En animerad film för barn, som bygger på Earth Charter. Earth Charter är en deklaration med grundläggande principer som definierar ett rättvist, hållbart och fredligt samhälle. Den används av UNESCO samt stöds av organisationer, företag och regeringar världen över. Det Lilla Världslöftet förmedlar åtta principer på ett förenklat och roligt sätt.
    Strömmande och DVD på SLI (40 min)
    Lärarhandledning 
Åk 4 – 6

Länktips

  • Alla människor – Om rättigheter och lika värde
    Klassrumsmaterial från Levande Historia som är till för lärare och elever i årskurs 4-6 som vill arbeta med mänskliga rättigheter och alla människors lika värde, fördjupat och med ett historiskt perspektiv. Materialet består av en introduktionsfilm, en radioteater, diskussionsfrågor samt ett interaktivt verktyg där eleverna kan skapa kollage runt citat på temat.

Filmtips:

  • Mänskliga rättigheter
    Med leranimationer och exempel hämtade från verkligheten reder filmen ut begrepp och frågeställningar. Vad innebär de mänskliga rättigheterna? Hur kom de till? Är alla människor lika mycket värda? Varför behandlas människor olika? Vi får se exempel där barn i Sverige kanske inte alltid behandlas enligt FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, eller enligt barnkonventionen. Vi lär oss också om den historiska bakgrunden till hur FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna kom till.
    Lärarhandledning

Mer material för FN-dagen hittar du på Resursbanken (åk F – 6)

Åk 7 – 9

Länktips

Filmtips

  • FN – för fred i världen
    FN bildades efter andra världskriget för att förhindra att ett liknande krig skulle bryta ut igen, men vad har hänt sedan dess? Krig och humanitära kriser är fortfarande ett stort problem världen över. Varför är det så svårt att bevara fred i världen och varför behövs FN?
    Lärarhandledning

Mer material för FN-dagen hittar du på Resursbanken (åk 7 – 9)

Gymnasiet

Länktips

  • Världskoll
    Här kan du jämföra olika länder, spela quiz och få koll på läget i världen med hjälp av aktuell FN-statistik.

Filmtips:

  • Do not come to Europe
    Vi möter tre personer som flytt oroligheterna i Demokratiska republiken Kongo för att starta ett nytt liv i Uganda, där gränserna är öppna. De berättar om livet före flykten, konflikterna och allt som drabbat dem sen dess. Kombinerat med deras berättelser och reflektioner får vi möta ett svenskt perspektiv som tvingar oss att ifrågasätta våra fördomar om livet som flykting och konfronteras med vår roll i den globala flyktingsituationen.

 

 

 

Digital literacy

Åk 6 på Östra skolan arbetar denna vecka med digital literacy på engelskan. Eleverna ska söka fakta om djur och samla information kring utvalda kända personer. Samtidigt som de söker information på nätet tränar de sig i källkritiskt granskande då de jämför och värderar olika källor med varandra.

Glöm inte uppmärksamma digitala veckan med hjälp av Skolverket.se

  • Om

    Pedagogtrelleborg är en sida för pedagoger i Trelleborgs kommun och drivs av AV-Media, Skoldatateket, Systemavdelningen och bibliotekets skolbibliotekarier.