• Pedagog Trelleborg

     

    På Pedagog Trelleborg delar förstelärarna i Trelleborgs kommun med sig av tips, uppslag, kunskap och erfarenheter för att inspirera sina kollegor såväl inom Trelleborgs kommun som i övriga landet. Allt material är licensierat under Creative Commons om inte annat uppges.

Inskolning av en familj

Introduktion i förskolan

Vem är det som ska inskolas? Det är precis lika viktigt att föräldrarna får en bra introduktion och att de känner sig trygga. Föräldrarnas känslor speglar sig hos barnen, trygga föräldrar ger trygga barn. Det är viktigt att ge både föräldrar och barn en tydlig, trygg och bra introduktion. För många är det första mötet med förskolans värld. Vi behöver göra mötet positivt och tydligt och framför allt behöver föräldrarna veta vad som möter dem.

I mitt arbetslag lutar vi oss mot forskning kring anknytning. Hur viktigt det är att barnen får en trygg och bra anknytning och introduktion i förskolan. Forskning säger att för att en anknytning ska kunna utvecklas är det vissa saker som krävs: tid, engagemang samt kontinuitet i kontakt med personen. Forskningen visar vidare att barnet behöver ha sin förälder närvarande under inskolningen efter som det är föräldern som är tryggheten och den behöver vara nära när en relation ska utvecklas till pedagogen. Pedagogen behöver vara aktiv i att uppmuntra barnet i att utveckla en nära relation och detta behöver stödjas av föräldern. Alltså är det viktigt att vi lär känna och skapar relationer med föräldrarna.

En av förutsättningarna för att en anknytning ska kunna ske är att det får ta tid. Det skyndas ofta fram och detta påverkar hur anknytning blir samt hur relationen till föräldrarna blir. Föräldrarna behöver vara med under inskolningen för att de är barnens trygga punkt. De visar sina barn att det är ok att vara hos oss, att det är roligt och de kan tillsammans utforska avdelningen och verksamheten. Vi vill att föräldrarna är med och är delaktiga under verksamhetens olika delar. Föräldrarna blir på så vis förebilder för sina barn och visar att det är roligt att vara på förskolan. Det byggs samtidigt upp en relation samt gemenskap mellan barn/föräldrar och pedagoger.

Bildresultat för barn i förskolan
Källa: pixabay.com

Vi har i vårt arbetslag utvecklat en tydlig plan för inskolning. Det är en plan som vi hela tiden vidareutvecklar utifrån nya erfarenheter, forskning samt föräldrarnas utvärderingar. En av huvudpunkterna i denna är tydlig information till föräldrarna. De får reda på att vi jobbar med två veckors introduktion och att allt utgår ifrån barnet och dess behov. Det viktiga under introduktionen är inte att bli tränad på att lämnad utan att bli trygg med att vara hos oss. Vi ser till att boka in ett möte så att vi får träffa föräldrarna och får möjlighet att berätta om vår verksamhet och vi får en chans att börja lära känna dem. Vi informerar om rutinerna och om hur det går till vid middag, vila osv. Vi vill att föräldrarna ska få en chans att veta hur det går till hos oss på förskolan så att det ska gå lättare när de väl kommer till oss för inskolningen. Vi pratar med föräldrarna om vilka förväntningar vi har på dem samt frågar vad de har för förväntningar på oss.

Vi lämnar ett häfte till föräldrarna där vi skrivit ut information om vår verksamhet, hur vi jobbar samt hur en plan för introduktion ser ut. Vi har tagit ut lite information från boken ”Anknytning i förskolan”. Vi har valt att ta med lite information kring hur barn kan reagera på en introduktion så att föräldrarna kan vara lite förberedda på detta. Vi är noga med att varje barn och familj får en mentor, en person som ska ha hand om introduktionen. Forskning visar att det bästa för barnet är om det är en pedagog som barnet ska knyta an till och som lär känna barnet närmre.

Bildresultat för barn som leker i förskolan
Källa: pxhere.com

Vi förbereder föräldrarna så mycket som vi kan så att de på inskolningen är förberedda på vad som väntar dem. Vi vill att de ska veta vilka förväntningar vi har på dem och hur vi tillsammans gör det bästa för deras barn. Anknytningspersonen/mentorn kommer att försöka närma sig försiktigt de första dagarna och bli mer och mer bekant med barnet. Det är viktigt att närma sig barnet och bli bekant för barnet men att inte gå fram för snabbt. Vi vill att det ska bli en trygg och bra relation. Det är bra för föräldrarna att vara med under olika delar av verksamheten för att se hur vi jobbar och vad vi gör under dagarna tillsammans med deras barn. Det är lättare att diskutera barnens trivsel när föräldrarna har varit delaktiga i inskolningen och de vet hur vår verksamhet ser ut.

Vårt råd till alla är: förbered era föräldrar inför introduktionen. Våga låta föräldrarna ta del av er verksamhet, lär känna dem och låt dem lära känna er samt hela er verksamhet. Skapa goda relationer med hela familjen och framför allt; våga prata med föräldrarna. Gör de något som ni upplever är mindre bra för inskolningen, våga då säga något till dem. Det är vi som har erfarenhet och utbildning inom detta område.

Källor:

Broberg, Malin, Hagström, Birte & Broberg, Anders (2012) Anknytning i förskolan vikten av trygghet för lek och lärande. Stockholm: Författarna och Natur & Kultur.

Vill ni veta mer? Kontakta mig på: petra.johansson@trelleborg.se

Förskollärare Högalids förskola

Utepedagogik

Vi pedagoger på Månssonska villan började ha diskussioner med våra två chefer våren 2018 om hur vi kunde förbättra vår undervisning. Vi försökte hitta kreativa lösningar för hur vi skulle kunna använda våra lite annorlunda lokaler bättre och hur vi kunde dela in barnen i mindre grupper.  Eftersom det fanns erfarenhet av arbete i utegrupp sedan tidigare, var det inte en svår omställning. Vi hade dock en del praktiska lösningar att ta itu med tillsammans med våra chefer och vårt kök, som t.ex. hur vi skulle kunna åka iväg till olika miljöer och hur vi skulle kunna få lunch utan att behöva åka tillbaka till förskolan (vi får boka in oss på olika förskolor/skolor).

Bildresultat för naturbilder
Källa: pxhere.com

 Det har varit viktigt att föra pedagogiska diskussioner för att skapa samsyn i våra arbetslag, och föra fram frågor kring t.ex. hur vi kunde arbeta utifrån läroplanen och våra prioriterade mål i en uteverksamhet. Ganska snart blev det väldigt tydligt hur många fler vinster vi har gjort. Vi har många barn från flera olika språk och kulturer. Uteverksamheten gav många fler tillfällen att i en adekvat miljö prata, diskutera och ställa frågor än vad vi upplevde var möjligt i barnens innemiljö. Barnen får rikliga tillfällen till att fördjupa sig i det som de finner intressant, flera gånger om också, t.ex. när vi återupptäcker saker i naturen, gång på gång… Det är inte bara oss pedagoger som barnen får prata, lyssna, berätta eller diskutera med. Ofta träffar vi på andra människor på våra platser som har en historia att berätta.

Vi upplever att vi alla har fått mycket bättre kondition och uthållighet, kanske är vi friskare men vi har ingen säker statistik. Vi pedagoger ser att barnen har fått bättre motorik eftersom de får träna sin kroppsuppfattning i många olika miljöer. Vi ser också att uteverksamheten främjar leken och den sociala samvaron. Barnen bjuder oftare in varandra i leken, är rädda om varandra och accepterar varandras olikheter på ett tydligare sätt. Vi träffar ju andra människor ute eller på skolor som är i olika åldrar, fungerar olika och som ser olika ut. Det har ökat barnens tolerans för olikheter.

När vi är ute på olika platser och i olika miljöer får barnen lära känna “sin” stad bättre. De får fler tillfällen till att upptäcka kultur, natur, byggnader och stadens invånare. Vi pedagoger får många härliga, roliga och lärorika upplevelser tillsammans med barnen som gör att vårt arbete känns ännu mer stimulerande. Att fortsätta utveckla gruppen känns naturligt och positivt.

Konst i vår fina stad! Barnen undersöker utifrån hur materialet känns. Är det kallt? Varmt? Slätt, skrovligt, mjukt eller hårt? Är det vackert? Vad ska det föreställa? Sista frågan kom:

-Får vi plats alla?

Vad händer i staden? Barnen undersöker rören och spekulerar vad de ska användas till.

-Det ekar!

-Jag ser på andra sidan.

-De är tunga!

Vi letar efter “spår” vid Dalköpinge ängar. Vi hittar spår efter häst, traktor, hund och detta fortet (spår efter andra världskriget). Då blev det fruktpaus.

Vi är i Gislövs läge. Där träffar vi en man som varit ute och fiskat. Då blir vi nyfikna på fiskebåten och fiskenäten.

Vill du veta mer så kontakta Lotta och Lotte på Månssonska villan.

//Lotta och Lotte och alla Björnarna!

Bokprat med en twist?!

Vem av er har någon gång haft svårigheter med att motivera eleverna att läsa så att de kan utvecklas i sin läsning? Det har vi nog alla någon gång och jag funderade mycket på hur jag skulle göra för att nå bättre resultat.

Barbro Westlund uttrycker i boken Att undervisa i läsförståelse (2009) ”Läraren ska väcka läsengagemang och motivation hos sina elever, så att de både läser för att lära sig och för att få upplevelser genom läsning.” (s. 10) och med dalande resultat vad gällde läslust och läsförståelse så funderade jag på hur jag skulle göra för att vända detta.

Resultatet blev ett spel som döptes till Bokpratsspelsbingo efter förslag från eleverna.

Förberedelser

Varje elev fick vars ett litet skrivhäfte som döptes till Bokboken, för det var ju en bok som skulle handla om böcker! I Bokbokens första uppslag klistrades Bokpratsspelsbingoschemat in. Det såg ut som bilden ovan. Varje elev valde sedan en skönlitterär bok som de tyckte passade dem. I läxa hade de sedan att läsa i boken 20 minuter varje dag. Hemma, efter varje läxlässtund svarade de muntligt på frågor till just den veckan. Varje vecka, se bild, var det särskilda frågor som skulle besvaras. De hade läxan från fredag till fredag och på torsdagen när de gjorde sin läsläxa skulle de även skriva ner svaren på frågorna i sin Bokbok så att de var väl förberedda när de kom till skolan på fredagen. Alltså, från fredag vecka 36 till fredag vecka 37 besvarade eleverna frågorna till vecka 37, se ovan. På fredagen skulle både boken de läste, och Bokboken vara med. Jag, som pedagog, läste också och gjorde uppgiften till fredagen.

Genomförandet

Klassrummet möblerades om så att alla kunde sitta vid ett ovalt stort bort för att alla skulle kunna se alla. Taklamporna dimmades ner och det tändes några ljus. Elev eller lärare började med att visa upp sin bok för de andra och tala om bokens titel och författare. Därefter slog eleven/läraren en sexsidig tärning. Om tärningen landade på till exempel två läste eleven frågan som var till vecka 37 och som hen förberett: ”Var utspelar sig boken? Varför tror du/vet du det?” och läste upp sitt svar som skrivits ner i Bokboken. Sedan fick de andra eleverna ställa frågor om det var något som var oklart eller om det var något de undrade över kring boken. Därefter gick turen över till nästa person. Om eleven gjort sin läxa dvs skrivit svaren i Bokboken, fick eleven ett kryss av läraren i den ruta som motsvarade den fråga som hen fått på tärningen så i detta exempel i ruta 2 till vecka 37.

När alla elever redovisat sin bok och sina svar från Bokboken fick eleverna och läraren i tur och ordning hålla upp boken så att alla kunde se framsidan samt berätta om man rekommenderade boken eller inte med motivering.

Målet var att få ett kryss varje vecka, men minst 11 av 14 kryss skulle varje elev ha när julen nalkades.

Elevernas intresse för att läsa skönlitteratur ökade markant samt att deras svar utvecklades från att ha varit ganska torftiga till att bli mer utvecklade. De tyckte även att det var ett kul sätt att arbeta med läsförståelse. Boken de läste kunde även anpassas efter varje elevs förmåga och utmaningsnivå i och med att alla läste olika och på så vis blir arbetssättet inkluderande eftersom alla kan delta på sin nivå. Ett gott betyg från elever måste vara när de ofta önskar att få arbeta med detta igen eller att äldre elever som jag inte längre undervisar fortfarande kan relatera till när vi arbetade med detta, hur kul det var och vilken bra bok de läste då.

Bokpratsspelsbingon har även utvecklats genom att eleverna har fått skriva frågor till en ny bokpratsspelsbingoplan, fast som då går att spela/genomföra på olika genrer, men mer om det en annan gång.

Hur jobbar du för att öka läslusten och läsförståelsen i din grupp?

Vill du veta mer så kontakta johanna.clausson@trelleborg.se

Skönlitteratur som engagerar

Treorna på gymnasiet ska snart ut i livet. Skolan har haft dem under sina vingar i tretton år. Under dessa år ska vi ha rustat dem till demokratiska, engagerade medborgare som vågar göra sina röster hörda.

Som svensklärare har man många möjligheter att marinera eleverna i demokratiska värderingar genom att välja skönlitteratur som sätter igång tankarna, vidgar perspektiven och väcker ett engagemang kring frågor som bland annat alla människors lika värde, individens frihet och integritet, solidaritet och jämställdhet mellan kvinnor och män.

Jag och min kollega Åsa Hanning valde nu i höst att läsa spänningsromanen Gänget av Katarina Wennstam med våra treor i Svenska som andraspråk. Gänget handlar om en gruppvåldtäkt som får förödande konsekvenser för offret och i förlängningen även för förövarna och deras familjer.

Vi startade upp arbetet med att lyssna på Katarina Wennstams sommarprat. Eleverna förde anteckningar för att senare kunna använda dessa i den avslutande examinationsuppgiften. Därefter tog tre veckor av läsning vid. Klasserna fick en gång i veckan svara på innehållsfrågor och skriva reflektioner. Varje vecka arrangerade vi boksamtal i mindre grupper, sammansatta utifrån deras svar och reflektioner. I boksamtalen fick gruppen utmanande frågor att diskutera.

När hela boken var läst var det dags för den, för många, största utmaningen; en debatt med båda våra klasser. Åsa och jag delade in eleverna i grupper om fem, och varje grupp fick sin egen fråga. Eleverna fick ut sin fråga i god tid för att kunna komma väl förberedd och tala för sin sak.

Exempel på debattfrågor:

  • Anneli gjorde inget motstånd. Hon var berusad och ganska lättklädd. Får hon skylla sig själv? Ska hon bära en del av skulden för brottet som andra begick?
  • Kan alla, oavsett kön, bejaka, leva ut och njuta av sin sexualitet idag? Om det finns gränser för vad som är tillåtet, vem sätter dem?

Det fanns tid avsatt för debatt inom gruppen och dessutom en kort stund där publiken kunde ge sig in i diskussionen. Eleverna visade ett enormt engagemang. De allra flesta kom väl förberedda och pålästa. Många deltog och argumenterade skickligt. Många vågade höja rösten även om frågan var jobbig.

Den avslutande uppgiften för eleverna var att skriva en argumenterande text kring en fråga som väckts under läsandets gång. Resultatet blev överlag helt fantastiska argumenterande texter som hade platsat som debattinlägg i vilken dagstidning som helst. Det finns hopp om framtiden och för Trelleborg, när vi har så många kloka unga människor i vår stad på väg ut i vuxenlivet.

För mer information kontakta Eva Lindgren på Söderslättsgymnasiet:

eva.lindgren@trelleborg.se

En didaktisk undervisningsmodell i matematik

Forskning säger att det är viktigt att eleverna vet vart de är på väg och var de befinner sig i sin matematiska utveckling vilket betyder att eleverna själva ska få vara delaktiga i lärprocessen och att bedömningen bör vara mångsidig. De viktigaste momenten som bör inträffa under varje matematiklektion och som omfattar vad syftet med undervisningen bör vara, är följande:

  • Se tillbaka på föregående lektion
  • Presentera dagens problem
  • Låt eleverna jobba individuellt eller i grupper
  • Diskutera lösningsmetoder
  • Belys och summera de viktigaste punkterna

Om eleverna ska vara delaktiga i lärprocessen ställer det krav på att undervisningen utformas så att den öppnar alla dörrar för eleverna och ger dem möjlighet att bidra med sina frågor och reflektioner, samtidigt som det öppnar för oss att använda sig kontinuerligt av den formativa återkopplingen i klassrummet. För att åstadkomma detta är en kombination av den japanska modellen (http://ncm.gu.se/media/ncm/matematiklyftet/shimizu.pdf) och Singaporemodellen (http://www.admeraeducation.se/singaporemodellen/) att föredra. I båda dessa modeller är själva undervisningen och lärarens roll samt förhållningssätt i klassrummet av central betydelse. Grundsynen att alla kommer till tals, stimuleras till att delta i matematiska aktiviteter och har möjlighet att lära sig matematik genomsyrar pedagogiken och undervisningen bygger på resonemang/diskussion både i mindre grupper, par och helklass.

– Förslag på ett lektionsupplägg utifrån ovanstående resonemang:

Ifall det är ett nytt moment man ska behandla inleds lektion med en startuppgift för att gemensamt utforska nya begrepp som är i fokus. Därefter inleds lektionen med en eller några matematiska problem på tavlan. När eleverna läst problemen avgör läraren om alla har förstått. Om så inte är fallet får eleverna eller läraren ställa fler frågor för att klargöra problemen. Läraren kan också be någon ge en inledande idé om hur man skulle kunna angripa problemet för att ge alla en chans att sätta igång. Därefter delas eleverna i par eller grupper med slumpgeneratorn (https://webtools.itgonline.se/). Lärarens roll blir under den avsatta tiden de jobbar att guida med utmanande och utvecklande frågor men även iaktta olika lösningsförslag. Efteråt ber läraren olika grupper presentera sina lösningar på tavlan där de sätter ord på vad de åstadkommit medan andra kommenterar deras lösning eller bidrar med frågor eller mer effektiva lösningar. Under den tiden agerar lärare en bollplank och styr diskussionen åt rätt håll för att så småningom summera det hela. Om tiden ges jobbar eleverna själva i några minuter med liknande problem i sina läroböcker med uppgifter valda utifrån deras förståelse. Ifall det handlar om ett område där läraren känner att eleverna är (väl) insatta i innehållet från början (tex tillämpningar inom ett område) inleds lektionen med tillbakablick på gårdagen och därefter direkt med dessa problem på tavlan. Lyckas man ibland även få in de digitala resurser i det hela då har man kanske åstadkommit ännu bättre lektion. Nedanstående blid förklarar det kanske ännu bättre:

Det finns självklart tillfällen då det kanske inte passar att jobba på det här sättet men dessa bör inträffa mer sällan för jobbar man på det här sättet ges eleverna möjlighet att utveckla och visa nästan alla de matematiska förmågor som förekommer i ämnets kursplan men framförallt problemlösnings-, resonemang- och kommunikationsförmågan vilka ibland kan bli svåra att uppvisa på enbart traditionella skriftliga kunskapstester.

Denna undervisningsmodell ställer stora krav på läraren inte minst i urvalet av uppgifterna/problem eleverna ska jobba med men även på hens didaktiska förmåga att hantera en lektion av denna typ. Men det ställs även krav på eleverna att komma förberedda till matematiklektioner för att sådana aktiviteter ska genomföras med ett lyckat resultat. Dessutom måste eleverna inse, med vår hjälp, att det här sättet att jobba på ger dem så mycket mer än att bara sitta och jobba själva i sina matematikböcker där de inte får möjlighet att dela med sig sina tankar och resonemang. Visserligen resulterar det i att tragglandet och rena övningsuppgifter måste kanske göras hemma eller någon annanstans om man ska/vill hinna med alla uppgifter men det skapar däremot en förutsättning till vidareutveckling. Sist men inte minst måste vi lärare våga tro på detta och inte ge oss när eleverna ber om att räkna själva.

Det handlar alltså om en undervisningsmodell som är tydligt lärarledd men som ger eleverna möjlighet och utrymme för reflektion. Internationellt visar forskning att eget arbete gynnar eleverna. Men det ska inte vara helt självständigt arbete. För att ge goda resultat ska det göras enligt forskningen http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1040950?programid=412 i genomtänkt kombination med lärarlett arbete.

edin.mutic@trelleborg.se

Poesi från ett transspråkande perspektiv

Figur 1. Källa: Cummins och Natur & Kultur 2017.

Majoriteten av eleverna i svensk skola kan anses som flerspråkiga då de behärskar det egna modersmålet samt även något eller några andra språk. För svensktalande elever brukar det andra språket vara engelska, för elever med ett annat modersmål kan det vara svenska, engelska och något/några andra språk. Flerspråkighet har blivit en norm. Sedan länge har den internationella forskningen betonat att alla språk är till för lärande. Enligt Cummins ingår alla språk i en gemensam underliggande språkförmåga, common underlying proficiency. Språken överlappar varandra och bygger vidare på varandra.

Den språkliga mångfalden i skolan skapar utmaningar men även möjligheter för pedagoger att påverka elevernas inlärning positivt. Elevernas livslånga lärande stärks när eleverna får möjlighet att använda hela sin språkliga repertoar för språk-, kunskaps- och identitetsutveckling.

Ett sätt att skapa ett meningsfullt och effektivt lärande är att använda elevernas modersmål i diktskrivning. Kunskaper och förmågor överförs från modersmålet till svenska eller något annat språk. Eleverna läser, analyserar och skapar dikter kring aktuella samhällsfrågor på modersmålet och översätter till målspråket. Det övergripande syftet är att stimulera flerspråkiga elevers skrivprocesser på flera språk och utmana avancerade tankeprocesser. Genrepedagogiken erbjuder ett språkutvecklande arbetssätt som vi har valt att använda i detta sammanhang.

Bygga upp kunskap genom att studera olika dikter

Syftet med den här fasen är att eleverna definierar det centrala begreppet poesi och möter förebilder för diktskrivande. Stimulerande material (dikter, bilder m.m.) fungerar optimalt om det provocerar eleverna till att uttrycka egna tankar och skapa en livlig och meningsfull diskussion. Eleverna får t. ex. några citat som förklarar vad poesi är:

  • “Poesins roll är att tala om det som andra håller tyst om.” – Andrzej Sapkowski
  • “Rytmisk skapande av skönhet med hjälp av ord” – Edgar Allan Poe

De läser, reflekterar och berättar för varandra om de håller med påståenden. De uppmanas att ge argument för att stödja sitt sätt att tänka. Arbetssätten kan variera och t.ex. följa EPA-metoden (enskilt-par-alla) eller andra strukturer inom kooperativt lärande. Läraren stöttar eleverna och ger stödord (t.ex. rim, vers, rad, strof, budskap). Dessa centrala ämnesrelaterade begrepp skrivs ner synligt för alla (t.ex. på tavla eller i gemensamt dokument) på alla språk som eleverna har med sig. Beroende på elevernas ålder och språkliga kompetens kan läraren få hjälp med översättningar av eleverna själva, modersmålsläraren, föräldrarna eller använda digitala verktyg.

En gemensam dikt

I nästa fas skriver eleverna en dikt tillsammans med läraren. En bild används som inspiration. Eleverna beskriver bilden med ord eller fraser som delas in i grupper t.ex. smak, lukt, syn, ljud och känsla alternativt substantiv, verb, adjektiv. Lärarens kreativitet sätter gränser.

Läraren stöttar eleverna med språkliga formuleringar och elevernas förslag skrivs ner synligt. Den skapade dikten översätter eleverna från språk 1 till språk 2. Det väcker reflektioner kring likheter och skillnader mellan språken som kan diskuteras i klassen vid ett annat tillfälle.

Elevernas egna dikter

Eleverna skriver en egen dikt till en vald bild, kopplad till någon samhällsfråga, och följer samma arbetssätt. Här kan eleverna välja språket de vill skriva på. Avslutningsvis översätter eleverna  dikten från språk 1 till språk 2. Arbetsgången avslutas med reflektioner över arbetssättet och det egna lärandet.

Läraren kan välja mellan många olika former för poesiskrivning för att kunna anpassa uppgiftens svårighetsgrad till elevernas förutsättningar bl.a. bokryggspoesi, blackout poesi, cirkeldikt, formdikt eller haiku. En utmaning kan vara att omvandla andra typer av texter till en dikt. Varför ska en faktatext inte bli en dikt?

Lärandeeffekter

Eleverna utvecklar sina språk i ett meningsfullt och autentiskt sammanhang. Läraren skapar en inkluderande lärandemiljö där elevernas flerspråkighet utvecklas och bekräftas.

Källor:

Cummins, Jim (2017). Flerspråkiga elever. Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur.

Genrepedagogik

https://www.andrasprak.su.se/om-oss/vanliga-fr%C3%A5gor/grundskola/vad-%C3%A4r-genrepedagogik-1.96361

Transspråkande

https://www.andrasprak.su.se/om-oss/vanliga-fr%C3%A5gor/grundskola/vad-inneb%C3%A4r-translanguaging-1.265067

Kooperativt lärande

https://kooperativt.com/

För mer information kontakta Dagmara Dosz-Nyberg eller Lena Eriksson på modersmålsenheten:

dagmara.dosz-nyberg@trelleborg.se

lena.eriksson2@trelleborg.se

Mattescreening, onödigt eller användbart?

Varje höst när de nya ettorna på gymnasiet börjar, genomför vi en mattescreening i inskolningsdagarna. Varför gör vi detta? Vad ska man använda den till? Varför är det mentorerna som ska göra det?

Vår tanke bakom att vi gör en screening på de nya eleverna är att matematikläraren som ska ha gruppen ska veta ungefär var klassens kunskaper ligger. Mitt uppdrag är att sammanställa klassens resultat samt hur det ser ut på de olika enheterna Bastionen och St Nicolai. Vi är fullt medvetna om att vissa elever kanske hade presterat annorlunda en annan dag eller att det är direkt efter sommarlovet men man får en fingervisning om läget i klassen.

Vi gör den på inskolningsdagarna då den nya klassen är med sina mentorer. Det finns en tanke bakom detta att det är mentorerna som genomför screeningen och inte matteläraren. För många elever ser det som ett prov och är rädda att det kommer att gå på deras betyg i mattekursen. Vi tror att det avdramatiseras om det är mentorn som genomför screeningen än om det är det första de gör i mattekursen.

När läraren sedan får sammanställningen över sin klass kan han/hon lägga upp en strategi hur undervisningen ska ske. Har man låga resultat i hela klassen så undervisar man utifrån detta. Det innebär inte att man ska sänka kraven för målen i kursen utan att man kanske får förklara på ett annat sätt för att få med sig eleverna.  Har man höga resultat kan man lägga undervisningen utifrån det.

Resultatet på screeningen kan också vara en del av bedömningen om eleven behöver stöd i någon form.

Vill ni veta mer? Hör gärna av er till catharina.augustsson@trelleborg.se

Idrott & Hälsa, hopp- och lekämnet där man kan springa av sig?

Klassrummet ser inte ut som alla andra, möblerna är annorlunda och det finns inte tillgång till skrivbord och stolar. Var och varannan lektion möbleras klassrummet om för den årskurs som ska delta i undervisningen, från en åk 9 första lektionen till en åk 1 andra lektionen. Är detta då en kontrast mot de teoretiska ämnena? 

På sista frågan vill jag svara nej, men alla håller inte med mig om detta och här kommer en beskrivning på hur vi jobbar med idrott & hälsa på Pilevallskolan. 

Varje lektion följer en gemensam struktur som alla årskurser är väl införstådda med. 

  • En gemensam samling med fasta platser och genomgång av lektionen med syfte och mål.
  • Aktiviteten, som kan variera beroende på vilket arbetsområde vi arbetar med.
  • Avslutet, där vi samlas och går igenom hur det gått på aktiviteten med förbättringsområden och utvärdering. 

Eleverna ser planeringen på vår whiteboard, som vi rullar fram varje dag. Här finns även bildstöd till texterna som presenteras. Vid behov så använder vi även vår bärbara projektor för att visa en film, presentation eller texter. Alla dessa genomgångar får eleverna tillgång till digitalt. 

Inför varje arbetsområde, skapar vi en LPP i Unikum som delas med eleverna i Classroom och här kan de följa den arbetsgång samt hur bedömningen kommer gå till. Vi lärare har en deadline mot våra elever och den är att senast två veckor efter avslutat arbetsområde så ska bedömningen finnas på Unikum. 

Inom vissa arbetsområden lägger vi ut filmer som visar på olika kunskapsnivåer, detta för att eleverna ska ha något att förhålla sig till då de arbetar med kamrat- och självbedömning. 

Vid självbedömning får eleven möjlighet att argumentera utifrån kunskapskravet på vilken nivå de ligger och detta medför givande diskussioner som stärker dels eleverna och även oss som pedagoger. Vi märker att eleverna har blivit mer insatta i bedömningarna då de nyfiket frågar om vi lagt ut det i Unikum. 

Eleverna är väl insatta i våra strukturer, lektionsupplägget, bedömningarna, lärpar, bildstöd, Unikum och Classroom och vi jobbar inte så mycket med penna och papper utan förmedlar det mesta digitalt, även de teoretiska prov vi har. 

Vi känner att eleverna är med i arbetsområdena och att vi arbetar formativt för att skapa en nyfikenhet och vilja att lära sig mer och välja sin individuella nivå för att nå målet. Vi är i ständig dialog med eleverna för att de ska vara medvetna om var de ligger i förhållandet till de centrala innehållen och kunskapskraven. Vi försöker förmedla att vi tillsammans ska nå målet och det innebär att man själv “väljer” vilken ambitionsnivå man vill ligga på i bedömningsskalan. 

I idrott & hälsa har vi den förmånen att kunna undervisa på det sättet att vi har en teoretisk genomgång med både visuella och auditiva inslag och sedan får eleverna prova det praktiskt och vi ser tydligt om våra instruktioner når fram och hur de tolkar dem.

Det måste tilläggas att vi valt att i ämnet alltid jobba två utbildade pedagoger i salen och tack vare att vi gör det, får eleverna större tillgång till stöd och utveckling. Dessutom blir bedömningen mer rättssäker. Vi kan göra detta genom att välja bort vår planeringstid mot att stötta varandra på lektionstid. Detta innebär att vi undervisar dubbelt så mycket som det är rekommenderat, men vi känner att vi mår mycket bättre själva och det speglar av sig på eleverna. Stressen är lägre och planeringen lägger vi in i de luckor som vi har. Då det är rättning och bedömning som ska skrivas in, görs denna då man har grupperna själv och när det passar in i arbetsområdet. 

Idrott & hälsa har kanske inget vanligt klassrum, men vi har en underbar miljö som skiftar från lektion till lektion och vi är inget ämne där man bara springer av sig lite grann. 

Vill du veta mer, kontakta mig:

Jonas.nerheden@trelleborg.se

/Jonas Nerheden, förstelärare Pilevallskolan

Unikum – ett kommunikations- och bedömningsverktyg

Under de senaste åren har vi i Trelleborgs kommun använt Unikum som kommunikations- och bedömningsverktyg. Vi har under en längre tid på Kattebäcksskolan upplevt att vårdnadshavarna i för liten utsträckning läser informationen som läggs ut på Unikum. Detta gäller både information som t.ex månadsbrev, bedömningar som görs löpande under läsåret samt det som görs på Unikum inför, under och efter IUP-samtalen. I kommunikation med vårdnadshavare hade det också framkommit att de ansåg att det var svårt att förstå strukturen på Unikum (var man hittar olika saker) samt även språket som användes. Vi tog därför beslutet om att skapa en handlingsplan för hur vi skulle få ett ökat användande av Unikum hos vårdnadshavarna. 

Inför läsåret 2018/2019 la vi in kollegiala träffar i vårt kalendarium där fokus skulle ligga på hur vi skulle skapa en gemensam samsyn och struktur kring pedagogernas sätt att skriva på Unikum. Vår tanke kring framgångsrika faktorer var att om vi pedagoger gör Unikum mer lättillgängligt och mer lättförståeligt för vårdnadshavarna så skulle det öka deras delaktighet och intresse.

Vi började från grunden i kollegiet att gå genom skriften “Dokumentation av elevers lärande” som kom från Trelleborgs kommun i samband med det läsårets uppstart. Vi kom överens om en gemensam struktur hur vi formulerar överenskommelserna samt bestämdes det även att vi länkar kunskapskraven från LGR 11. Vi tittade också på hur insatser som ges till elever formuleras och struktureras med datum och signatur av pedagoger.

Vi påbörjade även en struktur i hur vi skulle få de äldre eleverna, från årskurs 4, mer delaktiga i Unikum. Det bestämdes att eleverna vid två tillfällen per läsår skulle gå in och bedöma sina överenskommelser för att på så sätt kunna vara mer delaktiga i processen. Eleverna uppmanades även att visa och samtala kring detta hemma inför IUP-samtalen.

Trots kollegiala träffar och överenskommen struktur nådde vi inte den samsyn i kollegiet som vi hade önskat. Några orsaker som bidrog till detta kan vara personalomsättning, att vi inte arbetade fram en skriftlig rutin på tillvägagångssättet samt att vi använt oss av rutinen vid för få tillfällen så att den inte hunnit befästas. 

Till vårdnadshavarna framfördes det även under detta läsåret att Unikum är den kommunikationskanal som skolan använder och att all information läggs ut där. På IUP-samtalen som genomfördes i början av läsåret kollade vi av att alla vårdnadshavare hade giltiga inloggningar samt tryckte på vikten av att regelbundet gå in på Unikum. Detta ledde till att endast ett fåtal vårdnadshavare vid läsårets slut inte tog del av informationen på Unikum. De vårdnadshavare som fortfarande inte tog del av informationen på Unikum berodde till största delen på språkförbistringar samt avsaknaden av internet. 

Inför läsåret 2019/2020 startade vi upp likadant med att lägga in kollegiala träffar i kalendariet samt genomgång av den reviderade skriften “Dokumentation av elevers lärande”. Det vi gjorde annorlunda denna gång var att vi ägnade mer tid åt varje moment och var tydligare gentemot kollegiet att strukturen vi arbetat fram ska följas för att skapa en kontinuitet gentemot elever och vårdnadshavare. Eleverna och vårdnadshavarna ska känna igen strukturen så att de känner sig trygga och bekväma med användandet av Unikum. Alla pedagoger uppmanades också att samtala om Unikum på IUP-samtalen som genomfördes i september samt att aktivt visa de vårdnadshavare som signalerar osäkerhet hur det fungerar. 

Generellt kan vi säga att vårdnadshavarna vid höstterminens IUP-samtal uttryckt att de nås av informationen som läggs ut på Unikum och att de är nöjda med den information som läggs ut. Vi upplever också att de själva i större utsträckning använder Unikum för att kommunicera med oss pedagoger. Vad gäller eleverna så har vi uppmärksammat att de i mycket större utsträckning går in på Unikum för att ta del av information samt kunskapsbedömningar.

Arbetet fortskrider nu framöver under läsåret och är en levande process i ständig utveckling. Vi i kollegiet diskuterar kontinuerligt den gemensamma strukturen vi kommit överens om för att få vårdnadshavarna mer närvarande och delaktiga i elevernas utveckling.  

Av:

Anna Herrström och Josefin Persson

Förstelärare på Kattebäckskolan

Deckartema i ord och bild

I sal 11 på Fågelbäcksskolan råder febril aktivitet och kreativitet i klass 8a. Framme vid whiteboarden håller skolbibliotekarie Anna Åhlund en genomgång av bildredigeringsprogrammet creaza och eleverna provar bild, ljud, text i alla dess former. Vi befinner oss mitt i skolår åttas deckarprojekt och just nu skapar eleverna digitala boktrailers om de deckare de precis läst.

Under en hel termin ska eleverna läsa deckare, skriva deckare, träffa deckarförfattare, skapa digitala boktrailers och bokomslag och lära sig om källkritik. Upplägget kring att läsa och skriva deckare följer genrepedagogiken, för att inspirera och inkludera så många elever som möjligt:

  • Genrepresentation med skolbibliotekarierna. 
  • Titta på film och analysera deckarelement.
  • Läsa olika deckarromaner och arbeta med texternas innehåll och deckarelement. 
  • Skapa booktrailers i creaza om de deckare de läst, innehållande bild, text, ljud och musik.
  • Arbeta med textdisposition parvis och i helklass, för att lägga grunden för att skriva deckarnoveller.  
  • Workshop med författare och skolbibliotekarier kring research och texters trovärdighet och källkritik, för att utvidga elevernas texter med realistiska detaljer och autenticitet.
  • Skriva flera versioner av sina deckarnoveller och få formativ respons innan den slutliga versionen lämnas in.
  • Skapa bokomslag med olika bildtekniker, både för hand och digitalt. 
  • Releaseparty för elever och föräldrar på stadsbiblioteket. Uppvisande av texter, filmer och bokomslag.

Detta är tredje gången vi genomför deckarprojektet på Fågelbäcksskolan. Fördelar vi sett är att många elever tycker att läsa och skriva blir mer intressant när det varvas med mer praktiska och digitala inslag. Alla elever kommer igång direkt med sitt skrivande och skapande tack vare att man arbetar fram tydliga elevexempel tillsammans.

Vill du veta mer om hur vi arbetar med våra deckarprojekt? Kontakta förstelärarna Annica Lander och Karin Edensten på Fågelbäcksskolan.