Valåret i skolan (del 15): Valaffischer

Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (Grundskolans läroplan, första stycket, sida ett).

Den nionde september är det val i Sverige och som vanligt finns det mycket att jobba med och prata om i förhållande till det i skolan. Vi påbörjar därför en serie bloggposter där vi tipsar om material och filmar och försöker hitta intressanta infallsvinklar och lektionstips till er att använda i er undervisning. 

Politische plakate av Wyn T CC BY NC

I dagarna presenterades årets valaffischer vilket öppnar upp för ännu ett intressant och givande arbetsområde med utgångspunkt i årets val i brytningspunkten bild, samhällskunskap, propaganda och påverkan.

Partiernas affischer hittar du i Dagens Medias artikel om årets skörd, spara gärna ner dem så du kan förevisa dem för klassen utan medföljande åsikter och analys från artikeln.

Förslag på upplägg 

Det är en fördel om eleverna har grundläggande kunskap om partierna och deras hjärtefrågor, se gärna resten av blogginläggen i denna serie för resurser och upplägg.

  1. Skriv ut de olika partiernas affischer och sätt upp i klassrummet, alternativt förevisa dem digitalt för klassen
    1. Man kan också välja att beskära/blurra själva partinamnet på affischen för en lite bättre övning kring hur duktiga partierna är på att förmedla sitt budskap och/eller sin estetiska profil.
  2. Låt eleverna rösta på delvis vilken affisch/affischer de tycker är mest estetiskt tilltalande, vilken de tycker talar till dem som ungdomar och vilken de tycker förmedlar partiets budskap starkast och vice versa, vilka gör det sämst. Det kan vara värt att ha en kort diskussion innan om att det inte är deras politiska preferenser som är det intressanta här. Använd t.ex. mentimeter eller annan passande digital tjänst.
  3. Sammanställ klassens resultat och diskutera och analysera utfallet. Varför tyckte de just den affischen var snyggast och fulast? Varför pratade den affischen till dem och vice versa? Varför lyckades den affischen kommunicera sitt partis budskap bäst respektive sämst?
  4. Visa alla affischerna tillsammans och inventera dess innehåll
    1. Vilka innehåller män respektive kvinnor?
    2. Vilka innehåller partiledare?
    3. Presenterar affischerna ett positivt eller negativt budskap?
    4. Vilka är i färg och vilka är i svartvitt?
    5. Vilka använder mycket text/typografi och vilka försöker förmedla ett i huvudsakligen bildmässigt budskap?
    6. Vilka samhällsfrågor tas upp i affischerna? Kan de komma på någon viktig som partierna inte har med?
  5. Se gemensamt Marcus Oscarsson utvärdering av årets affischer i nyhetsmorgon och/eller läs SVTs analyser. Håller eleverna med om analyserna?
  6. Diskutera valaffischers betydelse i en tid av digital påverkan på sociala medier. Tror de att de fyller någon funktion? I så fall vilken?
  7. Arbetsområdet öppnar vidare upp för mer djuplodande bildanalyser och t.ex. skapande av egna affischer till reellt eller fiktivt parti. Det kan också vara tacksamt och givande att förevisa äldre affischer som utgångspunkt för en diskussion om ett förändrat medie- och politiskt klimat.

 

Valåret i skolan på Pedagog Trelleborg

Valåret i skolan (del 1): Purfärsk statistik från SOM-institutet

Valåret i skolan (del 2): Faktakoll med Faktiskt.se

Valåret i skolan (del 3): Hur röstar man? Filmresurser om val

Valåret i skolan (del 4): Begreppsarbete

Valåret i skolan (del 5): Veckans URtips om demokrati

Valåret i skolan (del 6): Skräddarsydda budskap/dark ads

Valåret i skolan (del 7): Filterbubblor och ekokammare

Valåret i skolan (del 8): Valkompasser

Valåret i skolan (del 9): Riksdagen levererar – Demokrativerkstad, spel, serier och material

Valåret i skolan (del 10): Valskola 2018 + Varför rösta?

Valåret i skolan (del 11): Påverkan och vinklade budskap

Valåret i skolan (del 12): Delta i Nyhetsvärderaren valspecial!

Valåret i skolan (del 14): Visualisera med datastory och ny partikompass

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Skapa film på ChromeBook (och andra enheter)? Jajjemen, Creaza till Trelleborg!

Vi är glada över att kunna presentera att alla pedagoger och elever i Trelleborgs kommun nu snart kommer ha tillgång till det digitala storytelling- och filmredigeringsverktyget Creaza. Detta öppnar upp för att låta elever enkelt jobba med rörlig media på ett helt annat sätt än innan då filmredigeringsmöjligheterna på nätet varit skrala sen Youtube tog bort sin editor.

Vi kommer under hösten bjuda in till fortbildningar kring Creaza och att jobba med rörlig media i klassrummet men man kan redan nu skriva upp sig för en inledande presentation.

Om du är nyfiken på hur det funkar är du varmt välkommen till en inledande workshop med representant från företaget den 30/8 klockan 15:00-16:30.

Lokal kommer meddelas senare beroende på hur många anmälningar som kommer in.

Observera att F-3-lärarna i kommunen samma dag och tid är inbjudna till Legilexi-föreläsning. Är ni ändå intresserade av en workshop så hör av er till oss så styr vi upp en annan tid!

Anmälan

Valåret i skolan (del 14): Visualisera med datastory och ny partikompass

Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (Grundskolans läroplan, första stycket, sida ett).

Den nionde september är det val i Sverige och som vanligt finns det mycket att jobba med och prata om i förhållande till det i skolan. Vi påbörjar därför en serie bloggposter där vi tipsar om material och filmar och försöker hitta intressanta infallsvinklar och lektionstips till er att använda i er undervisning. 

Två nya tjänster att använda med din elevgrupp för att orientera sig i partipolitiken och det parlamentariska systemet inför höstens val är Datastory och Riksdagsval.info.

Hypotetisk riksdag

På datastory kan du visualisera hur Riksdagens sammansättning hade sett ut om bara män, bara kvinnor, bara pensionärer, bara stockholmare osv. hade röstat. Låt eleverna sätta upp egna hypoteser innan och diskutera sen varför de tror att resultatet är som det är. Detta öppnar upp för en mängd intressant följdfrågor om varför väljargrupper kan tänkas rösta annorlunda.

Mätningarnas mätning

Hur förändrar sig opinionsläget i Sverige över tid? Mätningarnas mätning visar detta på ett föredömligt sätt och det är enkelt att följa partisympatierna från 2014 och framåt utifrån ett antal olika mätningsinstitut. Jämför och diskutera gärna varför det kan skilja så mycket mellan de olika institutens mätningar. Vilken funktion fyller opinionsmätningar?

Regeringsalternativ

Brottas du med att förklara hur de olika regeringsalternativen ser ut i dagens svårnavigerade politiska läge? Kolla på Datastorys tydliga grafik Regeringsalternativ som ytterst pedagogiskt illustrerar de olika alternativen.

 

 

 

 

 

Ett lyckligt äktenskap

Hur kan vi bilda regering och hur väl stämmer partiernas åsikter överens i diverse frågor? I den interaktiva funktionen Ett lyckligt äktenskap kan du själv komponera regeringsbildning och sen se hur väl dina valda partier kommer kunna samarbeta i diverse frågor. En extremt användbar tjänst. Låt eleverna sätta samman sina regeringar och diskutera deras resultat. Är det rimliga regeringsbildningar? Vilken regeringskombination hade fungerat allra sämst?

Förslag i riksdagen

Bläddra mellan 13 000 lagda motioner utifrån riksdagsledamot eller ämne. Man kan också se vilka partier som är mest aktiva motionsskrivande och vilka ämne som engagerar mest.

Riksdagsval.info är en annan ny tjänst som jämför de olika partiernas frågor utifrån olika frågor. Väl värd att titta på.

Valåret i skolan på PedagogTrelleborg

Valåret i skolan (del 1): Purfärsk statistik från SOM-institutet

Valåret i skolan (del 2): Faktakoll med Faktiskt.se

Valåret i skolan (del 3): Hur röstar man? Filmresurser om val

Valåret i skolan (del 4): Begreppsarbete

Valåret i skolan (del 5): Veckans URtips om demokrati

Valåret i skolan (del 6): Skräddarsydda budskap/dark ads

Valåret i skolan (del 7): Filterbubblor och ekokammare

Valåret i skolan (del 8): Valkompasser

Valåret i skolan (del 9): Riksdagen levererar – Demokrativerkstad, spel, serier och material

Valåret i skolan (del 10): Valskola 2018 + Varför rösta?

Valåret i skolan (del 11): Påverkan och vinklade budskap

Valåret i skolan (del 12): Delta i Nyhetsvärderaren valspecial!

Valåret i skolan (del 13): Veckans URtips –  Har jag något val?

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Planering och utvärdering med IT-skyddsrond

Med etiketten ”Uppstart”  kommer vi att samla inlägg som på olika sätt berör arbetet före terminsstarten, t.ex. målsättning för arbete med digital teknik,  planering och struktur med fokus på digital teknik och MIK. Fokus är att visa digitala lösningar som underlättar en lärares arbete samt möjliggör en lyckad undervisning med digitala verktyg och medier. I detta inlägg kommer vi att ta upp digital målsättning och utvärdering, individuellt och för verksamheten.

Skärmdump av IT-skyddsronden

I våras var det säkert en hel del av oss som utvärderade elevernas och vårt eget digitala arbete, kanske för första gången. Frågan är då om målen för det digitala arbetet har formulerats och förmedlats? Om inte, så blir det svårare att utvärdera. Många är nog skolorna som har digitala mål i SKA-arbetet, men det är inte alltid det planeras för strukturer, rutiner och ansvar. 

Granska det digitala arbetet: IT-skyddsrond

Helena Kvarnsell, lärare i Biologi, Fysik, Kemi, Matematik, Teknik samt f.d. ämnesbloggare på Lärarnas Riksförbund, har för Lärarnas Riksförbunds räkning tagit fram en IT-skyddsrond som kan (bör?) genomföras samtidigt med den vanliga skyddsronden. Det är bra att det digitala får extra fokus till en början, så att den med tiden blir en självklarhet. Skyddsrondens innehåll är uppdelat i fyra områden: 

  1. Fysisk IT-arbetsmiljö (hårdvara såsom projektorer, datorer och datorvagnar m.m.)
  2. Psykosocial, digital arbetsmiljö (fortbildning, kompetens och support m.m.)
  3. Att arbeta med den digitala arbetsmiljön (det systematiska arbetsmiljöarbetet)
  4. Pedagogisk och administrativ digital arbetsmiljö (digitala läromedel och plattformar)

Dessa områden har sedan brutits ner i ett antal specifika frågor som ska begrundas, undersökas, besvaras och bevakas. Prata med er rektor eller fackliga ombud om ni anser att dessa frågor behöver lyftas.

Ni kan läsa mer om LR:s IT-skyddsrond här samt läsa Kvarnsells beskrivning av tillvägagångssättet vid en digital skyddsrond här.

Planera det digitala arbetet

Innehållet och strukturen i ovanstående digitala skyddsrond kan även användas när vi i verksamheten planerar för hur vi ska använda digitala verktyg i det administrativa arbetet samt i undervisningen. Läs igenom frågorna i enkäten och tänk efter vad du själv kan påverka och använda. Ytterligare frågor att ställa till sig själv och diskutera med arbetslaget eller ämneskollegorna är:

  • Hur kan du använda digital teknik för att underlätta/utveckla det pedagogiska arbetet i klassrummet? 
  • Vad är digital kompetens? Vad innebär begreppet i ditt ämne? 
  • Hur ska eleverna bli digitalt kompetenta? Vad faller inom de olika ämnenas ram? Finns något som passar för ämnesövergripande arbete? För att hitta gemensamma beröringspunkter mellan ämnena kan ni med fördel utgå från vår sammanställning av det ämnenas centrala innehåll i förhållande till MIK-begreppets kunnigheter.
  • Hur får elever, vårdnadshavare och personal kännedom om/tillgång till/kunskap i digitala kompensatoriska digitala verktyg?
  • Hur kan du använda digital teknik för att underlätta det administrativa arbetet? 
  • Vilket stöd och vilken fortbildning önskar du framöver? Hur får du det?

 

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

 

Nytt lärarmaterial kring journalistik och källkritik

Mobile Stories som är en journalistisk publiceringsplattform för högstadie- och gymnasieelever har i dagarna publicerat en lärarhandledning, Källkritik i praktik – Digitalisering, källvärdering, demokratiutveckling som nu inför skolstart är väl värd att titta på. Lärarhandledningen innehåller en del tips på klassrumsaktiviteter men dess största förtjänst tror jag den kan fylla som fortbildning. Boken går enkelt och förtjänstfullt igenom den grundläggande journalistiska etiken och vad man ska tänka på vid publicering, det digitala medielandskapet, yttrandefrihet, upphovsrätt, nyhetsvärdering med mera, allt utifrån ett ungdomsperspektiv.

Boken kan med fördel läsas parallellt som man utforskar Martin Schibbye och Brit Stakstons projekt Blankspot om journalistik och MIK i praktiken som också innehåller en mängd bra övningar att använda i klassrummet.

Veckans URtips: Skolstarten

Detta inlägg går på temat skolstart och vi tipsar om produktioner från UR-skola som passar så här när läsåret drar igång.

F-3

Serien Skolstart är en radioserie från 2016 som i fem avsnitt på elva minuter berör hur det är att börja skolan.Vi får höra barns tankar och funderingar kring skolstarten och livet i skolan. Hur var första dagen och hur kändes det i magen på morgonen? Vad vill de lära sig? Hur är det med alla regler och får man leka fast man går i skolan?

Elliot är ny i klassen är ett av avsnitten i filmserien Vara Vänner. I detta avsnitt möter vi Elliot som tycker att det ska bli spännande att börja i en ny klass, men blir genast besviken. Ingen pratar med honom. Serien, som det finns en handledning till, tar även upp andra skolrelaterade vänskapssituationer. 

4-6

Nyfiken på Sverige: Skolan ger en inblick i det svenska skolsystemet. Denna animerade film är åtta minuter lång och förklarar pedagogiskt hur betygssystemet fungerar och vad ett utvecklingssamtal egentligen är. Filmen fungerar bra som diskussionsunderlag i helklass när vi skapar mål och mening med skolarbetet och den ger naturligtvis nyanlända elever en viktig insikt i det svenska skolsystemet och samhället. 

Hur sätter lärarna betyg?

På 4 minuter förklarar Skolverket betygssättning för föräldrar och elever.

Att sätta betyg

På 5 minuter förklarar Skolverket betygssättning för lärare.

7-9

Pregunta ya: Escuela  (film 8 minuter, försvinner december 2018, textat på svenska/spanska))

Är du nyfiken på den spanska skolan? Hur är en dag i en spansk skola? Är lärarna stränga, vad händer om man kommer försent och får man ha mobiler i klassrummet? Programledaren Tika Lahne ställer frågorna till skolelever i Valencia och tillbringar en dag i en spansk skola. Dessutom beger vi oss till en skola i Colombia, är det annorlunda där? Arbetsmaterial

Pregunta ya; La escuela en Cuba (film 10 minuter, textat på svenska/spanska)

Hur är skolan på Kuba? Vi besöker en av Kubas många skolor med specialinriktning. Arbetsmaterial

Alors demande: l’école (film 8 minuter, textat på svenska/franska/engelska)

Är du nyfiken på den franska skolan? Hur ser en typisk dag i en fransk skola ut? Vi beger oss till Lycée Vauvenargues i Aix-en-Provence för att ta reda på svaren. Arbetsmaterial

Anders vs Tyskland: Anders i skolan (radio med bildstöd 7 minuter, försvinner december 2018)

Anders följer med Christian till Frankfurts internationella skola. Där lär sig Anders olika skoltermer och hur man skaffar nya vänner.

 

Hur bra är din och dina elevers struntdetektorer?

Hur bra är din och dina elevers initiala förmåga att kunna avgöra en nyhets eller påståendes rimlighet? Att snabbt kunna flagga något som eventuellt falskt eller tveksamt är en viktig förmåga att öva upp och inget som görs på en dag men ju mer man övar sig i medieanalys och medielogik desto duktigare blir man. En start kan vara att fråga eleverna om de stött på något i sina sociala medier-flöde som de direkt tänkte ”det här kan väl ändå inte vara sant” och gemensamt diskutera varför den känslan uppstod. Fortsätt sen att gemensamt debunka/genomskåda påståendet genom att du som lärare googlar inför hela klassen utifrån deras föreslagna sökord. Denna övning kan gärna upprepas en gång i veckan eller så då den också tränar elevernas sök-kompetens, en förmåga som är väl så viktig! Diskutera också varför skaparen av påståendet har gjort det? Handlar det om opinionsbildning? Är det reklam för något? Är det satir? eller handlar det kanske om driva trafik till en sida för att på så sätt tjäna pengar?

Man kan sen låta eleverna göra YLEs struntdetektor-test som på ett underhållande sätt prövar elevernas förmåga att se igenom strunt. Vill man kan man sen gå vidare till Stockholms Läns Museums Fake news-quiz.

Andra sätt att jobba vidare med temat är att du som lärare väljer ut uppseendeväckande nyheter och påstående och låter eleverna undersöka dessa, alternativt låter eleverna själva hitta och presentera dessa för varandra. En annan tacksam övning är att låta eleverna själva skapa fejkade nyheter, gärna med lokal tappning. Att själv skapa denna symbios av uppseendeväckande rubriker, ingresser och bilder övar man sig praktiskt på känna igen typen av retorik och bildval som ofta används. Detta kan de antingen göra sax, papper, penna och ett gäng gamla dagstidningar, i ett bildredigeringsprogram som t.ex. Pixlr, i PowerPoint eller Google Presentationer eller med tjänsten Breakyournews som låter en sätta samman en egen skärmdump som liknar ett nyhetsinslag.

Resurser

Snopes – Den definitiva källan för debunking av virala myter på nätet

Viralgranskaren – Granskar virala påståenden ur en svensk kontext, där finns också mycket arbetsmaterial och liknande för skolan

Är det sant? – URs utmärkta och underhållande serie om källkritik för låg- och mellanstadiet.

Källkritik Fejkade sidor – UR för de äldre

Factcheck – Virala nyheter debunkade

Viralgranskarens varningssida över fejk- och satirsidor (ofta med högerextremt innehåll)

Checklista för att känna igen fejkade nyheter

Internetstiftelsen IIS har ett lektionsmaterial kring fejkade nyheter

Om man vill få mer uppslag kring hur man kan jobba med källkritik och nyhetsgranskning rekommenderas att man klickar på taggen källkritik under detta inlägg, du kommer du få en mängd träffar där vi skriver om hur man kan jobba med ämnet i skolan.

Vill man hitta nyheter att undersöka kan man ju delvis titta på sitt eget sociala medier-flöde och se om man hittar något där eller helt enkelt bege sig till någon av de stora tabloid-tidningarnas (svenska och utländska).

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

 

Dags för en städ-drive i G Suite?!

Med etiketten ”Uppstart”  kommer vi att samla inlägg som på olika sätt berör arbetet före terminsstarten, t.ex. målsättning för arbete med digital teknik,  planering och struktur med fokus på digital teknik och MIK. Fokus är att visa digitala lösningar som underlättar en lärares arbete samt möjliggör en lyckad undervisning med digitala verktyg och medier. Dagens inlägg ger tips på hur du kan fortsätta din digitala detox med en säkert välbehövlig städ-drive för  din G Suite.

Classroom

Arkivera de Classroom som du inte ska använda mer (röd pil). Om du är med i ett CR, men inte äger och därför inte vågar arkivera, välj istället Lämna kursen (blå pil).

Google Kalender

Se över din Google kalender. För att inte se kalendrar som du inte behöver längre (t.ex. arkiverade Classroom-kalendrar) kan du antingen Sluta prenumerera på kalendern (d.v.s. ta bort kalendern från din Google kalender, röd pil) eller Dölja den från din lista (d.v.s. kalendern finns kvar och kan visas igen, blå pil).    

Drive

Rensa på din Drive. Om du inte är redo att ta bort allt gammalt, kan du skapa en” Diverse”-mapp och flytta över sakerna som du ska granska igen eller fundera över. Enkelt skapar du en ny mapp i Drive med kortkommandot SHIFT + F.

Vill du spara ett par elevarbeten som exempel och vill vara säker på att de inte försvinner när eleverna slutar? Du kan ju alltid kopiera texten och klistra in i ett nytt dokument. Ett smidigare alternativ är att skapa en kopia av elevens dokument, flytta den till mappen som du skapat och döpt till ”Elevexempel”. Lättast skapar du en kopia av ett dokument i en ny mapp enligt filmen nedan.

Chrome

Har du flera Google-konton? Om du brukar växla mellan olika Google-konton när du surfar kan de krocka med ditt edu-konto, vilket kan göra att till exempel Appwriter inte fungerar. För att lösa detta kan du, till varje konto, skapa ett inlogg i webbläsaren Chrome och sedan öppna relevant konto där, istället för att hålla på och växla när du väl är inne och surfar.

Klicka på fliken bredvid minimera-ikonen uppe till höger i Chrome-webbläsarfönstret. Här ser du de konton som jag har lagt till i min Chrome. ULE är mitt edu-konto.

Välj hantera personer. Du får då upp en vy som den nedan och där väljer du Lägg till person. Logga in med ditt edu-konto. Synkronisera uppgifter när det dyker upp, så följer genvägar och lösenord med. Därefter upprepar du processen med övriga Google-konton. 

På jobb ska du alltså alltid ha din edu-profil i den lilla fliken uppe till höger. Växla där när du ska använda ett annat Gmail-konto.  Verkar det komplicerat? Se då videon här eller här istället.

När vi ändå håller på med Chrome kanske du vill se över och rensa i din webbhistorik? Klicka på de tre prickarna uppe till höger om adressfältet, välj Historik. Här kan du även rensa webbhistoriken.

Kanske är du som jag och sparar på tok för många sidor som bokmärken? Genom att klicka på samma tre prickar som ovan så kan du välja Bokmärken. I Bokmärkeshanteraren kan du sedan organisera, skapa mappar och rensa bland dina bokmärken.

Det svåra med bokmärken är att det inte alltid går att se vad det är jag har sparat – och eftersom jag har så många så minns jag ju inte heller… Därför föredrar jag Chrome-tillägget Google Keep, som låter dig lägga till minnesanteckning, citat och etikett på länkanteckningen. Läs mer om användbara Google Keep i inlägget Google Keep vs post-it-lappträsket och bokmärkeshärvan.

Gör Chrome till din standardwebbläsare samt anpassa dina startsidor i Chrome. Klicka på de tre prickarna och välj Inställningar. Scrolla tills du ser Standardwebbläsare samt Vid start. Jag har valt att visa en grupp av sidor varje gång jag startar min webbläsare: Google sök, Classroomscreen samt Pedagog Trelleborg – så att jag inte missar intressant information och matnyttiga tips.

 

Följ oss på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

Hur många är 70 miljoner döda?

Den interaktiva filmen The Fallen of WW II visualiserar mängden döda soldater och civila i andra världskriget på ett förtjänstfullt sätt. Siffror som är stora är svåra att greppa men när de illustreras och sätts i ett sammanhang blir det lättare att förstå dem och jag tror att filmen på 20 minuter hade fungerat väldigt bra i gymnasiets historieundervisning.

Filmen tjänar också som ett bra exempel på hur man kan jobba med infografik, här i rörlig form, för att presentera och visualisera fakta.

Om man undrar varför jag publicerar en film från 2015 så beror det på att jag nu innan terminsstart har hittat lite tid att städa och röja i de digitala förråden där skräp ackumuleras, dock  hittas det där en del guldkorn. Jag kan varmt rekommendera en höststädning av din Drive, bokmärken, hårddisk, Dropbox, sparade saker på Facebook eller var du nu väljer att lägga saker.

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

 

 

Nya skrivelser om jämställdhet i läroplanen

Från den förste juli började den reviderade läroplanen för grundskolan med nya och förstärkta skrivelser kring jämställdhet gälla. Ta gärna en stund och läs de nya skrivelserna.

Se ändringarna om jämställdhet i del 1 och 2 av läroplanen för grundskolan, med spåra ändringarPDF (pdf, 154 kB)

Vi har nedan valt ut delar av de nya skrivelserna och kort kommenterat dessa.

Skolan har fått ett större ansvar för hur de organiserar utbildningen och hur dessa val bidrar till att forma elevernas uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Traditionella könsmönster ska inte längre motverkas utan ”Skolan ska därför organisera utbildningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans, samt prövar och utvecklar sin förmåga och sina intressen, med sammam möjligheter och på lika villkor oberoende av könstillhörighet”. En tuffare skrivning.

 

 

 

 

 

 

Det lite ålderdomliga överföra har bytts ut till förmedla och förankra.

 

 

I det helt nya stycket förstärks skrivelserna om att eleverna ska utveckla sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor.

 

 

 

 

 

Alla som arbetar i skolan, det vill säga även lokalvårdare, vaktmästare, skolmatsalspersonal osv. har nu ett ansvar att bidra till att eleverna interagerar med varandra oberoende av könstillhörighet.

 

 

 

 

Avsnittet kring vad Läraren ska har stärkts med två punkter som handlar om att läraren ska diskutera och synliggöra könsmönster samt uppfattningar kring manligt och kvinnligt samt utforma sin undervisning så att eleverna möts och arbetar tillsammans.

 

 

 

 

 

 

Även rektor har fått detta utökade ansvaret:

 

 

 

 

 

Följ oss gärna på Facebook om du inte vill vill missa något! AV-Media Trelleborg

  • Om

    Hej och välkomna till Pedagog Trelleborg! En blogg för och av pedagoger Trelleborgs kommun (samt alla andra) om allt det där som kretsar kring och om pedagogik och teknik. Sidan drivs av AV-Media och skolbibliotekariepoolen. Kontakt: av-media@trelleborg.se